Visar alla blogginlägg med kategorin:
Moderna språk

Från monologer till dialoger

Hur kan en aktivitet bli till en uppgift som känns meningsfull och skapa ett behov att interagera?

Frågan var utgångspunkt för den workshop som anordnades av vårt nätverk i engelska och moderna språk på årets Leda Lärande. Workshopen, som lockade nästan 50 deltagare, inleddes med en problematisering av just de aktiviteter som används för att få eleverna att prata med varandra i språkklassrummet. Leder dessa aktiviteter till interaktion eller är det snarare produktion? Är det dialoger eller utmärks samtalen av en serie monologer?

Leda lärande 2018

För att få deltagarna att designa en egen uppgift presenterades en definition av vad en uppgift är och några principer som behöver följas för att designa en uppgift. Charlotta Wilson och Kristina Nyström, lärare i engelska på Sjöstadsskolan, berättade om uppgiften @schools_gossip3287 som de designat, testat och reviderat inom ramprojektet i engelska under förra läsåret. Därefter fick deltagarna, som placerats i olika grupper, själva designa en uppgift. Mycket aktivitet och samtal uppstod i grupperna under de 30 minuter som ägnades åt att designa en uppgift.

Workshopen avslutades med att en grupp berättade hur de tagit en aktivitet, där eleverna parvis skulle genomföra ett telefonsamtal med på förhand givna fraser, till en uppgift.

Vi hade önskat att mer tid funnits för att lyssna till alla grupperna samt för att ställa och besvara deltagarnas frågor.

//Karina

Lär dig mer om språkdidaktisk forskning

Det finns flera olika olika sätt att komma i kontakt med språkdidaktisk forskning och öka sin egen kompetens att både genomföra egna studier och utvärdera andras studier. Vi har presenterat en rad aktuella språkdidaktiska studier i den här bloggen under etiketten ”forskning pågår”. Det går också att läsa artiklar,  besöka forskningskonferenser som Lärarnas forskningskonferens, eller delta i några av projekten som vi i det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk driver och handleder.

Ytterligare ett exempel är naturligtvis att gå en kurs. Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet anordnar nu i höst två fristående kurser på avancerad nivå om just språkdidaktisk forskning:

  • Språkdidaktik – teori, metod, tillämpning
  • Litteracitet i ett andraspråksperspektiv

Båda kurserna är öppna för ansökan senast 1 oktober.

Interculturalité, impressions et expressions – Fransklärardagarna i november

Fransklärardagarna1

Hur kan kulturella resurser och utbyten främja de produktiva och receptiva kompetenserna i franskundervisningen? Det är fokus för årets Fransklärardagar, som arrangeras 16-17 november på Kungsholmens gymnasium i Stockholm. 

Välkommen till två dagar med inspiration och diskussion om franskundervisning på temat Impressions/Expressions! Programmet har ett språkdidaktiskt perspektiv och innehåller bland annat seminarier om

  • La compétence interculturelle dans notre enseignement
  • Rencontres interculturelles : La littérature en classe de français
  • Que faire des clichés ?
  • Impressions et Découverte : la littérature francophone aujourd’hui
  • Utiliser des manuels en français, un défi interculturel ?

Fransklärardagarna är gratis och viss dokumentation ingår, samt välkomstlunch och kaffe båda dagarna. Sista anmälningsdag är 14 oktober och anmälan sker på länk http://doit.medfarm.uu.se/kurt12527

Mer information finns på https://www.fba.uu.se/verksamhet/kurs-konf-sem/utbud/fransklarardagar-impressions—expressions/  Fransklärardagarna vänder sig till lärare i hela Sverige och arrangeras av Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering på Uppsala universitet, FoU-enheten på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och Institut Français de Suéde.

Fransklärardagarna2

/Jessica

Fransklärardagar i Stockholm

Fransklärardag

Den 16-17 november arrangeras Fransklärardagar – Impressions/Expressions på Kungsholmens Gymnasium i Stockholm. Dessa fortbildningsdagar kommer att fokusera på begreppet interculturalité: kort sagt, hur möten mellan kulturer berikar individen. Begreppet har en naturlig plats i franskundervisningen. Det speglar nämligen två sidor av samma mynt: å ena sidan Impressions i möten med den Andre, med litteratur, med konst, med all kultur i den fransktalande världen. Å andra sidan leder dessa intryck till nya och kreativa expressions: hur kan man kommunicera om sin egen kultur? Hur använder franskläraren kultur för att motivera, inspirera och aktivera eleverna? Hur kan interculturalité bidra till att utveckla deras kommunikativa kompetens?

