Ny artikel om elevers förmåga att planera systematiska undersökningar.

IMG_0323

Alla NV-lärare kan andas ut. Helgens läsning är räddad! Nu finns en rykande färsk artikel i NV-didaktik publicerad i skriften Forskning om undervisning och lärande. Studien är genomförd av NT-utvecklaren Cecilia Bergvall som ett RAM-projekt inom Stockholm Teaching and Learning Studies. I studien granskas en uppgift i Skolverkets DiNO-material som syftar till att bedöma elevers förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Elever i årskurserna 4, 6 och 8 engagerades i att planera en naturvetenskaplig undersökning utifrån materialet.  Resultatet visar att olika elevgrupper tar sig an uppgiften på väldigt olika sätt och att materialet inte nödvändigtvis skapar den bedömningssituation som avses. Du kan läsa mer här.

Om hållbar utveckling i utbildning

Hållbar utveckling i utbildning

Frågan om Hållbar utveckling är högst aktuell inom utbildning, på grundnivå såväl som på högre nivå. I Brundtlandrapporten från 1987 (Länk till rapporten på engelska: http://www.un-documents.net/wced-ocf.htm) beskrivs Hållbar utveckling ”[som en] utveckling [vilken] tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

En dekonstruktion av begreppet synliggör tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Den ekologiska inbegriper miljömässiga faktorer, t ex vatten, luft och land, men också människans hälsa som i hög grad påverkas av miljön. Den sociala innefattar individen och dennes fysiska och psykologiska behov. Begrepp såsom rättvisa, makt, rättigheter och tillit blir betydelsefulla i tillvaratagandet av möjligheterna att uppfylla individens men också planetens behov. Den ekonomiska handlar om ekonomisk tillväxt men också synliggörandet av dess konsekvenser vilka kan antingen verka främjande eller hämmande för hållbar utveckling.

Ett gemensamt ansvarstagande kring dessa tre dimensioner kan tillförsäkra en långsiktig global utveckling. Detta kan exempelvis uppnås genom implementering i utbildning av framtidens samhällsmedborgare.

I högskola och universitet

I Högskolelagen (1992: 1434) infördes en föreskrift (2005:1208) redan år 2006 om att universitet och högskolor ska främja en hållbar utveckling. I paragraf 5 a) [anges att] Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa; […]

Regeringen gav år 2016 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att utvärdera hur samtliga lärosäten arbetar med implementeringen av hållbar utveckling. Resultatet från utvärderingen som publicerades i oktober 2017 (UKÄ, 2017:14) visade att enbart en fjärdedel av lärosätena når upp till de kriterier om systematiskt kvalitetsarbete som satts upp för implementering av hållbar utveckling.  UKÄ bedömde däremot att det finns utrymme för och även pågående utvecklingsarbete på olika nivåer inom lärosätena.

I grundskola och gymnasium

Det finns ingen specifik föreskrift om hållbar utveckling i Skollagen (2010: 800) eller i Gymnasieförordningen (2010: 2039). Däremot har Skolverket formulerat en föreskrift (2009:19) om Hållbar utveckling. I den senaste lydelsen (beslutad 20 mars, 2009) presenteras den utmärkelse som tilldelas de skolor som når upp till de villkor som ställs för implementeringen av hållbar utveckling i det pedagogiska arbetet på grundskolan och gymnasieskolan.

Villkoren inbegriper ett systematiskt kvalitetsarbete med ett gemensamt ansvarstagande både av personal och elever i implementeringen och utvecklingen av det pedagogiska arbetet kring hållbar utveckling. Detta innebär ett aktivt deltagande av pedagoger och elever i formuleringen av mål för lärandet men också i planering, genomförande och utvärdering av lärandet kring hållbar utveckling. En aspekt är behandlingen av globala såväl som lokala frågor i klassrummet. Dessutom innefattar villkoren utbildning för pedagogerna och att verksamheten delar med sig av sin erfarenhet och samarbetar med andra verksamheter. Vidare att eleverna får möjlighet att påverka sitt lärande utifrån deras egna förutsättningar. Slutligen ingår en årlig analys och utvärdering av arbetet för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Utmärkelsen gäller i tre år med möjlighet till förlängning och utöver ett diplom erhåller skolan rätten att använda utmärkelsens logotyp.

