Visar alla blogginlägg med kategorin:
Lgr11/Lgrs11

Delta i projekt i engelska och moderna språk

Att konstruera funktionella och meningsfulla uppgifter för att utveckla förmågan att samtala på målspråket

Det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk i STLS driver ett ramprojekt som fokuserar på förmågan att kommunicera och interagera i tal (Lgr11, Gy2011) och utveckling av funktionella och meningsfulla uppgifter. Ramprojektet organiseras i flera mindre  delprojekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk. Dessutom tar arbetet avstamp i teorier kring uppgiftskonstruktion i språkundervisning.

I engelska pågår följande delprojekt:

  1. Engelska, mellanstadiet och gymnasiet. Eva Östberg, Storkyrkoskolan, Marita Andreasson, Björngårdsskolan, Kjell Jansson, Hemmestaskolan och Maria Krameus, Värmdö gymnasium.
  2. Engelska, mellan- och högstadiet. Anna Löfqvist, Järla skola, Anna Rönquist, Malin Haglind och Emmeli Johansson, Eklidens skola
  3. Engelska, mellan- och högstadiet. Gunilla Finnson, Kristina Nyström, Charlotta Wilson och Hedvig Anfält, Sjöstadsskolan.      

I moderna språk pågår följande delprojekt:

  1. Spanska, högstadiet och gymnasiet. Fredrika Nyström, Stina Säfström, Nya Elementar och Eva Söderblom, Kunskapsgymnasiet, Globen.
  2. Franska, spanska, och tyska, högstadiet. Kajsa Genell, Margareta Winter, Nya Elementar, Anna de Matos Lundström, Träkvista skola och Ann-Charlotte Karlsson, Maria Lindberg Persson, Miriam Selin, Eklidens skola.

Varje delprojekt är värdefullt

Det övergripande syftet med att få i gång flera mindre projekt som tar utgångspunkt i samma förmåga är att på sikt kunna bidra med mera samlad kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna interagera muntligt, om hur denna förmåga kan förstås i relation till det centrala innehållet och i relation till olika åldrar. Vidare kan vi få en ökad kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur deras kunskaper kan bedömas. Detta innebär att varje mindre projekt är betydelsefullt för att vi ska få en mera omfattande kunskap om hur man kan arbeta i relation till förmågorna i Lgr11/Gy2011.

Vill du vara med?

Om du är intresserad av att delta, kan du läsa mer om förutsättningar samt finna ansökningsblankett här.  Nästa möjlighet att anmäla intresse till ramprojekt i engelska och moderna språk är 15 april. Frågor? Kontakta funktion.stls@stockholm.se

/Jessica

Forskning pågår om agens i språkklassrummet

blogginlägg 1

Lisa Källermark Haya

Agens i det spanska språkklassrummet – elever och lärares val, handlingar och återgivanden när elever söker information online.

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har undersökt vilka val, handlingar och uttalanden som några gymnasieelever i spanska och deras lärare gör när de arbetar med en del av ett längre tema. Eleverna som ingick i studien skulle kunna benämnas ”digital natives”: flexibla och snabba sätt till lärande med en stor förmåga till multitasking. Eleverna arbetade i grupp och behövde söka efter information på internet kring några specifika företeelser i olika latinamerikanska länder. De skulle i slutet hålla presentation på målspråket (i grupp) och skriva ett personligt individuellt brev för att övertyga en kompis att följa med dem på en resa till landet ifråga. Lärarna hade förberett temat genom flera veckors arbete i textböcker och gav eleverna web länkar med en lagom svår nivå. Den givna uppgiften stämde i mångt och mycket med vad en del forskare menar skulle kunna verka för hög motivation.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Det finns otroligt starka krafter i samhället som menar att datorer kan utgöra en väg till bättre lärande, och många har åsikter. Däremot finns få studier som utgår från vad som faktiskt sker med lärandet i språkklassrummen med datorer, även om vissa studier visar att svenska språklärare fortfarande mest använder datorer i språkklassrummen för att skriva eller hitta information snarare än att för att kommunicera med andra personer. Dessutom är läsning på nätet svårt att stötta: texten slutar ju på den länk eleverna själva väljer, snarare än att följa lärarens i förväg bestämda läsväg i till exempel en textbokstext. Jag ville helt enkelt veta vad som hände med elevernas lärande när de tog sina datorer och gick iväg till ett grupprum.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Jag fann bland annat att:

– Eleverna ”gör skola”: de är mer inriktade på att producera en slutprodukt, medan läraren fokuserar på arbetsprocess.

