Visar alla blogginlägg med kategorin:
Digital Kompetens

Bli en forskande språklärare

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu finns det igen möjlighet att söka till den Ämnesdidaktiska forskarskolan på Stockholms universitet. Deltagande i forskarskolan finansieras av olika skolhuvudmän.

Stockholms stad söker 3-4 licentiander och ansökningar med språkfokus och/eller IT som didaktiskt verktyg efterfrågas speciellt . Finansieringen i Stockholm innebär att läraren får en anställning på 60 procent på utbildningsförvaltningen med en lön på 80 procent av den ordinarie lärarlönen. 50 procent utgörs av studier, 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen, där du får många trevliga kollegor :) Resterande 40 procent är undervisning på skolan.

Vidare ska du vara tillsvidareanställd i Stockholms stad och ha minst fyra års vitsordad tjänstgöring. Du bör också ha en tydlig idé om forskningens inriktning och tankar kring genomförandet av avhandlingsarbetet (1-2 A 4). Du ska också ha mycket goda kunskaper i svenska och engelska, såväl muntligt som skriftligt.

Sista ansökningsdag är 26 mars. Mer information om ansökan finns här.

Det finns också en hel del ”vanliga” doktorandtjänster i språk ute just nu:

Engelsk lingvistik, Stockholms universitet

Tvåspråkighet, Stockholms universitet

Tyska – språk och makt, Stockholms universitet

Tyska, Stockholms universitet

Engelsk lingvistik, Karlstads universitet

/Jessica

IKT och språkundervisning

classroom-computer Sist när jag var på skolmässan såg jag ”IKT” precis överallt. Där fanns företag, forskare, lärare – många berättade inspirerande sätt om hur de och deras elever arbetar med IKT i klassrummet; många vittnade om att arbetet var roligt. Det är slående att lärare, skolor såväl nationella som internationella styrdokument (Lgr 11, LGY 11, CEFR) lägger stort fokus på att vi ska använda internet/IKT i utbildningen, men få vet något om vad detta leder till lärandemässigt.  Jag tänker att om vi tror på idén att lärande-processer sker genom kommunikation (Lantolf & Thorne, 2006; Lantolf & Poehner, 2008), torde ju förändrade kommunikationsformer leda till förändrad typ av lärande.  Med andra ord, när formerna för kommunikation förändras är det rimligt att anta att även själva lärandeprocesserna förändras (Selander, 2008). Som exempel har man i Storbritannien kunnat se hur införandet av interaktiva whiteboards lett till mindre tid för elevernas frågor i klassrummet. Samtidigt sker fler diskursbyten per timme än tidigare (Jewitt, 2008).

Även om PISA inte direkt mäter kunskaper i moderna språk kan det vara intressant att nämna i sammanhanget att eleverna med den högsta internet- och datoranvändningen i och utanför skolan presterar sämst på PISA-provet (OECD, 2015). Dessutom har Sverige den högsta andelen extrema internetanvändare i hela OECD, vilket visas av en analys som genomförts på den senaste PISA-studien (ibid.). Denna studie visade också att till exempel de elever som använt datorer på matematik-lektionerna fick lägre resultat i matematik än övriga.

I kölvattnet av skolornas digitalisering och med tanke på att tillgång till både hårdvara och information förändrats snabbt i svenska skolor (Grönlund, 2014) har det hävdats att det kan vara nog så lätt att installera Wi-Fi och köpa in datorer till klassrummen, men att värderingar och vanor är desto svårare att förändra (Cassany & Ayala, 2008; Selwyn, 2010). Ett exempel på detta kan vara att man i en stor studie iFinland (Taalas et. al, 2008) konstaterade att det finns ett ökande glapp mellan de aktiviteter (Engeström, 2001) elever deltar i inom och utom skolan som involverar IKT.

