Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
forskning pågår

Forskning pågår – engelskundervisning i flerspråkiga kontexter

Anette

Anette Resare Jansson är licentiand i den Ämnesdidaktiska forskarskolan, ÄdFo. Här beskriver hon sin pågående forskning. 

Vad undersöker du i din studie?

Min studie fokuserar på engelskundervisning i flerspråkiga kontexter, och på vilket sätt den kan utformas för att inkludera elevers samtliga språk som viktiga resurser för utvecklandet av en kommunikativ språklig kompetens.

Hur samlar du information?

Jag samlar information dels genom intervjuer i fokusgrupper, där elever utifrån filmklipp diskuterar sina erfarenheter av kommunikation i kontexter där det inte finns ett gemensamt språk, dels genom klassrumsinterventioner i form av uppgifter där eleverna använder sina förstaspråk för att stötta kommunikation på engelska.

Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Jag tycker att det är viktigt, inte minst utifrån ett likvärdighetsperspektiv, att alla elever ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på engelska. I ett språkdidaktiskt perspektiv innebär det att vi behöver vara medvetna om hur elever utifrån sina tidigare språkliga resurser lär sig ett språk. Min studie fokuserar på ett område som det i en svensk kontext inte finns så mycket forskning kring, det vill säga vilka möjligheter flerspråkiga elever har att utveckla ytterligare ett språk, i mitt fall engelska.

Hur tror du att dina resultat kan förbättra språkundervisning och lärande?

Min förhoppning är att resultaten från min studie kan bidra till en ökad generell medvetenhet om hur viktiga elevers samtliga språkliga resurser är för den språkliga utvecklingen, och att denna medvetenhet kan medverka till att undervisningen i flerspråkiga klassrum utformas för att i högre grad än idag inkludera alla elevers språk och därmed bidra till förbättrat lärande.

Har du några tips att ge lärare som vill börja forska?

  • Det är viktigt att du utgår från utmaningar som du själv identifierat i din egen undervisningspraktik.
  • Är du intresserad av att genom forskning inom språkdidaktik bidra till ämnesutveckling rekommenderar jag att du söker forskarutbildningen, ÄdFo, det är mycket intressant, stimulerande och viktigt!

Forskning pågår – i realtid

20170125

Under taggen forskning pågår har vi publicerat intervjuer med forskare om deras pågående eller avslutade ämnesdidaktiska studier. Vi hoppas kunna lägga ut fler under våren och vi tar gärna in tips på relevant forskning och det är helt okej att nominera sig själv. Mina bloggkollegor Annika, Karina och Lisa har presenterat sina licentiatstudier i spanska och engelska om grammatik, agens och bedömning.

Min forskning handlar om kamratrespons i engelska på högstadiet med den övergripande forskningsfrågan Vad kan elever lära sig om skrivande i engelska genom att ge återkoppling? Jag tog min licentiatexamen 2013 (Learning from giving feedback: insights from EFL writing classrooms in a Swedish lower secondary school) och håller nu på att bygga ut den studien mot en doktorsexamen. Det är en spännande process – jag använder samma tillvägagångssätt nu i min andra studie som jag gjorde i min första, men arbetar med andra lärare och elever vilket utmanar och expanderar det jag gjorde och såg tidigare.

Just nu är jag i post-it-lappsfasen. Jag har ägnat det senaste året åt analys och ska nu sätta mina resultat på pränt. Det innebär i praktiken att jag parallellt skriver ner resultat, analyserar mer, letar exempel, går tillbaka till teori och metod, läser, funderar på vad mina resultat innebär, skriver, läser mer och så vidare. Just nu i en till synes oändlig process. Att få ner alla tankar och ”todo” är viktigt och därför är nu ett hörn av mitt kök dekorerat med färgglada post-it lappar, som jag försöker få in i nuvarande utkast till avhandling.

