Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
vetenskaplig grund

Projekt för att utveckla undervisningen i engelska och moderna språk

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Nu är det dags att skicka in ansökan för att vara med i något av våra språkdidaktiska projekt i Stockholm Teaching & Learning Studies! Om du vill träffa oss som koordinerar nätverket, bolla idéer och få information om förutsättningar och ansökningsförfarande är du mycket välkommen på vår informationsträff den 25 januari. Mötet är i Stora Munkan Fleminggatan 113, kl. 14.00-16.30 (drop-in).  På träffen finns också möjlighet att få stöd i ansökningsskrivande på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.  Anmälan sker på den här länken senast 23 januari:  https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=119861

Vad är ett ämnesdidaktiskt projekt?

Ett ämnesdidaktiskt projekt utgår från ett undervisningsrelaterat problem som vi med hjälp av vetenskapliga metoder undersöker och försöker lösa. Beroende på problem och forskningsfråga väljer vi olika metoder, men tre ledord brukar vi hålla oss till: kollaboration, intervention och iterativitet. I praktiken innebär detta kortfattat att lärare och forskare samarbetar genom att testa idéer i klassrummet, analysera, förändra och testa igen.

Ser alla projekt likadana ut?

Vi har två olika typer av projekt:

1) FoU-projekt som ni driver själva med stöd av oss i nätverket. I ansökan till ett FoU-projekt beskriver du och dina kollegor bakgrund till problemet ni vill undersöka, tänkt forskningsfråga, metod och hur ni tänker sprida projektet, till exempel. I ett FoU-projekt förväntas deltagarna vara ganska självgående, men får stöd i processen av oss i nätverket. Ett FoU-projekt pågår i två år.

2) Ramprojekt är ett långsiktigt övergripande projekt med flera olika delprojekt som tillsammans bildar en större studie. I vårt nätverket har vi ett ramprojekt som utgår från problemet att få våra språkelever att interagera muntligt, att samtala helt enkelt. Du kan läsa mer om inriktningen på vår hemsida. Detta projekt drivs av oss som koordinerar nätverket och det innebär mer vetenskapligt stöd i processen. Om du vill vara med i vårt ramprojekt skickar du in en intresseanmälan. Du behöver alltså inte själv formulera en forskningsplan eller hitta kollegor att samarbeta med. Deltagande i ramprojekt sträcker sig över ett läsår.

Kan vem som helst vara med i era projekt?

Just nu vänder sig projekten till skolor och lärare vars huvudmän är med i Stockholm Teaching & Learning Studies (Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Kunskapsskolan och Fryshusets gymnasium). Gemensamt för alla huvudmän är att deltagande ska godkännas av rektor som också ska se till att förutsättningar i tid finns. Huvudmännen erbjuder också viss finansiering till skolor vars lärare deltar, men det ser olika ut beroende på huvudman. Mer information om förutsättningar och projekt finns på vår hemsida. Sista ansökningsdag är 15 mars (FoU-projekt) respektive 15 april (ramprojekt).

Vi hoppas att vi ses på informationsträffen den 25 januari och/eller att ni hör av er till oss om ni tycker det låter intressant och vill veta mer. ”Vi” är Jessica, Karina och Anette som också driver den här bloggen. Ställ gärna frågor i kommentarerna till detta inlägg eller skicka ett mejl till jessica.berggren(snabel-a)stockholm.se

Spansklärardagarna i Uppsala 1-2 februari

Vad menar vi med grammatik i en handlingsorienterad spanskundervisning?

Första veckan i februari 2019 är det dags för de två årligt återkommande spansklärardagarna som anordnas av Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. I år arrangeras seminariedagarna i samarbete med FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad och Uppsala kommun. Evenemanget äger rum på Blåsenhus, Uppsala universitet.

Spansklärardagarna behandlar kunskap och innovativa ämnesdidaktiska perspektiv som tillkommit under senare år. Fokus läggs på aktuella frågeställningar och praktiska exempel på kommunikativ och handlingsorienterad språkundervisning inom ett tematiskt arbetsområde. Temat för årets träff är nutida perspektiv på grammatik i spanskundervisningen.

