Visar alla blogginlägg med kategorin:
Kollegialt lärande

Från monologer till samtal – uppgiftskonstruktion för muntlig interaktion

Har du funderat på hur du kan hjälpa dina elever att samtala med varandra på ett främmande språk? Samtal i språkklassrummet kan ofta liknas vid en rad monologer eller en onaturlig fråga-svar situation. Själva interaktionen utgörs av ett utbyte av fraser snarare än av kommunikation som fokuserar på informationsutbyte eller på att föra fram ett budskap. I vårt projekt har vi valt att lyfta fram den muntliga uppgiften som del av problemet: Kan det vara så att de uppgifter vi ger eleverna inte lockar till interaktion?

Projektet är inne på sitt tredje år och så långt har vi sett att uppgiftens utformning kan påverka hur eleverna interagerar. Bland annat har resultaten visat att less is more; omfattande instruktioner och mycket material snarare stjälper än hjälper elevernas språkanvändning och interaktion. Vi ser också att problem-baserade uppgifter får eleverna att använda språket för att kommunicera med varandra och att det verkar vara viktigt att uppgiften har ett tydligt avslut.

I vår analys inkluderar vi också resurser som kroppsspråk och flera uppgifter inkluderar fysiska föremål. Det är självklart att gester, ögonkontakt, föremål, etc. påverkar interaktion, men frågan är hur och i vilken utsträckning icke-lingvistiska resurser får utrymme i klassrumsinteraktion.

Nästa års projekt i engelska och moderna språk

Läsåret 2019-2020 fortsätter vårt projekt med att utveckla vår kunskap kring

  • hur ett teoretiskt ramverk kan hjälpa språklärare att konstruera uppgifter
  • vad som karaktäriserar  ”bra” muntlig interaktion i moderna språk och engelska
  • hur en uppgifts konstruktion kan möjliggöra muntlig interaktion

Vi planerar delprojekt både i moderna språk och engelska och ser gärna sökande från olika stadier. I delprojekten utformas och prövas olika uppgifter och deltagande lärare erbjuds kontinuerligt stöd i processen att utveckla och genomföra sitt delprojekt, bland annat i form av projektmöten, seminarier och workshops. Varje delprojekt pågår ett läsår.

Erbjudandet vänder sig till lärare som är anställda av Stockholms stad, Nacka kommun, Botkyrka kommun, Fryshuset och Kunskapsskolan. Förutsättningar för deltagande innebär att

  • Du undervisar i/har tillgång till en klass där du kan pröva olika uppgifter
  • Du har möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier ett antal fredagseftermiddagar per termin
  • Du kan avsätta tid motsvarande en halv dag per vecka till att arbeta med projektet mellan projektmötena
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges

Det finns mer information på vår hemsida . Ansökan sker via via digitalt formulär, med deadline 15 april. Frågor? Kontakta jessica.berggren@stockholm.se

I ett tidigare inlägg ”Fler projekt för språklärare och forskare tillsammans!”  beskriver en lärare som deltagit i ett delprojekt hur det har påverkat hennes undervisning.

Möjlighet för engelsklärare att delta i forskningsprojekt

Mixed ability English classes and the national syllabus: Ideals, realities and solutions

Varje år delar Skolforskningsinstitutet ut medel för forsknings som handlar om metoder och arbetssätt för undervisningens planering, genomförande och utvärdering som bidrar till barns och elevers utveckling och lärande. Inför årets utlysning av medel söker Joseph Siegel som arbetar på Örebro universitet lärare att samarbeta med i ett tänkt projekt. Nedan följer mer information. Intresserad? Kontakta joseph.siegel@oru.se för att få reda på mer, helst innan 10 mars. Inbjudan gäller främst högstadielärare, men om du jobbar på annat stadium kan du alltid kontakta Joseph och se om det finns öppningar.

Bakgrunden till projektet är de utmaningar som kommer med att det finns stora skillnader i engelsk språkfärdighet mellan våra elever och i våra klasser idag.

Informationen nedan kommer från ett längre dokument om projektet som du kan få från Joseph. /Jessica

Do you teach a ”mixed abilities” English class? Teaching a group of students with wide ranging language proficiency and specific needs can be challenging in terms of keeping student attention, materials selection, groupings, and so on.

