Profesores de español lengua extranjera; ya está el programa!

EspañolTvå dagar tillsammans på Grillska huset i Gamla stan med intressanta föredrag, work shops och inte minst våra frågor och samtal däremellan. Kom och delta om du aldrig varit med! Kom och delta du som brukar gå av hävd och ohejdad vana!

I år arrangeras Spansklärardagarna av Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering i samarbete med FoU-enheten, utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

Las Jornadas har funnits länge och för många lärare har de varit en återkommande inspiration då författare, lärare och andra spansktalande med något att berätta, utvecklat politiska lägesrapporter, förändringar i pedagogiken, visat konst och läst litteratur m.m. Vi har också lyssnat på och diskuterat och tagit del av lärares goda exempel eller frågor.
Programmet i år fokuserar på ämnesdidaktiska frågor i huvudsak – dvs. hur planerar, genomför och utvärderar vi vårt ämne specifikt. De innehåll de flesta kommer att resonera runt är målspråkets roll i klassrummet och vad uppgifter kan bidra med i undervisningen. En Task based approach kan nog ge eleverna ytterligare energi och meningsfullhet att lära sig det nya språket.

Hela programmet och information om anmälan finns här

Bienvenidos!

/Annika

Reflektion – att hysa en språklärarassistent

Språklärarassistent från Spanien.

Stockholms stad är värd för två språkassistenter från Spanien.  Med hjälp av stipendium som Helena och Juanma sökt från EU vistas de här under ett läsår och hjälper till med vad som behövs under språklektionerna – här kommer några reflektioner om mitt och Helenas arbete tillsammans. Jag hoppas att du blir sugen på att ta emot en språklärarassistent i ditt eget klassrum!  Helena har bara varit här i en månad men jag tycker redan att jag kan se en skillnad i mitt klassrum på hur sugna eleverna är på att konversera med henne. Vi har provat några olika arbetssätt: hon får hålla i konversationsgrupper, presentera kulturella aspekter kring teman vi arbetar med och hon hjälpa oss att reflektera över hur vår utbildning ter sig i en spanjorskas ögon. Det är lite som att ha en spansk lärarkandidat med sig hela tiden – fast redan lärarutbildad och klar.

Här är en bild på vår Helena som några elever tog då de skulle intrvjua henne om hur det är att som spanjorska flytta in till Stockholm, och en text av Helena om hennes första intryck av vår svenska skola.

Helena

”My Swedish adventure:

It was July and I was in Prague with friends spending my holidays when the Spanish Government sent me an email: I had 48 hours to accept a place in Sweden as a Spanish language assistant. After thinking for a while I accepted. My name is Helena, I am 23 years old and I come from the north of Spain.

I took the plane on the 7th of September, very excited about the coming experience. Everybody told me it was going to be an amazing year and a great opportunity to get to know a different educational system and such an advanced society as thSwedishsh. For the moment I agree with them. Moreover, I feel especially lucky for what is my workplace: Globala Gymnasiet, Stockholms stad. During this month I have noticed this is not a common Swedish high school but I wish I had gone to a high school like this when I was a student. The freedom given to the students is a privilege that let them develop as human beings. At the same time they mature and the consciousness of the students have surprised me so I can see how they truly care about universal issues as human rights, feminism or political matters. In short, what I have seen so far from Swedish high schools is tolerance, open-mindedness, all very necessary in today´s society. 

The teachers are very supporting and they guide me in the teaching work, therefore I am also learning a lot from them. These have been my first impressions of this intense first month. ”

Languages for life – heldag om språk 9 december

Kom och ta del av årets innovativa språkprojekt och var med på prisceremonin för Europeisk kvalitetsutmärkelse i språk 2016!

Förutom presentationer av de vinnande bidragen får du också lyssna till två aktuella seminarier:

Anette Resare Jansson, licentiand i Ämnesdidaktiska forskarskolan, Stockholms universitet, talar om engelska som tredjespråk – den dubbla utmaningen att  lära sig två nya språk som många av våra nyanlända elever står inför.

Liss-Kerstin Sylvén, docent, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, talar om betydelsen av exponering av engelska utanför skolan, fritidsengelska, för språkutveckling.

