Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
interaktion

Från monologer till samtal – uppgiftskonstruktion för muntlig interaktion

Har du funderat på hur du kan hjälpa dina elever att samtala med varandra på ett främmande språk? Samtal i språkklassrummet kan ofta liknas vid en rad monologer eller en onaturlig fråga-svar situation. Själva interaktionen utgörs av ett utbyte av fraser snarare än av kommunikation som fokuserar på informationsutbyte eller på att föra fram ett budskap. I vårt projekt har vi valt att lyfta fram den muntliga uppgiften som del av problemet: Kan det vara så att de uppgifter vi ger eleverna inte lockar till interaktion?

Projektet är inne på sitt tredje år och så långt har vi sett att uppgiftens utformning kan påverka hur eleverna interagerar. Bland annat har resultaten visat att less is more; omfattande instruktioner och mycket material snarare stjälper än hjälper elevernas språkanvändning och interaktion. Vi ser också att problem-baserade uppgifter får eleverna att använda språket för att kommunicera med varandra och att det verkar vara viktigt att uppgiften har ett tydligt avslut.

I vår analys inkluderar vi också resurser som kroppsspråk och flera uppgifter inkluderar fysiska föremål. Det är självklart att gester, ögonkontakt, föremål, etc. påverkar interaktion, men frågan är hur och i vilken utsträckning icke-lingvistiska resurser får utrymme i klassrumsinteraktion.

Nästa års projekt i engelska och moderna språk

Läsåret 2019-2020 fortsätter vårt projekt med att utveckla vår kunskap kring

  • hur ett teoretiskt ramverk kan hjälpa språklärare att konstruera uppgifter
  • vad som karaktäriserar  ”bra” muntlig interaktion i moderna språk och engelska
  • hur en uppgifts konstruktion kan möjliggöra muntlig interaktion

Vi planerar delprojekt både i moderna språk och engelska och ser gärna sökande från olika stadier. I delprojekten utformas och prövas olika uppgifter och deltagande lärare erbjuds kontinuerligt stöd i processen att utveckla och genomföra sitt delprojekt, bland annat i form av projektmöten, seminarier och workshops. Varje delprojekt pågår ett läsår.

Erbjudandet vänder sig till lärare som är anställda av Stockholms stad, Nacka kommun, Botkyrka kommun, Fryshuset och Kunskapsskolan. Förutsättningar för deltagande innebär att

  • Du undervisar i/har tillgång till en klass där du kan pröva olika uppgifter
  • Du har möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier ett antal fredagseftermiddagar per termin
  • Du kan avsätta tid motsvarande en halv dag per vecka till att arbeta med projektet mellan projektmötena
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges

Det finns mer information på vår hemsida . Ansökan sker via via digitalt formulär, med deadline 15 april. Frågor? Kontakta jessica.berggren@stockholm.se

I ett tidigare inlägg ”Fler projekt för språklärare och forskare tillsammans!”  beskriver en lärare som deltagit i ett delprojekt hur det har påverkat hennes undervisning.

Fler projekt för språklärare och forskare tillsammans!

Att ta sig an ett teoretiskt ramverk och utveckla konstruktionen av uppgifter tillsammans med kollegor och få professionell handledning av forskare är ett konkret exempel och en viktig del i att höja kvaliteten på undervisningen och utveckla språkdidaktiken.

En språngbräda till bättre undervisning

Vår gästbloggare, Kristina Nyström, jobbar på Sjöstadsskolan och har varit med i ramprojektet Från monologer till samtal i två år. I projektet har vi arbetat tillsammans för att konstruera uppgifter som lockar eleverna till samtal på målspråket. Här beskriver hon sina erfarenheter.

Vi är alla smärtsamt medvetna om att svenska skolan står inför stora utmaningar, stundande lärarbrist inte minst. Vad gäller språklärarnas framtid ser det kanske extra mörkt ut framöver. Något som har påverkat mig väldigt positivt i min lärargärning de senaste två åren är att vara en av deltagarna i ett ramprojekt på STLS. Mina engelsklärarkollegor och jag har haft möjlighet att träffas 90 minuter per vecka sedan flera år tillbaka på vår skola, Sjöstadsskolan och vi har haft förmånen att ha en rektor som utmanat oss att prova på att genomföra learning studies. Det som har känts som ännu ett utvecklingssteg för oss har varit att få till ett konkret samarbete mellan en forskarutbildad handledare samt flera engelsklärarlag från andra skolor.

