Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
skolforskning

Bli en forskande språklärare

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu finns det igen möjlighet att söka till den Ämnesdidaktiska forskarskolan på Stockholms universitet. Deltagande i forskarskolan finansieras av olika skolhuvudmän.

Stockholms stad söker 3-4 licentiander och ansökningar med språkfokus och/eller IT som didaktiskt verktyg efterfrågas speciellt . Finansieringen i Stockholm innebär att läraren får en anställning på 60 procent på utbildningsförvaltningen med en lön på 80 procent av den ordinarie lärarlönen. 50 procent utgörs av studier, 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen, där du får många trevliga kollegor :) Resterande 40 procent är undervisning på skolan.

Vidare ska du vara tillsvidareanställd i Stockholms stad och ha minst fyra års vitsordad tjänstgöring. Du bör också ha en tydlig idé om forskningens inriktning och tankar kring genomförandet av avhandlingsarbetet (1-2 A 4). Du ska också ha mycket goda kunskaper i svenska och engelska, såväl muntligt som skriftligt.

Sista ansökningsdag är 26 mars. Mer information om ansökan finns här.

Det finns också en hel del ”vanliga” doktorandtjänster i språk ute just nu:

Engelsk lingvistik, Stockholms universitet

Tvåspråkighet, Stockholms universitet

Tyska – språk och makt, Stockholms universitet

Tyska, Stockholms universitet

Engelsk lingvistik, Karlstads universitet

/Jessica

Information från inspirationsträff för språklärare

Skärmklipp 2017-02-13 09.28.14

Här kommer information från vår senaste träff för lärare i moderna språk som den här gången också inkluderade lärare i engelska. Hela 60 språklärare deltog och vi lyssnade på presentationer från TAL-projektet och från projekt som jobbar med uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion. Här kommer information som togs upp på träffen:

  • Fler träffar för lärare i moderna språk (och engelska?) kommer att anordnas under året. Just nu samordnas träffarna av Stockholms stad, Nacka kommun och Huddinge kommun. Vill din huvudman vara med eller har du andra frågor? Kontakta jessica.berggren@stockholm.se
  • Det går att läsa mer om TAL-projektet på deras hemsida  De språklärare (moderna språk) som arbetar på högstadiet och som skulle vilja vara med i en utprövning av enkäten är välkomna att höra av sig till rakel.osterberg@su.se. Utprövningen kommer att äga rum vecka 11 – 12, ev på eftermiddags- och kvällstid (beroende på deltagarnas scheman).
  • Grupperna i engelska och moderna språk som presenterade sina uppgifter deltar i så kallade ramprojekt inom Stockholm Teaching & Learning Studies. Om du är sugen på att vara med så går det att anmäla sig till nästa läsårs projekt. Deadline är den 15 april. Projekt finns i både engelska och moderna språk och fokus är uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion. Mer information om deltagande finns här. Om ni har frågor är ni välkomna att kontakta jessica.berggren@stockholm.se eller funktion.stls@stockholm.se
  • Det är dags att planera in Lärarnas forskningskonferens, LFK! Alltid på tisdag v. 44, i år 31 oktober. Vill du presentera ett tänkt, pågående eller avslutat projekt? Call for papers öppnar i slutet av mars och mer information kommer att finnas på Pedagog Stockholm  Anmälan för deltagare öppnar i mitten av maj.

//Jessica

Träff för lärare i moderna språk och engelska

Skärmklipp 2017-02-13 09.28.14

Välkommen till ännu en inspirationsträff! Vi välkomnar både lärare i moderna språk och engelska.

Under förra året anordnade vi ett par välbesökta inspirationsträffar för lärare i moderna språk och här kommer inbjudan till den första träffen under 2017. Till den här träffen bjuder vi också in lärare i engelska, eftersom en del av programmet inkluderar både moderna språk och engelska.

Onsdagen den 8 mars, kl. 16.30-19.00 ses vi på Nacka gymnasium. Vi börjar med fika och programmet startar 17.00.

