Forskning pågår – i realtid

20170125

Under taggen forskning pågår har vi publicerat intervjuer med forskare om deras pågående eller avslutade ämnesdidaktiska studier. Vi hoppas kunna lägga ut fler under våren och vi tar gärna in tips på relevant forskning och det är helt okej att nominera sig själv. Mina bloggkollegor Annika, Karina och Lisa har presenterat sina licentiatstudier i spanska och engelska om grammatik, agens och bedömning.

Min forskning handlar om kamratrespons i engelska på högstadiet med den övergripande forskningsfrågan Vad kan elever lära sig om skrivande i engelska genom att ge återkoppling? Jag tog min licentiatexamen 2013 (Learning from giving feedback: insights from EFL writing classrooms in a Swedish lower secondary school) och håller nu på att bygga ut den studien mot en doktorsexamen. Det är en spännande process – jag använder samma tillvägagångssätt nu i min andra studie som jag gjorde i min första, men arbetar med andra lärare och elever vilket utmanar och expanderar det jag gjorde och såg tidigare.

Just nu är jag i post-it-lappsfasen. Jag har ägnat det senaste året åt analys och ska nu sätta mina resultat på pränt. Det innebär i praktiken att jag parallellt skriver ner resultat, analyserar mer, letar exempel, går tillbaka till teori och metod, läser, funderar på vad mina resultat innebär, skriver, läser mer och så vidare. Just nu i en till synes oändlig process. Att få ner alla tankar och ”todo” är viktigt och därför är nu ett hörn av mitt kök dekorerat med färgglada post-it lappar, som jag försöker få in i nuvarande utkast till avhandling.

Veckans fokus är elevernas samtal under kamratrespons. Jag har studerat deras muntliga interaktion genom att analysera deras tal. Jag baserar min analys på tre kategorier av tal som tidigare forskning om problemlösning mellan elever har identifierat:

  • Disputational talk: oenighet, individuella beslut, tävlingsinriktad, ”Nej, det är fel!”
  • Cumulative talk: enighet, okritiskt, upprepningar, vidareutvecklingar utan utvärdering
  • Exploratory talk: kritiskt och konstruktivt, noggrann utvärdering, frågor och svar, försöker nå enighet, ”reasoning is ’visible’” (Littleton & Mercer, 2013, s. 15-16)

Vilken typ tror ni eleverna använder främst när de ska prata om sina kamraters texter och formulera återkoppling?

Jag vet svaret, men för min del behöver jag också fundera på vad det betyder för kamratrespons och för elevers lärande. Det svaret kommer också så småningom; innan årets slut är planen att jag ska lägga fram min avhandling. Jag kommer att avlämna rapport då och då här i bloggen och ni får gärna kommentera och ställa frågor. Hejarop och annan pepp mottages också tacksamt just nu :)

//Jessica

Referenser

Littleton, K. & Mercer, N. (2013). Interthinking: Putting talk to work. Abingdon: Routledge.

Forskning pågår om olika gruppers attityder till svenska elevers talade spanska

1. Vad har du undersökt i din studie/Vad undersöker du nu i din studie?
Jag undersöker olika gruppers attityder till svenska elevers talade spanska. Mer specifikt så har jag spelat in dialoger producerade av elever i spanska 4 på gymnasiet. I en intervjustudie så undersöker jag vad olika människor tycker om det de hör. Jag är mitt uppe i materialinsamlandet, och det ser ut som att det kommer röra sig om tre olika grupper av informanter: spansklärare i Sverige, lärare i spanska som främmande språk i Spanien, och slutligen modersmålstalande spanjorer som inte är lärare. Tanken är att jämföra de tre gruppernas attityder till de svenska elevernas tal.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?
Det slog mig att jag som lärare ofta tog mig väldigt stora friheter med vad som var viktigt och inte för mina elever, och då i synnerhet när det kommer till vilka fel som var allvarliga och vilka som inte var det. Ett exempel är att jag lade stor vikt vid att kunna böja verb, men brydde mig inte om substantivens genus, eftersom det inte var viktigt för mig personligen. Men vem är jag att säga vad som är viktigt i ett språk och inte? När jag började intressera mig för frågan om vilka fel som var allvarliga och vilka som inte var det, så märkte jag att jag inte fick svar på mina frågor. Så det blev till att göra jobbet själv!