Det har dessutom påståtts att lärare närmar sig språkstudier och internet som om de gick till ett bibliotek, medan unga kopplar ihop internet mera med ”vardagsspråk” och något de skulle använda sig av på gatan med sina kompisar (Cassany, 2012).  Det finns alltså två stora kontaterade intressanta glapp: det första mellan hur vuxna och ungdomar ser på och använder internet/IKT, och det andra mellan hur ungdomar möts av/möter och använder internet/IKT utanför respektive inom skolan.

Jag är hur nyfiken som helst – hur tänker ni andra språklärare kring det här? När vill ni och när vill ni inte använda IKT? Hur gör ni då? Och på vilka antaganden vilar ni era beslut?

Referenser:

Cassany, D. (2012). En_línea. leer y escribir en la red Anagrama.

Cassany, D., & Ayala, G. (2008). Nativos e inmigrantes digitales en la escuela. Participación Educativa: Revista Del Consejo Escolar Del Estado.2008; 9 (4): 57–75.

Engeström, Y. (2001). Expansive learning at work: toward an activity theoretical reconceptualization. Journal of Education and work 14(1), 133-156. doi: 10.1080/13639080020028747

Jewitt, C. (2008). Didaktik som multimodal design. In A. Rostvall, & S. Selander (Eds.), Design för lärande (2nd ed. pp. 242-253). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Lantolf, J. P., & Thorne, S. L. (2006). Sociocultural theory and the genesis of second language development. Oxford University Press.

Lantolf, J. P., & Poehner, M. E. (2008). Sociocultural theory and the teaching of second languages Equinox.

OECD (2015), Students, Computers and Learning: Making the Connection, OECD Publishing,Paris.
doi: http://dx.doi.org/10.1787/9789264239555-en

Selander, S. (2008). Pedagogiska texter: – Ett sätt att designa lärprocesser. In A. Rostvall, & S. Selander (Eds.), Design för lärande (pp. 81–96). 2008: Norstedts akademiska förlag.

Taalas, P., Tarjanen, M., Kauppinen, M., Pöyhönen, S. (2008). Media landscapes in school and in free time – two parallel realities? Digital Kompetanse 3(4), 240-256.

Nyskapande språkprojekt belönas!

Europeisk språkutmärkelse

För att språkundervisningen ska utvecklas har EU-kommissionen inrättat kvalitetsutmärkelsen i språk, The European Language Label.

Utmärkelsen är för projekt som

  • prövar nya idéer i undervisningen
  • gör språkinlärningen lustfylld
  • ökar förståelsen för andra länder
  • delar med sig av metoder och erfarenheter

Vinn upp till 25 000 kronor

Förutom äran och ett diplom, belönas ett eller flera språkprojekt med upp till 25 000 kronor per projekt. Priset går till skolan och är till för att projektet ska kunna utvecklas vidare. De belönade projekten ska kunna användas som lärande exempel i hela Europa. Det går att läsa om de skolor och projekt som vann förra året här.

Ansökan

Lärare i alla språk och modersmål inom alla skolformer kan ansöka om utmärkelsen. Det går också att nominera en kollega. Läs mer och ansök på Skolverkets hemsida  senast den 29 augusti 2016.

/Jessica

(Bild och information från Skolverket)

Forskning pågår om agens i språkklassrummet

blogginlägg 1

Lisa Källermark Haya

Agens i det spanska språkklassrummet – elever och lärares val, handlingar och återgivanden när elever söker information online.

