Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
uppgifter

Från monologer till samtal – uppgiftskonstruktion för muntlig interaktion

Har du funderat på hur du kan hjälpa dina elever att samtala med varandra på ett främmande språk? Samtal i språkklassrummet kan ofta liknas vid en rad monologer eller en onaturlig fråga-svar situation. Själva interaktionen utgörs av ett utbyte av fraser snarare än av kommunikation som fokuserar på informationsutbyte eller på att föra fram ett budskap. I vårt projekt har vi valt att lyfta fram den muntliga uppgiften som del av problemet: Kan det vara så att de uppgifter vi ger eleverna inte lockar till interaktion?

Projektet är inne på sitt tredje år och så långt har vi sett att uppgiftens utformning kan påverka hur eleverna interagerar. Bland annat har resultaten visat att less is more; omfattande instruktioner och mycket material snarare stjälper än hjälper elevernas språkanvändning och interaktion. Vi ser också att problem-baserade uppgifter får eleverna att använda språket för att kommunicera med varandra och att det verkar vara viktigt att uppgiften har ett tydligt avslut.

I vår analys inkluderar vi också resurser som kroppsspråk och flera uppgifter inkluderar fysiska föremål. Det är självklart att gester, ögonkontakt, föremål, etc. påverkar interaktion, men frågan är hur och i vilken utsträckning icke-lingvistiska resurser får utrymme i klassrumsinteraktion.

Nästa års projekt i engelska och moderna språk

Läsåret 2019-2020 fortsätter vårt projekt med att utveckla vår kunskap kring

  • hur ett teoretiskt ramverk kan hjälpa språklärare att konstruera uppgifter
  • vad som karaktäriserar  ”bra” muntlig interaktion i moderna språk och engelska
  • hur en uppgifts konstruktion kan möjliggöra muntlig interaktion

Vi planerar delprojekt både i moderna språk och engelska och ser gärna sökande från olika stadier. I delprojekten utformas och prövas olika uppgifter och deltagande lärare erbjuds kontinuerligt stöd i processen att utveckla och genomföra sitt delprojekt, bland annat i form av projektmöten, seminarier och workshops. Varje delprojekt pågår ett läsår.

Erbjudandet vänder sig till lärare som är anställda av Stockholms stad, Nacka kommun, Botkyrka kommun, Fryshuset och Kunskapsskolan. Förutsättningar för deltagande innebär att

  • Du undervisar i/har tillgång till en klass där du kan pröva olika uppgifter
  • Du har möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier ett antal fredagseftermiddagar per termin
  • Du kan avsätta tid motsvarande en halv dag per vecka till att arbeta med projektet mellan projektmötena
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges

Det finns mer information på vår hemsida . Ansökan sker via via digitalt formulär, med deadline 15 april. Frågor? Kontakta jessica.berggren@stockholm.se

I ett tidigare inlägg ”Fler projekt för språklärare och forskare tillsammans!”  beskriver en lärare som deltagit i ett delprojekt hur det har påverkat hennes undervisning.

Fler projekt för språklärare och forskare tillsammans!

Att ta sig an ett teoretiskt ramverk och utveckla konstruktionen av uppgifter tillsammans med kollegor och få professionell handledning av forskare är ett konkret exempel och en viktig del i att höja kvaliteten på undervisningen och utveckla språkdidaktiken.

En språngbräda till bättre undervisning

Vår gästbloggare, Kristina Nyström, jobbar på Sjöstadsskolan och har varit med i ramprojektet Från monologer till samtal i två år. I projektet har vi arbetat tillsammans för att konstruera uppgifter som lockar eleverna till samtal på målspråket. Här beskriver hon sina erfarenheter.