- Eleverna använder andra resurser för att utföra sitt arbete än de som läraren uttryckte skulle vara viktiga för dem. De använder till exempel knappt alls den givna länklistan. Däremot bildgooglar de och växlar konstant mellan engelska, spanska och svenska.

– Elevernas handlingar och kommentarer tyder på att deras inlärningsprocess består av produktion på samma gång som reception, vilket gör det svårt att särskilja språkinlärningen som det ena eller det andra. Detta kan ha betydelse vid t. ex bedömning, där många lärare kanske delar upp elevens förmågor som produktion eller reception, men inte ”informationsbearbetning”. I framtiden skulle det senare kunna utgöra ett tredje didaktiskt område inom språkinlärningen, med alldeles egna kunskapskriterier.

– Eleverna kan inte automatiskt använda sig av de vanor och kunskap som de skulle använt vad det gäller informationssökning hemma eller på engelska – därför behöver olika språks status poängteras ytterligare i kursplanerna vad det gäller informationsbearbetning.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Det har blivit mycket viktigare för mig att verkligen tala om och ge exempel inte bara vad det är jag förväntar mig att elever lär sig under arbetets gång, utan även på vilket sätt och varför. Innan ett temaarbete diskuterar vi till exempel vad olika sorters läsning på nätet kan vara och vad en kan lära sig på respektive sätt. Vi diskuterar också för- och nackdelar med datorn i klassrummet mycket mer än innan. De risker och möjligheter med datorn som jag ser har många av dem inte tänkt på, och vice versa.

5. Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

I stället för att bli frustrerad när eleverna misstolkar vad jag vill ;-) tänker jag att att det är när en hittar ett område där lärares och elevers tankar och aktiviteter ”skaver” som vi kan hitta intressanta didaktiska frågor. För att hitta dem behöver vi i klassrummet stanna upp och ta tid att tänka och fråga varandra om hur vi ser på lärande. Ofta blir vi som lärare så upptagna kring vilka uppgifter och övningar vi ska hinna med att gemensamma metareflektioner kring själva lärandet inte får plats. Fast de är minst lika viktiga.

När undervisar vi i grammatik i klassrummet?

Det är fascinerande att studera hur grammatikundervisning skiftat under de sekler främmande språk undervisats mer allmänt i Europa (från andra hälften av 1800-talet). Till en början precis som latin; dvs. fokusera på grammatiska strukturer för att träna skriftlig förmåga och översätta från målspråket till modersmålet. Den metoden brukar kallas traditionell grammatikundervisning (eller en deduktiv ansats). Efterhand kom även en mer induktiv undervisning att praktiseras: starta i ett språkligt sammanhang och arbeta sig igenom materialet och märka (och analysera) vilka grammatiska strukturer som krävs för att klara av att förstå och kommunicera.

På 70, 80- talet, när grunden lades för dagens kommunikativa språksyn (Hymes, 1972;Austen, 1975;Canale, 1983), kom grammatiken att hamna i en ny dager. Denna nya dager har haft olika skepnader: grammatiken ömsom omhuldas och placeras i första rummet eller ställs i skamvrån och tas i med tång (för en sammanfattning av grammatikundervisning historiskt se t.ex. Nylén, 2014).

Nu är det 2016 och det har gått många tåg men fortfarande är det lika intressant att diskutera grammatikundervisning mellan kollegor. Ett sätt att angripa diskussionen är att använda de inom forskningen aktuella begreppen focus on form och focus on formS. De utgör fruktbara kontraster.

På den första nätverksträffen den 11 maj på Grillska i Gamla stan skrev jag om focus on form:

”Drawing learners´attention to linguistic forms while they are communicating” (Ellis, R. 2012). En undervisning som startar i det konkreta språket (meningsfulla/funktionella innehåll) för att utifrån behov som uppstår aktualisera de abstrakta grammatiska strukturerna.

