Forskning pågår om agens i språkklassrummet

blogginlägg 1

Lisa Källermark Haya

Agens i det spanska språkklassrummet – elever och lärares val, handlingar och återgivanden när elever söker information online.

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har undersökt vilka val, handlingar och uttalanden som några gymnasieelever i spanska och deras lärare gör när de arbetar med en del av ett längre tema. Eleverna som ingick i studien skulle kunna benämnas ”digital natives”: flexibla och snabba sätt till lärande med en stor förmåga till multitasking. Eleverna arbetade i grupp och behövde söka efter information på internet kring några specifika företeelser i olika latinamerikanska länder. De skulle i slutet hålla presentation på målspråket (i grupp) och skriva ett personligt individuellt brev för att övertyga en kompis att följa med dem på en resa till landet ifråga. Lärarna hade förberett temat genom flera veckors arbete i textböcker och gav eleverna web länkar med en lagom svår nivå. Den givna uppgiften stämde i mångt och mycket med vad en del forskare menar skulle kunna verka för hög motivation.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Det finns otroligt starka krafter i samhället som menar att datorer kan utgöra en väg till bättre lärande, och många har åsikter. Däremot finns få studier som utgår från vad som faktiskt sker med lärandet i språkklassrummen med datorer, även om vissa studier visar att svenska språklärare fortfarande mest använder datorer i språkklassrummen för att skriva eller hitta information snarare än att för att kommunicera med andra personer. Dessutom är läsning på nätet svårt att stötta: texten slutar ju på den länk eleverna själva väljer, snarare än att följa lärarens i förväg bestämda läsväg i till exempel en textbokstext. Jag ville helt enkelt veta vad som hände med elevernas lärande när de tog sina datorer och gick iväg till ett grupprum.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Jag fann bland annat att:

– Eleverna ”gör skola”: de är mer inriktade på att producera en slutprodukt, medan läraren fokuserar på arbetsprocess.

- Eleverna använder andra resurser för att utföra sitt arbete än de som läraren uttryckte skulle vara viktiga för dem. De använder till exempel knappt alls den givna länklistan. Däremot bildgooglar de och växlar konstant mellan engelska, spanska och svenska.

– Elevernas handlingar och kommentarer tyder på att deras inlärningsprocess består av produktion på samma gång som reception, vilket gör det svårt att särskilja språkinlärningen som det ena eller det andra. Detta kan ha betydelse vid t. ex bedömning, där många lärare kanske delar upp elevens förmågor som produktion eller reception, men inte ”informationsbearbetning”. I framtiden skulle det senare kunna utgöra ett tredje didaktiskt område inom språkinlärningen, med alldeles egna kunskapskriterier.

– Eleverna kan inte automatiskt använda sig av de vanor och kunskap som de skulle använt vad det gäller informationssökning hemma eller på engelska – därför behöver olika språks status poängteras ytterligare i kursplanerna vad det gäller informationsbearbetning.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Det har blivit mycket viktigare för mig att verkligen tala om och ge exempel inte bara vad det är jag förväntar mig att elever lär sig under arbetets gång, utan även på vilket sätt och varför. Innan ett temaarbete diskuterar vi till exempel vad olika sorters läsning på nätet kan vara och vad en kan lära sig på respektive sätt. Vi diskuterar också för- och nackdelar med datorn i klassrummet mycket mer än innan. De risker och möjligheter med datorn som jag ser har många av dem inte tänkt på, och vice versa.

5. Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

I stället för att bli frustrerad när eleverna misstolkar vad jag vill ;-) tänker jag att att det är när en hittar ett område där lärares och elevers tankar och aktiviteter ”skaver” som vi kan hitta intressanta didaktiska frågor. För att hitta dem behöver vi i klassrummet stanna upp och ta tid att tänka och fråga varandra om hur vi ser på lärande. Ofta blir vi som lärare så upptagna kring vilka uppgifter och övningar vi ska hinna med att gemensamma metareflektioner kring själva lärandet inte får plats. Fast de är minst lika viktiga.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.