Skola för hållbar utveckling

Bildtext: Utmärkelsens logotyp (Källa: https://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/hallbar-utveckling).

Vad karakteriserar ett lärande för hållbar utveckling? Enligt Skolverket (läsa om mer om detta på följande länk: https://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/hallbar-utveckling) omfattar den ”demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt, ämnesövergripande samarbeten, mångfald av pedagogiska metoder, delaktighet och inflytande från eleverna.”

På gymnasiets yrkesprogram: Vård- och omsorgsprogrammet

I relation till gymnasial yrkesutbildning kan implementeringen av hållbar utveckling genom de tre dimensionerna, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet ske genom att knyta an till programmets lärandeobjekt. På Vård- och omsorgsprogrammet är lärandeobjektet Människan. Samtliga dimensioner påverkar människan och dess fortlevnad på ett eller annat sätt. Ett förslag på hur hållbar utveckling kan synliggöras i undervisningen är att i ett första skede genomföra en gemensam kartläggning av relationen mellan människan och de tre dimensionerna av hållbar utveckling för att synliggöra för eleverna men också för pedagogerna hur vi människor påverkas. I ett andra skede kan en tematisering av de områden som noterats användas för ett fördjupningsarbete i relation till hälsa- och sjukvårdsverksamhet, vars resultat sammanförs och diskuteras gemensamt i elevgruppen. Slutligen kan arbetet analyseras och utvärderas avseende läroprocess och kunskapsutveckling, och ligga som underlag för planeringen av fortsatt arbete inom ämnesområdet.

 Hållbar utveckling modell

Bildtext: Hållbar utveckling med dess tre dimensioner och med Vård- och omsorgsprogrammets lärandeobjekt Människan i fokus för undervisningen (Maria Christidis, 2018).

Maria Christidis

Ta vara på elevers intresse för berättelser!

Budskap, tema och motiv – vanliga begrepp i ämnet svenska och som även återfinns i styrdokumenten på både grundskolan och gymnasiet. Dessa centrala litterära begrepp i skolans litteraturundervisning brukar definieras ungefär så här: budskap = det som författaren vill förmedla; tema = berättelsens grundtanke; motiv = återkommande typsituationer (som bygger upp temat). Men som så mycket annat, ju mer man funderar på det, desto knepigare blir det. Budskap, det ska alltså ha med författarens avsikt att göra, men hur kan man egentligen känna till den? Finns det över huvud taget någonting som ”vad författaren vill säga”, och är det inte risk att man med det synsättet hamnar i ett slags nyttotänkande, att berättelser ska innehålla någon sensmoral eller lärdom? Eller är budskapet istället det som läsaren uppfattar som berättelsens grundtanke? Men vänta nu! Var det inte tema som var en berättelses grundtanke? Och hur ska man förklara skillnaden mellan motiv och tema? Kan man säga att skillnaden har med berättelsens ytplan och djupplan att göra? Ja, så kan man hålla på, och det är nog just vad många svensklärare och svenska som andraspråkslärare någon gång har gjort. Många har brottats med dessa begrepp, hur man ska tydliggöra dem för eleverna, och kanske framförallt, hur man kan utforma en undervisning som utvecklar elevers förmåga att urskilja berättelsers budskap, tema och motiv.

