Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
bedömning

Fler projekt för språklärare och forskare tillsammans!

Att ta sig an ett teoretiskt ramverk och utveckla konstruktionen av uppgifter tillsammans med kollegor och få professionell handledning av forskare är ett konkret exempel och en viktig del i att höja kvaliteten på undervisningen och utveckla språkdidaktiken.

En språngbräda till bättre undervisning

Vår gästbloggare, Kristina Nyström, jobbar på Sjöstadsskolan och har varit med i ramprojektet Från monologer till samtal i två år. I projektet har vi arbetat tillsammans för att konstruera uppgifter som lockar eleverna till samtal på målspråket. Här beskriver hon sina erfarenheter.

Vi är alla smärtsamt medvetna om att svenska skolan står inför stora utmaningar, stundande lärarbrist inte minst. Vad gäller språklärarnas framtid ser det kanske extra mörkt ut framöver. Något som har påverkat mig väldigt positivt i min lärargärning de senaste två åren är att vara en av deltagarna i ett ramprojekt på STLS. Mina engelsklärarkollegor och jag har haft möjlighet att träffas 90 minuter per vecka sedan flera år tillbaka på vår skola, Sjöstadsskolan och vi har haft förmånen att ha en rektor som utmanat oss att prova på att genomföra learning studies. Det som har känts som ännu ett utvecklingssteg för oss har varit att få till ett konkret samarbete mellan en forskarutbildad handledare samt flera engelsklärarlag från andra skolor.

Vi har ju tagit oss an ett teoretiskt ramverk, läst in oss, analyserat, problematiserat samt använt oss av detta när vi konstruerat uppgifter. Att få möjlighet att fördjupa sig kring ett teoretiskt ramverk med allt vad det innebär är väldigt givande. Vi upptäcker under arbetets gång hur ofta de muntliga uppgifterna inte alls är konstruerade speciellt effektivt samt att inte ens Skolverkets material håller måttet. Inledningsvis kändes Ellis* lite som en tvångströja men den kunskap som vi erövrat under arbetets gång gör att vi snarare ser det teoretiska ramverket som en språngbräda.

Jag bär med mig vissa komponenter in i min konstruktion/koreografi av uppgifter dagligen i mina lektioner. När eleverna ska samtala är det centralt att de får styrda grupper, kort och konkret instruktion samt tydligt avslut. Genom vår arbetsmodell att hela tiden bli granskad, diskutera didaktiska spörsmål tillsammans och få försvara sin koreografi växer uppgiften fram. Vi lär oss att förhålla oss kritiskt till det teoretiska ramverket. Det finns ju heller inte här något quickfix eller to do list färdig utan vi behöver själva fundera på hur vi kan använda oss av denna verktygslåda. Detta arbete är ju lärarens viktigaste uppdrag: nämligen att skapa en så effektiv och välfungerande koreografi av undervisningen som möjligt.

Ängsligheten som finns bland oss när vi ibland helt okritiskt köper läromedelspaketens upplägg eller Skolverkets bedömningsmaterial är ju lite knepig. Arbetet i ramprojektet har ytterligare stärkt mig i min profession. Jag har fått bekräftat vissa saker t ex att den autentiska ingången i uppgifter är viktig och blivit utmanad i min syn att jag liksom bara nöjt mig med det faktum att eleverna pratar. Min medvetenhet har framförallt ökat kring att det är lika viktigt att undervisa om muntliga genrer som för skriftlig produktion. Det räcker inte att bara vara nöjd att eleverna pratar och heller inte att ha elever som inte pratar alls.

Före ramprojektet och inledningsvis i diskussioner nämndes blygsel, omotiverade elever, talängslan, svensk skolkultur, stress osv som bidragande faktorer till att elever får för lite muntlig träning på språklektionerna. Genom vårt gemensamma systematiska arbete kring uppgiftskonstruktion fick vi alla en aha-upplevelse när vi likt en cirkusdomptör fick erfara hur en kan ”skruva” till en del av en uppgift för att få önskat utfall. Vikten av uppgiftskonstruktion blev glasklar. Det är alltså inte eleverna det är”fel” på utan uppgiftens konstruktion.