Den här gången gästas vi av TAL-projektet. Det är ett stort forskningsprojekt om muntlig språkfärdighet i främmande språk, med fokus på lärande, undervisning och bedömning. Projektet är ett samarbete mellan universiteten i Stockholm, Lund och Göteborg.

Dessutom fortsätter vi temat kring uppgiftskonstruktion i språk. Fyra projekt som handlar om förmågan att samtala i engelska och moderna språk kommer att presentera sitt pågående arbete. Efter presentationerna finns möjlighet att ställa frågor och fundera vidare på uppgifter.

Anmälan sker senast 24 februari på den här länken

Träffen arrangeras av Stockholms stad, Nacka kommun och Huddinge kommun. Vid stort intresse har lärare från dessa skolhuvudmän företräde.

/Jessica

Delta i projekt i engelska och moderna språk

Att konstruera funktionella och meningsfulla uppgifter för att utveckla förmågan att samtala på målspråket

Det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk i STLS driver ett ramprojekt som fokuserar på förmågan att kommunicera och interagera i tal (Lgr11, Gy2011) och utveckling av funktionella och meningsfulla uppgifter. Ramprojektet organiseras i flera mindre  delprojekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk. Dessutom tar arbetet avstamp i teorier kring uppgiftskonstruktion i språkundervisning.

I engelska pågår följande delprojekt:

  1. Engelska, mellanstadiet och gymnasiet. Eva Östberg, Storkyrkoskolan, Marita Andreasson, Björngårdsskolan, Kjell Jansson, Hemmestaskolan och Maria Krameus, Värmdö gymnasium.
  2. Engelska, mellan- och högstadiet. Anna Löfqvist, Järla skola, Anna Rönquist, Malin Haglind och Emmeli Johansson, Eklidens skola
  3. Engelska, mellan- och högstadiet. Gunilla Finnson, Kristina Nyström, Charlotta Wilson och Hedvig Anfält, Sjöstadsskolan.      

I moderna språk pågår följande delprojekt:

  1. Spanska, högstadiet och gymnasiet. Fredrika Nyström, Stina Säfström, Nya Elementar och Eva Söderblom, Kunskapsgymnasiet, Globen.
  2. Franska, spanska, och tyska, högstadiet. Kajsa Genell, Margareta Winter, Nya Elementar, Anna de Matos Lundström, Träkvista skola och Ann-Charlotte Karlsson, Maria Lindberg Persson, Miriam Selin, Eklidens skola.

Varje delprojekt är värdefullt

Det övergripande syftet med att få i gång flera mindre projekt som tar utgångspunkt i samma förmåga är att på sikt kunna bidra med mera samlad kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna interagera muntligt, om hur denna förmåga kan förstås i relation till det centrala innehållet och i relation till olika åldrar. Vidare kan vi få en ökad kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur deras kunskaper kan bedömas. Detta innebär att varje mindre projekt är betydelsefullt för att vi ska få en mera omfattande kunskap om hur man kan arbeta i relation till förmågorna i Lgr11/Gy2011.

Vill du vara med?

Om du är intresserad av att delta, kan du läsa mer om förutsättningar samt finna ansökningsblankett här.  Nästa möjlighet att anmäla intresse till ramprojekt i engelska och moderna språk är 15 april. Frågor? Kontakta funktion.stls@stockholm.se

/Jessica

Forskning pågår om grammatikens roll i ett kommunikativt språkklassrum

Annika Nylén

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har studerat spansklärare på gymnasiets uppfattningar om grammatikens roll i undervisningen. Grammatikens plats i klassrummen är en gammal fråga som belysts och diskuterats sedan sekler, men med varje ny inriktning och mål med språkundervisningen, så ändrar den sin plats. Ömsom är grammatiken hela språket (kan man den så kan man språket), ömsom har den varit åsidosatt. Jag var intresserad av att få kunskap om hur språklärare resonerar idag för att kartlägga värderingar, dilemman och förslag.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska fältet?