Vi är alla smärtsamt medvetna om att svenska skolan står inför stora utmaningar, stundande lärarbrist inte minst. Vad gäller språklärarnas framtid ser det kanske extra mörkt ut framöver. Något som har påverkat mig väldigt positivt i min lärargärning de senaste två åren är att vara en av deltagarna i ett ramprojekt på STLS. Mina engelsklärarkollegor och jag har haft möjlighet att träffas 90 minuter per vecka sedan flera år tillbaka på vår skola, Sjöstadsskolan och vi har haft förmånen att ha en rektor som utmanat oss att prova på att genomföra learning studies. Det som har känts som ännu ett utvecklingssteg för oss har varit att få till ett konkret samarbete mellan en forskarutbildad handledare samt flera engelsklärarlag från andra skolor.

Vi har ju tagit oss an ett teoretiskt ramverk, läst in oss, analyserat, problematiserat samt använt oss av detta när vi konstruerat uppgifter. Att få möjlighet att fördjupa sig kring ett teoretiskt ramverk med allt vad det innebär är väldigt givande. Vi upptäcker under arbetets gång hur ofta de muntliga uppgifterna inte alls är konstruerade speciellt effektivt samt att inte ens Skolverkets material håller måttet. Inledningsvis kändes Ellis* lite som en tvångströja men den kunskap som vi erövrat under arbetets gång gör att vi snarare ser det teoretiska ramverket som en språngbräda.

Jag bär med mig vissa komponenter in i min konstruktion/koreografi av uppgifter dagligen i mina lektioner. När eleverna ska samtala är det centralt att de får styrda grupper, kort och konkret instruktion samt tydligt avslut. Genom vår arbetsmodell att hela tiden bli granskad, diskutera didaktiska spörsmål tillsammans och få försvara sin koreografi växer uppgiften fram. Vi lär oss att förhålla oss kritiskt till det teoretiska ramverket. Det finns ju heller inte här något quickfix eller to do list färdig utan vi behöver själva fundera på hur vi kan använda oss av denna verktygslåda. Detta arbete är ju lärarens viktigaste uppdrag: nämligen att skapa en så effektiv och välfungerande koreografi av undervisningen som möjligt.

Ängsligheten som finns bland oss när vi ibland helt okritiskt köper läromedelspaketens upplägg eller Skolverkets bedömningsmaterial är ju lite knepig. Arbetet i ramprojektet har ytterligare stärkt mig i min profession. Jag har fått bekräftat vissa saker t ex att den autentiska ingången i uppgifter är viktig och blivit utmanad i min syn att jag liksom bara nöjt mig med det faktum att eleverna pratar. Min medvetenhet har framförallt ökat kring att det är lika viktigt att undervisa om muntliga genrer som för skriftlig produktion. Det räcker inte att bara vara nöjd att eleverna pratar och heller inte att ha elever som inte pratar alls.

Före ramprojektet och inledningsvis i diskussioner nämndes blygsel, omotiverade elever, talängslan, svensk skolkultur, stress osv som bidragande faktorer till att elever får för lite muntlig träning på språklektionerna. Genom vårt gemensamma systematiska arbete kring uppgiftskonstruktion fick vi alla en aha-upplevelse när vi likt en cirkusdomptör fick erfara hur en kan ”skruva” till en del av en uppgift för att få önskat utfall. Vikten av uppgiftskonstruktion blev glasklar. Det är alltså inte eleverna det är”fel” på utan uppgiftens konstruktion.

Att ta sig an ett teoretiskt ramverk och utveckla konstruktionen av uppgifter tillsammans med kollegor och få professionell handledning av forskare är ett konkret exempel och en viktig del i att höja kvaliteten på undervisningen och utveckla språkdidaktiken samt att inte minst öka motivation och lust till att utveckla och förfina ett av världens viktigaste hantverk – lärarens undervisning.

Kristina Nyström är lärare i engelska och tyska på Sjöstadsskolan. Förutom att delta i ramprojekt arbetar hon och hennes kollegor med digitala verktyg i språkundervisningen. Det kan ni läsa mer om i artikeln Med världen i klassrummet


* Arbetet har utgått från Rod Ellis beskrivning av uppgiftens design features. 