Dagen innebär även information om vägar till internationellt samarbete, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande för er språklärare.

Programmet börjar 8.45 med registrering och fika och avslutas ca 16.30. Vi är i Stockholm, på Skolverket, Fleminggatan 14, lokal 6C (plan 6).

Konferensen är kostnadsfri och vi bjuder på lunch och kaffe. Du anmäler dig på den här länken senast den 30 november 2016 och du måste fylla i alla fält i anmälningsformuläret för att kunna skicka in det. Begränsat antal platser.

 Anmälan är bindande och om du får förhinder måste du meddela Ingrid Gran på ingrid.gran@uhr.se senast den 5 december 2016. Om du inte avbokar i tid kommer din organisation att faktureras en avbokningsavgift på SEK 200.

Om du har frågor kring konferensen, kontakta Ingrid Gran på ingrid.gran@uhr.se

Välkomna!

Vänliga hälsningar

Ingrid Gran, Universitets- och högskolerådet                                                                       

Eva Engdell, Skolverket                                   

Jessica Berggren, FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms Stad

IKT och språkundervisning

classroom-computer Sist när jag var på skolmässan såg jag ”IKT” precis överallt. Där fanns företag, forskare, lärare – många berättade inspirerande sätt om hur de och deras elever arbetar med IKT i klassrummet; många vittnade om att arbetet var roligt. Det är slående att lärare, skolor såväl nationella som internationella styrdokument (Lgr 11, LGY 11, CEFR) lägger stort fokus på att vi ska använda internet/IKT i utbildningen, men få vet något om vad detta leder till lärandemässigt.  Jag tänker att om vi tror på idén att lärande-processer sker genom kommunikation (Lantolf & Thorne, 2006; Lantolf & Poehner, 2008), torde ju förändrade kommunikationsformer leda till förändrad typ av lärande.  Med andra ord, när formerna för kommunikation förändras är det rimligt att anta att även själva lärandeprocesserna förändras (Selander, 2008). Som exempel har man i Storbritannien kunnat se hur införandet av interaktiva whiteboards lett till mindre tid för elevernas frågor i klassrummet. Samtidigt sker fler diskursbyten per timme än tidigare (Jewitt, 2008).

Även om PISA inte direkt mäter kunskaper i moderna språk kan det vara intressant att nämna i sammanhanget att eleverna med den högsta internet- och datoranvändningen i och utanför skolan presterar sämst på PISA-provet (OECD, 2015). Dessutom har Sverige den högsta andelen extrema internetanvändare i hela OECD, vilket visas av en analys som genomförts på den senaste PISA-studien (ibid.). Denna studie visade också att till exempel de elever som använt datorer på matematik-lektionerna fick lägre resultat i matematik än övriga.

I kölvattnet av skolornas digitalisering och med tanke på att tillgång till både hårdvara och information förändrats snabbt i svenska skolor (Grönlund, 2014) har det hävdats att det kan vara nog så lätt att installera Wi-Fi och köpa in datorer till klassrummen, men att värderingar och vanor är desto svårare att förändra (Cassany & Ayala, 2008; Selwyn, 2010). Ett exempel på detta kan vara att man i en stor studie iFinland (Taalas et. al, 2008) konstaterade att det finns ett ökande glapp mellan de aktiviteter (Engeström, 2001) elever deltar i inom och utom skolan som involverar IKT.

Det har dessutom påståtts att lärare närmar sig språkstudier och internet som om de gick till ett bibliotek, medan unga kopplar ihop internet mera med ”vardagsspråk” och något de skulle använda sig av på gatan med sina kompisar (Cassany, 2012).  Det finns alltså två stora kontaterade intressanta glapp: det första mellan hur vuxna och ungdomar ser på och använder internet/IKT, och det andra mellan hur ungdomar möts av/möter och använder internet/IKT utanför respektive inom skolan.

Jag är hur nyfiken som helst – hur tänker ni andra språklärare kring det här? När vill ni och när vill ni inte använda IKT? Hur gör ni då? Och på vilka antaganden vilar ni era beslut?

Referenser:

Cassany, D. (2012). En_línea. leer y escribir en la red Anagrama.

