Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
vetenskaplig grund

Forskning pågår – engelskundervisning i flerspråkiga kontexter

Anette

Anette Resare Jansson är licentiand i den Ämnesdidaktiska forskarskolan, ÄdFo. Här beskriver hon sin pågående forskning. 

Vad undersöker du i din studie?

Min studie fokuserar på engelskundervisning i flerspråkiga kontexter, och på vilket sätt den kan utformas för att inkludera elevers samtliga språk som viktiga resurser för utvecklandet av en kommunikativ språklig kompetens.

Hur samlar du information?

Jag samlar information dels genom intervjuer i fokusgrupper, där elever utifrån filmklipp diskuterar sina erfarenheter av kommunikation i kontexter där det inte finns ett gemensamt språk, dels genom klassrumsinterventioner i form av uppgifter där eleverna använder sina förstaspråk för att stötta kommunikation på engelska.

Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Jag tycker att det är viktigt, inte minst utifrån ett likvärdighetsperspektiv, att alla elever ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på engelska. I ett språkdidaktiskt perspektiv innebär det att vi behöver vara medvetna om hur elever utifrån sina tidigare språkliga resurser lär sig ett språk. Min studie fokuserar på ett område som det i en svensk kontext inte finns så mycket forskning kring, det vill säga vilka möjligheter flerspråkiga elever har att utveckla ytterligare ett språk, i mitt fall engelska.

Hur tror du att dina resultat kan förbättra språkundervisning och lärande?

Min förhoppning är att resultaten från min studie kan bidra till en ökad generell medvetenhet om hur viktiga elevers samtliga språkliga resurser är för den språkliga utvecklingen, och att denna medvetenhet kan medverka till att undervisningen i flerspråkiga klassrum utformas för att i högre grad än idag inkludera alla elevers språk och därmed bidra till förbättrat lärande.

Har du några tips att ge lärare som vill börja forska?

  • Det är viktigt att du utgår från utmaningar som du själv identifierat i din egen undervisningspraktik.
  • Är du intresserad av att genom forskning inom språkdidaktik bidra till ämnesutveckling rekommenderar jag att du söker forskarutbildningen, ÄdFo, det är mycket intressant, stimulerande och viktigt!

Konversationsanalys som språkdidaktiskt verktyg

IC

Interactional competence in a second language: What is it?

Nu är det dags för ännu en träff för lärare i engelska och moderna språk! Träffen kommer att handla om muntlig interaktion och konversationsanalys som didaktiskt verktyg. Workshopen, som hålls på engelska, presenteras av Silvia Kunitz som är lektor på Stockholms universitet.

Speaking is a crucial ability for second language users. Yet, it is difficult to define exactly what the speaking ability entails. In this workshop, we will explore how Conversation Analysis (CA) approaches the study of talk-in-interaction. Specifically, CA aims to describe what people do when they interact with each other and describes interactional competence (IC) as the ability to accomplish recognizable social actions through speaking. In the workshop, we will also analyze teaching and testing materials for IC-instruction that were designed by second language teachers in a US research university.

När? Onsdag 21 mars, kl. 16.30-19.00. Vi börjar med fika. Programmet startar 17.00.

Var? Sjöstadsskolan, Hammarby allé 74-76

Anmälan? Via länk senast 14 mars

Frågor? Mejla jessica.berggren@stockholm.se

Välkomna!

/Jessica

Bli en forskande språklärare

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu finns det igen möjlighet att söka till den Ämnesdidaktiska forskarskolan på Stockholms universitet. Deltagande i forskarskolan finansieras av olika skolhuvudmän.

Stockholms stad söker 3-4 licentiander och ansökningar med språkfokus och/eller IT som didaktiskt verktyg efterfrågas speciellt . Finansieringen i Stockholm innebär att läraren får en anställning på 60 procent på utbildningsförvaltningen med en lön på 80 procent av den ordinarie lärarlönen. 50 procent utgörs av studier, 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen, där du får många trevliga kollegor :) Resterande 40 procent är undervisning på skolan.

Vidare ska du vara tillsvidareanställd i Stockholms stad och ha minst fyra års vitsordad tjänstgöring. Du bör också ha en tydlig idé om forskningens inriktning och tankar kring genomförandet av avhandlingsarbetet (1-2 A 4). Du ska också ha mycket goda kunskaper i svenska och engelska, såväl muntligt som skriftligt.