Programmet innehåller föredrag och workshops främst inom följande områden:

  • Grammatik i teori och praktik
  • Textuell kompetens
  • Aktuell språkdidaktisk forskning om lärande och undervisning i spanska

Seminariet vänder sig till verksamma lärare i spanska, lärarstuderande och andra som är intresserade av lärande och undervisning i spanska.

Det färdiga programmet kommer ut i slutet av november, men redan nu är två föreläsningar klara:

Lourdes Miquel kommer att tala om Aportaciones de un enfoque cognitivo en el tratamiento de la gramática: explicaciones, actividades y tratamiento del error.

Pedro Gras kommer att tala om ¿Lo escribe, le escribe, se escribe…? Cómo hacer significativa la elección de los pronombres personales átonos

Anmäl dig!

Seminariet är kostnadsfritt. Observera att platsantalet är begränsat. Anmälan senast 7 december 2018 (anmälan stänger när max antal deltagare uppnås).

Eftersom Stockholms stad är en av medarrangörerna finns det ett antal platser reserverade för lärare anställda av Stockholms stad. Lärare anställda av Stockholms stad har därför en egen anmälningslänk (Obs! Endast för lärare anställda av Stockholms stad)

Anmälan för lärare anställda av andra skolhuvudmän finns på Spansklärardagarnas hemsida.

/Jessica

Forskning pågår – engelskundervisning i flerspråkiga kontexter

Anette

Anette Resare Jansson är licentiand i den Ämnesdidaktiska forskarskolan, ÄdFo. Här beskriver hon sin pågående forskning. 

Vad undersöker du i din studie?

Min studie fokuserar på engelskundervisning i flerspråkiga kontexter, och på vilket sätt den kan utformas för att inkludera elevers samtliga språk som viktiga resurser för utvecklandet av en kommunikativ språklig kompetens.

Hur samlar du information?

Jag samlar information dels genom intervjuer i fokusgrupper, där elever utifrån filmklipp diskuterar sina erfarenheter av kommunikation i kontexter där det inte finns ett gemensamt språk, dels genom klassrumsinterventioner i form av uppgifter där eleverna använder sina förstaspråk för att stötta kommunikation på engelska.

Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?

Jag tycker att det är viktigt, inte minst utifrån ett likvärdighetsperspektiv, att alla elever ges möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på engelska. I ett språkdidaktiskt perspektiv innebär det att vi behöver vara medvetna om hur elever utifrån sina tidigare språkliga resurser lär sig ett språk. Min studie fokuserar på ett område som det i en svensk kontext inte finns så mycket forskning kring, det vill säga vilka möjligheter flerspråkiga elever har att utveckla ytterligare ett språk, i mitt fall engelska.

Hur tror du att dina resultat kan förbättra språkundervisning och lärande?

Min förhoppning är att resultaten från min studie kan bidra till en ökad generell medvetenhet om hur viktiga elevers samtliga språkliga resurser är för den språkliga utvecklingen, och att denna medvetenhet kan medverka till att undervisningen i flerspråkiga klassrum utformas för att i högre grad än idag inkludera alla elevers språk och därmed bidra till förbättrat lärande.

Har du några tips att ge lärare som vill börja forska?

  • Det är viktigt att du utgår från utmaningar som du själv identifierat i din egen undervisningspraktik.
  • Är du intresserad av att genom forskning inom språkdidaktik bidra till ämnesutveckling rekommenderar jag att du söker forskarutbildningen, ÄdFo, det är mycket intressant, stimulerande och viktigt!

Konversationsanalys som språkdidaktiskt verktyg

IC

Interactional competence in a second language: What is it?

Nu är det dags för ännu en träff för lärare i engelska och moderna språk! Träffen kommer att handla om muntlig interaktion och konversationsanalys som didaktiskt verktyg. Workshopen, som hålls på engelska, presenteras av Silvia Kunitz som är lektor på Stockholms universitet.

Speaking is a crucial ability for second language users. Yet, it is difficult to define exactly what the speaking ability entails. In this workshop, we will explore how Conversation Analysis (CA) approaches the study of talk-in-interaction. Specifically, CA aims to describe what people do when they interact with each other and describes interactional competence (IC) as the ability to accomplish recognizable social actions through speaking. In the workshop, we will also analyze teaching and testing materials for IC-instruction that were designed by second language teachers in a US research university.

När? Onsdag 21 mars, kl. 16.30-19.00. Vi börjar med fika. Programmet startar 17.00.