Det finns en hel del internationell forskning i ämnet men lite i Sverige om främmande språkundervisningen angående grammatikens roll idag. Sveriges ämnes- och kursplaner i moderna språk problematiserar inte heller grammatiken som sådan i någon större bemärkelse, ej heller erbjuder våra styrdokument didaktiska modeller som underlag och vägledning angående grammatikens roll. Däremot erbjuder ”Gemensam europeisk referensram för språk; lärande, undervisning och bedömning” (2009) modeller och ansatser baserade på forskning om hur grammatiken kan undervisas.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Lärarna grundar framförallt sina värderingar på egna erfarenheter (som språkinlärare och språklärare), när de beskriver sina uppfattningar om grammatikens roll i undervisningen. Få lärare refererar till didaktiska modeller som de antagit eller inspirerats av från lärarutbildningen eller från forskning de själva tagit del av. Intressant att konstatera är att lärarnas egna dragna slutsatser resulterat i synsätt angående grammatikens roll i undervisningen, i linje med vad aktuell forskning föreslår. Majoriteten av lärarna understryker betydelsen av att undervisningen bedrivs på ett induktivt och explicit vis vad gäller språkets strukturer. Detta synsätt kan beskrivas som Focus on form.

Lärarnas övergripande bild av grammatikens betydelse för språkinlärning är unison. Alla anser att grammatik ska ingå och vara en viktig del i undervisningen och att den grammatiska kompetensen främjar den kommunikativa kompetensen. Det framstår tydligt att lärarna anser att i kommunikativ kompetens ingår grammatisk, något som sedan det kommunikativa genomslaget varit en självklar men utmanande sanning för lärare. Grammatikens dubbla perspektiv (system och funktion) i undervisningen, påpekar många, är en viktig utmaning att anta för att eleverna ska uppnå ett avancerat språk.

Många lärare brottas ändå med hur-frågan angående grammatikens roll och de dilemman som framkom handlade om hur grammatiska kategorier på bästa sätt kan kopplas till olika skriv- och samtalsgenrer. Även frekvens och urval (vilka grammatiska kategorier och hur ofta?)var vanliga dilemman.

Lärarnas hjärtefrågor (core belifs), starkt befästa, är framförallt de språkdidaktiska frågorna medan allmändidaktiska frågeställningar i högre grad utgör perifera frågor.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Jag har idag en mer detaljerad kunskap om grammatikens olika möjligheter och begränsningar i relation till kommunikativa mål i undervisningen. Det jag förut anade har fått konkreta forskningsreferenser och skapar en större tyngd och vetenskaplighet; det gäller språkets strukturer och dess olika kategorier i relation till kommunikationens mål. I allmänhet uppfattar jag i högre grad betydelsen av en problematiserad och välplanerad undervisning och jag ser tydligare behovet av att urskilja produkt och process och de olika delar en lektion består av i relation till tid, syfte och innehåll.

5. Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

De konkreta ämnesdidaktiska frågorna, för att skapa modeller för undervisning, är de tankar jag närt. Lärarnas dilemman och förslag resulterar i konkreta uppslag som kan studeras:

a) Hur kan grammatikens kategorier kopplas till olika texttyper och talsituationer? Hur kan det systematiseras och organiseras i klassrummet?

b) Vilka delar av de språkliga strukturerna kan bearbetas implicit respektive explicit?

c) Hur bearbetas de komplexa strukturerna i klassrummet?

d) Hur kan vi utveckla elevernas förmåga att processa input?

Licentiatuppsats:
Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning, spansklärares värderingar, dilemman och förslag.