Sista ansökningsdag är 26 mars. Mer information om ansökan finns här.

Det finns också en hel del ”vanliga” doktorandtjänster i språk ute just nu:

Engelsk lingvistik, Stockholms universitet

Tvåspråkighet, Stockholms universitet

Tyska – språk och makt, Stockholms universitet

Tyska, Stockholms universitet

Engelsk lingvistik, Karlstads universitet

/Jessica

Information från inspirationsträff för språklärare

Skärmklipp 2017-02-13 09.28.14

Här kommer information från vår senaste träff för lärare i moderna språk som den här gången också inkluderade lärare i engelska. Hela 60 språklärare deltog och vi lyssnade på presentationer från TAL-projektet och från projekt som jobbar med uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion. Här kommer information som togs upp på träffen:

  • Fler träffar för lärare i moderna språk (och engelska?) kommer att anordnas under året. Just nu samordnas träffarna av Stockholms stad, Nacka kommun och Huddinge kommun. Vill din huvudman vara med eller har du andra frågor? Kontakta jessica.berggren@stockholm.se
  • Det går att läsa mer om TAL-projektet på deras hemsida  De språklärare (moderna språk) som arbetar på högstadiet och som skulle vilja vara med i en utprövning av enkäten är välkomna att höra av sig till rakel.osterberg@su.se. Utprövningen kommer att äga rum vecka 11 – 12, ev på eftermiddags- och kvällstid (beroende på deltagarnas scheman).
  • Grupperna i engelska och moderna språk som presenterade sina uppgifter deltar i så kallade ramprojekt inom Stockholm Teaching & Learning Studies. Om du är sugen på att vara med så går det att anmäla sig till nästa läsårs projekt. Deadline är den 15 april. Projekt finns i både engelska och moderna språk och fokus är uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion. Mer information om deltagande finns här. Om ni har frågor är ni välkomna att kontakta jessica.berggren@stockholm.se eller funktion.stls@stockholm.se
  • Det är dags att planera in Lärarnas forskningskonferens, LFK! Alltid på tisdag v. 44, i år 31 oktober. Vill du presentera ett tänkt, pågående eller avslutat projekt? Call for papers öppnar i slutet av mars och mer information kommer att finnas på Pedagog Stockholm  Anmälan för deltagare öppnar i mitten av maj.

//Jessica

Delta i projekt i engelska och moderna språk

Att konstruera funktionella och meningsfulla uppgifter för att utveckla förmågan att samtala på målspråket

Det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk i STLS driver ett ramprojekt som fokuserar på förmågan att kommunicera och interagera i tal (Lgr11, Gy2011) och utveckling av funktionella och meningsfulla uppgifter. Ramprojektet organiseras i flera mindre  delprojekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk. Dessutom tar arbetet avstamp i teorier kring uppgiftskonstruktion i språkundervisning.

I engelska pågår följande delprojekt:

  1. Engelska, mellanstadiet och gymnasiet. Eva Östberg, Storkyrkoskolan, Marita Andreasson, Björngårdsskolan, Kjell Jansson, Hemmestaskolan och Maria Krameus, Värmdö gymnasium.
  2. Engelska, mellan- och högstadiet. Anna Löfqvist, Järla skola, Anna Rönquist, Malin Haglind och Emmeli Johansson, Eklidens skola
  3. Engelska, mellan- och högstadiet. Gunilla Finnson, Kristina Nyström, Charlotta Wilson och Hedvig Anfält, Sjöstadsskolan.      

I moderna språk pågår följande delprojekt:

  1. Spanska, högstadiet och gymnasiet. Fredrika Nyström, Stina Säfström, Nya Elementar och Eva Söderblom, Kunskapsgymnasiet, Globen.
  2. Franska, spanska, och tyska, högstadiet. Kajsa Genell, Margareta Winter, Nya Elementar, Anna de Matos Lundström, Träkvista skola och Ann-Charlotte Karlsson, Maria Lindberg Persson, Miriam Selin, Eklidens skola.

Varje delprojekt är värdefullt

Det övergripande syftet med att få i gång flera mindre projekt som tar utgångspunkt i samma förmåga är att på sikt kunna bidra med mera samlad kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna interagera muntligt, om hur denna förmåga kan förstås i relation till det centrala innehållet och i relation till olika åldrar. Vidare kan vi få en ökad kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur deras kunskaper kan bedömas. Detta innebär att varje mindre projekt är betydelsefullt för att vi ska få en mera omfattande kunskap om hur man kan arbeta i relation till förmågorna i Lgr11/Gy2011.