Cassany, D., & Ayala, G. (2008). Nativos e inmigrantes digitales en la escuela. Participación Educativa: Revista Del Consejo Escolar Del Estado.2008; 9 (4): 57–75.

Engeström, Y. (2001). Expansive learning at work: toward an activity theoretical reconceptualization. Journal of Education and work 14(1), 133-156. doi: 10.1080/13639080020028747

Jewitt, C. (2008). Didaktik som multimodal design. In A. Rostvall, & S. Selander (Eds.), Design för lärande (2nd ed. pp. 242-253). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Lantolf, J. P., & Thorne, S. L. (2006). Sociocultural theory and the genesis of second language development. Oxford University Press.

Lantolf, J. P., & Poehner, M. E. (2008). Sociocultural theory and the teaching of second languages Equinox.

OECD (2015), Students, Computers and Learning: Making the Connection, OECD Publishing,Paris.
doi: http://dx.doi.org/10.1787/9789264239555-en

Selander, S. (2008). Pedagogiska texter: – Ett sätt att designa lärprocesser. In A. Rostvall, & S. Selander (Eds.), Design för lärande (pp. 81–96). 2008: Norstedts akademiska förlag.

Taalas, P., Tarjanen, M., Kauppinen, M., Pöyhönen, S. (2008). Media landscapes in school and in free time – two parallel realities? Digital Kompetanse 3(4), 240-256.

Spansklärardagar i Stockholm den 3-4 februari 2017

EspañolHej!

Inspiration och diskussion om undervisning för spansklärare har arrangerats av Spansklärarföreningen och Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (Uppsala universitet) i många år. Nästa upplaga kommer att ske i samarbete mellan Fortbildningsavdelningen och FoU-enheten på utbildningsförvaltningen i Stockholm och lokalen är Grillska Huset i Gamla stan. Seminariet vänder sig till verksamma lärare i spanska, lärarstuderande och andra som är intresserade av lärande och undervisning i spanska.

Ämnesdidaktiska frågor står i centrum och specifikt kommer målspråkets användande i klassrummet och uppgiftskonstruktion att diskuteras.

Programmet innehåller föredrag och workshops och är i princip klart och kommer strax att publiceras på Fortbildningsavdelningens hemsida: http://files.webb.uu.se/uploader/777/spansklarardagar-2017.pdf

Mer information inom kort!

/Annika

Forskning pågår om grammatikens roll i ett kommunikativt språkklassrum

Annika Nylén

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har studerat spansklärare på gymnasiets uppfattningar om grammatikens roll i undervisningen. Grammatikens plats i klassrummen är en gammal fråga som belysts och diskuterats sedan sekler, men med varje ny inriktning och mål med språkundervisningen, så ändrar den sin plats. Ömsom är grammatiken hela språket (kan man den så kan man språket), ömsom har den varit åsidosatt. Jag var intresserad av att få kunskap om hur språklärare resonerar idag för att kartlägga värderingar, dilemman och förslag.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska fältet?

Det finns en hel del internationell forskning i ämnet men lite i Sverige om främmande språkundervisningen angående grammatikens roll idag. Sveriges ämnes- och kursplaner i moderna språk problematiserar inte heller grammatiken som sådan i någon större bemärkelse, ej heller erbjuder våra styrdokument didaktiska modeller som underlag och vägledning angående grammatikens roll. Däremot erbjuder ”Gemensam europeisk referensram för språk; lärande, undervisning och bedömning” (2009) modeller och ansatser baserade på forskning om hur grammatiken kan undervisas.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Lärarna grundar framförallt sina värderingar på egna erfarenheter (som språkinlärare och språklärare), när de beskriver sina uppfattningar om grammatikens roll i undervisningen. Få lärare refererar till didaktiska modeller som de antagit eller inspirerats av från lärarutbildningen eller från forskning de själva tagit del av. Intressant att konstatera är att lärarnas egna dragna slutsatser resulterat i synsätt angående grammatikens roll i undervisningen, i linje med vad aktuell forskning föreslår. Majoriteten av lärarna understryker betydelsen av att undervisningen bedrivs på ett induktivt och explicit vis vad gäller språkets strukturer. Detta synsätt kan beskrivas som Focus on form.