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A807692&dswid=-176

Att se fram emot i höst

Arlanda

Nu tar jag och mina kollegor sommarledigt från Fokus på engelska och moderna språk. Jag är på väg till Spanien för att fira San Juan, läsa deckare och spela volleyboll med syskonbarn. I höst kommer vi tillbaka igen med mer forskning pågår och språkdidaktiska reflektioner. Det finns också en hel del annat att se fram emot:

  • Runt 20 lärare från olika skolhuvudmän i Stockholmsregionen ska vara med i våra ramprojekt och fundera på strategier i muntlig interaktion och uppgiftskonstruktion.
  • I början av höstterminen anordnas konferensen Leda lärande för karriärlärare och skolledare anställda av Stockholms stad. Programmet är nästan färdigt och det kommer att finnas seminarier i både engelska och moderna språk.
  • Som uppföljning på den inspirationsträff för lärare i moderna språk som anordnades i maj kommer vi att ha ett par workshopar. Den första kommer att ligga i slutet av september och då är det tänkt att vi ska fundera på uppgifter. Vad är en uppgift? Är det skillnad på uppgifter, aktiviteter, övningar..? Hur designar vi bra uppgifter för språkinlärning? Hur vet vi att en uppgift är bra?
  • För femte året i rad anordnas också Lärarnas forskningskonferens – av, med och för lärare. Den ligger alltid på tisdag i vecka 44 och redan nu går det att skicka in abstract om ni vill presentera ett pågående eller avslutat projekt. Det går också att anmäla sig som deltagare. Konferensen är kostnadsfri och vi bjuder på fika och lunch. Mer info på länken ovan.

Hoppas vi ses i höst!

/Jessica

Forskning pågår om muntlig språkfärdighet i engelska

Muntlig språkfärdighet-vad är det?

Maria Frisch

1.    Vad har du undersökt i din studie?

Jag har undersökt hur lärare beskriver muntlig språkfärdighet i engelska och hur de bedömer elevers prestationer i den muntliga delen av nationella provet i engelska i årskurs 9.

2.    Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Tidigare studier har visat att såväl elever som lärare anser att just den muntliga språkfärdigheten, att kunna tala ett språk och kommunicera muntligt, är det viktigaste. Att kunna tala engelska på ett ledigt och obesvärat sätt och med gott uttal ger hög status. Men att kort beskriva vad muntlig språkfärdighet innebär, är inte enkelt. I skolans läroplan och kursplanen för engelska finns en allmän definition. Med det nationella provet följer information, bedömningsexempel och bedömningsanvisningar som noggrannare beskriver färdigheten. Men här finns utrymme för olika tolkningar. Tolkningar som görs av professionella bedömare inom styrdokumentens ramar bör anses vara likvärdiga. Men om lärares tolkningar av styrdokumenten och bedömningskriterier skiljer sig åt på ett markant sätt, är tolkningsutrymmet för stort och deras bedömningar inte längre likvärdiga. Och om likvärdigheten i våra bedömningar kan ifrågasättas, står skolan givetvis inför ett mycket allvarligt problem.

3.    Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Lärarna i studien visade på mycket god kännedom om styrdokumentens skrivningar och det nationella provets anvisningar. I mina intervjuer diskuterade de också ingående svårigheter med att tydligt definiera muntlig språkfärdighet. De var även väl medvetna om hur svårt det kan vara att på ett rättvisande sätt mäta den muntliga språkfärdigheten och därför bemödade de sig om att organisera själva provet på bästa sätt för varje elev.

Däremot konstaterade samtliga deltagande lärare att de inte hade tillräckligt med tid att tillsammans förbereda och sambedöma proven. De allra flesta menade att de inte hade tid att, enskilt eller tillsammans med kollegor, lyssna på samtliga bedömda elevexempel som skickas ut. Inte heller fanns tid att grundligt sätta sig in i bedömningsanvisningarna före provet. Bara en av lärarna sambedömde samtliga prov, övriga sambedömde endast de mest svårbedömda elevprestationerna. Samtliga lärare önskade sambedöma alla prov, men menade att det inte fanns tid till detta.