Och att focus on formS är:

Traditionell grammatikundervisning som startar i de abstrakta grammatiska strukturerna för att därefter ”överföra” dem till det konkreta språket (kommunikation).

Jag tror att vi språklärare använder båda förhållningssätten i mer eller mindre hög grad beroende på behov och situation i våra klassrum.  Det som är givande är hur dessa konkreta språkliga sammanhang ser ut, de som aktualiserar de grammatiska strukturer vi vet/antar, behöver analyseras. För de didaktiska situationer vi planerar och iscensätter i undervisningen har ju en orsak (en baktanke om man vill). Nu är det ju inte alltid just det vi hade planerat för också inträffar! I stället aktualiseras kanske ett annat behov, av eleverna, i stunden,  och vi lärare erbjuds ett gyllene tillfälle att agera ”på volley”. Franska ämnesdidaktiker, t.ex. Guy Brousseau, använder begreppet en adidaktisk situation om just ett sådant gyllene tillfälle (Brousseau, 1999).

Möjligen är det i den glipan av ljus vi kan skymta elevens autentiska behov.

/Annika

Austin, J. L. 1975. How to do things with words. Oxford: Oxford University Press

Brousseau, G. 1999. The case of Gaël. Journal of Mathematical Behavior, Virginia Wareld.

Elsevier, 18 (1), pp.7-52.

Canale, M. 1983. From communicative competence to communicative language pedagogy.

I: Richards, J. C., & Schmidt, R. W. (Red.), Language and Communication, s. 2-27. London: Longman.

Ellis, R. 2012. Language Teaching Research and Language Pedagogy.

West Sus-sex: Wiley-Blackwell.

Hymes, D. (1972). On communicative competence.

I: Pride, JB., &Holms, J. (red.) Sociolinguistics, s.269-285.

Nylén, A. 2014. Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning, spansklärares värderingar, dilemman och förslag.

Den 11 maj ses vi i Gamla stan!

Det är många som hör av sig till oss, både olika aktörer och språklärare som vill träffas, informera och mingla. Snart går anmälningstiden ut för att delta så du språklärare som är anställd av Stockholms stad, anmäl dig senast den 6 maj genom att klicka på anmälan på inbjudan, se här.  

Under tiden planerar Jessica och jag för ett varierat och innehållsrikt program med plats för både reflekterande lyssnande och aktivt nätverkande bland likasinnade.

Den här satsningen på moderna språk grundar sig främst i övertygelsen om språkkunnandets betydelse för ett samhälle, men den grundar sig också i en oro över den brist som uppkommit. Kanske kan den dikotomin uttryckas på följande sätt:

Situationen för skolämnet moderna språk aktualiseras alltmer. Det talas om en alarmerande brist på behöriga lärare, sjunkande elevresultat framförallt på grundskolan, och färre elever som läser vidare till avancerad nivå. Men parallellt med denna problematiska bild finns också en annan positiv berättelse som talar om betydelsen av att tala språk i arbetslivet; t.ex. vikten av att ha språkkunniga medarbetare inom näringslivet, samt människors vittnesmål om hur språkkunskaper fördjupar och utvecklar personligheten i allmänhet. Dagens globala samhälle är starkt förknippat med flerspråkighet där både nätverk av internationella aktörer och olika mångkulturella sociala dimensioner samspelar. Språkkunniga medborgare borgar för ett inkluderande förhållningssätt i både professionella och sociala sammanhang.

Så välkommen att fundera och samarbeta med oss kring språken! Här och i Gamla stan den 11 maj!

Vilka områden oroar eller stimulerar dig mest som språklärare?

/Annika

Språklärarpodden

Språklärarpodden

Det här glada gänget  är programledare för Språklärarpodden. Tore Nilsson, Pernilla Rosell Steuer och Sara Lilja Visén har under det senaste året spelat in flera program om språkundervisning och språkinlärning. Deltagare är både lärare och forskare och de tar upp en rad olika ämnen, tex. användning av IKT, grammatikens roll, kamratrespons, Global Englishes, och hörförståelsestrategier. Mer information och länkar till avsnitten finns här. Därifrån har jag också lånat bilden högst upp.