Veckans fokus är elevernas samtal under kamratrespons. Jag har studerat deras muntliga interaktion genom att analysera deras tal. Jag baserar min analys på tre kategorier av tal som tidigare forskning om problemlösning mellan elever har identifierat:

  • Disputational talk: oenighet, individuella beslut, tävlingsinriktad, ”Nej, det är fel!”
  • Cumulative talk: enighet, okritiskt, upprepningar, vidareutvecklingar utan utvärdering
  • Exploratory talk: kritiskt och konstruktivt, noggrann utvärdering, frågor och svar, försöker nå enighet, ”reasoning is ’visible’” (Littleton & Mercer, 2013, s. 15-16)

Vilken typ tror ni eleverna använder främst när de ska prata om sina kamraters texter och formulera återkoppling?

Jag vet svaret, men för min del behöver jag också fundera på vad det betyder för kamratrespons och för elevers lärande. Det svaret kommer också så småningom; innan årets slut är planen att jag ska lägga fram min avhandling. Jag kommer att avlämna rapport då och då här i bloggen och ni får gärna kommentera och ställa frågor. Hejarop och annan pepp mottages också tacksamt just nu :)

//Jessica

Referenser

Littleton, K. & Mercer, N. (2013). Interthinking: Putting talk to work. Abingdon: Routledge.

Forskning pågår om olika gruppers attityder till svenska elevers talade spanska

1. Vad har du undersökt i din studie/Vad undersöker du nu i din studie?
Jag undersöker olika gruppers attityder till svenska elevers talade spanska. Mer specifikt så har jag spelat in dialoger producerade av elever i spanska 4 på gymnasiet. I en intervjustudie så undersöker jag vad olika människor tycker om det de hör. Jag är mitt uppe i materialinsamlandet, och det ser ut som att det kommer röra sig om tre olika grupper av informanter: spansklärare i Sverige, lärare i spanska som främmande språk i Spanien, och slutligen modersmålstalande spanjorer som inte är lärare. Tanken är att jämföra de tre gruppernas attityder till de svenska elevernas tal.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?
Det slog mig att jag som lärare ofta tog mig väldigt stora friheter med vad som var viktigt och inte för mina elever, och då i synnerhet när det kommer till vilka fel som var allvarliga och vilka som inte var det. Ett exempel är att jag lade stor vikt vid att kunna böja verb, men brydde mig inte om substantivens genus, eftersom det inte var viktigt för mig personligen. Men vem är jag att säga vad som är viktigt i ett språk och inte? När jag började intressera mig för frågan om vilka fel som var allvarliga och vilka som inte var det, så märkte jag att jag inte fick svar på mina frågor. Så det blev till att göra jobbet själv!

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?
Jag samlar material just nu, men förhoppningsvis får jag fram någon form av konsensus kring vad som är viktigt för eleverna när de talar spanska.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?
För tidigt att säga! Men om alla mina informanter hävdar att substantivens genus är det viktigaste som finns, ja då har jag ju anledning att förändra min undervisning.

5. Vilka nya tankar och frågor har uppstått under arbetet med din studie?
Jag är även lärare i franska och skulle gärna vilja bredda studien till att inkludera ännu ett romanskt språk.

Victor Jorméus – Doktorand vid Göteborgs Universitet (under hösten 2016 i Barcelona för materialinsamling).

Muntlig språkfärdighet i moderna språk

TAL(På bilden: Gudrun Erickson, Camilla Bardel, Heini-Marja Pakula, Neus Figueras Casanovas, Rosamund Mitchell, Malin Ågren, Rakel Österberg, Susan Sayehli, och Jonas Granfeldt)

I mitten av december var jag på ett symposium som handlade om muntlig språkfärdighet i främmande språk: Moderna språk – samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning i skolan. Symposiet arrangerades som en del i ett stort och spännande forskningsprojekt, TAL-projektet. Under ett par år ska projektet undersöka moderna språk i skolan, med speciellt fokus på muntlig språkfärdighet. Det är en stor utmaning att genom undervisning hjälpa eleverna att utveckla muntlig produktion och det kan också vara svårt att bedöma. Större internationella studier som ESLC inkluderar oftast inte tal och samtal av praktiska skäl. Genom enkäter till rektorer och lärare samt ett antal fallstudier kommer TAL-projektet att titta på lärande, undervisning och bedömning i främmande språk i svensk skolkontext.

