Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
engelska

Moderna språk i skolan idag

Moderna språkens vara eller icke vara i skolan är en ständigt het fråga. I dagarna har den lyfts igen och man diskuterar vilka språk som ska erbjudas eleverna och vikten av att skolämnet moderna språk blir obligatoriskt. Den stadieindelade timplan som börjar gälla from höstterminen i år innebär att ”eleverna ska få undervisning inom ramen för språkval senast i årskurs 6″ och att ”betyg ska sättas från årskurs 6″ (Skolverket).

I rapporten Moderna språk i skolan idag  av Annika Nylén går det bland annat att läsa om olika ståndpunkter som förts fram i debatter. Rapporten i sin helhet har ett Stockholmsfokus eftersom den är kopplad till stadens verksamhetsplan och utbildningsförvaltningens arbete, men den har också ett nationellt perspektiv och är väl värd att läsa, bland annat listas olika fortbildningserbjudanden för språklärare. I rapporten lyfts även aktuella rapporter och studier fram och den är väl värd att läsa.

/Jessica

Bli en forskande språklärare

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu finns det igen möjlighet att söka till den Ämnesdidaktiska forskarskolan på Stockholms universitet. Deltagande i forskarskolan finansieras av olika skolhuvudmän.

Stockholms stad söker 3-4 licentiander och ansökningar med språkfokus och/eller IT som didaktiskt verktyg efterfrågas speciellt . Finansieringen i Stockholm innebär att läraren får en anställning på 60 procent på utbildningsförvaltningen med en lön på 80 procent av den ordinarie lärarlönen. 50 procent utgörs av studier, 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen, där du får många trevliga kollegor :) Resterande 40 procent är undervisning på skolan.

Vidare ska du vara tillsvidareanställd i Stockholms stad och ha minst fyra års vitsordad tjänstgöring. Du bör också ha en tydlig idé om forskningens inriktning och tankar kring genomförandet av avhandlingsarbetet (1-2 A 4). Du ska också ha mycket goda kunskaper i svenska och engelska, såväl muntligt som skriftligt.

Sista ansökningsdag är 26 mars. Mer information om ansökan finns här.

Det finns också en hel del ”vanliga” doktorandtjänster i språk ute just nu:

Engelsk lingvistik, Stockholms universitet

Tvåspråkighet, Stockholms universitet

Tyska – språk och makt, Stockholms universitet

Tyska, Stockholms universitet

Engelsk lingvistik, Karlstads universitet

/Jessica

Information från inspirationsträff för språklärare

Skärmklipp 2017-02-13 09.28.14

Här kommer information från vår senaste träff för lärare i moderna språk som den här gången också inkluderade lärare i engelska. Hela 60 språklärare deltog och vi lyssnade på presentationer från TAL-projektet och från projekt som jobbar med uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion. Här kommer information som togs upp på träffen:

  • Fler träffar för lärare i moderna språk (och engelska?) kommer att anordnas under året. Just nu samordnas träffarna av Stockholms stad, Nacka kommun och Huddinge kommun. Vill din huvudman vara med eller har du andra frågor? Kontakta jessica.berggren@stockholm.se
  • Det går att läsa mer om TAL-projektet på deras hemsida  De språklärare (moderna språk) som arbetar på högstadiet och som skulle vilja vara med i en utprövning av enkäten är välkomna att höra av sig till rakel.osterberg@su.se. Utprövningen kommer att äga rum vecka 11 – 12, ev på eftermiddags- och kvällstid (beroende på deltagarnas scheman).
  • Grupperna i engelska och moderna språk som presenterade sina uppgifter deltar i så kallade ramprojekt inom Stockholm Teaching & Learning Studies. Om du är sugen på att vara med så går det att anmäla sig till nästa läsårs projekt. Deadline är den 15 april. Projekt finns i både engelska och moderna språk och fokus är uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion. Mer information om deltagande finns här. Om ni har frågor är ni välkomna att kontakta jessica.berggren@stockholm.se eller funktion.stls@stockholm.se
  • Det är dags att planera in Lärarnas forskningskonferens, LFK! Alltid på tisdag v. 44, i år 31 oktober. Vill du presentera ett tänkt, pågående eller avslutat projekt? Call for papers öppnar i slutet av mars och mer information kommer att finnas på Pedagog Stockholm  Anmälan för deltagare öppnar i mitten av maj.