Vi har ju tagit oss an ett teoretiskt ramverk, läst in oss, analyserat, problematiserat samt använt oss av detta när vi konstruerat uppgifter. Att få möjlighet att fördjupa sig kring ett teoretiskt ramverk med allt vad det innebär är väldigt givande. Vi upptäcker under arbetets gång hur ofta de muntliga uppgifterna inte alls är konstruerade speciellt effektivt samt att inte ens Skolverkets material håller måttet. Inledningsvis kändes Ellis* lite som en tvångströja men den kunskap som vi erövrat under arbetets gång gör att vi snarare ser det teoretiska ramverket som en språngbräda.

Jag bär med mig vissa komponenter in i min konstruktion/koreografi av uppgifter dagligen i mina lektioner. När eleverna ska samtala är det centralt att de får styrda grupper, kort och konkret instruktion samt tydligt avslut. Genom vår arbetsmodell att hela tiden bli granskad, diskutera didaktiska spörsmål tillsammans och få försvara sin koreografi växer uppgiften fram. Vi lär oss att förhålla oss kritiskt till det teoretiska ramverket. Det finns ju heller inte här något quickfix eller to do list färdig utan vi behöver själva fundera på hur vi kan använda oss av denna verktygslåda. Detta arbete är ju lärarens viktigaste uppdrag: nämligen att skapa en så effektiv och välfungerande koreografi av undervisningen som möjligt.

Ängsligheten som finns bland oss när vi ibland helt okritiskt köper läromedelspaketens upplägg eller Skolverkets bedömningsmaterial är ju lite knepig. Arbetet i ramprojektet har ytterligare stärkt mig i min profession. Jag har fått bekräftat vissa saker t ex att den autentiska ingången i uppgifter är viktig och blivit utmanad i min syn att jag liksom bara nöjt mig med det faktum att eleverna pratar. Min medvetenhet har framförallt ökat kring att det är lika viktigt att undervisa om muntliga genrer som för skriftlig produktion. Det räcker inte att bara vara nöjd att eleverna pratar och heller inte att ha elever som inte pratar alls.

Före ramprojektet och inledningsvis i diskussioner nämndes blygsel, omotiverade elever, talängslan, svensk skolkultur, stress osv som bidragande faktorer till att elever får för lite muntlig träning på språklektionerna. Genom vårt gemensamma systematiska arbete kring uppgiftskonstruktion fick vi alla en aha-upplevelse när vi likt en cirkusdomptör fick erfara hur en kan ”skruva” till en del av en uppgift för att få önskat utfall. Vikten av uppgiftskonstruktion blev glasklar. Det är alltså inte eleverna det är”fel” på utan uppgiftens konstruktion.

Att ta sig an ett teoretiskt ramverk och utveckla konstruktionen av uppgifter tillsammans med kollegor och få professionell handledning av forskare är ett konkret exempel och en viktig del i att höja kvaliteten på undervisningen och utveckla språkdidaktiken samt att inte minst öka motivation och lust till att utveckla och förfina ett av världens viktigaste hantverk – lärarens undervisning.

Kristina Nyström är lärare i engelska och tyska på Sjöstadsskolan. Förutom att delta i ramprojekt arbetar hon och hennes kollegor med digitala verktyg i språkundervisningen. Det kan ni läsa mer om i artikeln Med världen i klassrummet


* Arbetet har utgått från Rod Ellis beskrivning av uppgiftens design features. 

Vill du vara med i vårt ramprojekt nästa läsår? Läs mer om projektet i engelska och moderna språk på vår hemsida och hör gärna av dig till jessica.berggren@stockholm.se om du har frågor!

Inspirationsträff för lärare i engelska och moderna språk 7 mars

Bedömning av muntlig interaktion, TAL-projektet och uppgiftskonstruktion

Nu är det dags för ännu en träff för lärare i engelska och moderna språk! På träffen medverkar Linda Borger som nyligen har disputerat med avhandlingen Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English och Rakel Österberg som arbetar med TAL-projektet i moderna språk. Dessutom medverkar – som vanligt –  nätverket i engelska och moderna språk i Stockholm Teaching & Learning Studies som uppdaterar er om projektet kring uppgiftskonstruktion för muntlig interaktion och berättar hur ni gör om ni vill vara med nästa läsår!