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?
Jag samlar material just nu, men förhoppningsvis får jag fram någon form av konsensus kring vad som är viktigt för eleverna när de talar spanska.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?
För tidigt att säga! Men om alla mina informanter hävdar att substantivens genus är det viktigaste som finns, ja då har jag ju anledning att förändra min undervisning.

5. Vilka nya tankar och frågor har uppstått under arbetet med din studie?
Jag är även lärare i franska och skulle gärna vilja bredda studien till att inkludera ännu ett romanskt språk.

Victor Jorméus – Doktorand vid Göteborgs Universitet (under hösten 2016 i Barcelona för materialinsamling).

Muntlig språkfärdighet i moderna språk

TAL(På bilden: Gudrun Erickson, Camilla Bardel, Heini-Marja Pakula, Neus Figueras Casanovas, Rosamund Mitchell, Malin Ågren, Rakel Österberg, Susan Sayehli, och Jonas Granfeldt)

I mitten av december var jag på ett symposium som handlade om muntlig språkfärdighet i främmande språk: Moderna språk – samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning i skolan. Symposiet arrangerades som en del i ett stort och spännande forskningsprojekt, TAL-projektet. Under ett par år ska projektet undersöka moderna språk i skolan, med speciellt fokus på muntlig språkfärdighet. Det är en stor utmaning att genom undervisning hjälpa eleverna att utveckla muntlig produktion och det kan också vara svårt att bedöma. Större internationella studier som ESLC inkluderar oftast inte tal och samtal av praktiska skäl. Genom enkäter till rektorer och lärare samt ett antal fallstudier kommer TAL-projektet att titta på lärande, undervisning och bedömning i främmande språk i svensk skolkontext.

I samband med symposiet presenterade de ansvariga för projektet sina tankar och preliminära resultat och fick återkoppling från internationella experter inom området och oss andra i publiken. Dessutom presenterades andra närliggande studier från olika europeiska länder för att skapa ett större sammanhang. Jag ser fram emot att följa projektet och ta del av resultat om ett par år.

/Jessica

Profesores de español lengua extranjera; ya está el programa!

EspañolTvå dagar tillsammans på Grillska huset i Gamla stan med intressanta föredrag, work shops och inte minst våra frågor och samtal däremellan. Kom och delta om du aldrig varit med! Kom och delta du som brukar gå av hävd och ohejdad vana!

I år arrangeras Spansklärardagarna av Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering i samarbete med FoU-enheten, utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

Las Jornadas har funnits länge och för många lärare har de varit en återkommande inspiration då författare, lärare och andra spansktalande med något att berätta, utvecklat politiska lägesrapporter, förändringar i pedagogiken, visat konst och läst litteratur m.m. Vi har också lyssnat på och diskuterat och tagit del av lärares goda exempel eller frågor.
Programmet i år fokuserar på ämnesdidaktiska frågor i huvudsak – dvs. hur planerar, genomför och utvärderar vi vårt ämne specifikt. De innehåll de flesta kommer att resonera runt är målspråkets roll i klassrummet och vad uppgifter kan bidra med i undervisningen. En Task based approach kan nog ge eleverna ytterligare energi och meningsfullhet att lära sig det nya språket.

Hela programmet och information om anmälan finns här

Bienvenidos!

/Annika

Reflektion – att hysa en språklärarassistent

Språklärarassistent från Spanien.

Stockholms stad är värd för två språkassistenter från Spanien.  Med hjälp av stipendium som Helena och Juanma sökt från EU vistas de här under ett läsår och hjälper till med vad som behövs under språklektionerna – här kommer några reflektioner om mitt och Helenas arbete tillsammans. Jag hoppas att du blir sugen på att ta emot en språklärarassistent i ditt eget klassrum!  Helena har bara varit här i en månad men jag tycker redan att jag kan se en skillnad i mitt klassrum på hur sugna eleverna är på att konversera med henne. Vi har provat några olika arbetssätt: hon får hålla i konversationsgrupper, presentera kulturella aspekter kring teman vi arbetar med och hon hjälpa oss att reflektera över hur vår utbildning ter sig i en spanjorskas ögon. Det är lite som att ha en spansk lärarkandidat med sig hela tiden – fast redan lärarutbildad och klar.

Här är en bild på vår Helena som några elever tog då de skulle intrvjua henne om hur det är att som spanjorska flytta in till Stockholm, och en text av Helena om hennes första intryck av vår svenska skola.