I samband med att ungdomars fritidsläsning av skönlitteratur minskar, till förmån för annan medieanvändning såsom filmer, tv-serier och datorspel (Medierådet 2015), har flera forskare inom litteraturdidaktik under senare år tänkt sig att man kan använda elevers erfarenheter av andra textvärldar i skolans litteraturundervisning. Stefan Lundström och Anette Svensson som skrivit artikeln ”Fritidens fiktionsanvändning i ett skolperspektiv” i läslyftsmodulen Perspektiv på litteraturundervisning påpekar att ungdomar i praktiken tar del av mer berättelser än någonsin, men att det till stor del sker i andra medieformat än den tryckta texten, och att den erfarenheten bättre borde tas till vara i skolans undervisning. De menar att eleverna genom denna (mass)konsumtion av olika medieformat på fritiden besitter en kunskapsbank om berättelsers strukturella mönster och innehåll som skulle kunna vara naturliga ingångar till exempelvis analys av berättelsers budskap, tema och motiv.

Oavsett vilka åsikter och tankar man har om dagens digitaliserade värld och den förändrade fiktionsanvändning som den har medfört, så är det ändå något trösterikt och spännande i det faktum att fiktionen behåller sin kraft, om än i förändrad form. En god berättelse är en god berättelse, oavsett om den berättas vid en lägereld, läses i ens favoritfåtölj eller upplevs i ett Star Wars - datorspel. En av utmaningarna i skolans litteraturundervisning, och kanske särskilt i samband med just tolkning och analys av litterära begrepp, är att både skapa känslomässigt engagemang för läsning och den fiktiva världen, samtidigt som man ska möjliggöra för eleverna att utveckla ett analyserande och reflekterande förhållningssätt. Att i högre utsträckning använda elevernas textvärldar kanske kan vara en möjlig väg att gå?

Detta med budskap, tematik och motiv i fiktion är något som vi i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk fokuserar i vårt kommande ramprojekt. Har du själv tankar kring dessa begrepp och intresse av att fördjupa dig mer i undervisning som rör detta, så är du välkommen att anmäla intresse för deltagande i ramprojektet ”Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur”.

/Ann Ohlsson

Läs gärna tidigare blogginlägg i ämnet, ”Om böckers budskap” 

Statens medieråd (2015). Ungar & Medier 2015. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Statens medieråd.

Vad är vatten värt och varför?

lake-2063957_960_720
Vad är vatten värt och varför? Och varför köper man inte alltid det billigaste när man ska köpa en vara? Detta är frågor som elever i fyra olika årskurser (årskurs 2, 4, 5 och 8) under året har fått brottats med som en del av det projekt kring ekonomiskt värde som genomförs inom ramen för SO-nätverket. Att förstå och kunna resonera kring ekonomiskt värde är en del av det centrala innehållet I Samhällskunskapen. Men hur uppfattar elever ekonomiskt värde och vad behöver undervisningen synliggöra för att eleverna ska kunna utveckla sin förmåga att analysera detta?

Det är väldigt fascinerande att läsa vad elever svarar på frågor om vattens värde och varför man inte alltid köper det billigaste av en vara. När vi har analyserat elevsvaren ser vi att det finns väldigt olika sätt att förstå ekonomiskt värde – allt från att värde handlar om en varas inneboende kvalitet, till att värde är något som tillskrivs varan, exempelvis beroende på hur gärna man vill ha den eller behöver den, eller att värde sätts i relation till andra större frågor, som till exempel hållbar utveckling. Nu arbetar vi idogt med att skapa undervisning som ska synliggöra de kritiska aspekter som vi identifierat i elevernas förståelse av ekonomiskt värde.

Att arbeta med ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt är lite som att bedriva ett detektivarbete. Vi försöker på ett systematiskt sätt få fatt i elevers förståelse av ett ämnesinnehåll och vi försöker förstå hur undervisning kan utformas som möjliggör att elevernas förståelse utvecklas. Och visst är det väl så i skol- och undervisningsvardagen generellt – det är ett detektivarbete vi håller på med, även om det inte alltid är lika systematiskt som i ett FoU-projekt. Och det är fascinerande att det ofta är de små frågorna som kan generera de stora genombrotten i utredningen. Vad är vatten värt och varför…?

/SO-nätverket

Att se den andre – texten eller världen?

