Visar alla blogginlägg från: november 2014

Reflektion som verktyg? Del 1

bakomträdhaikuI slutet av augusti hade jag förmånen att delta i en konferens om tillämpad språkvetenskap. Tre föredrag som jag lyssnade på handlade om reflektion, ett tema som känns viktigt ur många perspektiv. Vi lever i en tillvaro som till mångt och mycket bestäms av klockslag (speciellt i skolan), och (talet om?) bristen på tid är en ständigt närvarande faktor. Samtidigt talas ofta om vikten av att reflektera – tar vi oss tiden till det? Jag ska berätta om det första föredraget:

Ken Lau från Hongkong talade i sitt föredrag ”Towards a holistic approach to assessing reflection” om reflektionens betydelse för lärande och menade att studentens förmåga att reflektera över sitt lärande bör påverka betyget på kursen (här handlade det om universitetsstudenter). Han låter sina studenter skriva en reflekterande text två gånger under kursen, och det han bedömer är processen, vilken enligt honom kan ses i förändringen av studentens sätt att reflektera. Reflektionen utgör 20% av betyget på kursen (varje text 10%). En av hans motiveringar för att lyfta fram reflektionen var att elever på ett tydligt sätt förknippar reflektion med utveckling, enligt hans forskning.

Översatt till min skolverklighet skulle jag låta elevers självbedömningar påverka deras betyg, eller? Ken Lau talar om att bedöma processen, men om varje text är värd 10%, låter det som om han ändå bedömer produkten? Något att reflektera över…

Reflektion som verktyg? Del 2 kommer nästa vecka.

Anna-Maija

 

Hur ser ett betyg ut?

Betygens vara eller inte vara kommer nog ständigt att vara en het fråga. På Vetenskapsrådets resultatdialog i Jönköping förra veckan presenterade Christian Lundahl preliminära resultat från en studie som undersöker betyg ur elev-, lärar- och styrperspektiv. Men vad är ett betyg? En svårighet med att titta på och jämföra betyg mellan olika länder är att formen på ”betyg” skiljer sig åt. Det är med andra ord svårt att göra faktiska jämförelser .

Den här studien ingår i SKOLFORSK som är ett projekt som på uppdrag av regeringen ska kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning. Syftet är att bidra med underlag till det kommande Skolforskningsinstitutet. Om ni är nyfikna på slutresultaten i de olika delprojekten, inklusive det ovan nämnda, så presenteras resultaten på en slutkonferens den 28 januari.

/Jessica

*Bild från Christian Lundahls presentation Betyg på betyg! Resultatdialog, Jönköping 20141120*. På twitter påpekades senare att det i Finland regleras i den lokala LP, inte av enskilda lärare.

Nytt inom det praktisk-estetiska nätverket!

Ja, som vi tidigare har berört på denna blogg så har vi två spännande projekt inom det praktisk-estetiska nätverket just nu. Här följer en kort beskrivning av projekten och var de befinner sig i sina respektive processer.

1. ”Språket i slöjden”, Tunaskolan i Botkyrka – ja, som namnet på projektet antyder handlar projektet i stort om att utveckla språket inom slöjdämnet. Hm, hur gör man det kan man undra?

I projektet har de medverkande lärarna producerat olika instruktionsfilmer som introducerar olika begrepp samtidigt som de skall instruera. Den övergripande tanken är att eleverna skall använda dessa filmer i undervisningen. Eleverna är utrustade med iPads vilket gör att de själva kan repetera instruktioner och genomgångar när de själva vill. För att utvärdera filmernas påverkan på elevernas språkliggörande av olika slöjdmoment har lärarna utformat ett förtest där eleverna beskriver olika slöjdprocesser. Förtestet är skriftligt och i detta test fick eleverna i uppgift att i ord och bild beskriva tre olika sätt att sammanfoga material (med hjälp av antingen två brädor eller två tygstycken beroende på om eleverna har Trä och metall eller Textil). Lärarna håller just nu med en analys av förtestet. ”Språket i slöjden”-projektet presenterades också på Lärarnas forskningskonferens i oktober 2014.

2. ”När en not blir en svårknäckt nöt”, Fryshuset, Stockholm – är som ni säkert anar ett musikprojekt. I projektet vill ett antal musiklärare komma fram till hur de kan lära ut notlära för elever som kommer från en gehörstradition. Eleverna här kommer från en rock- och poptradition, där man kanske inte med naturlighet har lärt sig noter. Frågor som lärarna ställer är bland annat hur man realiserar en notbild och vad kan man när man kan läsa noter? I studien tänker lärarna genomföra en Learning Study med eleverna. Just nu håller lärarna på med en preliminär analys av förtestet för att komma fram till vilka kritiska aspekter som kan finnas vad gäller notläsning. Ja, vad som kan vara kritiskt med notläsning blir man ju onekligen nyfiken på, och hur skall man undervisa elever i detta?

Vi koordinatorer inom det praktisk-estetiska nätverket, Jenny och Torben, ser med spänning fram emot hur dessa projekt kommer utvecklas.