Helena

”My Swedish adventure:

It was July and I was in Prague with friends spending my holidays when the Spanish Government sent me an email: I had 48 hours to accept a place in Sweden as a Spanish language assistant. After thinking for a while I accepted. My name is Helena, I am 23 years old and I come from the north of Spain.

I took the plane on the 7th of September, very excited about the coming experience. Everybody told me it was going to be an amazing year and a great opportunity to get to know a different educational system and such an advanced society as thSwedishsh. For the moment I agree with them. Moreover, I feel especially lucky for what is my workplace: Globala Gymnasiet, Stockholms stad. During this month I have noticed this is not a common Swedish high school but I wish I had gone to a high school like this when I was a student. The freedom given to the students is a privilege that let them develop as human beings. At the same time they mature and the consciousness of the students have surprised me so I can see how they truly care about universal issues as human rights, feminism or political matters. In short, what I have seen so far from Swedish high schools is tolerance, open-mindedness, all very necessary in today´s society. 

The teachers are very supporting and they guide me in the teaching work, therefore I am also learning a lot from them. These have been my first impressions of this intense first month. ”

Languages for life – heldag om språk 9 december

Kom och ta del av årets innovativa språkprojekt och var med på prisceremonin för Europeisk kvalitetsutmärkelse i språk 2016!

Förutom presentationer av de vinnande bidragen får du också lyssna till två aktuella seminarier:

Anette Resare Jansson, licentiand i Ämnesdidaktiska forskarskolan, Stockholms universitet, talar om engelska som tredjespråk – den dubbla utmaningen att  lära sig två nya språk som många av våra nyanlända elever står inför.

Liss-Kerstin Sylvén, docent, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, talar om betydelsen av exponering av engelska utanför skolan, fritidsengelska, för språkutveckling.

Dagen innebär även information om vägar till internationellt samarbete, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande för er språklärare.

Programmet börjar 8.45 med registrering och fika och avslutas ca 16.30. Vi är i Stockholm, på Skolverket, Fleminggatan 14, lokal 6C (plan 6).

Konferensen är kostnadsfri och vi bjuder på lunch och kaffe. Du anmäler dig på den här länken senast den 30 november 2016 och du måste fylla i alla fält i anmälningsformuläret för att kunna skicka in det. Begränsat antal platser.

 Anmälan är bindande och om du får förhinder måste du meddela Ingrid Gran på ingrid.gran@uhr.se senast den 5 december 2016. Om du inte avbokar i tid kommer din organisation att faktureras en avbokningsavgift på SEK 200.

Om du har frågor kring konferensen, kontakta Ingrid Gran på ingrid.gran@uhr.se

Välkomna!

Vänliga hälsningar

Ingrid Gran, Universitets- och högskolerådet                                                                       

Eva Engdell, Skolverket                                   

Jessica Berggren, FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms Stad

IKT och språkundervisning

classroom-computer Sist när jag var på skolmässan såg jag ”IKT” precis överallt. Där fanns företag, forskare, lärare – många berättade inspirerande sätt om hur de och deras elever arbetar med IKT i klassrummet; många vittnade om att arbetet var roligt. Det är slående att lärare, skolor såväl nationella som internationella styrdokument (Lgr 11, LGY 11, CEFR) lägger stort fokus på att vi ska använda internet/IKT i utbildningen, men få vet något om vad detta leder till lärandemässigt.  Jag tänker att om vi tror på idén att lärande-processer sker genom kommunikation (Lantolf & Thorne, 2006; Lantolf & Poehner, 2008), torde ju förändrade kommunikationsformer leda till förändrad typ av lärande.  Med andra ord, när formerna för kommunikation förändras är det rimligt att anta att även själva lärandeprocesserna förändras (Selander, 2008). Som exempel har man i Storbritannien kunnat se hur införandet av interaktiva whiteboards lett till mindre tid för elevernas frågor i klassrummet. Samtidigt sker fler diskursbyten per timme än tidigare (Jewitt, 2008).

Även om PISA inte direkt mäter kunskaper i moderna språk kan det vara intressant att nämna i sammanhanget att eleverna med den högsta internet- och datoranvändningen i och utanför skolan presterar sämst på PISA-provet (OECD, 2015). Dessutom har Sverige den högsta andelen extrema internetanvändare i hela OECD, vilket visas av en analys som genomförts på den senaste PISA-studien (ibid.). Denna studie visade också att till exempel de elever som använt datorer på matematik-lektionerna fick lägre resultat i matematik än övriga.

