Forskning pågår om grammatikens roll i ett kommunikativt språkklassrum

Annika Nylén

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har studerat spansklärare på gymnasiets uppfattningar om grammatikens roll i undervisningen. Grammatikens plats i klassrummen är en gammal fråga som belysts och diskuterats sedan sekler, men med varje ny inriktning och mål med språkundervisningen, så ändrar den sin plats. Ömsom är grammatiken hela språket (kan man den så kan man språket), ömsom har den varit åsidosatt. Jag var intresserad av att få kunskap om hur språklärare resonerar idag för att kartlägga värderingar, dilemman och förslag.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska fältet?

Det finns en hel del internationell forskning i ämnet men lite i Sverige om främmande språkundervisningen angående grammatikens roll idag. Sveriges ämnes- och kursplaner i moderna språk problematiserar inte heller grammatiken som sådan i någon större bemärkelse, ej heller erbjuder våra styrdokument didaktiska modeller som underlag och vägledning angående grammatikens roll. Däremot erbjuder ”Gemensam europeisk referensram för språk; lärande, undervisning och bedömning” (2009) modeller och ansatser baserade på forskning om hur grammatiken kan undervisas.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Lärarna grundar framförallt sina värderingar på egna erfarenheter (som språkinlärare och språklärare), när de beskriver sina uppfattningar om grammatikens roll i undervisningen. Få lärare refererar till didaktiska modeller som de antagit eller inspirerats av från lärarutbildningen eller från forskning de själva tagit del av. Intressant att konstatera är att lärarnas egna dragna slutsatser resulterat i synsätt angående grammatikens roll i undervisningen, i linje med vad aktuell forskning föreslår. Majoriteten av lärarna understryker betydelsen av att undervisningen bedrivs på ett induktivt och explicit vis vad gäller språkets strukturer. Detta synsätt kan beskrivas som Focus on form.

Lärarnas övergripande bild av grammatikens betydelse för språkinlärning är unison. Alla anser att grammatik ska ingå och vara en viktig del i undervisningen och att den grammatiska kompetensen främjar den kommunikativa kompetensen. Det framstår tydligt att lärarna anser att i kommunikativ kompetens ingår grammatisk, något som sedan det kommunikativa genomslaget varit en självklar men utmanande sanning för lärare. Grammatikens dubbla perspektiv (system och funktion) i undervisningen, påpekar många, är en viktig utmaning att anta för att eleverna ska uppnå ett avancerat språk.

Många lärare brottas ändå med hur-frågan angående grammatikens roll och de dilemman som framkom handlade om hur grammatiska kategorier på bästa sätt kan kopplas till olika skriv- och samtalsgenrer. Även frekvens och urval (vilka grammatiska kategorier och hur ofta?)var vanliga dilemman.

Lärarnas hjärtefrågor (core belifs), starkt befästa, är framförallt de språkdidaktiska frågorna medan allmändidaktiska frågeställningar i högre grad utgör perifera frågor.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Jag har idag en mer detaljerad kunskap om grammatikens olika möjligheter och begränsningar i relation till kommunikativa mål i undervisningen. Det jag förut anade har fått konkreta forskningsreferenser och skapar en större tyngd och vetenskaplighet; det gäller språkets strukturer och dess olika kategorier i relation till kommunikationens mål. I allmänhet uppfattar jag i högre grad betydelsen av en problematiserad och välplanerad undervisning och jag ser tydligare behovet av att urskilja produkt och process och de olika delar en lektion består av i relation till tid, syfte och innehåll.

5. Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

De konkreta ämnesdidaktiska frågorna, för att skapa modeller för undervisning, är de tankar jag närt. Lärarnas dilemman och förslag resulterar i konkreta uppslag som kan studeras:

a) Hur kan grammatikens kategorier kopplas till olika texttyper och talsituationer? Hur kan det systematiseras och organiseras i klassrummet?

b) Vilka delar av de språkliga strukturerna kan bearbetas implicit respektive explicit?

c) Hur bearbetas de komplexa strukturerna i klassrummet?

d) Hur kan vi utveckla elevernas förmåga att processa input?

Licentiatuppsats:
Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning, spansklärares värderingar, dilemman och förslag.

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A807692&dswid=-176

2 kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.