Vill du vara med?

Om du är intresserad av att delta, kan du läsa mer om förutsättningar samt finna ansökningsblankett här.  Nästa möjlighet att anmäla intresse till ramprojekt i engelska och moderna språk är 15 april. Frågor? Kontakta funktion.stls@stockholm.se

/Jessica

Forskning pågår – i realtid

20170125

Under taggen forskning pågår har vi publicerat intervjuer med forskare om deras pågående eller avslutade ämnesdidaktiska studier. Vi hoppas kunna lägga ut fler under våren och vi tar gärna in tips på relevant forskning och det är helt okej att nominera sig själv. Mina bloggkollegor Annika, Karina och Lisa har presenterat sina licentiatstudier i spanska och engelska om grammatik, agens och bedömning.

Min forskning handlar om kamratrespons i engelska på högstadiet med den övergripande forskningsfrågan Vad kan elever lära sig om skrivande i engelska genom att ge återkoppling? Jag tog min licentiatexamen 2013 (Learning from giving feedback: insights from EFL writing classrooms in a Swedish lower secondary school) och håller nu på att bygga ut den studien mot en doktorsexamen. Det är en spännande process – jag använder samma tillvägagångssätt nu i min andra studie som jag gjorde i min första, men arbetar med andra lärare och elever vilket utmanar och expanderar det jag gjorde och såg tidigare.

Just nu är jag i post-it-lappsfasen. Jag har ägnat det senaste året åt analys och ska nu sätta mina resultat på pränt. Det innebär i praktiken att jag parallellt skriver ner resultat, analyserar mer, letar exempel, går tillbaka till teori och metod, läser, funderar på vad mina resultat innebär, skriver, läser mer och så vidare. Just nu i en till synes oändlig process. Att få ner alla tankar och ”todo” är viktigt och därför är nu ett hörn av mitt kök dekorerat med färgglada post-it lappar, som jag försöker få in i nuvarande utkast till avhandling.

Veckans fokus är elevernas samtal under kamratrespons. Jag har studerat deras muntliga interaktion genom att analysera deras tal. Jag baserar min analys på tre kategorier av tal som tidigare forskning om problemlösning mellan elever har identifierat:

  • Disputational talk: oenighet, individuella beslut, tävlingsinriktad, ”Nej, det är fel!”
  • Cumulative talk: enighet, okritiskt, upprepningar, vidareutvecklingar utan utvärdering
  • Exploratory talk: kritiskt och konstruktivt, noggrann utvärdering, frågor och svar, försöker nå enighet, ”reasoning is ’visible’” (Littleton & Mercer, 2013, s. 15-16)

Vilken typ tror ni eleverna använder främst när de ska prata om sina kamraters texter och formulera återkoppling?

Jag vet svaret, men för min del behöver jag också fundera på vad det betyder för kamratrespons och för elevers lärande. Det svaret kommer också så småningom; innan årets slut är planen att jag ska lägga fram min avhandling. Jag kommer att avlämna rapport då och då här i bloggen och ni får gärna kommentera och ställa frågor. Hejarop och annan pepp mottages också tacksamt just nu :)

//Jessica

Referenser

Littleton, K. & Mercer, N. (2013). Interthinking: Putting talk to work. Abingdon: Routledge.

Forskning pågår om olika gruppers attityder till svenska elevers talade spanska

1. Vad har du undersökt i din studie/Vad undersöker du nu i din studie?
Jag undersöker olika gruppers attityder till svenska elevers talade spanska. Mer specifikt så har jag spelat in dialoger producerade av elever i spanska 4 på gymnasiet. I en intervjustudie så undersöker jag vad olika människor tycker om det de hör. Jag är mitt uppe i materialinsamlandet, och det ser ut som att det kommer röra sig om tre olika grupper av informanter: spansklärare i Sverige, lärare i spanska som främmande språk i Spanien, och slutligen modersmålstalande spanjorer som inte är lärare. Tanken är att jämföra de tre gruppernas attityder till de svenska elevernas tal.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?
Det slog mig att jag som lärare ofta tog mig väldigt stora friheter med vad som var viktigt och inte för mina elever, och då i synnerhet när det kommer till vilka fel som var allvarliga och vilka som inte var det. Ett exempel är att jag lade stor vikt vid att kunna böja verb, men brydde mig inte om substantivens genus, eftersom det inte var viktigt för mig personligen. Men vem är jag att säga vad som är viktigt i ett språk och inte? När jag började intressera mig för frågan om vilka fel som var allvarliga och vilka som inte var det, så märkte jag att jag inte fick svar på mina frågor. Så det blev till att göra jobbet själv!