I kölvattnet av skolornas digitalisering och med tanke på att tillgång till både hårdvara och information förändrats snabbt i svenska skolor (Grönlund, 2014) har det hävdats att det kan vara nog så lätt att installera Wi-Fi och köpa in datorer till klassrummen, men att värderingar och vanor är desto svårare att förändra (Cassany & Ayala, 2008; Selwyn, 2010). Ett exempel på detta kan vara att man i en stor studie iFinland (Taalas et. al, 2008) konstaterade att det finns ett ökande glapp mellan de aktiviteter (Engeström, 2001) elever deltar i inom och utom skolan som involverar IKT.

Det har dessutom påståtts att lärare närmar sig språkstudier och internet som om de gick till ett bibliotek, medan unga kopplar ihop internet mera med ”vardagsspråk” och något de skulle använda sig av på gatan med sina kompisar (Cassany, 2012).  Det finns alltså två stora kontaterade intressanta glapp: det första mellan hur vuxna och ungdomar ser på och använder internet/IKT, och det andra mellan hur ungdomar möts av/möter och använder internet/IKT utanför respektive inom skolan.

Jag är hur nyfiken som helst – hur tänker ni andra språklärare kring det här? När vill ni och när vill ni inte använda IKT? Hur gör ni då? Och på vilka antaganden vilar ni era beslut?

Referenser:

Cassany, D. (2012). En_línea. leer y escribir en la red Anagrama.

Cassany, D., & Ayala, G. (2008). Nativos e inmigrantes digitales en la escuela. Participación Educativa: Revista Del Consejo Escolar Del Estado.2008; 9 (4): 57–75.

Engeström, Y. (2001). Expansive learning at work: toward an activity theoretical reconceptualization. Journal of Education and work 14(1), 133-156. doi: 10.1080/13639080020028747

Jewitt, C. (2008). Didaktik som multimodal design. In A. Rostvall, & S. Selander (Eds.), Design för lärande (2nd ed. pp. 242-253). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Lantolf, J. P., & Thorne, S. L. (2006). Sociocultural theory and the genesis of second language development. Oxford University Press.

Lantolf, J. P., & Poehner, M. E. (2008). Sociocultural theory and the teaching of second languages Equinox.

OECD (2015), Students, Computers and Learning: Making the Connection, OECD Publishing,Paris.
doi: http://dx.doi.org/10.1787/9789264239555-en

Selander, S. (2008). Pedagogiska texter: – Ett sätt att designa lärprocesser. In A. Rostvall, & S. Selander (Eds.), Design för lärande (pp. 81–96). 2008: Norstedts akademiska förlag.

Taalas, P., Tarjanen, M., Kauppinen, M., Pöyhönen, S. (2008). Media landscapes in school and in free time – two parallel realities? Digital Kompetanse 3(4), 240-256.

Spansklärardagar i Stockholm den 3-4 februari 2017

EspañolHej!

Inspiration och diskussion om undervisning för spansklärare har arrangerats av Spansklärarföreningen och Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (Uppsala universitet) i många år. Nästa upplaga kommer att ske i samarbete mellan Fortbildningsavdelningen och FoU-enheten på utbildningsförvaltningen i Stockholm och lokalen är Grillska Huset i Gamla stan. Seminariet vänder sig till verksamma lärare i spanska, lärarstuderande och andra som är intresserade av lärande och undervisning i spanska.

Ämnesdidaktiska frågor står i centrum och specifikt kommer målspråkets användande i klassrummet och uppgiftskonstruktion att diskuteras.

Programmet innehåller föredrag och workshops och är i princip klart och kommer strax att publiceras på Fortbildningsavdelningens hemsida: http://files.webb.uu.se/uploader/777/spansklarardagar-2017.pdf

Mer information inom kort!

/Annika

Forskning pågår om grammatikens roll i ett kommunikativt språkklassrum

Annika Nylén

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har studerat spansklärare på gymnasiets uppfattningar om grammatikens roll i undervisningen. Grammatikens plats i klassrummen är en gammal fråga som belysts och diskuterats sedan sekler, men med varje ny inriktning och mål med språkundervisningen, så ändrar den sin plats. Ömsom är grammatiken hela språket (kan man den så kan man språket), ömsom har den varit åsidosatt. Jag var intresserad av att få kunskap om hur språklärare resonerar idag för att kartlägga värderingar, dilemman och förslag.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska fältet?