Vill du vara med i vårt ramprojekt nästa läsår? Läs mer om projektet i engelska och moderna språk på vår hemsida och hör gärna av dig till jessica.berggren@stockholm.se om du har frågor!

Inspirationsträff för lärare i engelska och moderna språk 7 mars

Bedömning av muntlig interaktion, TAL-projektet och uppgiftskonstruktion

Nu är det dags för ännu en träff för lärare i engelska och moderna språk! På träffen medverkar Linda Borger som nyligen har disputerat med avhandlingen Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English och Rakel Österberg som arbetar med TAL-projektet i moderna språk. Dessutom medverkar – som vanligt –  nätverket i engelska och moderna språk i Stockholm Teaching & Learning Studies som uppdaterar er om projektet kring uppgiftskonstruktion för muntlig interaktion och berättar hur ni gör om ni vill vara med nästa läsår!

Information och anmälan

Vi ses torsdag 7 mars kl. 16.30-19.00 i lokalen Insikten på Hantverkargatan 2F. Vi börjar med fika och programmet startar 17.00. Anmälan sker via länk

https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=75c814c1883e

Obs! Begränsat antal platser. Lärare anställda av Stockholms stad prioriteras om träffen blir fulltecknad.

Lindas presentation

Min avhandling, Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English, undersöker olika aspekter av bedömningen av den muntliga delen av det nationella provet i engelska på gymnasiet. Under denna presentation kommer jag att ge en kort överblick av de tre studier som ingår i avhandlingen, mina datainsamlingsmetoder och material och kort presentera huvudresultaten. Presentationen fokuserar sedan på en av studierna som undersöker hur lärare bedömer och tolkar det som kallas för interaktionskompetens, dvs. förmågan att delta i och hålla liv i ett samtal som en del av en grupp eller ett par. Begreppet muntlig interaktion belyses även i relation till kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk, samt Europarådets Gemensam europeisk referensram för språk (GERS) (Skolverket, 2009). Slutligen diskuteras tillvägagångssätt för att stärka likvärdigheten i bedömningen av muntlig produktion och interaktion.

Linda Borger har en bakgrund som gymnasielärare i engelska och svenska innan hon påbörjade sina forskarstudier. Sedan hon disputerade den 7 december 2018 är Linda anställd som universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet där hon undervisar på lärarutbildningen och på fristående kurser i pedagogik, framför allt inom områdena pedagogisk bedömning och språkdidaktik.

Rakels presentation

Sedan 2016 studeras ämnet Moderna språk i ett forskningsprojekt, TAL, finansierat av av Vetenskapsrådet och i samverkan mellan universiteten i Lund, Göteborg och Stockholm (Granfeldt, Bardel, Erickson, Sayehli, Ågren och Österberg, 2016). Fokus i projektet är på muntlig språkfärdighet i moderna språk i årskurs nio och data har samlats in i med hjälp av enkäter till skolledare, lärare och elever. Resultat kommer att presenteras från den omfattande enkät som lärare i moderna språk fick besvara 2017. Läs mer på www.tal.lu.se.

Rakel Österberg är lektor i spanska på Romanska och klassiska institutionen vid Stockholms universitet.

Välkomna!

/Jessica

Från monologer till dialoger

Hur kan en aktivitet bli till en uppgift som känns meningsfull och skapa ett behov att interagera?

Frågan var utgångspunkt för den workshop som anordnades av vårt nätverk i engelska och moderna språk på årets Leda Lärande. Workshopen, som lockade nästan 50 deltagare, inleddes med en problematisering av just de aktiviteter som används för att få eleverna att prata med varandra i språkklassrummet. Leder dessa aktiviteter till interaktion eller är det snarare produktion? Är det dialoger eller utmärks samtalen av en serie monologer?