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?
Jag samlar material just nu, men förhoppningsvis får jag fram någon form av konsensus kring vad som är viktigt för eleverna när de talar spanska.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?
För tidigt att säga! Men om alla mina informanter hävdar att substantivens genus är det viktigaste som finns, ja då har jag ju anledning att förändra min undervisning.

5. Vilka nya tankar och frågor har uppstått under arbetet med din studie?
Jag är även lärare i franska och skulle gärna vilja bredda studien till att inkludera ännu ett romanskt språk.

Victor Jorméus – Doktorand vid Göteborgs Universitet (under hösten 2016 i Barcelona för materialinsamling).

Muntlig språkfärdighet i moderna språk

TAL(På bilden: Gudrun Erickson, Camilla Bardel, Heini-Marja Pakula, Neus Figueras Casanovas, Rosamund Mitchell, Malin Ågren, Rakel Österberg, Susan Sayehli, och Jonas Granfeldt)

I mitten av december var jag på ett symposium som handlade om muntlig språkfärdighet i främmande språk: Moderna språk – samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning i skolan. Symposiet arrangerades som en del i ett stort och spännande forskningsprojekt, TAL-projektet. Under ett par år ska projektet undersöka moderna språk i skolan, med speciellt fokus på muntlig språkfärdighet. Det är en stor utmaning att genom undervisning hjälpa eleverna att utveckla muntlig produktion och det kan också vara svårt att bedöma. Större internationella studier som ESLC inkluderar oftast inte tal och samtal av praktiska skäl. Genom enkäter till rektorer och lärare samt ett antal fallstudier kommer TAL-projektet att titta på lärande, undervisning och bedömning i främmande språk i svensk skolkontext.

I samband med symposiet presenterade de ansvariga för projektet sina tankar och preliminära resultat och fick återkoppling från internationella experter inom området och oss andra i publiken. Dessutom presenterades andra närliggande studier från olika europeiska länder för att skapa ett större sammanhang. Jag ser fram emot att följa projektet och ta del av resultat om ett par år.

/Jessica

Forskning pågår om grammatikens roll i ett kommunikativt språkklassrum

Annika Nylén

1. Vad har du undersökt i din studie?

Jag har studerat spansklärare på gymnasiets uppfattningar om grammatikens roll i undervisningen. Grammatikens plats i klassrummen är en gammal fråga som belysts och diskuterats sedan sekler, men med varje ny inriktning och mål med språkundervisningen, så ändrar den sin plats. Ömsom är grammatiken hela språket (kan man den så kan man språket), ömsom har den varit åsidosatt. Jag var intresserad av att få kunskap om hur språklärare resonerar idag för att kartlägga värderingar, dilemman och förslag.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska fältet?

Det finns en hel del internationell forskning i ämnet men lite i Sverige om främmande språkundervisningen angående grammatikens roll idag. Sveriges ämnes- och kursplaner i moderna språk problematiserar inte heller grammatiken som sådan i någon större bemärkelse, ej heller erbjuder våra styrdokument didaktiska modeller som underlag och vägledning angående grammatikens roll. Däremot erbjuder ”Gemensam europeisk referensram för språk; lärande, undervisning och bedömning” (2009) modeller och ansatser baserade på forskning om hur grammatiken kan undervisas.

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?

Lärarna grundar framförallt sina värderingar på egna erfarenheter (som språkinlärare och språklärare), när de beskriver sina uppfattningar om grammatikens roll i undervisningen. Få lärare refererar till didaktiska modeller som de antagit eller inspirerats av från lärarutbildningen eller från forskning de själva tagit del av. Intressant att konstatera är att lärarnas egna dragna slutsatser resulterat i synsätt angående grammatikens roll i undervisningen, i linje med vad aktuell forskning föreslår. Majoriteten av lärarna understryker betydelsen av att undervisningen bedrivs på ett induktivt och explicit vis vad gäller språkets strukturer. Detta synsätt kan beskrivas som Focus on form.