Information och anmälan

Vi ses torsdag 7 mars kl. 16.30-19.00 i lokalen Insikten på Hantverkargatan 2F. Vi börjar med fika och programmet startar 17.00. Anmälan sker via länk

https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=75c814c1883e

Obs! Begränsat antal platser. Lärare anställda av Stockholms stad prioriteras om träffen blir fulltecknad.

Lindas presentation

Min avhandling, Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English, undersöker olika aspekter av bedömningen av den muntliga delen av det nationella provet i engelska på gymnasiet. Under denna presentation kommer jag att ge en kort överblick av de tre studier som ingår i avhandlingen, mina datainsamlingsmetoder och material och kort presentera huvudresultaten. Presentationen fokuserar sedan på en av studierna som undersöker hur lärare bedömer och tolkar det som kallas för interaktionskompetens, dvs. förmågan att delta i och hålla liv i ett samtal som en del av en grupp eller ett par. Begreppet muntlig interaktion belyses även i relation till kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk, samt Europarådets Gemensam europeisk referensram för språk (GERS) (Skolverket, 2009). Slutligen diskuteras tillvägagångssätt för att stärka likvärdigheten i bedömningen av muntlig produktion och interaktion.

Linda Borger har en bakgrund som gymnasielärare i engelska och svenska innan hon påbörjade sina forskarstudier. Sedan hon disputerade den 7 december 2018 är Linda anställd som universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet där hon undervisar på lärarutbildningen och på fristående kurser i pedagogik, framför allt inom områdena pedagogisk bedömning och språkdidaktik.

Rakels presentation

Sedan 2016 studeras ämnet Moderna språk i ett forskningsprojekt, TAL, finansierat av av Vetenskapsrådet och i samverkan mellan universiteten i Lund, Göteborg och Stockholm (Granfeldt, Bardel, Erickson, Sayehli, Ågren och Österberg, 2016). Fokus i projektet är på muntlig språkfärdighet i moderna språk i årskurs nio och data har samlats in i med hjälp av enkäter till skolledare, lärare och elever. Resultat kommer att presenteras från den omfattande enkät som lärare i moderna språk fick besvara 2017. Läs mer på www.tal.lu.se.

Rakel Österberg är lektor i spanska på Romanska och klassiska institutionen vid Stockholms universitet.

Välkomna!

/Jessica

Konversationsanalys som språkdidaktiskt verktyg

IC

Interactional competence in a second language: What is it?

Nu är det dags för ännu en träff för lärare i engelska och moderna språk! Träffen kommer att handla om muntlig interaktion och konversationsanalys som didaktiskt verktyg. Workshopen, som hålls på engelska, presenteras av Silvia Kunitz som är lektor på Stockholms universitet.

Speaking is a crucial ability for second language users. Yet, it is difficult to define exactly what the speaking ability entails. In this workshop, we will explore how Conversation Analysis (CA) approaches the study of talk-in-interaction. Specifically, CA aims to describe what people do when they interact with each other and describes interactional competence (IC) as the ability to accomplish recognizable social actions through speaking. In the workshop, we will also analyze teaching and testing materials for IC-instruction that were designed by second language teachers in a US research university.

När? Onsdag 21 mars, kl. 16.30-19.00. Vi börjar med fika. Programmet startar 17.00.

Var? Sjöstadsskolan, Hammarby allé 74-76

Anmälan? Via länk senast 14 mars

Frågor? Mejla jessica.berggren@stockholm.se

Välkomna!