Purpose

The purpose of this proposed research project is to address the issue of alignment between current teaching practices in mixed ability L2 English classrooms and the national syllabus. It aims to determine the extent to which current teaching practices align with the overarching objectives, core content, and knowledge requirements listed on the national syllabus. It aims to improve L2 pedagogy by (1) investigating the present state of L2 English instruction in mixed ability Swedish secondary school English classes (e.g., teacher strategies to accommodate very proficient and very weak English users in the same class); (2) comparing current practices and core content in the syllabus; and (3) implementing any necessary modifications in current practice (e.g., teaching techniques, materials selection, etc.) to ensure syllabus objectives are realized in the classroom.

Expected outcomes:

• Identification of problems frequently encountered when teaching mixed ability L2 English;
• Identification of commonly used strategies to support all students in mixed ability classes;
• Development and trial of specific pedagogic and materials selection principles to aid teachers in teaching all parts of the curriculum to mixed ability classes;
• Examination of methods outlined in the national syllabus for formative and summative assessment of learners in mixed ability classes;
• A series of teacher education workshops;
• Experience in professional development through an action research framework.

Research design

This project is designed as cyclical action research (plan, act, observe, and reflect) and is divided into three phases over three years, starting in January 2020. Each phase would last approximately one year.

To participate:

Interested teachers would be committing to a three-year project. They would participate in interviews and conduct data collection with their students (for example, surveys and samples of student work). In addition, teachers would agree to allow for class observations and/or to audio or video record their teaching. They would also be invited to participate in competency development workshops aimed at interpreting national syllabus objectives for English and incorporating those goals in their classrooms. Each participating teacher would be expected to devote 2 hours per week to the project (for example, for participating in interviews and workshops, reflecting on pedagogic decisions, etc.). Funding would be provided to employ teachers to be part of the project and to cover travel expenses, etc. in order for teachers to take part in teacher education sessions. Participating teachers would be able to withdraw from the project at any time for any reason.

Interested?

Please email me at joseph.siegel@oru.se by 10 March 2019 to indicate your interest in participating. We can include a maximum of 12 teachers in the project. The Skolforskningsinstitutet Research Grant deadline is near the end of April 2019 and involves an in-depth project description. Thus, the sooner we can collaborate on the final project details, the better.

Fler projekt för språklärare och forskare tillsammans!

Att ta sig an ett teoretiskt ramverk och utveckla konstruktionen av uppgifter tillsammans med kollegor och få professionell handledning av forskare är ett konkret exempel och en viktig del i att höja kvaliteten på undervisningen och utveckla språkdidaktiken.

En språngbräda till bättre undervisning

Vår gästbloggare, Kristina Nyström, jobbar på Sjöstadsskolan och har varit med i ramprojektet Från monologer till samtal i två år. I projektet har vi arbetat tillsammans för att konstruera uppgifter som lockar eleverna till samtal på målspråket. Här beskriver hon sina erfarenheter.

Vi är alla smärtsamt medvetna om att svenska skolan står inför stora utmaningar, stundande lärarbrist inte minst. Vad gäller språklärarnas framtid ser det kanske extra mörkt ut framöver. Något som har påverkat mig väldigt positivt i min lärargärning de senaste två åren är att vara en av deltagarna i ett ramprojekt på STLS. Mina engelsklärarkollegor och jag har haft möjlighet att träffas 90 minuter per vecka sedan flera år tillbaka på vår skola, Sjöstadsskolan och vi har haft förmånen att ha en rektor som utmanat oss att prova på att genomföra learning studies. Det som har känts som ännu ett utvecklingssteg för oss har varit att få till ett konkret samarbete mellan en forskarutbildad handledare samt flera engelsklärarlag från andra skolor.

Vi har ju tagit oss an ett teoretiskt ramverk, läst in oss, analyserat, problematiserat samt använt oss av detta när vi konstruerat uppgifter. Att få möjlighet att fördjupa sig kring ett teoretiskt ramverk med allt vad det innebär är väldigt givande. Vi upptäcker under arbetets gång hur ofta de muntliga uppgifterna inte alls är konstruerade speciellt effektivt samt att inte ens Skolverkets material håller måttet. Inledningsvis kändes Ellis* lite som en tvångströja men den kunskap som vi erövrat under arbetets gång gör att vi snarare ser det teoretiska ramverket som en språngbräda.

