Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
autenticitet

Reflektion – att hysa en språklärarassistent

Språklärarassistent från Spanien.

Stockholms stad är värd för två språkassistenter från Spanien.  Med hjälp av stipendium som Helena och Juanma sökt från EU vistas de här under ett läsår och hjälper till med vad som behövs under språklektionerna – här kommer några reflektioner om mitt och Helenas arbete tillsammans. Jag hoppas att du blir sugen på att ta emot en språklärarassistent i ditt eget klassrum!  Helena har bara varit här i en månad men jag tycker redan att jag kan se en skillnad i mitt klassrum på hur sugna eleverna är på att konversera med henne. Vi har provat några olika arbetssätt: hon får hålla i konversationsgrupper, presentera kulturella aspekter kring teman vi arbetar med och hon hjälpa oss att reflektera över hur vår utbildning ter sig i en spanjorskas ögon. Det är lite som att ha en spansk lärarkandidat med sig hela tiden – fast redan lärarutbildad och klar.

Här är en bild på vår Helena som några elever tog då de skulle intrvjua henne om hur det är att som spanjorska flytta in till Stockholm, och en text av Helena om hennes första intryck av vår svenska skola.

Helena

”My Swedish adventure:

It was July and I was in Prague with friends spending my holidays when the Spanish Government sent me an email: I had 48 hours to accept a place in Sweden as a Spanish language assistant. After thinking for a while I accepted. My name is Helena, I am 23 years old and I come from the north of Spain.

I took the plane on the 7th of September, very excited about the coming experience. Everybody told me it was going to be an amazing year and a great opportunity to get to know a different educational system and such an advanced society as thSwedishsh. For the moment I agree with them. Moreover, I feel especially lucky for what is my workplace: Globala Gymnasiet, Stockholms stad. During this month I have noticed this is not a common Swedish high school but I wish I had gone to a high school like this when I was a student. The freedom given to the students is a privilege that let them develop as human beings. At the same time they mature and the consciousness of the students have surprised me so I can see how they truly care about universal issues as human rights, feminism or political matters. In short, what I have seen so far from Swedish high schools is tolerance, open-mindedness, all very necessary in today´s society. 

The teachers are very supporting and they guide me in the teaching work, therefore I am also learning a lot from them. These have been my first impressions of this intense first month. ”

När undervisar vi i grammatik i klassrummet?

Det är fascinerande att studera hur grammatikundervisning skiftat under de sekler främmande språk undervisats mer allmänt i Europa (från andra hälften av 1800-talet). Till en början precis som latin; dvs. fokusera på grammatiska strukturer för att träna skriftlig förmåga och översätta från målspråket till modersmålet. Den metoden brukar kallas traditionell grammatikundervisning (eller en deduktiv ansats). Efterhand kom även en mer induktiv undervisning att praktiseras: starta i ett språkligt sammanhang och arbeta sig igenom materialet och märka (och analysera) vilka grammatiska strukturer som krävs för att klara av att förstå och kommunicera.

På 70, 80- talet, när grunden lades för dagens kommunikativa språksyn (Hymes, 1972;Austen, 1975;Canale, 1983), kom grammatiken att hamna i en ny dager. Denna nya dager har haft olika skepnader: grammatiken ömsom omhuldas och placeras i första rummet eller ställs i skamvrån och tas i med tång (för en sammanfattning av grammatikundervisning historiskt se t.ex. Nylén, 2014).

Nu är det 2016 och det har gått många tåg men fortfarande är det lika intressant att diskutera grammatikundervisning mellan kollegor. Ett sätt att angripa diskussionen är att använda de inom forskningen aktuella begreppen focus on form och focus on formS. De utgör fruktbara kontraster.

På den första nätverksträffen den 11 maj på Grillska i Gamla stan skrev jag om focus on form:

”Drawing learners´attention to linguistic forms while they are communicating” (Ellis, R. 2012). En undervisning som startar i det konkreta språket (meningsfulla/funktionella innehåll) för att utifrån behov som uppstår aktualisera de abstrakta grammatiska strukturerna.

Och att focus on formS är:

Traditionell grammatikundervisning som startar i de abstrakta grammatiska strukturerna för att därefter ”överföra” dem till det konkreta språket (kommunikation).

