Praktisk-estetiska ämnen – på distans

I dessa Coronapandemi-tider så prövas vi människor och vårt samhälle i stort. I litteraturen har tidigare epidemier och katastrofer mynnat ut i verk som Boccaccios Decamerone och Garcia Márquez Kärlek i kolerans tid och säkerligen kommer det vi nu upplever synas i både böcker och avhandlingar. 

I skolans värld har nedstängningar, och att många just nu är sjukskrivna, inneburit att distansundervisning har fått ny aktualitet. Det får oss att ställa oss frågor som om det är möjligt att undervisa i praktisk-estetiska ämnen på distans, går det att  visualisera, ljudsätta eller gestalta kunskap på andra sätt än det som traditionell undervisning i klassrum innebär.

Vi är också övertygande om att många av lärare i praktisk-estetiska ämnen just nu har fått både pröva och ompröva sina erfarenheter om hur undervisning praktisk-estetiska ämnen kan gå till. Här finns säkert både goda och mindre goda exempel som lärare just nu är med om.

I vår STLS-verksamhet innebär denna allvarliga tid att vi som koordinatorer och nätverksledare numera håller våra möten med olika projekt via videokonferenser. Vår upplevelse i stort är att detta har gått förvånansvärt bra, trots att mötena sker på distans. Förstås kan vi sakna det som det mänskliga mötet innebär, det vill säga att man som deltagare kan moderera, ta om eller förtydliga något man säger, men i stort så vill vi ändå mena att detta har gått förvånansvärt bra.

I skrivande stund håller vi i det praktisk-estetiska nätverket på att formulera ett nytt ramprojekt. Vad detta ramprojekt kommer att handla om hoppas vi kunna berätta om i nästa inlägg. Vi kan också meddela att flera av våra FoU-projekt befinner sig i slutfasen av sina processer och just nu flera av dem fram sina undersökningar för att snart kunna publiceras. Detta finner vi mycket glädjande. Även det är något vi kommer berätta mer om i nästa inlägg.

Med detta sagt, önskar vi er en trevlig helg.

Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben

SO-nätverket på STLS får forskningsmedel för att undersöka elevers visuella litteractitet i samhällskunskap

SO-nätverket inom STLS har nyligen blivit beviljade 4,1 miljoner för att under 3 år genomföra forskningsprojektet ”Säger bilden mer än tusen ord? Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen”. Medlen kommer från samverkansprojektet Utveckling, Lärande och Forskning (ULF), som syftar till stärkt vetenskaplig grund i lärarprofessionen genom samverkan mellan akademi och skolan.

I samhällskunskap berörs många olika sorters frågor där elever behöver förstå komplexa relationer och samband. I undervisningen används ofta olika typer av modeller och bilder, men som vi vet att eleverna inte alltid har lätt att förstå. Forskningsprojektet syftar till att utveckla kunskap om elevers förståelse av tre representationer som ofta används i samhällskunskapsundervisningen – flödesschema, plotdiagram och fyrfältare. Projektet ska fokusera på att identifiera elevers olika sätta att förstå modellerna i relation till olika ämnesinnehåll. Men också på hur undervisningen kan utformas för att eleverna ska kunna bli hjälpa av de här modellerna. Ett exempel som vi kommer att fokusera på i projektet är plotdiagram som elever ofta har svårt för att förstå, t.ex. hur BNP och barnadödlighet hänger ihop.

Projektet kommer att pågå till och med 2023. Forskningsgruppen består av Max Strandberg (Stockholms universitet), Malin Tväråna (Uppsala universitet), Ann-Sofie Jägerskog (Stockholms universitet och Fryshusets gymnasium), Mattias Björklund (Stockholms universitet och Tullinge gymnasium), Robert Kenndal (Tumba gymnasium) och Mathias Blomberg (Fryshuset gymnasium).

/SO-nätverket

Lärarnas forskningskonferens 2020 – Call for abstracts!

För nionde året i rad anordnas nu Lärarnas forskningskonferens (LFK). LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik.

Årets konferens anordnas den 27 oktober på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

Vi öppnar redan nu call for papers – ta chansen att skicka in ett abstract för att få presentera och diskutera ämnesdidaktiska projekt!

Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Call for papers för er som vill presentera på LFK 2020

Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på konferensen. Det finns två olika typer av sessioner: presentation och symposium.

Presentation: Ett planerat, pågående eller avslutat projekt presenteras följt av diskussion. En presentation är 20 minuter som följs av 10 minuter diskussion med åhörare.
Symposium: Flera projekt med samma syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat. Ett symposium är 70 minuter.

Skicka in ett abstract

Om ni vill presentera eller hålla i ett symposium skickar ni in ett abstract. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisning och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad är syftet med studien eller projektet? Forskningsfrågor?

Metod: Redogör för tillvägagångssätt, exempelvis intervention, klassrumsobservation, intervjuer, enkäter. Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram för- och nackdelar med er metod.