//Jessica

Träff för lärare i moderna språk och engelska

Skärmklipp 2017-02-13 09.28.14

Välkommen till ännu en inspirationsträff! Vi välkomnar både lärare i moderna språk och engelska.

Under förra året anordnade vi ett par välbesökta inspirationsträffar för lärare i moderna språk och här kommer inbjudan till den första träffen under 2017. Till den här träffen bjuder vi också in lärare i engelska, eftersom en del av programmet inkluderar både moderna språk och engelska.

Onsdagen den 8 mars, kl. 16.30-19.00 ses vi på Nacka gymnasium. Vi börjar med fika och programmet startar 17.00.

Den här gången gästas vi av TAL-projektet. Det är ett stort forskningsprojekt om muntlig språkfärdighet i främmande språk, med fokus på lärande, undervisning och bedömning. Projektet är ett samarbete mellan universiteten i Stockholm, Lund och Göteborg.

Dessutom fortsätter vi temat kring uppgiftskonstruktion i språk. Fyra projekt som handlar om förmågan att samtala i engelska och moderna språk kommer att presentera sitt pågående arbete. Efter presentationerna finns möjlighet att ställa frågor och fundera vidare på uppgifter.

Anmälan sker senast 24 februari på den här länken

Träffen arrangeras av Stockholms stad, Nacka kommun och Huddinge kommun. Vid stort intresse har lärare från dessa skolhuvudmän företräde.

/Jessica

Delta i projekt i engelska och moderna språk

Att konstruera funktionella och meningsfulla uppgifter för att utveckla förmågan att samtala på målspråket

Det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk i STLS driver ett ramprojekt som fokuserar på förmågan att kommunicera och interagera i tal (Lgr11, Gy2011) och utveckling av funktionella och meningsfulla uppgifter. Ramprojektet organiseras i flera mindre  delprojekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk. Dessutom tar arbetet avstamp i teorier kring uppgiftskonstruktion i språkundervisning.

I engelska pågår följande delprojekt:

  1. Engelska, mellanstadiet och gymnasiet. Eva Östberg, Storkyrkoskolan, Marita Andreasson, Björngårdsskolan, Kjell Jansson, Hemmestaskolan och Maria Krameus, Värmdö gymnasium.
  2. Engelska, mellan- och högstadiet. Anna Löfqvist, Järla skola, Anna Rönquist, Malin Haglind och Emmeli Johansson, Eklidens skola
  3. Engelska, mellan- och högstadiet. Gunilla Finnson, Kristina Nyström, Charlotta Wilson och Hedvig Anfält, Sjöstadsskolan.      

I moderna språk pågår följande delprojekt:

  1. Spanska, högstadiet och gymnasiet. Fredrika Nyström, Stina Säfström, Nya Elementar och Eva Söderblom, Kunskapsgymnasiet, Globen.
  2. Franska, spanska, och tyska, högstadiet. Kajsa Genell, Margareta Winter, Nya Elementar, Anna de Matos Lundström, Träkvista skola och Ann-Charlotte Karlsson, Maria Lindberg Persson, Miriam Selin, Eklidens skola.

Varje delprojekt är värdefullt

Det övergripande syftet med att få i gång flera mindre projekt som tar utgångspunkt i samma förmåga är att på sikt kunna bidra med mera samlad kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna interagera muntligt, om hur denna förmåga kan förstås i relation till det centrala innehållet och i relation till olika åldrar. Vidare kan vi få en ökad kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur deras kunskaper kan bedömas. Detta innebär att varje mindre projekt är betydelsefullt för att vi ska få en mera omfattande kunskap om hur man kan arbeta i relation till förmågorna i Lgr11/Gy2011.