I samband med symposiet presenterade de ansvariga för projektet sina tankar och preliminära resultat och fick återkoppling från internationella experter inom området och oss andra i publiken. Dessutom presenterades andra närliggande studier från olika europeiska länder för att skapa ett större sammanhang. Jag ser fram emot att följa projektet och ta del av resultat om ett par år.

/Jessica

IKT och språkundervisning

classroom-computer Sist när jag var på skolmässan såg jag ”IKT” precis överallt. Där fanns företag, forskare, lärare – många berättade inspirerande sätt om hur de och deras elever arbetar med IKT i klassrummet; många vittnade om att arbetet var roligt. Det är slående att lärare, skolor såväl nationella som internationella styrdokument (Lgr 11, LGY 11, CEFR) lägger stort fokus på att vi ska använda internet/IKT i utbildningen, men få vet något om vad detta leder till lärandemässigt.  Jag tänker att om vi tror på idén att lärande-processer sker genom kommunikation (Lantolf & Thorne, 2006; Lantolf & Poehner, 2008), torde ju förändrade kommunikationsformer leda till förändrad typ av lärande.  Med andra ord, när formerna för kommunikation förändras är det rimligt att anta att även själva lärandeprocesserna förändras (Selander, 2008). Som exempel har man i Storbritannien kunnat se hur införandet av interaktiva whiteboards lett till mindre tid för elevernas frågor i klassrummet. Samtidigt sker fler diskursbyten per timme än tidigare (Jewitt, 2008).

Även om PISA inte direkt mäter kunskaper i moderna språk kan det vara intressant att nämna i sammanhanget att eleverna med den högsta internet- och datoranvändningen i och utanför skolan presterar sämst på PISA-provet (OECD, 2015). Dessutom har Sverige den högsta andelen extrema internetanvändare i hela OECD, vilket visas av en analys som genomförts på den senaste PISA-studien (ibid.). Denna studie visade också att till exempel de elever som använt datorer på matematik-lektionerna fick lägre resultat i matematik än övriga.

I kölvattnet av skolornas digitalisering och med tanke på att tillgång till både hårdvara och information förändrats snabbt i svenska skolor (Grönlund, 2014) har det hävdats att det kan vara nog så lätt att installera Wi-Fi och köpa in datorer till klassrummen, men att värderingar och vanor är desto svårare att förändra (Cassany & Ayala, 2008; Selwyn, 2010). Ett exempel på detta kan vara att man i en stor studie iFinland (Taalas et. al, 2008) konstaterade att det finns ett ökande glapp mellan de aktiviteter (Engeström, 2001) elever deltar i inom och utom skolan som involverar IKT.

Det har dessutom påståtts att lärare närmar sig språkstudier och internet som om de gick till ett bibliotek, medan unga kopplar ihop internet mera med ”vardagsspråk” och något de skulle använda sig av på gatan med sina kompisar (Cassany, 2012).  Det finns alltså två stora kontaterade intressanta glapp: det första mellan hur vuxna och ungdomar ser på och använder internet/IKT, och det andra mellan hur ungdomar möts av/möter och använder internet/IKT utanför respektive inom skolan.

Jag är hur nyfiken som helst – hur tänker ni andra språklärare kring det här? När vill ni och när vill ni inte använda IKT? Hur gör ni då? Och på vilka antaganden vilar ni era beslut?

Referenser:

Cassany, D. (2012). En_línea. leer y escribir en la red Anagrama.

Cassany, D., & Ayala, G. (2008). Nativos e inmigrantes digitales en la escuela. Participación Educativa: Revista Del Consejo Escolar Del Estado.2008; 9 (4): 57–75.

Engeström, Y. (2001). Expansive learning at work: toward an activity theoretical reconceptualization. Journal of Education and work 14(1), 133-156. doi: 10.1080/13639080020028747

Jewitt, C. (2008). Didaktik som multimodal design. In A. Rostvall, & S. Selander (Eds.), Design för lärande (2nd ed. pp. 242-253). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Lantolf, J. P., & Thorne, S. L. (2006). Sociocultural theory and the genesis of second language development. Oxford University Press.