Att ta sig an ett teoretiskt ramverk och utveckla konstruktionen av uppgifter tillsammans med kollegor och få professionell handledning av forskare är ett konkret exempel och en viktig del i att höja kvaliteten på undervisningen och utveckla språkdidaktiken samt att inte minst öka motivation och lust till att utveckla och förfina ett av världens viktigaste hantverk – lärarens undervisning.

Kristina Nyström är lärare i engelska och tyska på Sjöstadsskolan. Förutom att delta i ramprojekt arbetar hon och hennes kollegor med digitala verktyg i språkundervisningen. Det kan ni läsa mer om i artikeln Med världen i klassrummet


* Arbetet har utgått från Rod Ellis beskrivning av uppgiftens design features. 

Vill du vara med i vårt ramprojekt nästa läsår? Läs mer om projektet i engelska och moderna språk på vår hemsida och hör gärna av dig till jessica.berggren@stockholm.se om du har frågor!

Inspirationsträff för lärare i engelska och moderna språk 7 mars

Bedömning av muntlig interaktion, TAL-projektet och uppgiftskonstruktion

Nu är det dags för ännu en träff för lärare i engelska och moderna språk! På träffen medverkar Linda Borger som nyligen har disputerat med avhandlingen Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English och Rakel Österberg som arbetar med TAL-projektet i moderna språk. Dessutom medverkar – som vanligt –  nätverket i engelska och moderna språk i Stockholm Teaching & Learning Studies som uppdaterar er om projektet kring uppgiftskonstruktion för muntlig interaktion och berättar hur ni gör om ni vill vara med nästa läsår!

Information och anmälan

Vi ses torsdag 7 mars kl. 16.30-19.00 i lokalen Insikten på Hantverkargatan 2F. Vi börjar med fika och programmet startar 17.00. Anmälan sker via länk

https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=75c814c1883e

Obs! Begränsat antal platser. Lärare anställda av Stockholms stad prioriteras om träffen blir fulltecknad.

Lindas presentation

Min avhandling, Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English, undersöker olika aspekter av bedömningen av den muntliga delen av det nationella provet i engelska på gymnasiet. Under denna presentation kommer jag att ge en kort överblick av de tre studier som ingår i avhandlingen, mina datainsamlingsmetoder och material och kort presentera huvudresultaten. Presentationen fokuserar sedan på en av studierna som undersöker hur lärare bedömer och tolkar det som kallas för interaktionskompetens, dvs. förmågan att delta i och hålla liv i ett samtal som en del av en grupp eller ett par. Begreppet muntlig interaktion belyses även i relation till kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk, samt Europarådets Gemensam europeisk referensram för språk (GERS) (Skolverket, 2009). Slutligen diskuteras tillvägagångssätt för att stärka likvärdigheten i bedömningen av muntlig produktion och interaktion.

Linda Borger har en bakgrund som gymnasielärare i engelska och svenska innan hon påbörjade sina forskarstudier. Sedan hon disputerade den 7 december 2018 är Linda anställd som universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet där hon undervisar på lärarutbildningen och på fristående kurser i pedagogik, framför allt inom områdena pedagogisk bedömning och språkdidaktik.

Rakels presentation

Sedan 2016 studeras ämnet Moderna språk i ett forskningsprojekt, TAL, finansierat av av Vetenskapsrådet och i samverkan mellan universiteten i Lund, Göteborg och Stockholm (Granfeldt, Bardel, Erickson, Sayehli, Ågren och Österberg, 2016). Fokus i projektet är på muntlig språkfärdighet i moderna språk i årskurs nio och data har samlats in i med hjälp av enkäter till skolledare, lärare och elever. Resultat kommer att presenteras från den omfattande enkät som lärare i moderna språk fick besvara 2017. Läs mer på www.tal.lu.se.

Rakel Österberg är lektor i spanska på Romanska och klassiska institutionen vid Stockholms universitet.

Välkomna!

/Jessica

Delta i projekt i engelska och moderna språk

Att konstruera funktionella och meningsfulla uppgifter för att utveckla förmågan att samtala på målspråket

Det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk i STLS driver ett ramprojekt som fokuserar på förmågan att kommunicera och interagera i tal (Lgr11, Gy2011) och utveckling av funktionella och meningsfulla uppgifter. Ramprojektet organiseras i flera mindre  delprojekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk. Dessutom tar arbetet avstamp i teorier kring uppgiftskonstruktion i språkundervisning.

