Var och vart men framför allt hur

5849712695_1f41c8fbc2_z

Den senaste tiden har många språklärare ägnat sig åt att bedöma elevers prestationer i summativt syfte. Antingen för att sätta ett terminsbetyg eller för att sätta ett slutbetyg. Flera av er har kanske haft betygssnack med era elever och andra kanske har lämnat ut matriser. Allt i ett försök att kommunicera till eleverna var de befinner sig i relation till vart de är på väg. Inför nästa läsår blir kanske den centrala frågan hur vi tar eleverna dit på bästa sätt.

Trots att bedömning i formativt syfte haft stark genomslagskraft här i Sverige uppger få språklärare att de använder verktyg som syftar till att ge elever: en ökad autonomi, en medvetenhet kring hur språkinlärning kan gå till och en inblick i vad som kan gynna språklärandet (Oscarson & Apelgren, 2011). En anledning kan vara att språklig förmåga definierats utifrån kriterier och krav på språklig korrekthet (Little, 2009) och inte gett samma utrymme åt s.k. metakognitiva strategier. Gipps (1999) menar att det är de metakognitiva strategierna som skiljer framgångsrika och mindre framgångsrika inlärare åt.

If pupils are to become competent assessors of their own work, they need sustained experience in ways of questioning and improving the quality of their work and supported experience in self-assessment, which includes understanding what counts as the standard expected and the criteria on which they will be assessed.

(Gipps, 1999, s.374)

Kan då, precis som Gipps (1999) skriver, utvecklandet av metakognitiva strategier vara ett svar på hur vi kan hjälpa våra elever dit de är på väg?

Inom andra- och främmandespråksinlärningsfältet har ett antagande varit att de flesta elever som lär sig språk har en viss förmåga att avgöra om de är skickliga eller mindre skickliga språkanvändare (Oscarson, 1997). Det kanske stämmer att elever har en viss förmåga att göra den bedömningen, men Gipps (1999) citat lyfter fram att elever behöver ”sustained experience” och ”supported experience in self-assessment” för att kunna utveckla den här förmågan. Det innebär att elever behöver lärares hjälp att förstå vad som skiljer prestationer av olika slag åt och, att elever behöver möjligheter att träna på att bedöma sina egna prestationer i relation till dessa. Dessutom behöver lärare beakta och ta hänsyn till att elevers bedömning av den egna språkliga förmågan påverkas av s.k. affektiva faktorer, där anxious och females learners oftast underskattar sin förmåga (Oscarson, 1997).

Hur kan då lärare hjälpa elever att förstå vad som skiljer prestationer åt? Sadler (1989) förslår användandet av exemplars och descriptive statements. Exemplars är konkreta exempel på uppgifter som kan användas för att illustrera kvalitetsskillnader och descriptive statements syftar till att beskriva vilka kvalitéer som finns eller vilka kvalitéer som saknas, i de exempel på uppgifter som läraren använder. De förslag som Sadler (1989) ger skulle också kunna hjälpa våra språkelever att utveckla sina metakognitiva strategier och på lång sikt bli mer framgångsrika språkinlärare.

När vi nu den senaste tiden ägnat oss åt att bedöma elevers prestationer i syfte att sätta ett terminsbetyg eller ett slutbetyg, är det viktigt att komma ihåg att vi under bedömningsprocessen också fått en hel del information om vad som fungerat bra och mindre bra i vår undervisning. Informationen vi har kan vi också använda för att komplettera, modifiera och justera våra planeringar inför nästa läsår, så att vi på ett mer medvetet sätt kan ta våra elever från där de befinner sig till vart de är på väg.

/Karina

Gipps, C. (1999). Socio-Cultural Aspects of Assessment. Review of Research in Education, 24, 355-392.

Little, D. (2009). The European Language Portfolio: where pedagogy and assessment meet. http://www.coe.int/t/dg4/education/elp/elp-°©‐reg/Publications_EN.asp

Oscarson, M. (1997). Self-assessment of foreign and second language proficiency (Language Testing and Assessment). In: Clapham, C., Corson, D. (Eds.), The Encyclopedia of Language and Education, vol. 7. Klüwer Academic Publishers, Dordrecht, 175-187.

Oscarson, M. & Apelgren, B-M. (2011). Mapping language teachers’ conceptions of student assessment procedures in relation to grading: A two-stage empirical inquiry. System–An International Journal of Educational Technology and Applied Linguistics, 39, (1), 2-16.

Sadler, D.R. (1989). Formative Assessment: revisiting the territory, Assessment in Education: Principles, Policy and Practice, 5 (1), 77-85.

(Bilden Road tagen av Moyan Brenn Copyright@Moyan Brenn-Flickr.com)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.