Lärarnas övergripande bild av grammatikens betydelse för språkinlärning är unison. Alla anser att grammatik ska ingå och vara en viktig del i undervisningen och att den grammatiska kompetensen främjar den kommunikativa kompetensen. Det framstår tydligt att lärarna anser att i kommunikativ kompetens ingår grammatisk, något som sedan det kommunikativa genomslaget varit en självklar men utmanande sanning för lärare. Grammatikens dubbla perspektiv (system och funktion) i undervisningen, påpekar många, är en viktig utmaning att anta för att eleverna ska uppnå ett avancerat språk.

Många lärare brottas ändå med hur-frågan angående grammatikens roll och de dilemman som framkom handlade om hur grammatiska kategorier på bästa sätt kan kopplas till olika skriv- och samtalsgenrer. Även frekvens och urval (vilka grammatiska kategorier och hur ofta?)var vanliga dilemman.

Lärarnas hjärtefrågor (core belifs), starkt befästa, är framförallt de språkdidaktiska frågorna medan allmändidaktiska frågeställningar i högre grad utgör perifera frågor.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Jag har idag en mer detaljerad kunskap om grammatikens olika möjligheter och begränsningar i relation till kommunikativa mål i undervisningen. Det jag förut anade har fått konkreta forskningsreferenser och skapar en större tyngd och vetenskaplighet; det gäller språkets strukturer och dess olika kategorier i relation till kommunikationens mål. I allmänhet uppfattar jag i högre grad betydelsen av en problematiserad och välplanerad undervisning och jag ser tydligare behovet av att urskilja produkt och process och de olika delar en lektion består av i relation till tid, syfte och innehåll.

5. Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

De konkreta ämnesdidaktiska frågorna, för att skapa modeller för undervisning, är de tankar jag närt. Lärarnas dilemman och förslag resulterar i konkreta uppslag som kan studeras:

a) Hur kan grammatikens kategorier kopplas till olika texttyper och talsituationer? Hur kan det systematiseras och organiseras i klassrummet?

b) Vilka delar av de språkliga strukturerna kan bearbetas implicit respektive explicit?

c) Hur bearbetas de komplexa strukturerna i klassrummet?

d) Hur kan vi utveckla elevernas förmåga att processa input?

Licentiatuppsats:
Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning, spansklärares värderingar, dilemman och förslag.

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A807692&dswid=-176

Spanska språklärarassistenter i Stockholm

Stockholms stad satsar på moderna språk och har bland annat samarbetat med Spanska ambassaden för att främja undervisningen i spanska. Under förra läsåret har Åsö grundskola och Nya Elementar haft språklärarassistenter från Spanien som extra resurs i klassrummet. Både lärare och elever har uppskattat den extra hjälpen och det går att läsa om mer om deras upplevelser i senaste numret av Lära.

/Jessica

Inspirerande och inspirerade lärare

Moderna språk

I onsdags samlades ett 40-tal lärare i moderna språk på Kungsholmens gymnasium för att utbyta erfarenheter kring undervisning i muntlig interaktion. Det är knepigt att få till en naturlig interaktion i klassrummet och det diskuterades att det finns många faktorer som spelar roll. Det kan vara oklart vad ett samtal (i klassrummet) innebär, det kan finnas stora skillnader i färdighetsnivå, rädsla för att göra fel, någon tar hela talutrymmet, någon säger inget, de blir ”färdiga” jättesnabbt, osv. Det delades dock också flera goda exempel på aktiviteter som har fungerat bra. Som vi presenterat tidigare här i bloggen arbetar vi nu med projekt där själva uppgiften är i fokus. Det är lätt att fokusera på individuella faktorer och koppla problem till eleven, men det vi frågar oss är om det går att konstruera uppgifter där interaktionen kommer ”naturligt” medan elevernas fokus ligger på att utföra en uppgift och skapa en gemensam produkt av något slag.