Fortbildningsdagarna, som börjar med lunch på fredag och slutar med lunch på lördag, vänder sig till alla lärare i franska och lärarstudenter. De syftar till att skapa ett fruktsamt utbyte och en ömsesidig rörelse mellan intryck och uttryck, för en effektiv och varierad undervisning. Mer information om dagen och anmälan finns här.

Arrangörer är Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala universitet i samarbete med FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, Institut Francais de Suède och Kungsholmens gymnasium.

/Jessica

Forskning pågår – engelskundervisning i flerspråkiga kontexter

Anette

Anette Resare Jansson är licentiand i den Ämnesdidaktiska forskarskolan, ÄdFo. Här beskriver hon sin pågående forskning. 

Vad undersöker du i din studie?

Min studie fokuserar på engelskundervisning i flerspråkiga kontexter, och på vilket sätt den kan utformas för att inkludera elevers samtliga språk som viktiga resurser för utvecklandet av en kommunikativ språklig kompetens.

Hur samlar du information?

Jag samlar information dels genom intervjuer i fokusgrupper, där elever utifrån filmklipp diskuterar sina erfarenheter av kommunikation i kontexter där det inte finns ett gemensamt språk, dels genom klassrumsinterventioner i form av uppgifter där eleverna använder sina förstaspråk för att stötta kommunikation på engelska.

Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Jag tycker att det är viktigt, inte minst utifrån ett likvärdighetsperspektiv, att alla elever ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på engelska. I ett språkdidaktiskt perspektiv innebär det att vi behöver vara medvetna om hur elever utifrån sina tidigare språkliga resurser lär sig ett språk. Min studie fokuserar på ett område som det i en svensk kontext inte finns så mycket forskning kring, det vill säga vilka möjligheter flerspråkiga elever har att utveckla ytterligare ett språk, i mitt fall engelska.

Hur tror du att dina resultat kan förbättra språkundervisning och lärande?

Min förhoppning är att resultaten från min studie kan bidra till en ökad generell medvetenhet om hur viktiga elevers samtliga språkliga resurser är för den språkliga utvecklingen, och att denna medvetenhet kan medverka till att undervisningen i flerspråkiga klassrum utformas för att i högre grad än idag inkludera alla elevers språk och därmed bidra till förbättrat lärande.

Har du några tips att ge lärare som vill börja forska?

  • Det är viktigt att du utgår från utmaningar som du själv identifierat i din egen undervisningspraktik.
  • Är du intresserad av att genom forskning inom språkdidaktik bidra till ämnesutveckling rekommenderar jag att du söker forskarutbildningen, ÄdFo, det är mycket intressant, stimulerande och viktigt!

Nu kommer Språksprånget!

Språksprånget

Lisa Källermark Haya, undervisningsråd på Skolverket, presenterar Språksprånget på Språklärargalan 2017.

Efter olika lyft från Skolverket kommer nu Språksprånget! Språksprånget är del av en skolutvecklingsinsats med fokus på moderna språk; andra insatser är Språklärargalan, som genomfördes för första gången i december förra året, och stödmaterial för språklärare.

Språksprånget kommer att innehålla fyra moduler: muntlig interaktion, skriftlig produktion och interaktion, receptiva färdigheter och interkulturell kompetens. Åtta delar ryms inom varje modul. De åtta delarna planeras i sin tur med olika perspektiv i åtanke, såsom digitalisering, ordinlärning, grammatik, bedömning, tillgänglighet, strategier, individens språkinlärning och motivation. Muntlig interaktion kommer att vara först ut. Modulerna kommer att utarbetas av universitet i samarbete med språklärare som granskar och prövar materialet och deltagarna kommer själva att kunna välja studietakt.

Äntligen säger jag! Det är naturligtvis viktigt med satsningar på alla skolämnen, men hittills har det varit tunt med erbjudanden för språklärare. Jag ser fram emot att ta del av modulerna och hoppas att Språksprånget kan föra med sig ett positivt uppsving för moderna språk i skolan.

/Jessica

Konversationsanalys som språkdidaktiskt verktyg

IC

Interactional competence in a second language: What is it?

Nu är det dags för ännu en träff för lärare i engelska och moderna språk! Träffen kommer att handla om muntlig interaktion och konversationsanalys som didaktiskt verktyg. Workshopen, som hålls på engelska, presenteras av Silvia Kunitz som är lektor på Stockholms universitet.