I engelska pågår följande delprojekt:

  1. Engelska, mellanstadiet och gymnasiet. Eva Östberg, Storkyrkoskolan, Marita Andreasson, Björngårdsskolan, Kjell Jansson, Hemmestaskolan och Maria Krameus, Värmdö gymnasium.
  2. Engelska, mellan- och högstadiet. Anna Löfqvist, Järla skola, Anna Rönquist, Malin Haglind och Emmeli Johansson, Eklidens skola
  3. Engelska, mellan- och högstadiet. Gunilla Finnson, Kristina Nyström, Charlotta Wilson och Hedvig Anfält, Sjöstadsskolan.      

I moderna språk pågår följande delprojekt:

  1. Spanska, högstadiet och gymnasiet. Fredrika Nyström, Stina Säfström, Nya Elementar och Eva Söderblom, Kunskapsgymnasiet, Globen.
  2. Franska, spanska, och tyska, högstadiet. Kajsa Genell, Margareta Winter, Nya Elementar, Anna de Matos Lundström, Träkvista skola och Ann-Charlotte Karlsson, Maria Lindberg Persson, Miriam Selin, Eklidens skola.

Varje delprojekt är värdefullt

Det övergripande syftet med att få i gång flera mindre projekt som tar utgångspunkt i samma förmåga är att på sikt kunna bidra med mera samlad kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna interagera muntligt, om hur denna förmåga kan förstås i relation till det centrala innehållet och i relation till olika åldrar. Vidare kan vi få en ökad kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur deras kunskaper kan bedömas. Detta innebär att varje mindre projekt är betydelsefullt för att vi ska få en mera omfattande kunskap om hur man kan arbeta i relation till förmågorna i Lgr11/Gy2011.

Vill du vara med?

Om du är intresserad av att delta, kan du läsa mer om förutsättningar samt finna ansökningsblankett här.  Nästa möjlighet att anmäla intresse till ramprojekt i engelska och moderna språk är 15 april. Frågor? Kontakta funktion.stls@stockholm.se

/Jessica

Muntlig språkfärdighet i moderna språk

TAL(På bilden: Gudrun Erickson, Camilla Bardel, Heini-Marja Pakula, Neus Figueras Casanovas, Rosamund Mitchell, Malin Ågren, Rakel Österberg, Susan Sayehli, och Jonas Granfeldt)

I mitten av december var jag på ett symposium som handlade om muntlig språkfärdighet i främmande språk: Moderna språk – samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning i skolan. Symposiet arrangerades som en del i ett stort och spännande forskningsprojekt, TAL-projektet. Under ett par år ska projektet undersöka moderna språk i skolan, med speciellt fokus på muntlig språkfärdighet. Det är en stor utmaning att genom undervisning hjälpa eleverna att utveckla muntlig produktion och det kan också vara svårt att bedöma. Större internationella studier som ESLC inkluderar oftast inte tal och samtal av praktiska skäl. Genom enkäter till rektorer och lärare samt ett antal fallstudier kommer TAL-projektet att titta på lärande, undervisning och bedömning i främmande språk i svensk skolkontext.

I samband med symposiet presenterade de ansvariga för projektet sina tankar och preliminära resultat och fick återkoppling från internationella experter inom området och oss andra i publiken. Dessutom presenterades andra närliggande studier från olika europeiska länder för att skapa ett större sammanhang. Jag ser fram emot att följa projektet och ta del av resultat om ett par år.

/Jessica

Inspirerande och inspirerade lärare

Moderna språk

I onsdags samlades ett 40-tal lärare i moderna språk på Kungsholmens gymnasium för att utbyta erfarenheter kring undervisning i muntlig interaktion. Det är knepigt att få till en naturlig interaktion i klassrummet och det diskuterades att det finns många faktorer som spelar roll. Det kan vara oklart vad ett samtal (i klassrummet) innebär, det kan finnas stora skillnader i färdighetsnivå, rädsla för att göra fel, någon tar hela talutrymmet, någon säger inget, de blir ”färdiga” jättesnabbt, osv. Det delades dock också flera goda exempel på aktiviteter som har fungerat bra. Som vi presenterat tidigare här i bloggen arbetar vi nu med projekt där själva uppgiften är i fokus. Det är lätt att fokusera på individuella faktorer och koppla problem till eleven, men det vi frågar oss är om det går att konstruera uppgifter där interaktionen kommer ”naturligt” medan elevernas fokus ligger på att utföra en uppgift och skapa en gemensam produkt av något slag.