Var? Sjöstadsskolan, Hammarby allé 74-76

Anmälan? Via länk senast 14 mars

Frågor? Mejla jessica.berggren@stockholm.se

Välkomna!

/Jessica

Bli en forskande språklärare

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu finns det igen möjlighet att söka till den Ämnesdidaktiska forskarskolan på Stockholms universitet. Deltagande i forskarskolan finansieras av olika skolhuvudmän.

Stockholms stad söker 3-4 licentiander och ansökningar med språkfokus och/eller IT som didaktiskt verktyg efterfrågas speciellt . Finansieringen i Stockholm innebär att läraren får en anställning på 60 procent på utbildningsförvaltningen med en lön på 80 procent av den ordinarie lärarlönen. 50 procent utgörs av studier, 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen, där du får många trevliga kollegor :) Resterande 40 procent är undervisning på skolan.

Vidare ska du vara tillsvidareanställd i Stockholms stad och ha minst fyra års vitsordad tjänstgöring. Du bör också ha en tydlig idé om forskningens inriktning och tankar kring genomförandet av avhandlingsarbetet (1-2 A 4). Du ska också ha mycket goda kunskaper i svenska och engelska, såväl muntligt som skriftligt.

Sista ansökningsdag är 26 mars. Mer information om ansökan finns här.

Det finns också en hel del ”vanliga” doktorandtjänster i språk ute just nu:

Engelsk lingvistik, Stockholms universitet

Tvåspråkighet, Stockholms universitet

Tyska – språk och makt, Stockholms universitet

Tyska, Stockholms universitet

Engelsk lingvistik, Karlstads universitet

/Jessica

Information från inspirationsträff för språklärare

Skärmklipp 2017-02-13 09.28.14

Här kommer information från vår senaste träff för lärare i moderna språk som den här gången också inkluderade lärare i engelska. Hela 60 språklärare deltog och vi lyssnade på presentationer från TAL-projektet och från projekt som jobbar med uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion. Här kommer information som togs upp på träffen:

  • Fler träffar för lärare i moderna språk (och engelska?) kommer att anordnas under året. Just nu samordnas träffarna av Stockholms stad, Nacka kommun och Huddinge kommun. Vill din huvudman vara med eller har du andra frågor? Kontakta jessica.berggren@stockholm.se
  • Det går att läsa mer om TAL-projektet på deras hemsida  De språklärare (moderna språk) som arbetar på högstadiet och som skulle vilja vara med i en utprövning av enkäten är välkomna att höra av sig till rakel.osterberg@su.se. Utprövningen kommer att äga rum vecka 11 – 12, ev på eftermiddags- och kvällstid (beroende på deltagarnas scheman).
  • Grupperna i engelska och moderna språk som presenterade sina uppgifter deltar i så kallade ramprojekt inom Stockholm Teaching & Learning Studies. Om du är sugen på att vara med så går det att anmäla sig till nästa läsårs projekt. Deadline är den 15 april. Projekt finns i både engelska och moderna språk och fokus är uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion. Mer information om deltagande finns här. Om ni har frågor är ni välkomna att kontakta jessica.berggren@stockholm.se eller funktion.stls@stockholm.se
  • Det är dags att planera in Lärarnas forskningskonferens, LFK! Alltid på tisdag v. 44, i år 31 oktober. Vill du presentera ett tänkt, pågående eller avslutat projekt? Call for papers öppnar i slutet av mars och mer information kommer att finnas på Pedagog Stockholm  Anmälan för deltagare öppnar i mitten av maj.

//Jessica

Delta i projekt i engelska och moderna språk

Att konstruera funktionella och meningsfulla uppgifter för att utveckla förmågan att samtala på målspråket

Det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk i STLS driver ett ramprojekt som fokuserar på förmågan att kommunicera och interagera i tal (Lgr11, Gy2011) och utveckling av funktionella och meningsfulla uppgifter. Ramprojektet organiseras i flera mindre  delprojekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk. Dessutom tar arbetet avstamp i teorier kring uppgiftskonstruktion i språkundervisning.