Jag tror att vi språklärare använder båda förhållningssätten i mer eller mindre hög grad beroende på behov och situation i våra klassrum.  Det som är givande är hur dessa konkreta språkliga sammanhang ser ut, de som aktualiserar de grammatiska strukturer vi vet/antar, behöver analyseras. För de didaktiska situationer vi planerar och iscensätter i undervisningen har ju en orsak (en baktanke om man vill). Nu är det ju inte alltid just det vi hade planerat för också inträffar! I stället aktualiseras kanske ett annat behov, av eleverna, i stunden,  och vi lärare erbjuds ett gyllene tillfälle att agera ”på volley”. Franska ämnesdidaktiker, t.ex. Guy Brousseau, använder begreppet en adidaktisk situation om just ett sådant gyllene tillfälle (Brousseau, 1999).

Möjligen är det i den glipan av ljus vi kan skymta elevens autentiska behov.

/Annika

Austin, J. L. 1975. How to do things with words. Oxford: Oxford University Press

Brousseau, G. 1999. The case of Gaël. Journal of Mathematical Behavior, Virginia Wareld.

Elsevier, 18 (1), pp.7-52.

Canale, M. 1983. From communicative competence to communicative language pedagogy.

I: Richards, J. C., & Schmidt, R. W. (Red.), Language and Communication, s. 2-27. London: Longman.

Ellis, R. 2012. Language Teaching Research and Language Pedagogy.

West Sus-sex: Wiley-Blackwell.

Hymes, D. (1972). On communicative competence.

I: Pride, JB., &Holms, J. (red.) Sociolinguistics, s.269-285.

Nylén, A. 2014. Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning, spansklärares värderingar, dilemman och förslag.

Hur autentiskt är ditt klassrum?

Gruyere

Kommunikativ språkundervisning lägger ofta fokus på att det vi gör i klassrummet ska vara ”på riktigt”. Vårt material ska vara autentiskt och uppgifterna ska likna situationer vi kan hamna i när vi ska använda målspråket. Men vad är ett autentiskt material och lär eleverna sig bättre hur de beställer pain au chocolat eller zumo de naranja om vi lägger en rutig duk på ett bord och sätter upp en kaféskylt?

Till att börja med kan vi konstatera att det finns flera olika sätt att se på autenticitet. I språkundervisning kan begreppet användas bland annat för att beskriva både skriftliga och muntliga texter, uppgifter, undervisningsmaterial och bedömning (Buendgens-Kosten, 2014). För att särskilja text och uppgift föreslår Widdowson (1979) att vi pratar om en texts (eller annan inputs) ”genuineness” och om en aktivitets ”authenticity” i relation till textens ursprungliga syfte. Sedan finns det andra som lyfter fram att klassrummet i sig utgör en autentisk eller ”riktig” kontext för eleverna (Breen, 1985).

I min senaste studie arbetar vi med olika skriftliga genrer och använder då exempeltexter som nyhetsartiklar från The Guardian och elevproducerade argumenterande uppsatser. Jag tycker att båda två utgör exempel på autentiska texter. Däremot använder vi nyhetsartikeln på ett sätt som utanför klassrummet skulle anses vara icke-autentiskt: vi bryter ner den i mindre delar och diskuterar deras funktion i relation till den tänkte tidningsläsaren och vi tittar på olika språkliga strukturer. Ur ett didaktiskt perspektiv och i ett språkklassrum kulle jag vilja hävda att den aktiviteten kan räknas som ”verklig”, i alla fall för mig och mina elever, eftersom syftet är att de ska lära sig hur texten är uppbyggd.

I relation till den rutiga duken och kaféskylten i inledningen skulle jag då vilja föreslå att det inte är rekvisitan i sig som är det viktiga i den situationen, utan hur själva uppgiften är designad. Vad är målet med uppgiften? Vilken input har eleverna fått? Och hur vet de om de lyckas med uppgiften?

/Jessica

Breen, M. P. (1985). Authenticity in the language classroom. Applied Linguistics 6(1), 60-70.

Buendgens-Kosten, J. (2014). Key concepts in ELT: Auhenticity. ELT Journal 68(4), 457-459.

Widdowson, H. G. (1979). Explorations in applied linguistics. Oxford: Oxford University Press.