Jag bär med mig vissa komponenter in i min konstruktion/koreografi av uppgifter dagligen i mina lektioner. När eleverna ska samtala är det centralt att de får styrda grupper, kort och konkret instruktion samt tydligt avslut. Genom vår arbetsmodell att hela tiden bli granskad, diskutera didaktiska spörsmål tillsammans och få försvara sin koreografi växer uppgiften fram. Vi lär oss att förhålla oss kritiskt till det teoretiska ramverket. Det finns ju heller inte här något quickfix eller to do list färdig utan vi behöver själva fundera på hur vi kan använda oss av denna verktygslåda. Detta arbete är ju lärarens viktigaste uppdrag: nämligen att skapa en så effektiv och välfungerande koreografi av undervisningen som möjligt.

Ängsligheten som finns bland oss när vi ibland helt okritiskt köper läromedelspaketens upplägg eller Skolverkets bedömningsmaterial är ju lite knepig. Arbetet i ramprojektet har ytterligare stärkt mig i min profession. Jag har fått bekräftat vissa saker t ex att den autentiska ingången i uppgifter är viktig och blivit utmanad i min syn att jag liksom bara nöjt mig med det faktum att eleverna pratar. Min medvetenhet har framförallt ökat kring att det är lika viktigt att undervisa om muntliga genrer som för skriftlig produktion. Det räcker inte att bara vara nöjd att eleverna pratar och heller inte att ha elever som inte pratar alls.

Före ramprojektet och inledningsvis i diskussioner nämndes blygsel, omotiverade elever, talängslan, svensk skolkultur, stress osv som bidragande faktorer till att elever får för lite muntlig träning på språklektionerna. Genom vårt gemensamma systematiska arbete kring uppgiftskonstruktion fick vi alla en aha-upplevelse när vi likt en cirkusdomptör fick erfara hur en kan ”skruva” till en del av en uppgift för att få önskat utfall. Vikten av uppgiftskonstruktion blev glasklar. Det är alltså inte eleverna det är”fel” på utan uppgiftens konstruktion.

Att ta sig an ett teoretiskt ramverk och utveckla konstruktionen av uppgifter tillsammans med kollegor och få professionell handledning av forskare är ett konkret exempel och en viktig del i att höja kvaliteten på undervisningen och utveckla språkdidaktiken samt att inte minst öka motivation och lust till att utveckla och förfina ett av världens viktigaste hantverk – lärarens undervisning.

Kristina Nyström är lärare i engelska och tyska på Sjöstadsskolan. Förutom att delta i ramprojekt arbetar hon och hennes kollegor med digitala verktyg i språkundervisningen. Det kan ni läsa mer om i artikeln Med världen i klassrummet


* Arbetet har utgått från Rod Ellis beskrivning av uppgiftens design features. 

Vill du vara med i vårt ramprojekt nästa läsår? Läs mer om projektet i engelska och moderna språk på vår hemsida och hör gärna av dig till jessica.berggren@stockholm.se om du har frågor!

Inspirationsträff för lärare i engelska och moderna språk 7 mars

Bedömning av muntlig interaktion, TAL-projektet och uppgiftskonstruktion

Nu är det dags för ännu en träff för lärare i engelska och moderna språk! På träffen medverkar Linda Borger som nyligen har disputerat med avhandlingen Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English och Rakel Österberg som arbetar med TAL-projektet i moderna språk. Dessutom medverkar – som vanligt –  nätverket i engelska och moderna språk i Stockholm Teaching & Learning Studies som uppdaterar er om projektet kring uppgiftskonstruktion för muntlig interaktion och berättar hur ni gör om ni vill vara med nästa läsår!

Information och anmälan

Vi ses torsdag 7 mars kl. 16.30-19.00 i lokalen Insikten på Hantverkargatan 2F. Vi börjar med fika och programmet startar 17.00. Anmälan sker via länk

https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=75c814c1883e

Obs! Begränsat antal platser. Lärare anställda av Stockholms stad prioriteras om träffen blir fulltecknad.