Leda lärande 2018

För att få deltagarna att designa en egen uppgift presenterades en definition av vad en uppgift är och några principer som behöver följas för att designa en uppgift. Charlotta Wilson och Kristina Nyström, lärare i engelska på Sjöstadsskolan, berättade om uppgiften @schools_gossip3287 som de designat, testat och reviderat inom ramprojektet i engelska under förra läsåret. Därefter fick deltagarna, som placerats i olika grupper, själva designa en uppgift. Mycket aktivitet och samtal uppstod i grupperna under de 30 minuter som ägnades åt att designa en uppgift.

Workshopen avslutades med att en grupp berättade hur de tagit en aktivitet, där eleverna parvis skulle genomföra ett telefonsamtal med på förhand givna fraser, till en uppgift.

Vi hade önskat att mer tid funnits för att lyssna till alla grupperna samt för att ställa och besvara deltagarnas frågor.

//Karina

Information från inspirationsträff för språklärare

Skärmklipp 2017-02-13 09.28.14

Här kommer information från vår senaste träff för lärare i moderna språk som den här gången också inkluderade lärare i engelska. Hela 60 språklärare deltog och vi lyssnade på presentationer från TAL-projektet och från projekt som jobbar med uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion. Här kommer information som togs upp på träffen:

  • Fler träffar för lärare i moderna språk (och engelska?) kommer att anordnas under året. Just nu samordnas träffarna av Stockholms stad, Nacka kommun och Huddinge kommun. Vill din huvudman vara med eller har du andra frågor? Kontakta jessica.berggren@stockholm.se
  • Det går att läsa mer om TAL-projektet på deras hemsida  De språklärare (moderna språk) som arbetar på högstadiet och som skulle vilja vara med i en utprövning av enkäten är välkomna att höra av sig till rakel.osterberg@su.se. Utprövningen kommer att äga rum vecka 11 – 12, ev på eftermiddags- och kvällstid (beroende på deltagarnas scheman).
  • Grupperna i engelska och moderna språk som presenterade sina uppgifter deltar i så kallade ramprojekt inom Stockholm Teaching & Learning Studies. Om du är sugen på att vara med så går det att anmäla sig till nästa läsårs projekt. Deadline är den 15 april. Projekt finns i både engelska och moderna språk och fokus är uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion. Mer information om deltagande finns här. Om ni har frågor är ni välkomna att kontakta jessica.berggren@stockholm.se eller funktion.stls@stockholm.se
  • Det är dags att planera in Lärarnas forskningskonferens, LFK! Alltid på tisdag v. 44, i år 31 oktober. Vill du presentera ett tänkt, pågående eller avslutat projekt? Call for papers öppnar i slutet av mars och mer information kommer att finnas på Pedagog Stockholm  Anmälan för deltagare öppnar i mitten av maj.

//Jessica

Delta i projekt i engelska och moderna språk

Att konstruera funktionella och meningsfulla uppgifter för att utveckla förmågan att samtala på målspråket

Det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk i STLS driver ett ramprojekt som fokuserar på förmågan att kommunicera och interagera i tal (Lgr11, Gy2011) och utveckling av funktionella och meningsfulla uppgifter. Ramprojektet organiseras i flera mindre  delprojekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk. Dessutom tar arbetet avstamp i teorier kring uppgiftskonstruktion i språkundervisning.

I engelska pågår följande delprojekt:

  1. Engelska, mellanstadiet och gymnasiet. Eva Östberg, Storkyrkoskolan, Marita Andreasson, Björngårdsskolan, Kjell Jansson, Hemmestaskolan och Maria Krameus, Värmdö gymnasium.
  2. Engelska, mellan- och högstadiet. Anna Löfqvist, Järla skola, Anna Rönquist, Malin Haglind och Emmeli Johansson, Eklidens skola
  3. Engelska, mellan- och högstadiet. Gunilla Finnson, Kristina Nyström, Charlotta Wilson och Hedvig Anfält, Sjöstadsskolan.      