I engelska pågår följande delprojekt:

  1. Engelska, mellanstadiet och gymnasiet. Eva Östberg, Storkyrkoskolan, Marita Andreasson, Björngårdsskolan, Kjell Jansson, Hemmestaskolan och Maria Krameus, Värmdö gymnasium.
  2. Engelska, mellan- och högstadiet. Anna Löfqvist, Järla skola, Anna Rönquist, Malin Haglind och Emmeli Johansson, Eklidens skola
  3. Engelska, mellan- och högstadiet. Gunilla Finnson, Kristina Nyström, Charlotta Wilson och Hedvig Anfält, Sjöstadsskolan.      

I moderna språk pågår följande delprojekt:

  1. Spanska, högstadiet och gymnasiet. Fredrika Nyström, Stina Säfström, Nya Elementar och Eva Söderblom, Kunskapsgymnasiet, Globen.
  2. Franska, spanska, och tyska, högstadiet. Kajsa Genell, Margareta Winter, Nya Elementar, Anna de Matos Lundström, Träkvista skola och Ann-Charlotte Karlsson, Maria Lindberg Persson, Miriam Selin, Eklidens skola.

Varje delprojekt är värdefullt

Det övergripande syftet med att få i gång flera mindre projekt som tar utgångspunkt i samma förmåga är att på sikt kunna bidra med mera samlad kunskap om vad elever behöver kunna för att kunna interagera muntligt, om hur denna förmåga kan förstås i relation till det centrala innehållet och i relation till olika åldrar. Vidare kan vi få en ökad kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur deras kunskaper kan bedömas. Detta innebär att varje mindre projekt är betydelsefullt för att vi ska få en mera omfattande kunskap om hur man kan arbeta i relation till förmågorna i Lgr11/Gy2011.

Vill du vara med?

Om du är intresserad av att delta, kan du läsa mer om förutsättningar samt finna ansökningsblankett här.  Nästa möjlighet att anmäla intresse till ramprojekt i engelska och moderna språk är 15 april. Frågor? Kontakta funktion.stls@stockholm.se

/Jessica

Forskning pågår – i realtid

20170125

Under taggen forskning pågår har vi publicerat intervjuer med forskare om deras pågående eller avslutade ämnesdidaktiska studier. Vi hoppas kunna lägga ut fler under våren och vi tar gärna in tips på relevant forskning och det är helt okej att nominera sig själv. Mina bloggkollegor Annika, Karina och Lisa har presenterat sina licentiatstudier i spanska och engelska om grammatik, agens och bedömning.

Min forskning handlar om kamratrespons i engelska på högstadiet med den övergripande forskningsfrågan Vad kan elever lära sig om skrivande i engelska genom att ge återkoppling? Jag tog min licentiatexamen 2013 (Learning from giving feedback: insights from EFL writing classrooms in a Swedish lower secondary school) och håller nu på att bygga ut den studien mot en doktorsexamen. Det är en spännande process – jag använder samma tillvägagångssätt nu i min andra studie som jag gjorde i min första, men arbetar med andra lärare och elever vilket utmanar och expanderar det jag gjorde och såg tidigare.

Just nu är jag i post-it-lappsfasen. Jag har ägnat det senaste året åt analys och ska nu sätta mina resultat på pränt. Det innebär i praktiken att jag parallellt skriver ner resultat, analyserar mer, letar exempel, går tillbaka till teori och metod, läser, funderar på vad mina resultat innebär, skriver, läser mer och så vidare. Just nu i en till synes oändlig process. Att få ner alla tankar och ”todo” är viktigt och därför är nu ett hörn av mitt kök dekorerat med färgglada post-it lappar, som jag försöker få in i nuvarande utkast till avhandling.

Veckans fokus är elevernas samtal under kamratrespons. Jag har studerat deras muntliga interaktion genom att analysera deras tal. Jag baserar min analys på tre kategorier av tal som tidigare forskning om problemlösning mellan elever har identifierat:

  • Disputational talk: oenighet, individuella beslut, tävlingsinriktad, ”Nej, det är fel!”
  • Cumulative talk: enighet, okritiskt, upprepningar, vidareutvecklingar utan utvärdering
  • Exploratory talk: kritiskt och konstruktivt, noggrann utvärdering, frågor och svar, försöker nå enighet, ”reasoning is ’visible’” (Littleton & Mercer, 2013, s. 15-16)

Vilken typ tror ni eleverna använder främst när de ska prata om sina kamraters texter och formulera återkoppling?