Det finns en hel del internationell forskning i ämnet men lite i Sverige om främmande språkundervisningen angående grammatikens roll idag. Sveriges ämnes- och kursplaner i moderna språk problematiserar inte heller grammatiken som sådan i någon större bemärkelse, ej heller erbjuder våra styrdokument didaktiska modeller som underlag och vägledning angående grammatikens roll. Däremot erbjuder ”Gemensam europeisk referensram för språk; lärande, undervisning och bedömning” (2009) modeller och ansatser baserade på forskning om hur grammatiken kan undervisas.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Lärarna grundar framförallt sina värderingar på egna erfarenheter (som språkinlärare och språklärare), när de beskriver sina uppfattningar om grammatikens roll i undervisningen. Få lärare refererar till didaktiska modeller som de antagit eller inspirerats av från lärarutbildningen eller från forskning de själva tagit del av. Intressant att konstatera är att lärarnas egna dragna slutsatser resulterat i synsätt angående grammatikens roll i undervisningen, i linje med vad aktuell forskning föreslår. Majoriteten av lärarna understryker betydelsen av att undervisningen bedrivs på ett induktivt och explicit vis vad gäller språkets strukturer. Detta synsätt kan beskrivas som Focus on form.

Lärarnas övergripande bild av grammatikens betydelse för språkinlärning är unison. Alla anser att grammatik ska ingå och vara en viktig del i undervisningen och att den grammatiska kompetensen främjar den kommunikativa kompetensen. Det framstår tydligt att lärarna anser att i kommunikativ kompetens ingår grammatisk, något som sedan det kommunikativa genomslaget varit en självklar men utmanande sanning för lärare. Grammatikens dubbla perspektiv (system och funktion) i undervisningen, påpekar många, är en viktig utmaning att anta för att eleverna ska uppnå ett avancerat språk.

Många lärare brottas ändå med hur-frågan angående grammatikens roll och de dilemman som framkom handlade om hur grammatiska kategorier på bästa sätt kan kopplas till olika skriv- och samtalsgenrer. Även frekvens och urval (vilka grammatiska kategorier och hur ofta?)var vanliga dilemman.

Lärarnas hjärtefrågor (core belifs), starkt befästa, är framförallt de språkdidaktiska frågorna medan allmändidaktiska frågeställningar i högre grad utgör perifera frågor.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Jag har idag en mer detaljerad kunskap om grammatikens olika möjligheter och begränsningar i relation till kommunikativa mål i undervisningen. Det jag förut anade har fått konkreta forskningsreferenser och skapar en större tyngd och vetenskaplighet; det gäller språkets strukturer och dess olika kategorier i relation till kommunikationens mål. I allmänhet uppfattar jag i högre grad betydelsen av en problematiserad och välplanerad undervisning och jag ser tydligare behovet av att urskilja produkt och process och de olika delar en lektion består av i relation till tid, syfte och innehåll.

5. Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

De konkreta ämnesdidaktiska frågorna, för att skapa modeller för undervisning, är de tankar jag närt. Lärarnas dilemman och förslag resulterar i konkreta uppslag som kan studeras:

a) Hur kan grammatikens kategorier kopplas till olika texttyper och talsituationer? Hur kan det systematiseras och organiseras i klassrummet?

b) Vilka delar av de språkliga strukturerna kan bearbetas implicit respektive explicit?

c) Hur bearbetas de komplexa strukturerna i klassrummet?

d) Hur kan vi utveckla elevernas förmåga att processa input?

Licentiatuppsats:
Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning, spansklärares värderingar, dilemman och förslag.

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A807692&dswid=-176

Spanska språklärarassistenter i Stockholm

Stockholms stad satsar på moderna språk och har bland annat samarbetat med Spanska ambassaden för att främja undervisningen i spanska. Under förra läsåret har Åsö grundskola och Nya Elementar haft språklärarassistenter från Spanien som extra resurs i klassrummet. Både lärare och elever har uppskattat den extra hjälpen och det går att läsa om mer om deras upplevelser i senaste numret av Lära.

/Jessica