Vill du vara med?

Om du är intresserad av att delta, kan du läsa mer om förutsättningar samt finna ansökningsblankett här.  Nästa möjlighet att anmäla intresse till ramprojekt i engelska och moderna språk är 15 april. Frågor? Kontakta funktion.stls@stockholm.se

/Jessica

Forskning pågår – i realtid

20170125

Under taggen forskning pågår har vi publicerat intervjuer med forskare om deras pågående eller avslutade ämnesdidaktiska studier. Vi hoppas kunna lägga ut fler under våren och vi tar gärna in tips på relevant forskning och det är helt okej att nominera sig själv. Mina bloggkollegor Annika, Karina och Lisa har presenterat sina licentiatstudier i spanska och engelska om grammatik, agens och bedömning.

Min forskning handlar om kamratrespons i engelska på högstadiet med den övergripande forskningsfrågan Vad kan elever lära sig om skrivande i engelska genom att ge återkoppling? Jag tog min licentiatexamen 2013 (Learning from giving feedback: insights from EFL writing classrooms in a Swedish lower secondary school) och håller nu på att bygga ut den studien mot en doktorsexamen. Det är en spännande process – jag använder samma tillvägagångssätt nu i min andra studie som jag gjorde i min första, men arbetar med andra lärare och elever vilket utmanar och expanderar det jag gjorde och såg tidigare.

Just nu är jag i post-it-lappsfasen. Jag har ägnat det senaste året åt analys och ska nu sätta mina resultat på pränt. Det innebär i praktiken att jag parallellt skriver ner resultat, analyserar mer, letar exempel, går tillbaka till teori och metod, läser, funderar på vad mina resultat innebär, skriver, läser mer och så vidare. Just nu i en till synes oändlig process. Att få ner alla tankar och ”todo” är viktigt och därför är nu ett hörn av mitt kök dekorerat med färgglada post-it lappar, som jag försöker få in i nuvarande utkast till avhandling.

Veckans fokus är elevernas samtal under kamratrespons. Jag har studerat deras muntliga interaktion genom att analysera deras tal. Jag baserar min analys på tre kategorier av tal som tidigare forskning om problemlösning mellan elever har identifierat:

  • Disputational talk: oenighet, individuella beslut, tävlingsinriktad, ”Nej, det är fel!”
  • Cumulative talk: enighet, okritiskt, upprepningar, vidareutvecklingar utan utvärdering
  • Exploratory talk: kritiskt och konstruktivt, noggrann utvärdering, frågor och svar, försöker nå enighet, ”reasoning is ’visible’” (Littleton & Mercer, 2013, s. 15-16)

Vilken typ tror ni eleverna använder främst när de ska prata om sina kamraters texter och formulera återkoppling?

Jag vet svaret, men för min del behöver jag också fundera på vad det betyder för kamratrespons och för elevers lärande. Det svaret kommer också så småningom; innan årets slut är planen att jag ska lägga fram min avhandling. Jag kommer att avlämna rapport då och då här i bloggen och ni får gärna kommentera och ställa frågor. Hejarop och annan pepp mottages också tacksamt just nu :)

//Jessica

Referenser

Littleton, K. & Mercer, N. (2013). Interthinking: Putting talk to work. Abingdon: Routledge.

Languages for life – heldag om språk 9 december

Kom och ta del av årets innovativa språkprojekt och var med på prisceremonin för Europeisk kvalitetsutmärkelse i språk 2016!

Förutom presentationer av de vinnande bidragen får du också lyssna till två aktuella seminarier:

Anette Resare Jansson, licentiand i Ämnesdidaktiska forskarskolan, Stockholms universitet, talar om engelska som tredjespråk – den dubbla utmaningen att  lära sig två nya språk som många av våra nyanlända elever står inför.