Jag vet svaret, men för min del behöver jag också fundera på vad det betyder för kamratrespons och för elevers lärande. Det svaret kommer också så småningom; innan årets slut är planen att jag ska lägga fram min avhandling. Jag kommer att avlämna rapport då och då här i bloggen och ni får gärna kommentera och ställa frågor. Hejarop och annan pepp mottages också tacksamt just nu :)

//Jessica

Referenser

Littleton, K. & Mercer, N. (2013). Interthinking: Putting talk to work. Abingdon: Routledge.

Forskning pågår om olika gruppers attityder till svenska elevers talade spanska

1. Vad har du undersökt i din studie/Vad undersöker du nu i din studie?
Jag undersöker olika gruppers attityder till svenska elevers talade spanska. Mer specifikt så har jag spelat in dialoger producerade av elever i spanska 4 på gymnasiet. I en intervjustudie så undersöker jag vad olika människor tycker om det de hör. Jag är mitt uppe i materialinsamlandet, och det ser ut som att det kommer röra sig om tre olika grupper av informanter: spansklärare i Sverige, lärare i spanska som främmande språk i Spanien, och slutligen modersmålstalande spanjorer som inte är lärare. Tanken är att jämföra de tre gruppernas attityder till de svenska elevernas tal.

2. Varför är din studie viktig inom det språkdidaktiska forskningsfältet?
Det slog mig att jag som lärare ofta tog mig väldigt stora friheter med vad som var viktigt och inte för mina elever, och då i synnerhet när det kommer till vilka fel som var allvarliga och vilka som inte var det. Ett exempel är att jag lade stor vikt vid att kunna böja verb, men brydde mig inte om substantivens genus, eftersom det inte var viktigt för mig personligen. Men vem är jag att säga vad som är viktigt i ett språk och inte? När jag började intressera mig för frågan om vilka fel som var allvarliga och vilka som inte var det, så märkte jag att jag inte fick svar på mina frågor. Så det blev till att göra jobbet själv!

3. Vilka är dina viktigaste resultat för undervisning och lärande?
Jag samlar material just nu, men förhoppningsvis får jag fram någon form av konsensus kring vad som är viktigt för eleverna när de talar spanska.

4. Hur har dina resultat påverkat din egen undervisning och din syn på undervisning i allmänhet?
För tidigt att säga! Men om alla mina informanter hävdar att substantivens genus är det viktigaste som finns, ja då har jag ju anledning att förändra min undervisning.

5. Vilka nya tankar och frågor har uppstått under arbetet med din studie?
Jag är även lärare i franska och skulle gärna vilja bredda studien till att inkludera ännu ett romanskt språk.

Victor Jorméus – Doktorand vid Göteborgs Universitet (under hösten 2016 i Barcelona för materialinsamling).

Muntlig språkfärdighet i moderna språk

TAL(På bilden: Gudrun Erickson, Camilla Bardel, Heini-Marja Pakula, Neus Figueras Casanovas, Rosamund Mitchell, Malin Ågren, Rakel Österberg, Susan Sayehli, och Jonas Granfeldt)

I mitten av december var jag på ett symposium som handlade om muntlig språkfärdighet i främmande språk: Moderna språk – samspelet mellan lärande, undervisning och bedömning i skolan. Symposiet arrangerades som en del i ett stort och spännande forskningsprojekt, TAL-projektet. Under ett par år ska projektet undersöka moderna språk i skolan, med speciellt fokus på muntlig språkfärdighet. Det är en stor utmaning att genom undervisning hjälpa eleverna att utveckla muntlig produktion och det kan också vara svårt att bedöma. Större internationella studier som ESLC inkluderar oftast inte tal och samtal av praktiska skäl. Genom enkäter till rektorer och lärare samt ett antal fallstudier kommer TAL-projektet att titta på lärande, undervisning och bedömning i främmande språk i svensk skolkontext.

I samband med symposiet presenterade de ansvariga för projektet sina tankar och preliminära resultat och fick återkoppling från internationella experter inom området och oss andra i publiken. Dessutom presenterades andra närliggande studier från olika europeiska länder för att skapa ett större sammanhang. Jag ser fram emot att följa projektet och ta del av resultat om ett par år.

/Jessica