Analysen av intervjusvaren visade att lärarna är angelägna om att följa styrdokumenten och göra rättvisa bedömningar. De tolkar emellertid dokument och bedömningskriterier lite olika. Den egna individuella pedagogiska grundsynen blir som ett par glasögon genom vilka styrdokumenten ses. De lärare som deltog i studien kan delas in i en grupp som lägger stor vikt vid det innehåll som förmedlas i samtalen som förs i det muntliga provet, en grupp som fokuserar på språkriktigheten och en grupp som menar att själva interaktionen, samtalet, är det viktigaste. Utrymme för dessa olikheter finns i dokumentens skrivningar.

Lärarna i studien var medvetna om att vissa skillnader i tolkning finns och oroade sig för hur deras bedömningar förhåller sig till andras. De önskade mer samarbete och diskussion på sin egen skola, men även med lärare från andra skolor. De ville också utvidga bedömningsdiskussionerna till att bli mer generella diskussioner om tolkningen av styrdokumenten. De efterlyste en tolkningsgemenskap för att underlätta bedömningsarbetet och för att öka den egna säkerheten och bedömarkompetensen.

Styrdokumenten lämnar ett visst tolkningsutrymme. Eftersom lärares pedagogiska grundsyn varierar leder tolkningsutrymmet till variationer i deras bedömningar av elevresultat. För att överbrygga dessa avvikelser behöver lärarna mer tid för sambedömning och bedömningsdiskussioner så att de kan nå en tolkningsgemenskap och säkra likvärdigheten.

4.    Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Resultaten från min forskning har fått mig att stå på mig under planeringen och genomförandet av de nationella proven på min skola. Vi behöver tid inte bara till gemensam rättning och bedömning utan även till förberedelse inför genomförande av proven. Att varje år kalibrera sin egen inre tolkning av betygsnivåerna med nationella provets anvisningar är ett sätt att öka reliabiliteten i den egna bedömningen och samtidigt bidra till att öka likvärdigheten i betygsättningen. På vår skola gör vi detta tillsammans och diskuterar på så sätt bedömningen av elevernas prestationer både inför proven och efter dem. Detta har gjort att vi känner oss säkrare i vår bedömning.

Med en klarare bild av ”slutprodukten”, dvs. mer konkret vad de olika betygsnivåerna står för i språklig färdighet, upplever jag att min undervisningsplanering också blir vassare.

5.    Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

Det har blivit ännu tydligare för mig hur stor betydelse reflektionen har i vårt yrke. De gemensamma diskussionerna och det kollegiala lärandet kan vara ett stöd i reflektionen över det pedagogiska arbete vi utför. Nya perspektiv och nya frågor dyker ofta upp och behöver stötas och blötas, enskilt och tillsammans med andra. Det gäller att prioritera de pedagogiska samtalen, så att tiden räcker till. Det praktiska arbetet äter upp den tid vi har till förfogande om vi inte fredar vissa möten eller samlingar för utbyte av pedagogiska funderingar och didaktiska idéer.

Andra nya tankar gäller skillnaden mellan engelska och moderna språk. Jag arbetar nu mycket mer med tyska än med engelska och skillnaderna är stora, både när det gäller elevernas motivation och deras möjligheter att tillägna sig ett tredje språk. Engelskan finns runt oss hela tiden, men inte de andra moderna språken, vilket ställer både elever och lärare inför andra utmaningar, inte minst när det gäller muntlig språkfärdighet.