Lantolf, J. P., & Poehner, M. E. (2008). Sociocultural theory and the teaching of second languages Equinox.

OECD (2015), Students, Computers and Learning: Making the Connection, OECD Publishing,Paris.
doi: http://dx.doi.org/10.1787/9789264239555-en

Selander, S. (2008). Pedagogiska texter: – Ett sätt att designa lärprocesser. In A. Rostvall, & S. Selander (Eds.), Design för lärande (pp. 81–96). 2008: Norstedts akademiska förlag.

Taalas, P., Tarjanen, M., Kauppinen, M., Pöyhönen, S. (2008). Media landscapes in school and in free time – two parallel realities? Digital Kompetanse 3(4), 240-256.

Forskning pågår om grammatikens roll i ett kommunikativt språkklassrum

Annika Nylén

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har studerat spansklärare på gymnasiets uppfattningar om grammatikens roll i undervisningen. Grammatikens plats i klassrummen är en gammal fråga som belysts och diskuterats sedan sekler, men med varje ny inriktning och mål med språkundervisningen, så ändrar den sin plats. Ömsom är grammatiken hela språket (kan man den så kan man språket), ömsom har den varit åsidosatt. Jag var intresserad av att få kunskap om hur språklärare resonerar idag för att kartlägga värderingar, dilemman och förslag.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska fältet?

Det finns en hel del internationell forskning i ämnet men lite i Sverige om främmande språkundervisningen angående grammatikens roll idag. Sveriges ämnes- och kursplaner i moderna språk problematiserar inte heller grammatiken som sådan i någon större bemärkelse, ej heller erbjuder våra styrdokument didaktiska modeller som underlag och vägledning angående grammatikens roll. Däremot erbjuder ”Gemensam europeisk referensram för språk; lärande, undervisning och bedömning” (2009) modeller och ansatser baserade på forskning om hur grammatiken kan undervisas.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Lärarna grundar framförallt sina värderingar på egna erfarenheter (som språkinlärare och språklärare), när de beskriver sina uppfattningar om grammatikens roll i undervisningen. Få lärare refererar till didaktiska modeller som de antagit eller inspirerats av från lärarutbildningen eller från forskning de själva tagit del av. Intressant att konstatera är att lärarnas egna dragna slutsatser resulterat i synsätt angående grammatikens roll i undervisningen, i linje med vad aktuell forskning föreslår. Majoriteten av lärarna understryker betydelsen av att undervisningen bedrivs på ett induktivt och explicit vis vad gäller språkets strukturer. Detta synsätt kan beskrivas som Focus on form.

Lärarnas övergripande bild av grammatikens betydelse för språkinlärning är unison. Alla anser att grammatik ska ingå och vara en viktig del i undervisningen och att den grammatiska kompetensen främjar den kommunikativa kompetensen. Det framstår tydligt att lärarna anser att i kommunikativ kompetens ingår grammatisk, något som sedan det kommunikativa genomslaget varit en självklar men utmanande sanning för lärare. Grammatikens dubbla perspektiv (system och funktion) i undervisningen, påpekar många, är en viktig utmaning att anta för att eleverna ska uppnå ett avancerat språk.

Många lärare brottas ändå med hur-frågan angående grammatikens roll och de dilemman som framkom handlade om hur grammatiska kategorier på bästa sätt kan kopplas till olika skriv- och samtalsgenrer. Även frekvens och urval (vilka grammatiska kategorier och hur ofta?)var vanliga dilemman.

Lärarnas hjärtefrågor (core belifs), starkt befästa, är framförallt de språkdidaktiska frågorna medan allmändidaktiska frågeställningar i högre grad utgör perifera frågor.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Jag har idag en mer detaljerad kunskap om grammatikens olika möjligheter och begränsningar i relation till kommunikativa mål i undervisningen. Det jag förut anade har fått konkreta forskningsreferenser och skapar en större tyngd och vetenskaplighet; det gäller språkets strukturer och dess olika kategorier i relation till kommunikationens mål. I allmänhet uppfattar jag i högre grad betydelsen av en problematiserad och välplanerad undervisning och jag ser tydligare behovet av att urskilja produkt och process och de olika delar en lektion består av i relation till tid, syfte och innehåll.

5. Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

De konkreta ämnesdidaktiska frågorna, för att skapa modeller för undervisning, är de tankar jag närt. Lärarnas dilemman och förslag resulterar i konkreta uppslag som kan studeras:

a) Hur kan grammatikens kategorier kopplas till olika texttyper och talsituationer? Hur kan det systematiseras och organiseras i klassrummet?

b) Vilka delar av de språkliga strukturerna kan bearbetas implicit respektive explicit?

c) Hur bearbetas de komplexa strukturerna i klassrummet?

d) Hur kan vi utveckla elevernas förmåga att processa input?

Licentiatuppsats:
Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning, spansklärares värderingar, dilemman och förslag.

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A807692&dswid=-176

Forskning pågår om muntlig språkfärdighet i engelska

Muntlig språkfärdighet-vad är det?

Maria Frisch

1.    Vad har du undersökt i din studie?

Jag har undersökt hur lärare beskriver muntlig språkfärdighet i engelska och hur de bedömer elevers prestationer i den muntliga delen av nationella provet i engelska i årskurs 9.

2.    Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Tidigare studier har visat att såväl elever som lärare anser att just den muntliga språkfärdigheten, att kunna tala ett språk och kommunicera muntligt, är det viktigaste. Att kunna tala engelska på ett ledigt och obesvärat sätt och med gott uttal ger hög status. Men att kort beskriva vad muntlig språkfärdighet innebär, är inte enkelt. I skolans läroplan och kursplanen för engelska finns en allmän definition. Med det nationella provet följer information, bedömningsexempel och bedömningsanvisningar som noggrannare beskriver färdigheten. Men här finns utrymme för olika tolkningar. Tolkningar som görs av professionella bedömare inom styrdokumentens ramar bör anses vara likvärdiga. Men om lärares tolkningar av styrdokumenten och bedömningskriterier skiljer sig åt på ett markant sätt, är tolkningsutrymmet för stort och deras bedömningar inte längre likvärdiga. Och om likvärdigheten i våra bedömningar kan ifrågasättas, står skolan givetvis inför ett mycket allvarligt problem.

3.    Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Lärarna i studien visade på mycket god kännedom om styrdokumentens skrivningar och det nationella provets anvisningar. I mina intervjuer diskuterade de också ingående svårigheter med att tydligt definiera muntlig språkfärdighet. De var även väl medvetna om hur svårt det kan vara att på ett rättvisande sätt mäta den muntliga språkfärdigheten och därför bemödade de sig om att organisera själva provet på bästa sätt för varje elev.

Däremot konstaterade samtliga deltagande lärare att de inte hade tillräckligt med tid att tillsammans förbereda och sambedöma proven. De allra flesta menade att de inte hade tid att, enskilt eller tillsammans med kollegor, lyssna på samtliga bedömda elevexempel som skickas ut. Inte heller fanns tid att grundligt sätta sig in i bedömningsanvisningarna före provet. Bara en av lärarna sambedömde samtliga prov, övriga sambedömde endast de mest svårbedömda elevprestationerna. Samtliga lärare önskade sambedöma alla prov, men menade att det inte fanns tid till detta.

Analysen av intervjusvaren visade att lärarna är angelägna om att följa styrdokumenten och göra rättvisa bedömningar. De tolkar emellertid dokument och bedömningskriterier lite olika. Den egna individuella pedagogiska grundsynen blir som ett par glasögon genom vilka styrdokumenten ses. De lärare som deltog i studien kan delas in i en grupp som lägger stor vikt vid det innehåll som förmedlas i samtalen som förs i det muntliga provet, en grupp som fokuserar på språkriktigheten och en grupp som menar att själva interaktionen, samtalet, är det viktigaste. Utrymme för dessa olikheter finns i dokumentens skrivningar.

Lärarna i studien var medvetna om att vissa skillnader i tolkning finns och oroade sig för hur deras bedömningar förhåller sig till andras. De önskade mer samarbete och diskussion på sin egen skola, men även med lärare från andra skolor. De ville också utvidga bedömningsdiskussionerna till att bli mer generella diskussioner om tolkningen av styrdokumenten. De efterlyste en tolkningsgemenskap för att underlätta bedömningsarbetet och för att öka den egna säkerheten och bedömarkompetensen.