/Jessica

Information från inspirationsträff för språklärare

Skärmklipp 2017-02-13 09.28.14

Här kommer information från vår senaste träff för lärare i moderna språk som den här gången också inkluderade lärare i engelska. Hela 60 språklärare deltog och vi lyssnade på presentationer från TAL-projektet och från projekt som jobbar med uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion. Här kommer information som togs upp på träffen:

  • Fler träffar för lärare i moderna språk (och engelska?) kommer att anordnas under året. Just nu samordnas träffarna av Stockholms stad, Nacka kommun och Huddinge kommun. Vill din huvudman vara med eller har du andra frågor? Kontakta jessica.berggren@stockholm.se
  • Det går att läsa mer om TAL-projektet på deras hemsida  De språklärare (moderna språk) som arbetar på högstadiet och som skulle vilja vara med i en utprövning av enkäten är välkomna att höra av sig till rakel.osterberg@su.se. Utprövningen kommer att äga rum vecka 11 – 12, ev på eftermiddags- och kvällstid (beroende på deltagarnas scheman).
  • Grupperna i engelska och moderna språk som presenterade sina uppgifter deltar i så kallade ramprojekt inom Stockholm Teaching & Learning Studies. Om du är sugen på att vara med så går det att anmäla sig till nästa läsårs projekt. Deadline är den 15 april. Projekt finns i både engelska och moderna språk och fokus är uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion. Mer information om deltagande finns här. Om ni har frågor är ni välkomna att kontakta jessica.berggren@stockholm.se eller funktion.stls@stockholm.se
  • Det är dags att planera in Lärarnas forskningskonferens, LFK! Alltid på tisdag v. 44, i år 31 oktober. Vill du presentera ett tänkt, pågående eller avslutat projekt? Call for papers öppnar i slutet av mars och mer information kommer att finnas på Pedagog Stockholm  Anmälan för deltagare öppnar i mitten av maj.

//Jessica

Träff för lärare i moderna språk och engelska

Skärmklipp 2017-02-13 09.28.14

Välkommen till ännu en inspirationsträff! Vi välkomnar både lärare i moderna språk och engelska.

Under förra året anordnade vi ett par välbesökta inspirationsträffar för lärare i moderna språk och här kommer inbjudan till den första träffen under 2017. Till den här träffen bjuder vi också in lärare i engelska, eftersom en del av programmet inkluderar både moderna språk och engelska.

Onsdagen den 8 mars, kl. 16.30-19.00 ses vi på Nacka gymnasium. Vi börjar med fika och programmet startar 17.00.

Den här gången gästas vi av TAL-projektet. Det är ett stort forskningsprojekt om muntlig språkfärdighet i främmande språk, med fokus på lärande, undervisning och bedömning. Projektet är ett samarbete mellan universiteten i Stockholm, Lund och Göteborg.

Dessutom fortsätter vi temat kring uppgiftskonstruktion i språk. Fyra projekt som handlar om förmågan att samtala i engelska och moderna språk kommer att presentera sitt pågående arbete. Efter presentationerna finns möjlighet att ställa frågor och fundera vidare på uppgifter.

Anmälan sker senast 24 februari på den här länken

Träffen arrangeras av Stockholms stad, Nacka kommun och Huddinge kommun. Vid stort intresse har lärare från dessa skolhuvudmän företräde.

/Jessica

Delta i projekt i engelska och moderna språk

Att konstruera funktionella och meningsfulla uppgifter för att utveckla förmågan att samtala på målspråket

Det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk i STLS driver ett ramprojekt som fokuserar på förmågan att kommunicera och interagera i tal (Lgr11, Gy2011) och utveckling av funktionella och meningsfulla uppgifter. Ramprojektet organiseras i flera mindre  delprojekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk. Dessutom tar arbetet avstamp i teorier kring uppgiftskonstruktion i språkundervisning.

I engelska pågår följande delprojekt:

  1. Engelska, mellanstadiet och gymnasiet. Eva Östberg, Storkyrkoskolan, Marita Andreasson, Björngårdsskolan, Kjell Jansson, Hemmestaskolan och Maria Krameus, Värmdö gymnasium.
  2. Engelska, mellan- och högstadiet. Anna Löfqvist, Järla skola, Anna Rönquist, Malin Haglind och Emmeli Johansson, Eklidens skola
  3. Engelska, mellan- och högstadiet. Gunilla Finnson, Kristina Nyström, Charlotta Wilson och Hedvig Anfält, Sjöstadsskolan.      

I moderna språk pågår följande delprojekt:

  1. Spanska, högstadiet och gymnasiet. Fredrika Nyström, Stina Säfström, Nya Elementar och Eva Söderblom, Kunskapsgymnasiet, Globen.
  2. Franska, spanska, och tyska, högstadiet. Kajsa Genell, Margareta Winter, Nya Elementar, Anna de Matos Lundström, Träkvista skola och Ann-Charlotte Karlsson, Maria Lindberg Persson, Miriam Selin, Eklidens skola.