Licentiatuppsats:
Teachers’ understanding and assessment of oral proficiency. A qualitative analysis of results from interviews with language teachers in Swedish lower secondary schools

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/39226

Språkforskning i videoform på nätet

Nina Spada om Communicative Language Teaching (CLT) & form-focused instruction

Det är många olika faktorer som bidrar till hur vi lärare väljer att lägga upp vår undervisning: styrdokument, formativa bedömningar, egna preferenser, elevernas intressen, tid, teknisk utrustning, fysisk miljö, … Listan kan göras hur lång som helst. Sedan har vi också den vetenskapliga grunden. Vad säger forskning om hur elever lär sig ett visst innehåll på bästa sätt, i vilken sekvens det är lämpligt att ta upp vissa saker, eller hur vi återkopplar på ett sätt som för elevers lärande framåt? Och hur förhåller sig svar jag hittar i forskning med min egen erfarenhet och mina elevers behov? Innan man kommer så långt så finns det ett annat hinder – hur får vi tillgång till relevant forskning? Det finns sammanfattningar och intervjuer på tex SkolportenSkolverket och våra egna Forskning pågår-inlägg. En del forskare väljer också att publicera böcker ämnade för en lärarpublik. Det finns dock en risk att viktig (vetenskaplig) information försvinner på vägen, när innehåll ska anpassas och förenklas. Glenn Hultman skriver om detta i Transformation, interaktion eller kunskapskonkurrens – Forskningsanvändning i praktiken och kallar det ”lost in transformation”.

Å andra sidan kanske det här ”lättare” versionerna är bättre än ingenting? Även om det blir vanligare att forskningsartiklar publiceras som Open access och att forskare själv lägger ut sina papers på egna hemsidor, så kan artiklar från de största forskningstidskrifterna vara svåra att få tag i utan tillgång till prenumerationer via universitetsbibliotek eller liknande. Och dessutom krävs det en del träning samt kännedom om forskningsfält och metoder för att tillgodogöra sig hela innehållet.

Ett alternativ är att leta på nätet efter inspelade föreläsningar med forskare som presenterar sina studier på forskningskonferenser eller seminarier. För språklärare vill jag tipsa om TESOLacademic.org . Där finns både inspelade presentationer (ibland i väldigt informella miljöer) med framstående forskare som Stephen Krashen, Rod Ellis och Nina Spada, och presentationer med (än så länge) mindre kända namn. De sistnämnda har blivit inbjudna att i muntlig form presentera en artikel som publicerats i erkänd tidskrift, vilket betyder att den genomgått granskning och är ”godkänd” av forskningsvärlden. Kvaliteten på inspelningarna varierar både innehållsmässigt och tekniskt, men det finns en hel del guldkorn och ”food for thought”.

/Jessica

Forskning pågår om strategier för förståelse av okända ord

Wordcloud

Il processo delle inferenze lessicali in italiano L3: il ruolo delle lingue apprese in precedenza e altre strategie di comprensione

Linda Smidfelt

1. Vad har du undersökt i din studie?

I min studie undersökte jag användandet av strategier för förståelse av okända ord i en text, så kallad ”lexical inferencing”. Detta innebär att en inlärare av ett främmande språk använder någon slags strategi för att kunna gissa betydelsen av okända ord i en text. Jag tog reda på vilka strategier elever som läser italienska på gymnasiet använder sig av då de läser en autentisk text på italienska.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska fältet?

Min studie är viktig för att väldigt lite forskning har gjorts inom reception av ett främmande språk i Sverige. Den mesta forskningen har gjorts inom produktion. Vi vet som sagt inte så mycket om hur elever försöker förstå okända ord i en kontext.

3. Vilka, tycker du, är de viktigaste didaktiska implikationerna utifrån din studies resultat?

Mina viktigaste resultat för undervisning och lärarande är att vi behöver arbeta mer med olika strategier för ordförståelse för att öka elevernas möjligheter att förstå okända ord i en text. De elever som deltog i min studie uppgav att de inte arbetar aktivt med sådana strategier i undervisningen.

4. Hur har de resultat som du kom fram till påverkat/förändrat ditt arbete i klassrummet alternativt påverkat/förändrat ditt förhållningssätt till undervisning och lärande?

