Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kamratrespons

Språklärarträff i Stockholm 2 april

kollaboration

Nu är det dags för ännu en träff för lärare i engelska och moderna språk! Ni bjuds på en presentation om ordinlärning med inbjudna forskare, några ord om kamratrespons och information om deltagande i forsknings- och utvecklingsprojekt i Stockholm Teaching & Learning Studies.

När? Torsdag, 2 april, kl. 16.00-18.30 ca. Vi börjar med fika och programmet startar 16.30.

Var? Insikten, Hantverkargatan 2F

Hur? Anmäl er via länk senast 26 mars. Obs! Begränsat antal platser. Lärare anställda av Stockholms stad prioriteras om träffen blir fulltecknad.

Program 

  • Hur kan vi arbeta med ordförrådet i klassrummet? Presentation med Christina Lindqvist, Göteborgs universitet och Fanny Forsberg Lundell och Klara Arvidsson, Stockholms universitet (Se beskrivning nedan).
  • Vad är kamratrespons och varför ska vi arbeta med det? Korta tankar från Jessica Berggren, FoU-enheten och Stockholms universitet
  • Information om deltagande i forsknings-och utvecklingsprojekt om Det flerspråkiga språkklassrummet eller Kollaborativt skrivande. Läs mer om projekten och deltagande här

Välkomna!

/Jessica Berggren

Hur kan vi arbeta med ordförrådet i klassrummet?  

Presentationen diskuterar frågor som rör både enskilda ord och flerordsuttryck. Vad det innebär att kunna ett ord? Hur många ord behöver man kunna i ett främmande språk? I vilken utsträckning, och på vilket sätt, påverkas inlärare av de språk som de redan kan? Vad är flerordsuttryck? Varför är de viktiga att fokusera på i språkinlärningen? Vilka metoder anses mest effektiva?  Vilka övningar kan man arbeta med i klassrummet? Exempel från flera olika språk ges.

Christina Lindqvist är professor i franska med inriktning mot språkvetenskap och lärande vid Institutionen för språk och litteraturer vid Göteborgs universitet. Hennes främsta forskningsintressen är ordinlärning, tredjespråksinlärning och tidigare inlärda språks påverkan på målspråket.

Fanny Forsberg Lundell är docent i franska på Romanska och klassiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon forskar om flerordsuttryck och idiomatik, avancerad andraspråksanvändning och betydelsen av sociala och psykologiska faktorer i språkinlärningsprocessen.

Klara Arvidsson disputerade 2019 vid Romanska och klassiska institutionen vid Stockholms universitet. Hennes avhandling undersökte betydelsen av individuella faktorer för utvecklingen av idiomatik i franska som andraspråk i en Study Abroad-kontext. Klara är även legitimerad gymnasielärare i franska och svenska.

Forskning pågår – i realtid

20170125

Under taggen forskning pågår har vi publicerat intervjuer med forskare om deras pågående eller avslutade ämnesdidaktiska studier. Vi hoppas kunna lägga ut fler under våren och vi tar gärna in tips på relevant forskning och det är helt okej att nominera sig själv. Mina bloggkollegor Annika, Karina och Lisa har presenterat sina licentiatstudier i spanska och engelska om grammatik, agens och bedömning.

Min forskning handlar om kamratrespons i engelska på högstadiet med den övergripande forskningsfrågan Vad kan elever lära sig om skrivande i engelska genom att ge återkoppling? Jag tog min licentiatexamen 2013 (Learning from giving feedback: insights from EFL writing classrooms in a Swedish lower secondary school) och håller nu på att bygga ut den studien mot en doktorsexamen. Det är en spännande process – jag använder samma tillvägagångssätt nu i min andra studie som jag gjorde i min första, men arbetar med andra lärare och elever vilket utmanar och expanderar det jag gjorde och såg tidigare.

Just nu är jag i post-it-lappsfasen. Jag har ägnat det senaste året åt analys och ska nu sätta mina resultat på pränt. Det innebär i praktiken att jag parallellt skriver ner resultat, analyserar mer, letar exempel, går tillbaka till teori och metod, läser, funderar på vad mina resultat innebär, skriver, läser mer och så vidare. Just nu i en till synes oändlig process. Att få ner alla tankar och ”todo” är viktigt och därför är nu ett hörn av mitt kök dekorerat med färgglada post-it lappar, som jag försöker få in i nuvarande utkast till avhandling.

Veckans fokus är elevernas samtal under kamratrespons. Jag har studerat deras muntliga interaktion genom att analysera deras tal. Jag baserar min analys på tre kategorier av tal som tidigare forskning om problemlösning mellan elever har identifierat:

  • Disputational talk: oenighet, individuella beslut, tävlingsinriktad, ”Nej, det är fel!”
  • Cumulative talk: enighet, okritiskt, upprepningar, vidareutvecklingar utan utvärdering
  • Exploratory talk: kritiskt och konstruktivt, noggrann utvärdering, frågor och svar, försöker nå enighet, ”reasoning is ’visible’” (Littleton & Mercer, 2013, s. 15-16)

Vilken typ tror ni eleverna använder främst när de ska prata om sina kamraters texter och formulera återkoppling?

Jag vet svaret, men för min del behöver jag också fundera på vad det betyder för kamratrespons och för elevers lärande. Det svaret kommer också så småningom; innan årets slut är planen att jag ska lägga fram min avhandling. Jag kommer att avlämna rapport då och då här i bloggen och ni får gärna kommentera och ställa frågor. Hejarop och annan pepp mottages också tacksamt just nu :)

//Jessica

Referenser

Littleton, K. & Mercer, N. (2013). Interthinking: Putting talk to work. Abingdon: Routledge.