Resultat: Redogör för era resultat, eller förväntade resultat om det handlar om planerat eller pågående projekt. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Skicka in ert abstract senast 13 maj via den här länken (Call for paper). En kopia (word-dokument) av abstractet ska också mejlas hit. Du får besked om ditt abstract är antaget senast 29 maj. Då öppnar också anmälan till konferensen. Frågor om call for papers och presentation mejlas till funktion.stls@stockholm.se.

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Lästips!

”Att utveckla forskningsbaserad undervisning: Analyser, utmaningar och exempel” är en antologi med redaktörerna Ylva Ståhle, Mimmi Waermö och Viveca Lindberg som belyser didaktiska utmaningar och lösningar inom olika skolämnen och skolformer, men också arbetet med att utveckla vetenskapliga förhållningssätt för undervisningsutvecklande forskning. Boken är utgiven av förlaget Natur och Kultur.

I följande länk kan ni läsa mer om boken och även få ett smakprov: https://www.smakprov.se/bok/kartonnage/att-utveckla-forskningsbaserad-undervisning-analyser-utmaningar-och-exempel-9789127824898/

Att skapa budskap – bortom raderna: var med och forska!

”Okej, vad tror ni är novellens budskap? Vem vill börja?”

En fråga som denna ställs vanligen i skolan, vi skulle bli förvånade om vi fick höra den på en middagsbjudning eller ens i ett bokcirkelsammanhang. Vi förknippar den med svensklektioner. En lärare förknippar kanske också frågan med antingen förlösande och engagerade samtal – eller med enstaviga muttranden från klassen.

Lärarens frågor syftar till att få igång fängslande och fördjupande boksamtal. Men räcker frågorna i sig? Eller behöver lärare lägga till något mer för att eleverna ska tränga in i boken – till budskapet bortom raderna?

”Budskap bortom raderna” är just namnet på ett pågående praktiknära forskningsprojekt som bedrivs vid STLS – en plattform för lärardriven forskning. Projektet går nu in på sitt tredje år och vad har vi då funnit? Enkelt uttryckt skulle vi kunna säga att vi funnit en princip för hur undervisning som rör boksamtal om texters budskap bör utformas, nämligen den att eleverna kan behöva skapa tolkningsbara texter – texter som kan bära på möjliga budskap – och även höra varandras (andra elevers) olika tolkningar av den text de själva skrivit. Vi har funnit att dessa erfarenheter gör det möjligt för eleverna att på ett djupare sätt förstå hur författaren använder texten och språket för att skapa tolkningsmöjligheter. Genom att möta andra elevers tolkning av den egna texten får eleverna också upp ögonen för att det inte finns ett givet budskap i den skönlitterära texten. Budskapet är en tolkningsmöjlighet och tolkningsmöjligheterna kan vara många.

Inför det tredje året söker vi nu fler deltagande lärare (svenska eller svenska som andraspråk) som under läsåret 2020/2021 vill prova ut den undervisningsdesign vi hittills undersökt. Projektet är öppet för alla skolformer och vi ställer inga krav på erfarenhet av tidigare vetenskapligt arbete. Den studie vi utför kommer dock att genomföras i din egen undervisning och därför är det viktigt att du har dina elevers samtycke. Projektet genomförs på 10% av en heltidstjänst och därför behöver du också din skollednings godkännande. Övrig praktisk information om STLS ramprojekt hittar du här. Sista anmälningsdag är 15 april.

Budskap bortom raderna är ett forsknings- och utvecklingsprojekt, av en typ som inom STLS fått beteckningen ”ramprojekt”. Tanken med ramprojekt är att lärare ska kunna ingå i ett forskningssammanhang, men utan krav på att själva behöva formulera forskningsfrågor, välja forskningsmetod och analysmodell eller skriva vetenskapliga studier. Ett ramprojekt är alltså en sorts ”prova-på-forskning” där vi inom STLS har huvudansvaret för att formulera forskningsfrågor och underbygga studien med teoretiska perspektiv och metodologi. Som deltagande lärare kommer du att arbeta tillsammans med andra lärare och under ledning av STLS forskare för att borra vidare i frågan om hur lärare kan hjälpa eleverna att nå till det vi kallar budskap bortom raderna.

Gymnasieelevers användning av normkritik och naturvetenskap för att granska frågor om sexualitet och kön

Hur kan normkritik och naturvetenskap användas för att granska frågor eller påståenden som berör kön och sexualitet? Det var fokus för Anna-Karin Fridolfsson, Åsa Clarke Bolin, Anders Jonsson och Josefin Reimarks FoU-projekt. Projektet genomfördes i biologi- och naturkunskapsämnet på gymnasiet och resultatet har nu publicerats i tidskriften Forskning om undervisning och lärande. Den mycket läsvärda texten hittar du här.

STLS-projekt på Matematikbiennalen

Ett FoU-projekt från matematiknätverket presenterade sitt resultat för fullsatta läktare på matematikbiennalen i Växjö 15-16 januari!

Projektet ”Vad kan hjälpa elever med hög matematisk begåvning att utveckla sina förkortade resonemang?” genomfördes av Ann-Sophie Tillnert och John Mattsson på Sjöstadsskolan.