Speaking is a crucial ability for second language users. Yet, it is difficult to define exactly what the speaking ability entails. In this workshop, we will explore how Conversation Analysis (CA) approaches the study of talk-in-interaction. Specifically, CA aims to describe what people do when they interact with each other and describes interactional competence (IC) as the ability to accomplish recognizable social actions through speaking. In the workshop, we will also analyze teaching and testing materials for IC-instruction that were designed by second language teachers in a US research university.

När? Onsdag 21 mars, kl. 16.30-19.00. Vi börjar med fika. Programmet startar 17.00.

Var? Sjöstadsskolan, Hammarby allé 74-76

Anmälan? Via länk senast 14 mars

Frågor? Mejla jessica.berggren@stockholm.se

Välkomna!

/Jessica

Moderna språk i skolan idag

Moderna språkens vara eller icke vara i skolan är en ständigt het fråga. I dagarna har den lyfts igen och man diskuterar vilka språk som ska erbjudas eleverna och vikten av att skolämnet moderna språk blir obligatoriskt. Den stadieindelade timplan som börjar gälla from höstterminen i år innebär att ”eleverna ska få undervisning inom ramen för språkval senast i årskurs 6″ och att ”betyg ska sättas från årskurs 6″ (Skolverket).

I rapporten Moderna språk i skolan idag  av Annika Nylén går det bland annat att läsa om olika ståndpunkter som förts fram i debatter. Rapporten i sin helhet har ett Stockholmsfokus eftersom den är kopplad till stadens verksamhetsplan och utbildningsförvaltningens arbete, men den har också ett nationellt perspektiv och är väl värd att läsa, bland annat listas olika fortbildningserbjudanden för språklärare. I rapporten lyfts även aktuella rapporter och studier fram och den är väl värd att läsa.

/Jessica

Spansklärardagarna i Stockholm 2-3 februari

2-3 februari är det dags för de två årligt återkommande spansklärardagarna. Seminariedagarna anordnas av Fortbildningsavdelningen i samarbete med Utbildningsförvaltningen, FoU-enheten, Stockholms stad och de syftar till att skapa ett kollegialt forum för utveckling av spanskundervisningen.

Spansklärardagarna behandlar kunskap och innovativa ämnesdidaktiska perspektiv som tillkommit under senare år. Fokus läggs på aktuella frågeställningar och praktiska exempel på kommunikativ och handlingsorienterad språkundervisning.

Programmet innehåller föredrag och workshops främst inom följande områden:

  • Ordinlärningens roll i språkundervisningen
  • Ordinlärningsbaserade undervisningsmetoder (Lexical Approach)
  • Aktuell språkdidaktisk forskning om lärande och undervisning i spanska

Seminariet vänder sig till verksamma lärare i spanska, lärarstuderande och andra som är intresserade av lärande och undervisning i spanska.

Precis som förra året är vi på Grillska huset i Gamla stan och program finns tillgängligt här. Mer information om avgift och anmälan finns här.

/Jessica

Bli en forskande språklärare

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu finns det igen möjlighet att söka till den Ämnesdidaktiska forskarskolan på Stockholms universitet. Deltagande i forskarskolan finansieras av olika skolhuvudmän.

Stockholms stad söker 3-4 licentiander och ansökningar med språkfokus och/eller IT som didaktiskt verktyg efterfrågas speciellt . Finansieringen i Stockholm innebär att läraren får en anställning på 60 procent på utbildningsförvaltningen med en lön på 80 procent av den ordinarie lärarlönen. 50 procent utgörs av studier, 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen, där du får många trevliga kollegor :) Resterande 40 procent är undervisning på skolan.

Vidare ska du vara tillsvidareanställd i Stockholms stad och ha minst fyra års vitsordad tjänstgöring. Du bör också ha en tydlig idé om forskningens inriktning och tankar kring genomförandet av avhandlingsarbetet (1-2 A 4). Du ska också ha mycket goda kunskaper i svenska och engelska, såväl muntligt som skriftligt.

Sista ansökningsdag är 26 mars. Mer information om ansökan finns här.

Det finns också en hel del ”vanliga” doktorandtjänster i språk ute just nu:

Engelsk lingvistik, Stockholms universitet

Tvåspråkighet, Stockholms universitet

Tyska – språk och makt, Stockholms universitet

Tyska, Stockholms universitet

Engelsk lingvistik, Karlstads universitet

/Jessica