Lindas presentation

Min avhandling, Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English, undersöker olika aspekter av bedömningen av den muntliga delen av det nationella provet i engelska på gymnasiet. Under denna presentation kommer jag att ge en kort överblick av de tre studier som ingår i avhandlingen, mina datainsamlingsmetoder och material och kort presentera huvudresultaten. Presentationen fokuserar sedan på en av studierna som undersöker hur lärare bedömer och tolkar det som kallas för interaktionskompetens, dvs. förmågan att delta i och hålla liv i ett samtal som en del av en grupp eller ett par. Begreppet muntlig interaktion belyses även i relation till kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk, samt Europarådets Gemensam europeisk referensram för språk (GERS) (Skolverket, 2009). Slutligen diskuteras tillvägagångssätt för att stärka likvärdigheten i bedömningen av muntlig produktion och interaktion.

Linda Borger har en bakgrund som gymnasielärare i engelska och svenska innan hon påbörjade sina forskarstudier. Sedan hon disputerade den 7 december 2018 är Linda anställd som universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet där hon undervisar på lärarutbildningen och på fristående kurser i pedagogik, framför allt inom områdena pedagogisk bedömning och språkdidaktik.

Rakels presentation

Sedan 2016 studeras ämnet Moderna språk i ett forskningsprojekt, TAL, finansierat av av Vetenskapsrådet och i samverkan mellan universiteten i Lund, Göteborg och Stockholm (Granfeldt, Bardel, Erickson, Sayehli, Ågren och Österberg, 2016). Fokus i projektet är på muntlig språkfärdighet i moderna språk i årskurs nio och data har samlats in i med hjälp av enkäter till skolledare, lärare och elever. Resultat kommer att presenteras från den omfattande enkät som lärare i moderna språk fick besvara 2017. Läs mer på www.tal.lu.se.

Rakel Österberg är lektor i spanska på Romanska och klassiska institutionen vid Stockholms universitet.

Välkomna!

/Jessica

Projekt för att utveckla undervisningen i engelska och moderna språk

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Nu är det dags att skicka in ansökan för att vara med i något av våra språkdidaktiska projekt i Stockholm Teaching & Learning Studies! Om du vill träffa oss som koordinerar nätverket, bolla idéer och få information om förutsättningar och ansökningsförfarande är du mycket välkommen på vår informationsträff den 25 januari. Mötet är i Stora Munkan Fleminggatan 113, kl. 14.00-16.30 (drop-in).  På träffen finns också möjlighet att få stöd i ansökningsskrivande på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.  Anmälan sker på den här länken senast 23 januari:  https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=119861

Vad är ett ämnesdidaktiskt projekt?

Ett ämnesdidaktiskt projekt utgår från ett undervisningsrelaterat problem som vi med hjälp av vetenskapliga metoder undersöker och försöker lösa. Beroende på problem och forskningsfråga väljer vi olika metoder, men tre ledord brukar vi hålla oss till: kollaboration, intervention och iterativitet. I praktiken innebär detta kortfattat att lärare och forskare samarbetar genom att testa idéer i klassrummet, analysera, förändra och testa igen.

Ser alla projekt likadana ut?

Vi har två olika typer av projekt:

1) FoU-projekt som ni driver själva med stöd av oss i nätverket. I ansökan till ett FoU-projekt beskriver du och dina kollegor bakgrund till problemet ni vill undersöka, tänkt forskningsfråga, metod och hur ni tänker sprida projektet, till exempel. I ett FoU-projekt förväntas deltagarna vara ganska självgående, men får stöd i processen av oss i nätverket. Ett FoU-projekt pågår i två år.

2) Ramprojekt är ett långsiktigt övergripande projekt med flera olika delprojekt som tillsammans bildar en större studie. I vårt nätverket har vi ett ramprojekt som utgår från problemet att få våra språkelever att interagera muntligt, att samtala helt enkelt. Du kan läsa mer om inriktningen på vår hemsida. Detta projekt drivs av oss som koordinerar nätverket och det innebär mer vetenskapligt stöd i processen. Om du vill vara med i vårt ramprojekt skickar du in en intresseanmälan. Du behöver alltså inte själv formulera en forskningsplan eller hitta kollegor att samarbeta med. Deltagande i ramprojekt sträcker sig över ett läsår.

Kan vem som helst vara med i era projekt?

Just nu vänder sig projekten till skolor och lärare vars huvudmän är med i Stockholm Teaching & Learning Studies (Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Kunskapsskolan och Fryshusets gymnasium). Gemensamt för alla huvudmän är att deltagande ska godkännas av rektor som också ska se till att förutsättningar i tid finns. Huvudmännen erbjuder också viss finansiering till skolor vars lärare deltar, men det ser olika ut beroende på huvudman. Mer information om förutsättningar och projekt finns på vår hemsida. Sista ansökningsdag är 15 mars (FoU-projekt) respektive 15 april (ramprojekt).