Liss-Kerstin Sylvén, docent, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, talar om betydelsen av exponering av engelska utanför skolan, fritidsengelska, för språkutveckling.

Dagen innebär även information om vägar till internationellt samarbete, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande för er språklärare.

Programmet börjar 8.45 med registrering och fika och avslutas ca 16.30. Vi är i Stockholm, på Skolverket, Fleminggatan 14, lokal 6C (plan 6).

Konferensen är kostnadsfri och vi bjuder på lunch och kaffe. Du anmäler dig på den här länken senast den 30 november 2016 och du måste fylla i alla fält i anmälningsformuläret för att kunna skicka in det. Begränsat antal platser.

 Anmälan är bindande och om du får förhinder måste du meddela Ingrid Gran på ingrid.gran@uhr.se senast den 5 december 2016. Om du inte avbokar i tid kommer din organisation att faktureras en avbokningsavgift på SEK 200.

Om du har frågor kring konferensen, kontakta Ingrid Gran på ingrid.gran@uhr.se

Välkomna!

Vänliga hälsningar

Ingrid Gran, Universitets- och högskolerådet                                                                       

Eva Engdell, Skolverket                                   

Jessica Berggren, FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms Stad

IKT och språkundervisning

classroom-computer Sist när jag var på skolmässan såg jag ”IKT” precis överallt. Där fanns företag, forskare, lärare – många berättade inspirerande sätt om hur de och deras elever arbetar med IKT i klassrummet; många vittnade om att arbetet var roligt. Det är slående att lärare, skolor såväl nationella som internationella styrdokument (Lgr 11, LGY 11, CEFR) lägger stort fokus på att vi ska använda internet/IKT i utbildningen, men få vet något om vad detta leder till lärandemässigt.  Jag tänker att om vi tror på idén att lärande-processer sker genom kommunikation (Lantolf & Thorne, 2006; Lantolf & Poehner, 2008), torde ju förändrade kommunikationsformer leda till förändrad typ av lärande.  Med andra ord, när formerna för kommunikation förändras är det rimligt att anta att även själva lärandeprocesserna förändras (Selander, 2008). Som exempel har man i Storbritannien kunnat se hur införandet av interaktiva whiteboards lett till mindre tid för elevernas frågor i klassrummet. Samtidigt sker fler diskursbyten per timme än tidigare (Jewitt, 2008).

Även om PISA inte direkt mäter kunskaper i moderna språk kan det vara intressant att nämna i sammanhanget att eleverna med den högsta internet- och datoranvändningen i och utanför skolan presterar sämst på PISA-provet (OECD, 2015). Dessutom har Sverige den högsta andelen extrema internetanvändare i hela OECD, vilket visas av en analys som genomförts på den senaste PISA-studien (ibid.). Denna studie visade också att till exempel de elever som använt datorer på matematik-lektionerna fick lägre resultat i matematik än övriga.

I kölvattnet av skolornas digitalisering och med tanke på att tillgång till både hårdvara och information förändrats snabbt i svenska skolor (Grönlund, 2014) har det hävdats att det kan vara nog så lätt att installera Wi-Fi och köpa in datorer till klassrummen, men att värderingar och vanor är desto svårare att förändra (Cassany & Ayala, 2008; Selwyn, 2010). Ett exempel på detta kan vara att man i en stor studie iFinland (Taalas et. al, 2008) konstaterade att det finns ett ökande glapp mellan de aktiviteter (Engeström, 2001) elever deltar i inom och utom skolan som involverar IKT.

Det har dessutom påståtts att lärare närmar sig språkstudier och internet som om de gick till ett bibliotek, medan unga kopplar ihop internet mera med ”vardagsspråk” och något de skulle använda sig av på gatan med sina kompisar (Cassany, 2012).  Det finns alltså två stora kontaterade intressanta glapp: det första mellan hur vuxna och ungdomar ser på och använder internet/IKT, och det andra mellan hur ungdomar möts av/möter och använder internet/IKT utanför respektive inom skolan.