I fredags försvarade Tammi Nadel sin licentiatuppsats i litteraturdidaktik på institutionen för språkdidaktikTammi vid Stockholms universitet. Och det gjorde hon med den äran – vi i nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS är jättestolta! Opponenten Magnus Jansson från Mälardalens högskola gjorde en intressant och detaljerad läsning av Tammis text.

Uppsatsen handlar om en interaktion mellan gymnasieelever och en kenyansk novell. Novellen Kärlek på löpande band (Kahora, 2006/2010) är en krävande text för gymnasieeleverna då den är formmässigt ovanlig och dessutom fjärran från deras erfarenheter, både geografiskt, kulturellt och socialt. Frågorna som ligger till grund för studien är vilka övergripande teman eleverna lyfter fram i texter de skriver efter läsningen, vad som kännetecknar interaktionen mellan eleverna och novellen och vilka didaktiska val lärare kan göra utifrån resultatet av undersökningen.

Det är tre övergripande teman som lyfts fram i resultatdelen: Det nya – litteraturen som kunskapskälla och fönster mot världen, Det familjära – litteraturen som igenkänning och spegling och Det annorlunda – litteraturen som den andre. Dessa övergripande teman i elevernas läsningar delas in i underkategorier och exemplifieras med elevcitat. Under rubriken Läsa skönlitteratur för att lära (en underrubrik till temat Det nya – litteraturen som kunskapskälla) ges följande citat:

”Det är så klart intressant att läsa och få en sann uppfattning hur det är utanför Europa, och inte bara läsa om hur Europa uppfattar omvärlden. Så på så sätt är det ju jättebra att läsa litteratur som kommer utifrån. Men samtidigt tyckte inte jag att den här texten berörde mig alls.” (Nadja, åk 1)

Detta citat är med för att illustrera ett i materialet typiskt sätt att läsa novellen som en ”sann” berättelse, alltså som en faktatext, snarare än ett litterärt verk. Här tycks det alltså finnas en skillnad i elevernas läsning av icke-västerländsk litteratur jämfört med deras läsning av litteratur de är mer vana vid att läsa. Estetiska och litterära aspekter riskerar att hamna i skymundan, skriver Nadel, och alltså ställs det krav på den undervisande läraren att fundera på syftet med läsningen och på vilken typ av stöttning eleverna behöver i en specifik undervisningssituation.

Även de andra övergripande temana exemplifieras på samma sätt med elevcitat, förklaringar och didaktiskt relevanta slutsatser. Uppsatsen är inte publicerad ännu, men jag uppdaterar blogginlägget med en länk så fort publiceringen är klar. Alla lärare i svenska och svenska som andraspråk på framför allt gymnasiet och högstadiet rekommenderas varmt en läsning av Att se den andre: texten eller världen? Interaktion mellan gymnasieelever och en kenyansk novell (Nadel, 2018).

/Anna-Maija

”Säg ett tal, vilket som helst!”

Matematiknätverket driver ett ramprojekt som på ett övergripande plan handlar om att utveckla en undervisning som främjar elevers förmåga att föra och följa algebraiska resonemang – från åk 1 till och med gymnasiet. Under läsåret (2016-17) jobbade vi inom nätverket tillsammans med lärarna Carolina Blomström (Grimstaskolan), Sofia Ek (Eriksdalsskolan) och Anja Gustafsson (Brunnsängskolan) (åk 1–3) samt Marja Boman (Eriksdalsskolan) och Ami Nordeman (Rosenborgsskolan) (åk 4–6). I detta samarbete var fokus på att utveckla och pröva uppgifter och klassrumskommunikation med hjälp av learning study som ”vetenskapligt maskineri”.

En av frågorna för oss (lärare och forskare) handlar om att försöka ta reda på vad eleverna behöver lära sig för att de ska kunna argumentera algebraiskt utan att bestämma värdet på ingående variabler (lärandeobjektet). I en learning study är det viktigt att identifiera vilka kritiska aspekter eleverna behöver urskilja för att utveckla det önskade kunnande som uttryckts som lärandeobjekt. Att identifiera kritiska aspekter är många gånger ett ganska mödosamt arbete som kräver djupgående analyser av hur elever löser olika uppgifter och hur de resonerar i t.ex. en intervjusituation.