Vi hoppas att vi ses på informationsträffen den 25 januari och/eller att ni hör av er till oss om ni tycker det låter intressant och vill veta mer. ”Vi” är Jessica, Karina och Anette som också driver den här bloggen. Ställ gärna frågor i kommentarerna till detta inlägg eller skicka ett mejl till jessica.berggren(snabel-a)stockholm.se

Bokcirkel för fransklärare

bokcirkel franska

Bokcirkel för fransklärare tillsammans med Nicolas Manuguerra på Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering på Uppsala universitet.

Cercle de lecture pour profs de français: il reste des places!

Pour participer, il vous faut vous inscrire à l’adresse suivante : http://doit.medfarm.uu.se/kurt13050 . Date limite des inscriptions : 20 janvier.
Ne perdez pas de temps, car les places sont limitées !

Le principe est simple : nous lisons ensemble 4 livres en 4 mois et nous nous retrouvons pour en discuter, en français bien sûr ! 
Le thème de ce premier cercle de lecture est « Jeunesses d’ici et d’ailleurs ». 

Voici les livres que nous lirons ce semestre: 
Gaël Faye, ”Petit Pays”(Le Livre de Poche, 2017)
Fatou Diome, ”Le Ventre de l’Atlantique” (Le Livre de Poche, 2005)
Édouard Louis, ”En finir avec Eddy Bellegueule” (Points, 2015)
Marjane Satrapi, ”Persepolis, Tome I” (L’Association, 2002)

Nous nous retrouverons pour 5 rencontres à distance pendant le semestre (dont une première introduction au mois de février) puis une fois par mois. Nous lirons donc un livre par mois. Les rencontres ont lieu sur la plateforme en ligne Zoom. Connexion haut-débit + casque avec micro obligatoires.

Dates des recontres:

Introduction: lundi 4 février, 18:15-19:00

1ère rencontre (Petit Pays) : lundi 11 mars , 18:15-20:00
2ème rencontre ( Le Ventre de l’Atlantique): lundi 15 avril, 18:15-20:00
3ème rencontre ( En finir avec Eddy Bellegueule) : lundi 13 mai, 18:15-20:00
4ème rencontre ( Persépolis ) : lundi 10 juin, 18:15-20:00

À bientôt! 
Nicolas de FBA.

/Jessica

Spansklärardagarna i Uppsala 1-2 februari

Vad menar vi med grammatik i en handlingsorienterad spanskundervisning?

Första veckan i februari 2019 är det dags för de två årligt återkommande spansklärardagarna som anordnas av Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. I år arrangeras seminariedagarna i samarbete med FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad och Uppsala kommun. Evenemanget äger rum på Blåsenhus, Uppsala universitet.

Spansklärardagarna behandlar kunskap och innovativa ämnesdidaktiska perspektiv som tillkommit under senare år. Fokus läggs på aktuella frågeställningar och praktiska exempel på kommunikativ och handlingsorienterad språkundervisning inom ett tematiskt arbetsområde. Temat för årets träff är nutida perspektiv på grammatik i spanskundervisningen.

Programmet innehåller föredrag och workshops främst inom följande områden:

  • Grammatik i teori och praktik
  • Textuell kompetens
  • Aktuell språkdidaktisk forskning om lärande och undervisning i spanska

Seminariet vänder sig till verksamma lärare i spanska, lärarstuderande och andra som är intresserade av lärande och undervisning i spanska.

Det färdiga programmet kommer ut i slutet av november, men redan nu är två föreläsningar klara:

Lourdes Miquel kommer att tala om Aportaciones de un enfoque cognitivo en el tratamiento de la gramática: explicaciones, actividades y tratamiento del error.

Pedro Gras kommer att tala om ¿Lo escribe, le escribe, se escribe…? Cómo hacer significativa la elección de los pronombres personales átonos

Anmäl dig!

Seminariet är kostnadsfritt. Observera att platsantalet är begränsat. Anmälan senast 7 december 2018 (anmälan stänger när max antal deltagare uppnås).