I moderna språk pågår följande delprojekt:

  1. Spanska, högstadiet och gymnasiet. Fredrika Nyström, Stina Säfström, Nya Elementar och Eva Söderblom, Kunskapsgymnasiet, Globen.
  2. Franska, spanska, och tyska, högstadiet. Kajsa Genell, Margareta Winter, Nya Elementar, Anna de Matos Lundström, Träkvista skola och Ann-Charlotte Karlsson, Maria Lindberg Persson, Miriam Selin, Eklidens skola.

Varje delprojekt är värdefullt

Det övergripande syftet med att få i gång flera mindre projekt som tar utgångspunkt i samma förmåga är att på sikt kunna bidra med mera samlad kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna interagera muntligt, om hur denna förmåga kan förstås i relation till det centrala innehållet och i relation till olika åldrar. Vidare kan vi få en ökad kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur deras kunskaper kan bedömas. Detta innebär att varje mindre projekt är betydelsefullt för att vi ska få en mera omfattande kunskap om hur man kan arbeta i relation till förmågorna i Lgr11/Gy2011.

Vill du vara med?

Om du är intresserad av att delta, kan du läsa mer om förutsättningar samt finna ansökningsblankett här.  Nästa möjlighet att anmäla intresse till ramprojekt i engelska och moderna språk är 15 april. Frågor? Kontakta funktion.stls@stockholm.se

/Jessica

Profesores de español lengua extranjera; ya está el programa!

EspañolTvå dagar tillsammans på Grillska huset i Gamla stan med intressanta föredrag, work shops och inte minst våra frågor och samtal däremellan. Kom och delta om du aldrig varit med! Kom och delta du som brukar gå av hävd och ohejdad vana!

I år arrangeras Spansklärardagarna av Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering i samarbete med FoU-enheten, utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

Las Jornadas har funnits länge och för många lärare har de varit en återkommande inspiration då författare, lärare och andra spansktalande med något att berätta, utvecklat politiska lägesrapporter, förändringar i pedagogiken, visat konst och läst litteratur m.m. Vi har också lyssnat på och diskuterat och tagit del av lärares goda exempel eller frågor.
Programmet i år fokuserar på ämnesdidaktiska frågor i huvudsak – dvs. hur planerar, genomför och utvärderar vi vårt ämne specifikt. De innehåll de flesta kommer att resonera runt är målspråkets roll i klassrummet och vad uppgifter kan bidra med i undervisningen. En Task based approach kan nog ge eleverna ytterligare energi och meningsfullhet att lära sig det nya språket.

Hela programmet och information om anmälan finns här

Bienvenidos!

/Annika

Inspirerande och inspirerade lärare

Moderna språk

I onsdags samlades ett 40-tal lärare i moderna språk på Kungsholmens gymnasium för att utbyta erfarenheter kring undervisning i muntlig interaktion. Det är knepigt att få till en naturlig interaktion i klassrummet och det diskuterades att det finns många faktorer som spelar roll. Det kan vara oklart vad ett samtal (i klassrummet) innebär, det kan finnas stora skillnader i färdighetsnivå, rädsla för att göra fel, någon tar hela talutrymmet, någon säger inget, de blir ”färdiga” jättesnabbt, osv. Det delades dock också flera goda exempel på aktiviteter som har fungerat bra. Som vi presenterat tidigare här i bloggen arbetar vi nu med projekt där själva uppgiften är i fokus. Det är lätt att fokusera på individuella faktorer och koppla problem till eleven, men det vi frågar oss är om det går att konstruera uppgifter där interaktionen kommer ”naturligt” medan elevernas fokus ligger på att utföra en uppgift och skapa en gemensam produkt av något slag.

Vi fortsätter att satsa på moderna språk i Stockholms stad och det finns flera intressanta saker planerade framöver:

  • Lärarnas forskningskonferens, LFK (Stockholm Teaching & Learning Studies), 1 november. Få platser kvar! Först till kvarn gäller.
  • Utdelning av Europeiska kvalitetsutmärkelsen i språk (Skolverket, UHR, Stockholms stad), 9 december. Heldag med presentationer med språkfokus.  Mer information och inbjudan kommer under oktober. Save the date!
  • Spansklärardagarna i Stockholm (Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, Uppsala universitet, Stockholms stad), 3-4 februari
  • Öppna seminarier med ramprojekt i moderna språk och engelska om uppgiftskonstruktion (Stockholms stad, Nacka kommun, STLS), februari. Inbjudan kommer längre fram!