Vidare ska undervisningen designas så att det blir möjligt för eleverna att urskilja de kritiska aspekter man identifierat. Detta handlar ofta om att designa uppgifter. Det krävs ofta flera forskningslektioner innan man kommer fram till vilka krav man behöver ställa på uppgifter och hur man kan arbeta med dem. Att på detta sätt arbeta med undervisningsutvecklande forskning är komplext men också spännande. Och så var exempelvis lyckan stor när vi efter flera timmars analys av olika videofilmade lektioner hör hur en elev i Marjas klass säger ”säg ett tal, vilket som helst” och inser att detta faktiskt kan tas som en indikator på ett urskiljande av en av våra kritiska aspekter (resultatet presenterades på Lärarnas forskningskonferens 2017). Det krävs alltså ett systematiskt utprövande i klassrummet och ett idogt samarbete mellan lärare och forskare för att utveckla kunskaper om vad eleverna behöver lära sig och för att förstå tecken på kunnande – gällande ett specifikt kunnande.

Inom STLS jobbar vi i våra olika nätverk och med våra olika projektformer sedan 2009 för att få fram ny kunskap av relevans för undervisningen. I dag talar många om praktiknära forskning och denna typ av forskning tillmäts allt större betydelse. STLS erbjuder en speciell modell för praktiknära forskning (som vi talar om som undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning). STLS har också uppmärksammats i Cecilia Christerssons utredning om praktiknära forskning. Läs mera här.  

Blomström, C., Boman, M., Ek, S., Gustavsson, A., Nordeman, A. (2017, oktober). Att synliggöra elevers förmåga att resonera algebraiskt. Lärarnas forskningskonferens, Nacka.

Sök forskarskola för lärare

Martin Nyman och Anna-Karin Nordin från Ämnesdidaktiska forskarskolan presenterar på Lärarnas forskningskonferens 2017

Stockholms stad utlyser nu 3-4 platser för lärare i forskarskolor som leder till licentiatexamen. Utlysningen gäller följande forskarskolor:

ÄdFo – Den ämnesdidaktiska forskarskolan vid Stockholms Universitet. För den här forskarskolan kan ansökningar till Stockholms stad med språkfokus,  IT som didaktiskt verktyg och programmering komma att prioriteras. En av platserna är vikt till forskningsområde Fritidshemmet.

FontD vid Linköpings universitet via KTH

• GRADE – forskarskolan för digitala teknologier i utbildning. För mer info, kontakta stefanhr@​kth.se

Via länkar och kontakt får ni mer information om varje forskarskola. Mer information om anställningsvillkor, urval, behörighet och ansökan finns på Pedagog Stockholm. Sista ansökningsdag är 23 mars.

Lärare anställda av Stockholms stad som blir antagna till någon av forskarskolorna kommer att studera på 50 %, arbeta med utvecklingsarbete i Stockholm Teaching & Learning Studies på 10 % och undervisa på sin skola på resterande 40 %.

Frågor? Kontakta cecilia.goransson@stockholm.se

Om du jobbar för andra skolhuvudmän och är intresserad av att forska så går det att kontakta respektive forskarskola för mer information

/Jessica

Från missförstånd till klarhet – Ny artikel om elevernas förståelse av växthuseffekten

SundlerMaria Sundler är lärare på Nya Elementar i Bromma, och har deltagit i ett STLS-projekt om grundskolans naturvetenskapliga undervisning.  Maria har nu fått sin artikel publicerad i tidskriften Forskning om Undervisning och Lärande.