Eftersom Stockholms stad är en av medarrangörerna finns det ett antal platser reserverade för lärare anställda av Stockholms stad. Lärare anställda av Stockholms stad har därför en egen anmälningslänk (Obs! Endast för lärare anställda av Stockholms stad)

Anmälan för lärare anställda av andra skolhuvudmän finns på Spansklärardagarnas hemsida.

/Jessica

Interculturalité, impressions et expressions – Fransklärardagarna i november

Fransklärardagarna1

Hur kan kulturella resurser och utbyten främja de produktiva och receptiva kompetenserna i franskundervisningen? Det är fokus för årets Fransklärardagar, som arrangeras 16-17 november på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. 

Välkommen till två dagar med inspiration och diskussion om franskundervisning på temat Impressions/Expressions! Programmet har ett språkdidaktiskt perspektiv och innehåller bland annat seminarier om

  • La compétence interculturelle dans notre enseignement
  • Rencontres interculturelles : La littérature en classe de français
  • Que faire des clichés ?
  • Impressions et Découverte : la littérature francophone aujourd’hui
  • Utiliser des manuels en français, un défi interculturel ?

Fransklärardagarna är gratis och viss dokumentation ingår, samt välkomstlunch och kaffe båda dagarna. Sista anmälningsdag är 14 oktober och anmälan sker på länk http://doit.medfarm.uu.se/kurt12527

Mer information finns på https://www.fba.uu.se/verksamhet/kurs-konf-sem/utbud/fransklarardagar-impressions—expressions/  Fransklärardagarna vänder sig till lärare i hela Sverige och arrangeras av Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering på Uppsala universitet, FoU-enheten på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och Institut Français de Suéde.

Fransklärardagarna2

/Jessica

Fransklärardagar i Stockholm

Fransklärardag

Den 16-17 november arrangeras Fransklärardagar – Impressions/Expressions på Kungsholmens Gymnasium i Stockholm. Dessa fortbildningsdagar kommer att fokusera på begreppet interculturalité: kort sagt, hur möten mellan kulturer berikar individen. Begreppet har en naturlig plats i franskundervisningen. Det speglar nämligen två sidor av samma mynt: å ena sidan Impressions i möten med den Andre, med litteratur, med konst, med all kultur i den fransktalande världen. Å andra sidan leder dessa intryck till nya och kreativa expressions: hur kan man kommunicera om sin egen kultur? Hur använder franskläraren kultur för att motivera, inspirera och aktivera eleverna? Hur kan interculturalité bidra till att utveckla deras kommunikativa kompetens?

Fortbildningsdagarna, som börjar med lunch på fredag och slutar med lunch på lördag, vänder sig till alla lärare i franska och lärarstudenter. De syftar till att skapa ett fruktsamt utbyte och en ömsesidig rörelse mellan intryck och uttryck, för en effektiv och varierad undervisning. Mer information om dagen och anmälan finns här.

Arrangörer är Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala universitet i samarbete med FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, Institut Francais de Suède och Kungsholmens gymnasium.

/Jessica

Nu kommer Språksprånget!

Språksprånget

Lisa Källermark Haya, undervisningsråd på Skolverket, presenterar Språksprånget på Språklärargalan 2017.

Efter olika lyft från Skolverket kommer nu Språksprånget! Språksprånget är del av en skolutvecklingsinsats med fokus på moderna språk; andra insatser är Språklärargalan, som genomfördes för första gången i december förra året, och stödmaterial för språklärare.

Språksprånget kommer att innehålla fyra moduler: muntlig interaktion, skriftlig produktion och interaktion, receptiva färdigheter och interkulturell kompetens. Åtta delar ryms inom varje modul. De åtta delarna planeras i sin tur med olika perspektiv i åtanke, såsom digitalisering, ordinlärning, grammatik, bedömning, tillgänglighet, strategier, individens språkinlärning och motivation. Muntlig interaktion kommer att vara först ut. Modulerna kommer att utarbetas av universitet i samarbete med språklärare som granskar och prövar materialet och deltagarna kommer själva att kunna välja studietakt.

Äntligen säger jag! Det är naturligtvis viktigt med satsningar på alla skolämnen, men hittills har det varit tunt med erbjudanden för språklärare. Jag ser fram emot att ta del av modulerna och hoppas att Språksprånget kan föra med sig ett positivt uppsving för moderna språk i skolan.

/Jessica