Vi fortsätter att satsa på moderna språk i Stockholms stad och det finns flera intressanta saker planerade framöver:

  • Lärarnas forskningskonferens, LFK (Stockholm Teaching & Learning Studies), 1 november. Få platser kvar! Först till kvarn gäller.
  • Utdelning av Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk (Skolverket, UHR, Stockholms stad), 9 december. Heldag med presentationer med språkfokus.  Mer information och inbjudan kommer under oktober. Save the date!
  • Spansklärardagarna i Stockholm (Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala universitet, Stockholms stad), 3-4 februari
  • Öppna seminarier med ramprojekt i moderna språk och engelska om uppgiftskonstruktion (Stockholms stad, Nacka kommun, STLS), februari. Inbjudan kommer längre fram!

/Jessica

Moderna språk och muntlig interaktion

samtal

Lägesrapport från Nätverket i engelska och moderna språk, ramprojekt:

I moderna språk börjar det bli många lärare i franska, spanska och tyska som intresserar sig för hur elever interagerar muntligen. Det är så bra! För att prata tillsammans på ett nytt språk, är svårt och det krävs att vi lärare slår våra kloka huvuden ihop för att dela erfarenheter och också våga ifrågasätta vår praktik; detta i kombination med den teoribildning som finns och berikar vårt kunnande.

I höst har en grupp från Nya Elementar, Ekliden och Träkvista skola startat, medan en annan lärargrupp från Kunskapsskolan, Globen och Nya Elementar går in på andra året. Det ger extra kraft och dynamik att vara många, även om arbetet mestadels sker i mindre lärargäng och med små detaljer i sikte. Detaljarbete och närstudie av uppgiftskonstruktionen, å ena sidan, och parallellt tryggheten men också utmaningen att under vägen kunna bolla med den stora gruppen moderna språklärare, och i nätverket med engelsklärarna. Vilka detaljer har vi då i sikte?

Vi undersöker hur funktionella och meningsfulla uppgifter kan se ut för samtal mellan elever: Vilket mål och syfte ska uppgiften ha och vilka principer bör rama in samtalet? Vi koncentrerar oss på vad samtalet ska resultera i och vad det innebär för hur de kommer att behöva prata med varandra. De olika lärargrupperna diskuterar som bäst hur uppgiften kan formuleras. Den gemensamma ramen ger oss stadga när det är dags att analysera och jämföra utfallet, och vi kan hoppas på att få syn på fungerande innehåll och upplägg för att utveckla kunnandet om hur riktigt bra uppgifter kan planeras.

Som koordinator och forskarutbildad lärare i nätverket och språklärare i skolan har jag nöjet att utvecklas på två stolar. Studierna som bedrivs inom STLS:s regi ger just det råg i ryggen skolan kan behöva: Praxisnära forskning för att befästa och utveckla den kunskap lärarna har.

Fortsättning följer…

/Annika

Muntlig interaktion i språk

wordcloud (1)Vilken fantastiskt möjlighet att få vara ny koordinator i nätverket för engelska och moderna språk! Tillsammans med Jessica Berggren, Annika Nylén och Anette Jansson Resare handleder jag just nu språklärare som är särskilt intresserade av frågor som rör undervisning i muntlig interaktion.

I vårt ramprojekt för engelska har deltagarna inledningsvis fått reflektera över hur undervisning i muntlig interaktion iscensätts i klassrummet, fått diskutera vilka svårigheter som uppstår i undervisningen och fått fundera över vad som faktiskt händer när uppgifter som syftar till att stärka och utveckla elevernas muntliga förmåga används av elever.

Till nästa träff har deltagarna i de tre delprojekten fått till uppgift att pröva en valfri muntlig uppgift i klassrummet där eleverna ska nå någon form av överenskommelse. Det ska bli intressant att få ta del av deltagarnas tankar kring hur eleverna tagit sig an uppgiften och vilka svårigheter som uppstått. Den informationen kommer vi sedan att kunna använda för att fortsätta diskutera den centrala frågan: ”Vad ska eleverna lära sig?”. Nästa steg blir att fundera över vad i uppgiften som skulle kunna förändras för att få ett ännu bättre önskat resultat.

För att kunna prata om uppgifter har vi använt oss av de fyra utmärkande drag för en uppgift eller ”task” som Ellis lyfter fram samt de designprinciper som han presenterar. Om de blir användbara eller ej, det återstår att se.

To be continued…

//Karina