Vi fortsätter att satsa på moderna språk i Stockholms stad och det finns flera intressanta saker planerade framöver:

  • Lärarnas forskningskonferens, LFK (Stockholm Teaching & Learning Studies), 1 november. Få platser kvar! Först till kvarn gäller.
  • Utdelning av Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk (Skolverket, UHR, Stockholms stad), 9 december. Heldag med presentationer med språkfokus.  Mer information och inbjudan kommer under oktober. Save the date!
  • Spansklärardagarna i Stockholm (Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala universitet, Stockholms stad), 3-4 februari
  • Öppna seminarier med ramprojekt i moderna språk och engelska om uppgiftskonstruktion (Stockholms stad, Nacka kommun, STLS), februari. Inbjudan kommer längre fram!

/Jessica

Ny inspirationsträff för lärare i moderna språk

Inspirationsträff september

I maj träffades vi på Grillska Huset i Gamla stan för att skapa ett forum för samtal och utveckling av moderna språk i skolan. Fokus då var att informera om fortbildningserbjudanden från organisationer och institutioner. Nu är det dags att träffas igen!

När? Onsdag 28 september, kl. 16.00-19.00. Träffen inleds med fika och programmet börjar 16.30.

Var? Kungsholmens gymnasium, Hantverkargatan 67-69, Stockholm

Syftet med den här träffen är att gemensamt reflektera över undervisning i muntlig interaktion och specifikt hur vi organiserar och konstruerar uppgifter. Fundera gärna över hur du brukar göra i ditt klassrum för att kunna dela dina erfarenheter.

Vi kommer också att presentera vårt fortsatta program för moderna språk och vilka möjligheter som finns för lärare att delta i träffar och projekt.

Träffen vänder sig främst till lärare i moderna språk anställda av Stockholms stad eller Nacka kommun. Lärare från andra huvudmän kan delta i mån av plats.

Anmälan senast 21 september sker på den här länken.

Väl mött!

Jessica och Annika

Seminarier om språkundervisning på Leda lärande

IMG_3018 (1)

Leda lärande, en konferens för karriärlärare och skolledare i Stockholms stad, anordnas i år för andra gången och vi hoppas kunna upprepa förra årets succé. Den 7 september träffas vi på Waterfront och som språklärare har jag flera programpunkter att se fram emot lite extra (saxat från programmet):

Akademiskt ordförråd på engelska – hur utvecklas det? Eva Olsson, fil.dr., Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Hur förstår elever objektet? En kartläggning och undersökning av hur elever förstår och lär sig objektet i undervisningen i tyska och franska. Eva Schough Tarandi, förstelärare, Anna-Karin Johansson, lärare, Kungsholmens gymnasium

Grammatikens plats i våra kommunikativa språkklassrum – att använda forskningsresultat i praktiken. Annika Nylén, fil.lic. lärare i spanska och svenska samt lektor, Kungsholmens gymnasium.

Samtänka och samtala om kamraters texter på engelska. Jessica Berggren, lektor på FoU-enheten och doktorand på Engelska institutionen, Stockholms universitet.

Att packa upp instruktioner och uppgifter – En learning study i engelska. Pernilla Kronestedt, biträdande rektor, Gullingeskolan, Anna Palmer, lärare i engelska och franska, Eriksdalsskolan, Jessica Berggren, lektor på FoU-enheten och doktorand, Engelska institutionen, Stockholms universitet.

Och ja, jag talar lite i egen sak eftersom jag själv är inblandad i två av presentationerna :) Som bedömningsnörd är jag också nyfiken på följande seminarium:

Elevers tankar om bedömning – och vad vi kan tänka om det. Jennie Sivenbring, lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Göteborgs universitet.

Det blir med andra ord en späckad dag och för oss som också är med och arrangerar dagen är det dags att ta på den lila t-shirten igen.

/Jessica