Forskning pågår om skriftlig återkoppling i engelska

Bild 1 PS Blogg 20160510

Elevers förståelse och användning av skriftlig återkoppling i ämnet engelska

Karina Pålsson Gröndahl

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har undersökt vad elever på grundskolan säger att de förstår av den skriftliga återkoppling de får av lärare på sina texter i ämnet engelska och, hur de använder återkopplingen när de bearbetar sina texter.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Jag tror att det är många språklärare som, precis som jag, funderat kring om man ska rätta de fel som elever gör eller inte, på vilket sätt ska man rätta och om rättandet leder till en ökad språklig medvetenhet och säkerhet. Andra frågor när det gäller skriftlig återkoppling är hur kommentarer riktade till innehåll tas emot, förstås och används av elever. Skriftlig återkoppling kan också påverka elevers motivation till skrivande och eftersom det är många faktorer som samspelar i återkopplingsprocessen är den en intressant process att undersöka. De flesta studier är gjorda utifrån ett lärarperspektiv, i andra kontexter än den svenska och på högskole- eller universitetsnivå vilket gör min studie relevant.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Skriftlig återkoppling är en form av kommunikation lärare-elev emellan och för att den ska förstås och användas behöver den vara tydlig. Tydlig både när det gäller formen men även tydlig avseende metaspråket, dvs. språket som vi använder för att tala om språket. Eleverna måste också få tid att gå igenom och använda den återkoppling de får. Det verkar också vara viktigt för eleverna att den positiva återkoppling de får är genomtänkt och tydlig, eftersom många elever upplever att de anstränger sig och lägger ner tid på sitt skrivande.

Ett annat resultat som framkommer i min studie är att de kommentarer som läraren riktar mot att skapa sammanhang i texterna förstås av eleverna men blir svåra för eleverna att använda, eftersom de inte vet hur de ska gå tillväga på egen hand. Därför tror jag att ett av de viktigaste resultaten är att skriftlig återkoppling kan vara ett värdefullt komplement i skrivundervisningen men kan inte ersätta undervisning i skrivande.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Jag försöker uppmuntra eleverna genom att berätta att det går att lära sig att skriva och att utveckla sitt skrivande i engelska, men att det tar tid och kräver att de skriver ofta. Idag ser jag själva processen med att ge återkoppling som en viktig del av undervisningen där jag som lärare inte bara får syn på vad de flesta elever verkar ha svårt för men, även vilka svårigheter som enskilda elever har. Jag utgår inte heller som tidigare från att elever ska förstå t.ex. vad ”röd tråd” är utan förklarar och försöker ge exempel på hur den ”röda tråden” kan stärkas i en text. Jag skriver också mer med eleverna idag än tidigare-både längre och kortare texter för olika syften-i  både engelska och spanska.

5. Det har gått mer än ett år ​sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

Framförallt så har jag ägnat mycket tid till att försöka planera och genomföra skrivundervisning på ett mer genomtänkt sätt. Jag har haft möjlighet att delta i Läslyftet eftersom skolan jag arbetar på varit pilotprojekt för Läslyftet. Texterna till de olika modulerna vi läst har gett mig många användbara begrepp för att prata om elevers skrivande och verktyg för att utveckla elevers skrivande, något som jag inte fick med mig i min lärarutbildning men som jag vet att många som läste ämnet svenska fick. Den här terminen har jag till exempel tillsammans med eleverna gjort en textanalys för att få syn på hur just sammanhang skapas i skriven text beroende på textens syfte och hur textens multimodalitet (bild, typsnitt, färg m.m.) samspelar (eller inte).

Jag är mer intresserad av elevers svårigheter och försöker vara mer lyhörd för vad eleverna vill åstadkomma med sin text. När jag ger kommentarer på innehåll försöker jag att formulera dem som förslag. Genom ett sådant förhållningssätt upplever jag att eleverna känner sig mer delaktiga i bearbetningsprocessen och att de kan förklara varför de väljer att ändra eller behålla text. Jag försöker också vara tydlig med vad som är bra i texten och lyfta fram styrkorna i texten, något som de flesta eleverna hittills verkar uppskatta.

Den tanken som ständigt återkommer är hur lite tid många lärare har till förfogande för att ägna sig åt att planera och följa upp sin undervisning. Om lärare ska kunna utveckla sin undervisning måste de få tid att reflektera kring sin undervisning för att sedan kunna analysera och dra slutsatser kring vad som verkar påverka och gynna elevers lärande. Jag tror att det är viktigt att reflektionen inte bara sker enskilt utan också tillsammans med andra lärare.

Licentiatavhandling:
EFL pupils’ understanding and use of teacher written feedback. A case study in two Swedish lower secondary classrooms.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:907464/FULLTEXT02.pdf

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.