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har undersökt vilka val, handlingar och uttalanden som några gymnasieelever i spanska och deras lärare gör när de arbetar med en del av ett längre tema. Eleverna som ingick i studien skulle kunna benämnas ”digital natives”: flexibla och snabba sätt till lärande med en stor förmåga till multitasking. Eleverna arbetade i grupp och behövde söka efter information på internet kring några specifika företeelser i olika latinamerikanska länder. De skulle i slutet hålla presentation på målspråket (i grupp) och skriva ett personligt individuellt brev för att övertyga en kompis att följa med dem på en resa till landet ifråga. Lärarna hade förberett temat genom flera veckors arbete i textböcker och gav eleverna web länkar med en lagom svår nivå. Den givna uppgiften stämde i mångt och mycket med vad en del forskare menar skulle kunna verka för hög motivation.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Det finns otroligt starka krafter i samhället som menar att datorer kan utgöra en väg till bättre lärande, och många har åsikter. Däremot finns få studier som utgår från vad som faktiskt sker med lärandet i språkklassrummen med datorer, även om vissa studier visar att svenska språklärare fortfarande mest använder datorer i språkklassrummen för att skriva eller hitta information snarare än att för att kommunicera med andra personer. Dessutom är läsning på nätet svårt att stötta: texten slutar ju på den länk eleverna själva väljer, snarare än att följa lärarens i förväg bestämda läsväg i till exempel en textbokstext. Jag ville helt enkelt veta vad som hände med elevernas lärande när de tog sina datorer och gick iväg till ett grupprum.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Jag fann bland annat att:

– Eleverna ”gör skola”: de är mer inriktade på att producera en slutprodukt, medan läraren fokuserar på arbetsprocess.

- Eleverna använder andra resurser för att utföra sitt arbete än de som läraren uttryckte skulle vara viktiga för dem. De använder till exempel knappt alls den givna länklistan. Däremot bildgooglar de och växlar konstant mellan engelska, spanska och svenska.

– Elevernas handlingar och kommentarer tyder på att deras inlärningsprocess består av produktion på samma gång som reception, vilket gör det svårt att särskilja språkinlärningen som det ena eller det andra. Detta kan ha betydelse vid t. ex bedömning, där många lärare kanske delar upp elevens förmågor som produktion eller reception, men inte ”informationsbearbetning”. I framtiden skulle det senare kunna utgöra ett tredje didaktiskt område inom språkinlärningen, med alldeles egna kunskapskriterier.

– Eleverna kan inte automatiskt använda sig av de vanor och kunskap som de skulle använt vad det gäller informationssökning hemma eller på engelska – därför behöver olika språks status poängteras ytterligare i kursplanerna vad det gäller informationsbearbetning.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Det har blivit mycket viktigare för mig att verkligen tala om och ge exempel inte bara vad det är jag förväntar mig att elever lär sig under arbetets gång, utan även på vilket sätt och varför. Innan ett temaarbete diskuterar vi till exempel vad olika sorters läsning på nätet kan vara och vad en kan lära sig på respektive sätt. Vi diskuterar också för- och nackdelar med datorn i klassrummet mycket mer än innan. De risker och möjligheter med datorn som jag ser har många av dem inte tänkt på, och vice versa.

5. Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

I stället för att bli frustrerad när eleverna misstolkar vad jag vill ;-) tänker jag att att det är när en hittar ett område där lärares och elevers tankar och aktiviteter ”skaver” som vi kan hitta intressanta didaktiska frågor. För att hitta dem behöver vi i klassrummet stanna upp och ta tid att tänka och fråga varandra om hur vi ser på lärande. Ofta blir vi som lärare så upptagna kring vilka uppgifter och övningar vi ska hinna med att gemensamma metareflektioner kring själva lärandet inte får plats. Fast de är minst lika viktiga.

Språklärarpodden

Språklärarpodden

Det här glada gänget  är programledare för Språklärarpodden. Tore Nilsson, Pernilla Rosell Steuer och Sara Lilja Visén har under det senaste året spelat in flera program om språkundervisning och språkinlärning. Deltagare är både lärare och forskare och de tar upp en rad olika ämnen, tex. användning av IKT, grammatikens roll, kamratrespons, Global Englishes, och hörförståelsestrategier. Mer information och länkar till avsnitten finns här. Därifrån har jag också lånat bilden högst upp.

Tore och Pernilla, som jobbar på Institutionen för språkdidaktik på Stockholms universitet, kommer på vår Inspirationsträff för lärare i moderna språk den 11 maj. Du är också välkommen!

/Jessica