Varje delprojekt är värdefullt

Det övergripande syftet med att få i gång flera mindre projekt som tar utgångspunkt i samma förmåga är att på sikt kunna bidra med mera samlad kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna interagera muntligt, om hur denna förmåga kan förstås i relation till det centrala innehållet och i relation till olika åldrar. Vidare kan vi få en ökad kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur deras kunskaper kan bedömas. Detta innebär att varje mindre projekt är betydelsefullt för att vi ska få en mera omfattande kunskap om hur man kan arbeta i relation till förmågorna i Lgr11/Gy2011.

Vill du vara med?

Om du är intresserad av att delta, kan du läsa mer om förutsättningar samt finna ansökningsblankett här.  Nästa möjlighet att anmäla intresse till ramprojekt i engelska och moderna språk är 15 april. Frågor? Kontakta funktion.stls@stockholm.se

/Jessica

Forskning pågår – i realtid

20170125

Under taggen forskning pågår har vi publicerat intervjuer med forskare om deras pågående eller avslutade ämnesdidaktiska studier. Vi hoppas kunna lägga ut fler under våren och vi tar gärna in tips på relevant forskning och det är helt okej att nominera sig själv. Mina bloggkollegor Annika, Karina och Lisa har presenterat sina licentiatstudier i spanska och engelska om grammatik, agens och bedömning.

Min forskning handlar om kamratrespons i engelska på högstadiet med den övergripande forskningsfrågan Vad kan elever lära sig om skrivande i engelska genom att ge återkoppling? Jag tog min licentiatexamen 2013 (Learning from giving feedback: insights from EFL writing classrooms in a Swedish lower secondary school) och håller nu på att bygga ut den studien mot en doktorsexamen. Det är en spännande process – jag använder samma tillvägagångssätt nu i min andra studie som jag gjorde i min första, men arbetar med andra lärare och elever vilket utmanar och expanderar det jag gjorde och såg tidigare.

Just nu är jag i post-it-lappsfasen. Jag har ägnat det senaste året åt analys och ska nu sätta mina resultat på pränt. Det innebär i praktiken att jag parallellt skriver ner resultat, analyserar mer, letar exempel, går tillbaka till teori och metod, läser, funderar på vad mina resultat innebär, skriver, läser mer och så vidare. Just nu i en till synes oändlig process. Att få ner alla tankar och ”todo” är viktigt och därför är nu ett hörn av mitt kök dekorerat med färgglada post-it lappar, som jag försöker få in i nuvarande utkast till avhandling.

Veckans fokus är elevernas samtal under kamratrespons. Jag har studerat deras muntliga interaktion genom att analysera deras tal. Jag baserar min analys på tre kategorier av tal som tidigare forskning om problemlösning mellan elever har identifierat:

  • Disputational talk: oenighet, individuella beslut, tävlingsinriktad, ”Nej, det är fel!”
  • Cumulative talk: enighet, okritiskt, upprepningar, vidareutvecklingar utan utvärdering
  • Exploratory talk: kritiskt och konstruktivt, noggrann utvärdering, frågor och svar, försöker nå enighet, ”reasoning is ’visible’” (Littleton & Mercer, 2013, s. 15-16)

Vilken typ tror ni eleverna använder främst när de ska prata om sina kamraters texter och formulera återkoppling?

Jag vet svaret, men för min del behöver jag också fundera på vad det betyder för kamratrespons och för elevers lärande. Det svaret kommer också så småningom; innan årets slut är planen att jag ska lägga fram min avhandling. Jag kommer att avlämna rapport då och då här i bloggen och ni får gärna kommentera och ställa frågor. Hejarop och annan pepp mottages också tacksamt just nu :)

//Jessica

Referenser

Littleton, K. & Mercer, N. (2013). Interthinking: Putting talk to work. Abingdon: Routledge.