Tore och Pernilla, som jobbar på Institutionen för språkdidaktik på Stockholms universitet, kommer på vår Inspirationsträff för lärare i moderna språk den 11 maj. Du är också välkommen!

/Jessica

Hola från Madrid!

Hej språklärare i stan!

Jag skriver från Madrid och en av stans bästa kommunala skolor Ramiro de Maéztu. Skolan har ett enormt utbud av språkstudier och internationella utbyten. Jag är här som koordinator för Kungsholmens gymnasium i ett Erasmus plus-projekt ”Research and Innovation at School”. Projektet handlar inte i första hand om språk, utan om att främja ett vetenskapligt förhållningssätt hos lärare och elever, men som ofta så hamnar ändå förmågan att kommunicera på olika språk i högsätet! Engelska är vår gemensamma utgångspunkt när vi koordinatorer träffas från Stockholm, Madrid, Genua, Arnheim och Berlin; vårt lingua franca, men ytterligare språk är specialkunskapen som fördjupar förståelsen och förfinar kontakten oss emellan.

Det är viktigt att arbeta för att människor i högre grad (igen) ska värdera språkkunskaper och också på avancerad nivå.

Det är viktigt att elever, föräldrar och politiker ska värdera betydelsen av språkkunskaper i högre grad än nu.

Det är viktigt för vår professionella och personliga utveckling att tala främmande språk. Vi språklärare vet det och vill gärna förmedla den insikten.

Den här bloggen och vår satsning inom staden är ett konkret och kraftfullt bidrag till en sådan utveckling.

Vi ses den 11 maj i Gamla stan!

/Annika

Inspirationsträff för lärare i moderna språk

Inbjudan

Välkommen till en inspirationsträff för Stockholms stads lärare i moderna språk!

Syftet med träffen är att skapa ett forum för samtal och utveckling av moderna språk i skolan. Vi har bjudit in olika organisationer som kommer att informera om sin verksamhet och ni kommer att få ta del av några aktuella studier om undervisning i moderna språk. Bland andra kommer Skolverket, Goethe-institutet, Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering på Uppsala universitet, Institutionen för språkdidaktik på Stockholms universitet samt Annika Nylén och Erik Cardelús som berättar om sin forskning.

Vi kommer också att presentera hur FoU-enhetens fortsatta program för moderna språk ser ut och vilka möjligheter som finns för lärare att delta i våra träffar och projekt.

Var:
Grillska huset, Stortorget 3, Gamla stan

När:
Onsdag 11 maj, kl. 16.30-19.00. Träffen inleds med fika och programmet startar 17.00.

Hur:
Anmälan senast 6 maj här. Inbjudan gäller lärare anställda av Stockholms stad. Begränsat antal platser.

Vid frågor kontakta jessica.berggren@stockholm.se

/Jessica

Fokus på engelska och moderna språk

Bloggbild

Dags för en ny blogg här på Pedagog Stockholm! Jag och min kollega Annika arbetar som lektorer i Stockholms stad, bland annat så driver vi det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Bloggen kommer att fokusera på undervisning och lärande i engelska och moderna språk. Svenskars språkkunskaper uppmärksammas då och då generellt i media. Det vi får veta är att vi är jätteduktiga på engelska och jättedåliga på andra språk. Typ. Vi som jobbar i skolan vet att verkligheten inte är lika svartvit; snarare möter vi väldigt heterogena grupper och det innebär att vi ständigt behöver utveckla och ompröva det vi gör i klassrummet.

Här kommer vi att lyfta frågor och innehåll som är relevanta och intressanta för oss språklärare. Hur bestämmer vi vad vi undervisar om och hur vi lägger upp en lektion? Vilka utmaningar brottas vi med i vår undervisning? Vad är det som utmärker god språkundervisning? Vad säger forskning om språkundervisning och -lärande? Är våra elever verkligen världsbäst på engelska? Hur kan vi göra för att lyfta skolämnet moderna språk?

Vi hoppas att ni vill följa oss här på bloggen och ser gärna att ni kommunicerar via kommentarsfältet. Vad vill ni läsa om i en blogg med Fokus på engelska och moderna språk?

/Jessica