Jag är hur nyfiken som helst – hur tänker ni andra språklärare kring det här? När vill ni och när vill ni inte använda IKT? Hur gör ni då? Och på vilka antaganden vilar ni era beslut?

Referenser:

Cassany, D. (2012). En_línea. leer y escribir en la red Anagrama.

Cassany, D., & Ayala, G. (2008). Nativos e inmigrantes digitales en la escuela. Participación Educativa: Revista Del Consejo Escolar Del Estado.2008; 9 (4): 57–75.

Engeström, Y. (2001). Expansive learning at work: toward an activity theoretical reconceptualization. Journal of Education and work 14(1), 133-156. doi: 10.1080/13639080020028747

Jewitt, C. (2008). Didaktik som multimodal design. In A. Rostvall, & S. Selander (Eds.), Design för lärande (2nd ed. pp. 242-253). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Lantolf, J. P., & Thorne, S. L. (2006). Sociocultural theory and the genesis of second language development. Oxford University Press.

Lantolf, J. P., & Poehner, M. E. (2008). Sociocultural theory and the teaching of second languages Equinox.

OECD (2015), Students, Computers and Learning: Making the Connection, OECD Publishing,Paris.
doi: http://dx.doi.org/10.1787/9789264239555-en

Selander, S. (2008). Pedagogiska texter: – Ett sätt att designa lärprocesser. In A. Rostvall, & S. Selander (Eds.), Design för lärande (pp. 81–96). 2008: Norstedts akademiska förlag.

Taalas, P., Tarjanen, M., Kauppinen, M., Pöyhönen, S. (2008). Media landscapes in school and in free time – two parallel realities? Digital Kompetanse 3(4), 240-256.

Forskning pågår om grammatikens roll i ett kommunikativt språkklassrum

Annika Nylén

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har studerat spansklärare på gymnasiets uppfattningar om grammatikens roll i undervisningen. Grammatikens plats i klassrummen är en gammal fråga som belysts och diskuterats sedan sekler, men med varje ny inriktning och mål med språkundervisningen, så ändrar den sin plats. Ömsom är grammatiken hela språket (kan man den så kan man språket), ömsom har den varit åsidosatt. Jag var intresserad av att få kunskap om hur språklärare resonerar idag för att kartlägga värderingar, dilemman och förslag.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska fältet?

Det finns en hel del internationell forskning i ämnet men lite i Sverige om främmande språkundervisningen angående grammatikens roll idag. Sveriges ämnes- och kursplaner i moderna språk problematiserar inte heller grammatiken som sådan i någon större bemärkelse, ej heller erbjuder våra styrdokument didaktiska modeller som underlag och vägledning angående grammatikens roll. Däremot erbjuder ”Gemensam europeisk referensram för språk; lärande, undervisning och bedömning” (2009) modeller och ansatser baserade på forskning om hur grammatiken kan undervisas.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Lärarna grundar framförallt sina värderingar på egna erfarenheter (som språkinlärare och språklärare), när de beskriver sina uppfattningar om grammatikens roll i undervisningen. Få lärare refererar till didaktiska modeller som de antagit eller inspirerats av från lärarutbildningen eller från forskning de själva tagit del av. Intressant att konstatera är att lärarnas egna dragna slutsatser resulterat i synsätt angående grammatikens roll i undervisningen, i linje med vad aktuell forskning föreslår. Majoriteten av lärarna understryker betydelsen av att undervisningen bedrivs på ett induktivt och explicit vis vad gäller språkets strukturer. Detta synsätt kan beskrivas som Focus on form.