Inspirerande och inspirerade lärare

Moderna språk

I onsdags samlades ett 40-tal lärare i moderna språk på Kungsholmens gymnasium för att utbyta erfarenheter kring undervisning i muntlig interaktion. Det är knepigt att få till en naturlig interaktion i klassrummet och det diskuterades att det finns många faktorer som spelar roll. Det kan vara oklart vad ett samtal (i klassrummet) innebär, det kan finnas stora skillnader i färdighetsnivå, rädsla för att göra fel, någon tar hela talutrymmet, någon säger inget, de blir ”färdiga” jättesnabbt, osv. Det delades dock också flera goda exempel på aktiviteter som har fungerat bra. Som vi presenterat tidigare här i bloggen arbetar vi nu med projekt där själva uppgiften är i fokus. Det är lätt att fokusera på individuella faktorer och koppla problem till eleven, men det vi frågar oss är om det går att konstruera uppgifter där interaktionen kommer ”naturligt” medan elevernas fokus ligger på att utföra en uppgift och skapa en gemensam produkt av något slag.

Vi fortsätter att satsa på moderna språk i Stockholms stad och det finns flera intressanta saker planerade framöver:

  • Lärarnas forskningskonferens, LFK (Stockholm Teaching & Learning Studies), 1 november. Få platser kvar! Först till kvarn gäller.
  • Utdelning av Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk (Skolverket, UHR, Stockholms stad), 9 december. Heldag med presentationer med språkfokus.  Mer information och inbjudan kommer under oktober. Save the date!
  • Spansklärardagarna i Stockholm (Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala universitet, Stockholms stad), 3-4 februari
  • Öppna seminarier med ramprojekt i moderna språk och engelska om uppgiftskonstruktion (Stockholms stad, Nacka kommun, STLS), februari. Inbjudan kommer längre fram!

/Jessica

Forskning pågår om strategisk kompetens i engelska

Per Selin 2014 (1)

Developing strategic competence in oral interaction in English as a foreign language:  A classroom study

Per Selin

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har studerat elevers förmåga att anpassa språket efter mottagare och syfte och framförallt vad man behöver kunna för att anpassa sitt språk. ”Elever” är i detta fall elever i årskurs 8 samt första året på gymnasiet. Eftersom jag har skapat empiri genom learning studies bidrar min studie också med exempel på hur undervisning kan designas.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Det är viktigt med forskning som tar sin fråga från verksamheten, det vill säga som utgår från ett problem som lärare har identifierat och verkligen vill ha ett svar på. I mitt fall handlade det om talundervisning och hur man skulle kunna lyfta talundervisningen från att enbart låta eleverna samtala om något, ofta ett fritidsintresse eller något som tänktes angå dem, till en strukturerad undervisning som utvecklar förmågan att samtala.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Att det finns delar i förmågan att samtala som man kan påpeka för eleverna. För eleverna i årskurs 8 verkade det vara fördelaktigt att identifiera sin samtalspartner så att man blev mer medveten om mottagarens kvaliteter (kunskap om engelska, social rank). För gymnasieeleverna handlade det om att få syn på riktningen i kommunikationen, de t vill säga om man svarade på en fråga eller om man inledde en diskussion med en egen fråga. Man är tvungen att uttrycka sig på olika sätt beroende på de olika situationerna.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Jag har själv mer aktivt undervisat om samtalande och då försökt använda mig av de lektionsdesigner som skapades (eller varianter på dessa). Jag har också börjat fundera mer i termer av att belysa delar av lärandet i engelska. Det vill säga jag försöker få eleverna att se delarna av det stora. Någon slags följd av detta är att jag i vissa sammanhang och med vissa elever gått från det som många(?) lärare tidigare(?) haft som en gyllene regel, nämligen att det alltid skall talas engelska på lektionerna. Det finns kanske tillfällen när detta inte är önskvärt.

Vad gäller undervisning i allmänhet har jag nog gått mot att tycka att just undervisning är centralt. Lärare skall undervisa och detta är inte samma sak som att ge förutsättningar för lärande genom att skapa uppgifter som elever gör på egen hand.

5. Nu har det gått ett tag sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

Förutom att jag vidarearbetat en del av empirin i diverse artiklar med inriktning mot lärares lärande och konkretisering av kursplanetext har jag börjat intressera mig för förmågan att lyssna och förstå. Vad är det man behöver kunna för att kunna det? Om någon forskar eller får syn på forskning om detta är jag intresserad.

Om du är intresserad av att läsa mer om Pers studie så finns hans licentitatuppsats tillgänglig här

/Jessica