Maria påbörjade projektet som en del av sin roll som NT-utvecklare i Stockholm stad, och valde att tillsammans med sina kollegor genomföra en Learning Study med syfte att undersöka elevers förståelse av växthuseffekten. Studien visar flera kritiska aspekter som är viktiga att ta hänsyn till i undervisning för att eleverna ska få en mer kvalificerad förståelse av växthuseffekten. Studien indikerar att elevernas förståelse för modeller som en förenkling av verkligheten är central. Vidare visar studien på betydelsen av att i undervisning illustrera atmosfärens uppbyggnad, och att särskilja naturlig växthuseffekt från den mänskligt förstärkta. 

Maria menar att deltagandet i forskningsprojektet har bidragit till viktiga insikter om hur forskning går till. Maria poängterar också hur värdefullt det är att få möjlighet att reflektera över sin egen undervisning och hur lärare kan skapa goda förutsättningar för eleverna. 

Du kan läsa hela Marias artikel här.

Yrkesdidaktikens mångfald – en antologi med fokus på yrkesutbildning

I december 2017 utgav Lärarförlaget antologin ”Yrkesdidaktiken mångfald” som är resultat av ett flerårigt samarbete kring en forskarskola i yrkesämnenas didaktik mellan olika lärosäten i Sverige, vilket inbegriper Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Karlstad universitet, Södertörns högskola, och med Stockholms universitet som värd. Forskarskolan startade hösten 2011 och var ett led i regeringens satsning att öka antalet yrkeslärare med forskarutbildning. Bokens redaktörer, Viveca Lindberg, Andreas Fejes och Gun-Britt Wärvik har tillsammans med nyckelpersoner från de andra lärosätena bidragit till det framgångsrika resultatet av forskarskolan.

Totalt 14 lärare bidrog till att berika forskningsfältet genom sitt fokus på olika frågor som relaterade till undervisningen på yrkesprogram. Lärarna benämndes samverkansdoktorander, vilket innebär att de till 20 %, dvs. motsvarande en arbetsdag i veckan, arbetade kvar i skolan under tiden för sina studier. Fördelen var att lärarna behöll en förankring till verksamheten de forskade om.

De yrkesprogram som representerades var Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet, Hantverksprogrammet, Mediaprogrammet, Naturbruksprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet (för mer utförlig information kring uppsatsämne, se Andreas Fejes blogg www.vuxenpedagogik.com). Flera av dessa lärare har fortsatt på sin forskarutbildning till doktorandnivå, vilket också visar på ett behov av mer forskning inom yrkesutbildning.

Antologin är ämnad för yrkesverksamma lärare, skolledare, lärarutbildare, handledare för och studenter på yrkeslärarprogrammet. Den innehåller bidrag från licentianderna som knyter an till deras licentiatuppsatser, vilka bidrar till att synliggöra fältet yrkesdidaktik för omvärlden såväl som behovet av mer undervisningsnära forskning avseende yrkeskunnande.

Mer information om antologin från Lärarförlaget och ett smakprov finns på följande länk: https://lararforlaget.se/bocker/yrkesdidaktikens-mangfald/ 

Bild antologi-ny

Bildtext: Antologins omslag

I likhet med forskarskolan, har även Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS) ambitionen att synliggöra och sprida kunskap från lärarledd undervisningsutvecklande forskning inom bland annat gymnasial yrkesutbildning, vilken leds inom nätverket för yrkes och karaktärsämnen. För närvarande pågår två FoU-projekt i samarbete, ett på Vård och omsorgsprogrammet och ett på Naturvetenskapsprogrammet, genom Learning study. Lärandeobjektet för båda program är elevernas lärande kring processer, vilket belyser att lärandeobjekt oftast är en gemensam fråga och därav viktigt att undersöka för att sprida kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att främja elevernas lärande och kunskapsutveckling.

Maria Christidis

Om böckers budskap

Har böcker ett budskap? Det är en inte helt lätt fråga att besvara: Har Robinson Kruse ett budskap och vilket är i så fall det? Att ”ensam är stark”? Eller har den flera ”budskap”? Kanske vill den säga att vi blir människor först när vi träffar andra människor? Eller har den ett tidstypiskt, idag rasistiskt, budskap om den vite mannens överhöghet?