Styrdokumenten lämnar ett visst tolkningsutrymme. Eftersom lärares pedagogiska grundsyn varierar leder tolkningsutrymmet till variationer i deras bedömningar av elevresultat. För att överbrygga dessa avvikelser behöver lärarna mer tid för sambedömning och bedömningsdiskussioner så att de kan nå en tolkningsgemenskap och säkra likvärdigheten.

4.    Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Resultaten från min forskning har fått mig att stå på mig under planeringen och genomförandet av de nationella proven på min skola. Vi behöver tid inte bara till gemensam rättning och bedömning utan även till förberedelse inför genomförande av proven. Att varje år kalibrera sin egen inre tolkning av betygsnivåerna med nationella provets anvisningar är ett sätt att öka reliabiliteten i den egna bedömningen och samtidigt bidra till att öka likvärdigheten i betygsättningen. På vår skola gör vi detta tillsammans och diskuterar på så sätt bedömningen av elevernas prestationer både inför proven och efter dem. Detta har gjort att vi känner oss säkrare i vår bedömning.

Med en klarare bild av ”slutprodukten”, dvs. mer konkret vad de olika betygsnivåerna står för i språklig färdighet, upplever jag att min undervisningsplanering också blir vassare.

5.    Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

Det har blivit ännu tydligare för mig hur stor betydelse reflektionen har i vårt yrke. De gemensamma diskussionerna och det kollegiala lärandet kan vara ett stöd i reflektionen över det pedagogiska arbete vi utför. Nya perspektiv och nya frågor dyker ofta upp och behöver stötas och blötas, enskilt och tillsammans med andra. Det gäller att prioritera de pedagogiska samtalen, så att tiden räcker till. Det praktiska arbetet äter upp den tid vi har till förfogande om vi inte fredar vissa möten eller samlingar för utbyte av pedagogiska funderingar och didaktiska idéer.

Andra nya tankar gäller skillnaden mellan engelska och moderna språk. Jag arbetar nu mycket mer med tyska än med engelska och skillnaderna är stora, både när det gäller elevernas motivation och deras möjligheter att tillägna sig ett tredje språk. Engelskan finns runt oss hela tiden, men inte de andra moderna språken, vilket ställer både elever och lärare inför andra utmaningar, inte minst när det gäller muntlig språkfärdighet.

Licentiatuppsats:
Teachers’ understanding and assessment of oral proficiency. A qualitative analysis of results from interviews with language teachers in Swedish lower secondary schools

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/39226

Forskning pågår om strategier för förståelse av okända ord

Wordcloud

Il processo delle inferenze lessicali in italiano L3: il ruolo delle lingue apprese in precedenza e altre strategie di comprensione

Linda Smidfelt

1. Vad har du undersökt i din studie?

I min studie undersökte jag användandet av strategier för förståelse av okända ord i en text, så kallad ”lexical inferencing”. Detta innebär att en inlärare av ett främmande språk använder någon slags strategi för att kunna gissa betydelsen av okända ord i en text. Jag tog reda på vilka strategier elever som läser italienska på gymnasiet använder sig av då de läser en autentisk text på italienska.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska fältet?

Min studie är viktig för att väldigt lite forskning har gjorts inom reception av ett främmande språk i Sverige. Den mesta forskningen har gjorts inom produktion. Vi vet som sagt inte så mycket om hur elever försöker förstå okända ord i en kontext.

3. Vilka, tycker du, är de viktigaste didaktiska implikationerna utifrån din studies resultat?

Mina viktigaste resultat för undervisning och lärarande är att vi behöver arbeta mer med olika strategier för ordförståelse för att öka elevernas möjligheter att förstå okända ord i en text. De elever som deltog i min studie uppgav att de inte arbetar aktivt med sådana strategier i undervisningen.

4. Hur har de resultat som du kom fram till påverkat/förändrat ditt arbete i klassrummet alternativt påverkat/förändrat ditt förhållningssätt till undervisning och lärande?