Eftertanke …

Idag kom jag att tänka på LFK, igen. Det var egentligen inget märkvärdigt, men någon (jag tro det var Ulla Runesson) nämnde att några elever trodde att lutning i samband med räta linjens ekvation relaterade till y-axeln och inte x-axeln (tänk lutande tornet i Pisa). En liten detalj förvisso, men jag hade aldrig sett det så. Den får mig också att tänka på alla andra förgivettaganden som finns inom matematikutbildningen. Osynliga ettor och multiplikationstecken till exempel …

Verner Gerholm

Vad innebär det att föra algebraiskt resonemang?

Vad innebär det att föra algebraiskt resonemang? Är du intresserad av att undersöka vilken undervisning som skapar goda förutsättningar för att utveckla en sådan förmåga? Skulle du vilja vara delaktig i ett lärardrivet projekt där arbetet möjliggör en precisering av vad mål, innehåll och kunskapskrav i de nya läroplanerna – Lgr11 & Lgy 2011 kan innebära? Kom till Ma/Nv-bienetten 31 januari 2015 på Stockholms universitet för att höra mer. Se länk nedan.

http://www.mnd.su.se/om-oss/evenemang/ma-nv-biennette

Anna-Karin, Verner, Sanna & Cecilia

Filmer och presentationer från LFK 2014

LFK2014

Nu finns filmer, presentationer och abstracts från Lärarnas forskningskonferens 2014 tillgängliga på Pedagog Stockholm.

/Jessica

Spännande vecka för matematknätverket!

En spännande vecka inom STLS matematiknätverk väntar. Utvecklingsprojektet som behandlar olika geometriska representationsformer kommer in och presenterar. Projektet är ett samarbete mellan Norra Latin och Ross Tensta gymnasium. Jag ska precis själv påbörja undervisning i geometri och hoppas kunna dra några kloka erfarenheter av projektet.

Bra STLS dag!

Ett ifrågasättande seminarium av ”The Big Five” och Rudnerts kritik av dessa generella förmågor inledde dagen. Utbildning kontra bildning låg som en grund för diskussionen och Hirst refererades flitigt. på Eftermiddagen fortsatte samtalet om förhållandet mellan förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i de olika ämnena. Hur termen ”matematiskt problem” används väckte en viss förvirring i gruppen.  Härlig avslutning med en timmes bloggande och efterföljande AW förgyllde fredagen.

Verner, Sanna, A-K och Cissi

Vad är det man kan när man kan något – och hur får man reda på det?

IMG_1952

 

Det är inte helt enkelt att veta vad man kan när man kan något, än mindre vad man kan när man kan såga rakt. På Lärarnas forskningskonferens som hölls på Nacka gymnasium under höstlovet presenterade Jenny Frohagen en learning study kring elevers svårigheter att såga rakt i trä- och metallslöjd. Det var särskilt spännande att höra om hennes datamaterial, som består av filmer där eleverna sågar. Att studera elevernas göranden, i detta fall det konkreta sågandet, kan ge så mycket information till mig som lärare i att ytterligare förstå vad man kan när man kan något. Här finns en viktig nyckel till hur vi som lärare kan utveckla vår förståelse för elevernas lärande. Vi måste studera vad de gör noga, för att på detta sätt kunde forma vår undervisning på ett klokt sätt!

/Hans Y

När språket inte räcker till

image

Som min kollega Annika bloggade om för några månader sedan arbetar vi i det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk med ett ramprojekt som handlar om förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr 11). Det övergripande syftet med projektet, som byggs upp kring tre delprojekt, är att precisera innebörden i förmågan i relation till olika innehåll och åldersgrupper och att utveckla undervisning och bedömning.

Just språkliga strategier verkar vara något som vi språklärare har behov av att diskutera i relation till de nya kursplanerna. I Skolverkets publikation Om strategier i engelska och moderna språk (2012) beskrivs strategier som ”ett brett och mångfasetterat begrepp, som handlar om hur man gör, och kan göra, när man lär sig språk och när man använder språk, dvs. om olika metoder och handlingssätt för lärande och kommunikation” (s. 1). Så vad innebär det egentligen att kunna använda en strategi?

Om vi söker stöd och svar i kursplanerna blir det inte direkt enklare. Strategier nämns både i en av förmågorna som ska utvecklas och som centralt innehåll i relation till reception, produktion, och interaktion. Vad är det för skillnad? Dessutom görs det i det centrala innehållet en skillnad mellan strategier (reception) och språkliga strategier (produktion och interaktion). Vad innebär det? Enligt kunskapskraven ska elever kunna ”välja och använda sig” av strategier. Hur bedöms det? Går det att separera förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd från förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift?

Våra delprojekt har nu börjat att avgränsa sina lärandeobjekt och samtidigt diskutera potentiella kritiska aspekter. Lärargrupperna arbetar med samma förmåga, men lärandeobjekten ser olika ut beroende på vilket innehåll som behandlas och elevgruppens förståelse. Något som har visat sig vara en utmaning är att avgränsa lärandeobjektet och nu hoppas vi att de förtest som genomförs i olika elevgrupper den här veckan kan hjälpa oss vidare.

Har ni frågor eller kanske svar? Hjälp oss gärna vidare genom att lämna en kommentar. Om intresse finns så har vi planer på att anordna ett öppet seminarium under våren för att presentera de olika delprojekten.

/Jessica B