Kort beskrivning av presentationen:
Elever med hög matematisk begåvning förkortar ofta sina matematiska resonemang, vilket kan leda till att den matematiska förståelsen inte tydliggörs. Utifrån vår studie har vi anledning att tro att dessa elever kan utveckla resonemangen om de får arbeta kollaborativt vid en gemensam arbetsyta med kreativa problem. Vi utläste även att vissa elevuttalanden initierade utveckling av resonemangen. Hur kan undervisningen utvecklas för dessa elever och samtidigt vara gynnsam och tillämpbar för alla elever?

Biennalen var välbesökt med 2200 deltagare och över 200 programpunkter.

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

För er som inte kan delta på årets informationsträff på STLS  kommer här information om de projekt som erbjuds inom nätverket.

I nätverket för yrkes- och karaktärsämnen finns det två ramprojekt som tar emot ansökningar med deadline den 15 april. Dessa är:

Ramprojekt 1: Digitaliserat yrkeskunnande

Ramprojekt 2: Yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande

För mer information om ramprojekten, klicka på följande länk: http://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/amnesdidaktiskt-ramprojekt-i-yrkes-och-karaktarsamnen/

Det finns också möjlighet att ansöka om ett FoU-projekt. Deadline för denna ansökan är den 15 mars.

För mer information om FoU-projekt, klicka på följande länk: http://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/fou-projekt-i-yrkes-och-karaktarsamnen/

Varmt välkomna med en ansökan!

Nätverksledare, Maria Christidis

Uppgiftskonstruktion för muntlig interaktion – nu är vi snart i mål

Språngbräda

Från dialoger till monologer – uppgiftskonstruktion i engelska och moderna språk

I snart fyra år har nätverket i engelska och moderna språk arbetat med forskningsfrågan Hur kan vi konstruera uppgifter som främjar muntlig interaktion? Projektet är organiserat i mindre delprojekt och närmare 30 lärare har varit med och bidragit till ökad kunskap kring både uppgiftskonstruktion och muntlig interaktion i språkklassrummet. Under projektets gång har vi presenterat preliminära resultat i olika sammanhang, men nu är det dags att gå i mål på riktigt och sprida det vi har arbetat med. Artikeln ”En språngbräda till bättre undervisning – att använda ett teoretiskt ramverk för att konstruera uppgifter” finns redan tillgänglig i Lingua #1/2019 och vi planerar ytterligare några artiklar. Bland annat har vi jobbat med uppgifter för spanska årskurs 6 och funderat på hur elever med begränsat ordförråd interagerar. Vi har också projekt som har sökt beskriva ”bra” interaktion med utgångspunkt i lärares erfarenhet och tysta kunskap och ett annat som analyserat elevers samtal med utgångspunkt i de möjligheter som uppgiften ger för muntlig interaktion. Med andra ord har vi en del skrivarbete framför oss :)

Ett annat resultat av vårt arbete är naturligtvis de uppgifter som har konstruerats och testats i klassrum. De behöver också spridas så att fler lärare får testa och använda dem. Vi börjar snart spela in korta filmer med några lärare som har varit med i projektet. I filmerna beskriver vi hur uppgifterna har konstruerats utifrån ett teoretiskt ramverk och några övergripande principer. Filmerna är tänkta att komplettera själva uppgifterna så att de som vill använda dem också själva kan utveckla dem vidare.

Vad händer sedan?

Nästa år planerar vi att starta två nya ramprojekt: Det flerspråkiga språkklassrummet och Kollaborativt skrivande – är två bättre än en? Båda projekten finns beskrivna på vår hemsida. Kom gärna på vår informationsträff fredag 31/1, kl. 14.30-16.30 där du får träffa oss som jobbar i nätverket. Ansökan sker via en intresseanmälan på vår hemsida. Deadline 15 april.

Vi kommer också att ordna en träff för språklärare i Stockholmsområdet torsdag 2 april, kl. 16.30-18.30 (preliminär tid). Då berättar vi mer om våra projekt. Vi har också bjudit in flera forskare som kommer att prata om ordinlärning i främmande språk, så det kommer att bli flera intressanta presentationer. Save the date! Mer information kommer. Skicka gärna mejl till jessica.berggren[a]edu.stockholm.se om du har frågor eller vill få en inbjudan till träffen i april när allt är färdigplanerat.

/Jessica

Informationsträff om forsknings- och utvecklingsprojekt i STLS

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor.

Tid och plats

Fredagen den 31 januari klockan 14.30–16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt och ramprojekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga klockan 15.15–16.00.

Vi är på Fleminggatan 113 i Stockholm, i lokal  Stora Munkan. Vi bjuder på fika och du får möjlighet att träffa representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk och ställa frågor om deltagande i vår projekt. Om du redan nu är nyfiken kan du titta in på våra hemsidor eller läsa blogginlägg från nätverken:

Anmälan

Anmälan sker på den här länken senast 25 januari https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=c5c592aeb9a2

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@edu.stockholm.se
Varmt välkomna!