Forskning har visat att just ordkunskap har stor betydelse för elevers framgång i inlärningen av ett främmande språk, det är viktigt att ha ett stort ordförråd. Detta har jag tagit med mig i min undervisning och vi arbetar mer med ord på olika sätt. Jag har även börjat uppmana eleverna mer att själva försöka lista ut betydelsen av ord, utan att slå upp dem, och att resonera kring möjliga betydelser av de okända orden. Jag har också börjat arbeta mer induktivt i allmänhet i undervisningen, det vill säga att eleverna själva ska komma fram till lösningar och regler vid till exempel genomgång av olika grammatiska moment.

5. Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar har du fått eller vilka nya frågor har uppstått sedan dess?

Sedan jag licade har jag fått möjlighet att fortsätta att doktorera samtidigt som jag arbetar deltid på min skola. Jag tycker att det är en mycket bra kombination och att det är ett bra sätt att få in forskning i skolan. En av de tankar som dykt upp är att det verkar finnas stora skillnader mellan skolor i Sverige när det gäller att ta till vara den kompetens de lärare som har varit med i forskarskolor kan bidra med. Eftersom detta har varit en satsning på att höja lärares kompetens, borde det kanske också ha funnits vissa nationella riktlinjer kring vad som ska ske när man har blivit färdig.

Licentiatuppsats: Il processo delle inferenze lessicali in italiano L3: il ruolo delle lingue apprese in precedenza e altre strategie di comprensione

Forskning pågår om strategisk kompetens i engelska

Per Selin 2014 (1)

Developing strategic competence in oral interaction in English as a foreign language:  A classroom study

Per Selin

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har studerat elevers förmåga att anpassa språket efter mottagare och syfte och framförallt vad man behöver kunna för att anpassa sitt språk. ”Elever” är i detta fall elever i årskurs 8 samt första året på gymnasiet. Eftersom jag har skapat empiri genom learning studies bidrar min studie också med exempel på hur undervisning kan designas.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Det är viktigt med forskning som tar sin fråga från verksamheten, det vill säga som utgår från ett problem som lärare har identifierat och verkligen vill ha ett svar på. I mitt fall handlade det om talundervisning och hur man skulle kunna lyfta talundervisningen från att enbart låta eleverna samtala om något, ofta ett fritidsintresse eller något som tänktes angå dem, till en strukturerad undervisning som utvecklar förmågan att samtala.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Att det finns delar i förmågan att samtala som man kan påpeka för eleverna. För eleverna i årskurs 8 verkade det vara fördelaktigt att identifiera sin samtalspartner så att man blev mer medveten om mottagarens kvaliteter (kunskap om engelska, social rank). För gymnasieeleverna handlade det om att få syn på riktningen i kommunikationen, de t vill säga om man svarade på en fråga eller om man inledde en diskussion med en egen fråga. Man är tvungen att uttrycka sig på olika sätt beroende på de olika situationerna.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Jag har själv mer aktivt undervisat om samtalande och då försökt använda mig av de lektionsdesigner som skapades (eller varianter på dessa). Jag har också börjat fundera mer i termer av att belysa delar av lärandet i engelska. Det vill säga jag försöker få eleverna att se delarna av det stora. Någon slags följd av detta är att jag i vissa sammanhang och med vissa elever gått från det som många(?) lärare tidigare(?) haft som en gyllene regel, nämligen att det alltid skall talas engelska på lektionerna. Det finns kanske tillfällen när detta inte är önskvärt.

Vad gäller undervisning i allmänhet har jag nog gått mot att tycka att just undervisning är centralt. Lärare skall undervisa och detta är inte samma sak som att ge förutsättningar för lärande genom att skapa uppgifter som elever gör på egen hand.

5. Nu har det gått ett tag sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

Förutom att jag vidarearbetat en del av empirin i diverse artiklar med inriktning mot lärares lärande och konkretisering av kursplanetext har jag börjat intressera mig för förmågan att lyssna och förstå. Vad är det man behöver kunna för att kunna det? Om någon forskar eller får syn på forskning om detta är jag intresserad.