Sådana här frågor är en typ av frågor vi ställer oss i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk, i sammanhanget av att vi är i färd med att formulera en forskningsplan för ett så kallat ramprojekt (så kallat eftersom flera lärare, tillsammans eller oberoende av varandra kan ingå inom den ram som projektets syfte och forskningsfrågor ger).

En andra typ av frågor rör undervisning som rör berättande texters budskap eller, med gymnasiets kursplaneformuleringar, narrativers tematik. Hur undervisningen utformas så att den hjälper elever utveckla förmågan att läsa och analysera skönlitteratur, just när det kommer till texters budskap?

Textens budskap kan i kursplanernas formuleringar vara antingen tydligt framträdande, finnas mellan raderna, eller vara dolda och de kan kopplas till läsarens (elevens) egna erfarenheter, eller omvärldskunskap.

Det gör det inte lättare att besvara frågan om budskapet i berättelsen om Robinson Kruse. Finns det ”mellan raderna”? Eller är det ”dolt”? Men i ett undervisningssammanhang kan det, kanske, vara till ledning att budskapet finns där?

Detta att budskapet ”finns” så att säga ”inuti” i texten, färdigt att plockas fram, är ett synsätt som kritiserats. Svenskämnesdidaktikforskarna Stefan Lundström, Lenda Manderstedt och Annbritt Palo menar att föreställningar om texters budskap står för en teknisk syn på läsning, där budskapet är ett ting och inte en upplevelse. Lundström, Manderstedt och Palo sätter den tekniska litteratursynen i samband med den mål- och mätningsinriktade, marknadsanpassade skolan.  Nog är det en svindlande tanke att ett målstyrningssamhälle på ett så subtilt sätt genom undervisningen påverkar individens egen läsning av de berättelser som omger oss, och därmed i förlängningen formar individen själv?

Till sådana filosofiska djup kommer vi kanske inte fullt ut i ramprojektet. Trots allt har ju texter budskap åtminstone i de styrdokument som styr undervisningen. Men frågan om vilken innebörd ”budskap” har kommer förstås också styra vår undervisning.

Det leder oss in på den tredje typ av frågor som vi i nätverket nu ställer oss, nämligen forskningsfrågor som rör undervisning om texters budskap. Forskningsfrågor tenderar att formuleras om både en och två gånger, så vi ska här inte ännu ge oss på olika konkreta formuleringar, men de kommer att vara riktade mot en övergripande fråga som handlar om att förstå vad som gör en undervisning om texters budskap framgångsrik.

Är du lärare i svenska eller svenska som andraspråk och har tankar om detta som rör undervisning kring berättande texters budskap?

Vårt forskningsprojekt (av den typ vi alltså kallar ramprojekt), Budskap bortom raderna, är i så fall något för dig att delta i!

Ett forskningsprojekt läggs upp kring syfte, frågeställningar, en viss metod för materialinsamling och analys och en beskrivning av de slutsatser som kan dras av resultatet. I denna process kan du som lärare ingå på så vis att du på något sätt dokumenterar din undervisning (till exempel genom att spela in den, även om det förstås också finns andra dokumentationsmetoder) för att ge oss i nätverket underlag för analys och för att kunna besvara projektets forskningsfrågor.

Du behöver alltså inte vara ”fullfjädrad forskare” för att delta, men gärna ”nyfiken på forskning”. Forskningsfrågor, analysmetoder och teoriunderbyggnad kommer att ges av oss som koordinerar projektet (undertecknade), men forskningsgenomförandet kommer att ske i dialog med dig och andra deltagande lärare.

Vi hoppas att projektet ska bidra till ett utvecklat yrkesspråk för oss lärare, i de didaktiska frågor som rör texters budskap. Och vi hoppas förstås att du vill vara med!

Ann Ohlsson

Anna-Maija Norberg

Björn Kindenberg

Koordinatorer i ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk, STLS