Lärarnas övergripande bild av grammatikens betydelse för språkinlärning är unison. Alla anser att grammatik ska ingå och vara en viktig del i undervisningen och att den grammatiska kompetensen främjar den kommunikativa kompetensen. Det framstår tydligt att lärarna anser att i kommunikativ kompetens ingår grammatisk, något som sedan det kommunikativa genomslaget varit en självklar men utmanande sanning för lärare. Grammatikens dubbla perspektiv (system och funktion) i undervisningen, påpekar många, är en viktig utmaning att anta för att eleverna ska uppnå ett avancerat språk.

Många lärare brottas ändå med hur-frågan angående grammatikens roll och de dilemman som framkom handlade om hur grammatiska kategorier på bästa sätt kan kopplas till olika skriv- och samtalsgenrer. Även frekvens och urval (vilka grammatiska kategorier och hur ofta?)var vanliga dilemman.

Lärarnas hjärtefrågor (core belifs), starkt befästa, är framförallt de språkdidaktiska frågorna medan allmändidaktiska frågeställningar i högre grad utgör perifera frågor.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?

Jag har idag en mer detaljerad kunskap om grammatikens olika möjligheter och begränsningar i relation till kommunikativa mål i undervisningen. Det jag förut anade har fått konkreta forskningsreferenser och skapar en större tyngd och vetenskaplighet; det gäller språkets strukturer och dess olika kategorier i relation till kommunikationens mål. I allmänhet uppfattar jag i högre grad betydelsen av en problematiserad och välplanerad undervisning och jag ser tydligare behovet av att urskilja produkt och process och de olika delar en lektion består av i relation till tid, syfte och innehåll.

5. Det har gått ett år sedan du licade – vilka nya tankar och frågor har uppstått sedan dess?

De konkreta ämnesdidaktiska frågorna, för att skapa modeller för undervisning, är de tankar jag närt. Lärarnas dilemman och förslag resulterar i konkreta uppslag som kan studeras:

a) Hur kan grammatikens kategorier kopplas till olika texttyper och talsituationer? Hur kan det systematiseras och organiseras i klassrummet?

b) Vilka delar av de språkliga strukturerna kan bearbetas implicit respektive explicit?

c) Hur bearbetas de komplexa strukturerna i klassrummet?

d) Hur kan vi utveckla elevernas förmåga att processa input?

Licentiatuppsats:
Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning, spansklärares värderingar, dilemman och förslag.

http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A807692&dswid=-176

Seminarier om språkundervisning på Leda lärande

IMG_3018 (1)

Leda lärande, en konferens för karriärlärare och skolledare i Stockholms stad, anordnas i år för andra gången och vi hoppas kunna upprepa förra årets succé. Den 7 september träffas vi på Waterfront och som språklärare har jag flera programpunkter att se fram emot lite extra (saxat från programmet):

Akademiskt ordförråd på engelska – hur utvecklas det? Eva Olsson, fil.dr., Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

Hur förstår elever objektet? En kartläggning och undersökning av hur elever förstår och lär sig objektet i undervisningen i tyska och franska. Eva Schough Tarandi, förstelärare, Anna-Karin Johansson, lärare, Kungsholmens gymnasium

Grammatikens plats i våra kommunikativa språkklassrum – att använda forskningsresultat i praktiken. Annika Nylén, fil.lic. lärare i spanska och svenska samt lektor, Kungsholmens gymnasium.

Samtänka och samtala om kamraters texter på engelska. Jessica Berggren, lektor på FoU-enheten och doktorand på Engelska institutionen, Stockholms universitet.

Att packa upp instruktioner och uppgifter – En learning study i engelska. Pernilla Kronestedt, biträdande rektor, Gullingeskolan, Anna Palmer, lärare i engelska och franska, Eriksdalsskolan, Jessica Berggren, lektor på FoU-enheten och doktorand, Engelska institutionen, Stockholms universitet.

Och ja, jag talar lite i egen sak eftersom jag själv är inblandad i två av presentationerna :) Som bedömningsnörd är jag också nyfiken på följande seminarium:

Elevers tankar om bedömning – och vad vi kan tänka om det. Jennie Sivenbring, lektor i barn- och ungdomsvetenskap, Göteborgs universitet.

Det blir med andra ord en späckad dag och för oss som också är med och arrangerar dagen är det dags att ta på den lila t-shirten igen.

/Jessica