/Jessica

Moderna språk och muntlig interaktion

samtal

Lägesrapport från Nätverket i engelska och moderna språk, ramprojekt:

I moderna språk börjar det bli många lärare i franska, spanska och tyska som intresserar sig för hur elever interagerar muntligen. Det är så bra! För att prata tillsammans på ett nytt språk, är svårt och det krävs att vi lärare slår våra kloka huvuden ihop för att dela erfarenheter och också våga ifrågasätta vår praktik; detta i kombination med den teoribildning som finns och berikar vårt kunnande.

I höst har en grupp från Nya Elementar, Ekliden och Träkvista skola startat, medan en annan lärargrupp från Kunskapsskolan, Globen och Nya Elementar går in på andra året. Det ger extra kraft och dynamik att vara många, även om arbetet mestadels sker i mindre lärargäng och med små detaljer i sikte. Detaljarbete och närstudie av uppgiftskonstruktionen, å ena sidan, och parallellt tryggheten men också utmaningen att under vägen kunna bolla med den stora gruppen moderna språklärare, och i nätverket med engelsklärarna. Vilka detaljer har vi då i sikte?

Vi undersöker hur funktionella och meningsfulla uppgifter kan se ut för samtal mellan elever: Vilket mål och syfte ska uppgiften ha och vilka principer bör rama in samtalet? Vi koncentrerar oss på vad samtalet ska resultera i och vad det innebär för hur de kommer att behöva prata med varandra. De olika lärargrupperna diskuterar som bäst hur uppgiften kan formuleras. Den gemensamma ramen ger oss stadga när det är dags att analysera och jämföra utfallet, och vi kan hoppas på att få syn på fungerande innehåll och upplägg för att utveckla kunnandet om hur riktigt bra uppgifter kan planeras.

Som koordinator och forskarutbildad lärare i nätverket och språklärare i skolan har jag nöjet att utvecklas på två stolar. Studierna som bedrivs inom STLS:s regi ger just det råg i ryggen skolan kan behöva: Praxisnära forskning för att befästa och utveckla den kunskap lärarna har.

Fortsättning följer…

/Annika

Muntlig interaktion i språk

wordcloud (1)Vilken fantastiskt möjlighet att få vara ny koordinator i nätverket för engelska och moderna språk! Tillsammans med Jessica Berggren, Annika Nylén och Anette Jansson Resare handleder jag just nu språklärare som är särskilt intresserade av frågor som rör undervisning i muntlig interaktion.

I vårt ramprojekt för engelska har deltagarna inledningsvis fått reflektera över hur undervisning i muntlig interaktion iscensätts i klassrummet, fått diskutera vilka svårigheter som uppstår i undervisningen och fått fundera över vad som faktiskt händer när uppgifter som syftar till att stärka och utveckla elevernas muntliga förmåga används av elever.

Till nästa träff har deltagarna i de tre delprojekten fått till uppgift att pröva en valfri muntlig uppgift i klassrummet där eleverna ska nå någon form av överenskommelse. Det ska bli intressant att få ta del av deltagarnas tankar kring hur eleverna tagit sig an uppgiften och vilka svårigheter som uppstått. Den informationen kommer vi sedan att kunna använda för att fortsätta diskutera den centrala frågan: ”Vad ska eleverna lära sig?”. Nästa steg blir att fundera över vad i uppgiften som skulle kunna förändras för att få ett ännu bättre önskat resultat.

För att kunna prata om uppgifter har vi använt oss av de fyra utmärkande drag för en uppgift eller ”task” som Ellis lyfter fram samt de designprinciper som han presenterar. Om de blir användbara eller ej, det återstår att se.

To be continued…

//Karina