Forskning har visat att just ordkunskap har stor betydelse för elevers framgång i inlärningen av ett främmande språk, det är viktigt att ha ett stort ordförråd. Detta har jag tagit med mig i min undervisning och vi arbetar mer med ord på olika sätt. Jag har även börjat uppmana eleverna mer att själva försöka lista ut betydelsen av ord, utan att slå upp dem, och att resonera kring möjliga betydelser av de okända orden. Jag har också börjat arbeta mer induktivt i allmänhet i undervisningen, det vill säga att eleverna själva ska komma fram till lösningar och regler vid till exempel genomgång av olika grammatiska moment.

5. Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar har du fått eller vilka nya frågor har uppstått sedan dess?

Sedan jag licade har jag fått möjlighet att fortsätta att doktorera samtidigt som jag arbetar deltid på min skola. Jag tycker att det är en mycket bra kombination och att det är ett bra sätt att få in forskning i skolan. En av de tankar som dykt upp är att det verkar finnas stora skillnader mellan skolor i Sverige när det gäller att ta till vara den kompetens de lärare som har varit med i forskarskolor kan bidra med. Eftersom detta har varit en satsning på att höja lärares kompetens, borde det kanske också ha funnits vissa nationella riktlinjer kring vad som ska ske när man har blivit färdig.

Licentiatuppsats: Il processo delle inferenze lessicali in italiano L3: il ruolo delle lingue apprese in precedenza e altre strategie di comprensione

Forskning pågår om strategisk kompetens i engelska

Per Selin 2014 (1)

Developing strategic competence in oral interaction in English as a foreign language:  A classroom study

Per Selin

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har studerat elevers förmåga att anpassa språket efter mottagare och syfte och framförallt vad man behöver kunna för att anpassa sitt språk. ”Elever” är i detta fall elever i årskurs 8 samt första året på gymnasiet. Eftersom jag har skapat empiri genom learning studies bidrar min studie också med exempel på hur undervisning kan designas.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Det är viktigt med forskning som tar sin fråga från verksamheten, det vill säga som utgår från ett problem som lärare har identifierat och verkligen vill ha ett svar på. I mitt fall handlade det om talundervisning och hur man skulle kunna lyfta talundervisningen från att enbart låta eleverna samtala om något, ofta ett fritidsintresse eller något som tänktes angå dem, till en strukturerad undervisning som utvecklar förmågan att samtala.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Att det finns delar i förmågan att samtala som man kan påpeka för eleverna. För eleverna i årskurs 8 verkade det vara fördelaktigt att identifiera sin samtalspartner så att man blev mer medveten om mottagarens kvaliteter (kunskap om engelska, social rank). För gymnasieeleverna handlade det om att få syn på riktningen i kommunikationen, de t vill säga om man svarade på en fråga eller om man inledde en diskussion med en egen fråga. Man är tvungen att uttrycka sig på olika sätt beroende på de olika situationerna.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Jag har själv mer aktivt undervisat om samtalande och då försökt använda mig av de lektionsdesigner som skapades (eller varianter på dessa). Jag har också börjat fundera mer i termer av att belysa delar av lärandet i engelska. Det vill säga jag försöker få eleverna att se delarna av det stora. Någon slags följd av detta är att jag i vissa sammanhang och med vissa elever gått från det som många(?) lärare tidigare(?) haft som en gyllene regel, nämligen att det alltid skall talas engelska på lektionerna. Det finns kanske tillfällen när detta inte är önskvärt.

Vad gäller undervisning i allmänhet har jag nog gått mot att tycka att just undervisning är centralt. Lärare skall undervisa och detta är inte samma sak som att ge förutsättningar för lärande genom att skapa uppgifter som elever gör på egen hand.

5. Nu har det gått ett tag sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

Förutom att jag vidarearbetat en del av empirin i diverse artiklar med inriktning mot lärares lärande och konkretisering av kursplanetext har jag börjat intressera mig för förmågan att lyssna och förstå. Vad är det man behöver kunna för att kunna det? Om någon forskar eller får syn på forskning om detta är jag intresserad.

Om du är intresserad av att läsa mer om Pers studie så finns hans licentitatuppsats tillgänglig här

/Jessica