Lärarnas övergripande bild av grammatikens betydelse för språkinlärning är unison. Alla anser att grammatik ska ingå och vara en viktig del i undervisningen och att den grammatiska kompetensen främjar den kommunikativa kompetensen. Det framstår tydligt att lärarna anser att i kommunikativ kompetens ingår grammatisk, något som sedan det kommunikativa genomslaget varit en självklar men utmanande sanning för lärare. Grammatikens dubbla perspektiv (system och funktion) i undervisningen, påpekar många, är en viktig utmaning att anta för att eleverna ska uppnå ett avancerat språk.

Många lärare brottas ändå med hur-frågan angående grammatikens roll och de dilemman som framkom handlade om hur grammatiska kategorier på bästa sätt kan kopplas till olika skriv- och samtalsgenrer. Även frekvens och urval (vilka grammatiska kategorier och hur ofta?)var vanliga dilemman.

Lärarnas hjärtefrågor (core belifs), starkt befästa, är framförallt de språkdidaktiska frågorna medan allmändidaktiska frågeställningar i högre grad utgör perifera frågor.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Jag har idag en mer detaljerad kunskap om grammatikens olika möjligheter och begränsningar i relation till kommunikativa mål i undervisningen. Det jag förut anade har fått konkreta forskningsreferenser och skapar en större tyngd och vetenskaplighet; det gäller språkets strukturer och dess olika kategorier i relation till kommunikationens mål. I allmänhet uppfattar jag i högre grad betydelsen av en problematiserad och välplanerad undervisning och jag ser tydligare behovet av att urskilja produkt och process och de olika delar en lektion består av i relation till tid, syfte och innehåll.

5. Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

De konkreta ämnesdidaktiska frågorna, för att skapa modeller för undervisning, är de tankar jag närt. Lärarnas dilemman och förslag resulterar i konkreta uppslag som kan studeras:

a) Hur kan grammatikens kategorier kopplas till olika texttyper och talsituationer? Hur kan det systematiseras och organiseras i klassrummet?

b) Vilka delar av de språkliga strukturerna kan bearbetas implicit respektive explicit?

c) Hur bearbetas de komplexa strukturerna i klassrummet?

d) Hur kan vi utveckla elevernas förmåga att processa input?

Licentiatuppsats:
Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning, spansklärares värderingar, dilemman och förslag.

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A807692&dswid=-176

Inspirerande och inspirerade lärare

Moderna språk

I onsdags samlades ett 40-tal lärare i moderna språk på Kungsholmens gymnasium för att utbyta erfarenheter kring undervisning i muntlig interaktion. Det är knepigt att få till en naturlig interaktion i klassrummet och det diskuterades att det finns många faktorer som spelar roll. Det kan vara oklart vad ett samtal (i klassrummet) innebär, det kan finnas stora skillnader i färdighetsnivå, rädsla för att göra fel, någon tar hela talutrymmet, någon säger inget, de blir ”färdiga” jättesnabbt, osv. Det delades dock också flera goda exempel på aktiviteter som har fungerat bra. Som vi presenterat tidigare här i bloggen arbetar vi nu med projekt där själva uppgiften är i fokus. Det är lätt att fokusera på individuella faktorer och koppla problem till eleven, men det vi frågar oss är om det går att konstruera uppgifter där interaktionen kommer ”naturligt” medan elevernas fokus ligger på att utföra en uppgift och skapa en gemensam produkt av något slag.

Vi fortsätter att satsa på moderna språk i Stockholms stad och det finns flera intressanta saker planerade framöver:

  • Lärarnas forskningskonferens, LFK (Stockholm Teaching & Learning Studies), 1 november. Få platser kvar! Först till kvarn gäller.
  • Utdelning av Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk (Skolverket, UHR, Stockholms stad), 9 december. Heldag med presentationer med språkfokus.  Mer information och inbjudan kommer under oktober. Save the date!
  • Spansklärardagarna i Stockholm (Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala universitet, Stockholms stad), 3-4 februari
  • Öppna seminarier med ramprojekt i moderna språk och engelska om uppgiftskonstruktion (Stockholms stad, Nacka kommun, STLS), februari. Inbjudan kommer längre fram!

/Jessica