Om du är intresserad av att läsa mer om Pers studie så finns hans licentitatuppsats tillgänglig här

/Jessica

Forskning pågår om agens i språkklassrummet

blogginlägg 1

Lisa Källermark Haya

Agens i det spanska språkklassrummet – elever och lärares val, handlingar och återgivanden när elever söker information online.

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har undersökt vilka val, handlingar och uttalanden som några gymnasieelever i spanska och deras lärare gör när de arbetar med en del av ett längre tema. Eleverna som ingick i studien skulle kunna benämnas ”digital natives”: flexibla och snabba sätt till lärande med en stor förmåga till multitasking. Eleverna arbetade i grupp och behövde söka efter information på internet kring några specifika företeelser i olika latinamerikanska länder. De skulle i slutet hålla presentation på målspråket (i grupp) och skriva ett personligt individuellt brev för att övertyga en kompis att följa med dem på en resa till landet ifråga. Lärarna hade förberett temat genom flera veckors arbete i textböcker och gav eleverna web länkar med en lagom svår nivå. Den givna uppgiften stämde i mångt och mycket med vad en del forskare menar skulle kunna verka för hög motivation.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Det finns otroligt starka krafter i samhället som menar att datorer kan utgöra en väg till bättre lärande, och många har åsikter. Däremot finns få studier som utgår från vad som faktiskt sker med lärandet i språkklassrummen med datorer, även om vissa studier visar att svenska språklärare fortfarande mest använder datorer i språkklassrummen för att skriva eller hitta information snarare än att för att kommunicera med andra personer. Dessutom är läsning på nätet svårt att stötta: texten slutar ju på den länk eleverna själva väljer, snarare än att följa lärarens i förväg bestämda läsväg i till exempel en textbokstext. Jag ville helt enkelt veta vad som hände med elevernas lärande när de tog sina datorer och gick iväg till ett grupprum.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Jag fann bland annat att:

– Eleverna ”gör skola”: de är mer inriktade på att producera en slutprodukt, medan läraren fokuserar på arbetsprocess.

- Eleverna använder andra resurser för att utföra sitt arbete än de som läraren uttryckte skulle vara viktiga för dem. De använder till exempel knappt alls den givna länklistan. Däremot bildgooglar de och växlar konstant mellan engelska, spanska och svenska.

– Elevernas handlingar och kommentarer tyder på att deras inlärningsprocess består av produktion på samma gång som reception, vilket gör det svårt att särskilja språkinlärningen som det ena eller det andra. Detta kan ha betydelse vid t. ex bedömning, där många lärare kanske delar upp elevens förmågor som produktion eller reception, men inte ”informationsbearbetning”. I framtiden skulle det senare kunna utgöra ett tredje didaktiskt område inom språkinlärningen, med alldeles egna kunskapskriterier.

– Eleverna kan inte automatiskt använda sig av de vanor och kunskap som de skulle använt vad det gäller informationssökning hemma eller på engelska – därför behöver olika språks status poängteras ytterligare i kursplanerna vad det gäller informationsbearbetning.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Det har blivit mycket viktigare för mig att verkligen tala om och ge exempel inte bara vad det är jag förväntar mig att elever lär sig under arbetets gång, utan även på vilket sätt och varför. Innan ett temaarbete diskuterar vi till exempel vad olika sorters läsning på nätet kan vara och vad en kan lära sig på respektive sätt. Vi diskuterar också för- och nackdelar med datorn i klassrummet mycket mer än innan. De risker och möjligheter med datorn som jag ser har många av dem inte tänkt på, och vice versa.

5. Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

I stället för att bli frustrerad när eleverna misstolkar vad jag vill ;-) tänker jag att att det är när en hittar ett område där lärares och elevers tankar och aktiviteter ”skaver” som vi kan hitta intressanta didaktiska frågor. För att hitta dem behöver vi i klassrummet stanna upp och ta tid att tänka och fråga varandra om hur vi ser på lärande. Ofta blir vi som lärare så upptagna kring vilka uppgifter och övningar vi ska hinna med att gemensamma metareflektioner kring själva lärandet inte får plats. Fast de är minst lika viktiga.