Visar alla blogginlägg från: januari 2015

Ny chans! Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt 6 februari

Blomman

Ny chans! Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt 6 februari

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Fredagen den 6 februari kl. 14.00-16.00 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor i Stockholms stad har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 14.30-15.30.

Mötet är i Bolindersalen, Bolinders plan 1, och vi bjuder på fika. Anmälan sker här senast 4 februari. Om du har frågor kan du kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Ämnesdidaktiska FoU-projekt inom Stockholms stad organiseras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och årets utlysning erbjuder två möjligheter:

A) Du och någon/några kollegor har en undervisningsrelaterad fråga som ni själva formulerat som ni vill undersöka för att utveckla undervisningen. På mötet finns det möjlighet att bolla idéer och frågor med representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk.

B) Du och någon/några kollegor är intresserade av att delta i ett pågående så kallat ramprojekt inom ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk, SO, engelska och moderna språk eller teknik. Inom ramprojektet utvecklar och driver ni ett delprojekt som bidrar med kunskap i relation till ramprojektets syften. Mer information finns hos de olika ämnesnätverken som finns på plats.

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

På spaning efter relevans

Skolforsk

Idag är det dags för konferens och avrapportering av SKOLFORSK, ett projekt som syftar till att kartlägga befintlig utbildningsvetenskaplig forskning och därmed bilda underlag för Skolforskningsinstitutet. Jag var på resultatdialogen i november och en av sakerna som jag undrade då och hoppas bli klokare på idag rör relevans.

Begreppet förekommer i projektets uppdrag, där de kartläggningar som görs ska ha ”relevans för skolväsendet”. Det förekommer också frekvent i dagens program, till exempel i titlar på delprojekt som Generering av relevanta frågeställningar forskare och praktiker/policy makers och på presentationer: Hur gör man en relevant och praktiskt användbar kunskapsöversikt? Ett annat projekt presenterar ”genomgång, sammanställning och analys av relevant och aktuell litteratur” och ytterligare ett en kartläggning av ”forskning som är av relevans för lärare som undervisar matematik”. För att bara nämna några exempel (fet stil tillagd).

Men vad menas egentligen med relevans? Jag skulle kunna räkna upp några frågeställningar som är relevanta för mig som doktorand i engelska och koordinator av ämnesdidaktiska FoU-projekt om språkliga strategier. Det de frågeställningarna har gemensamt är att de är sprungna direkt från min praktik och berättar något om var jag befinner mig just nu. Det är också relativt enkelt att använda mig själv som informant. När det gäller relevans för en större grupp med intresse för skolan blir det knivigare. Då är inte bara frågeställningen viktig, utan också metod spelar stor roll, till exempel urval och tillvägagångssätt. Under resultatdialogen lyftes en rad intressanta frågor runt just metod och kanske främst urval som jag hoppas får större fokus idag.

Med andra ord ser jag nu fram emot att ta del av hur delprojekten som presenteras har tacklat just relevans. Är samma frågor relevanta för alla aktörer inom skolväsendet? Vilka typer av frågeställningar är relevanta och vilka är irrelevanta? Hur bedöms relevans? Finns det samband mellan relevant forskning och forskarens bakgrund? Blir forskning automatiskt relevant för andra lärare om den utförs av någon med lärarbakgrund? Hur relevanta är stora kartläggningar för lärares undervisningspraktik? För skolledares vardag? För skolpolitikers planer? Kan en relevant forskningsfråga generera ett irrelevant resultat?

/Jessica

Ny chans! Välkomna på lärarträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

BlommanNy chans! Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt 6 februari

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Fredagen den 6 februari kl. 14.00-16.00 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor i Stockholms stad har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 14.30-15.30.

Mötet är i Bolindersalen, Bolinders plan 1, och vi bjuder på fika. Anmälan sker här senast 4 februari. Om du har frågor kan du kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Ämnesdidaktiska FoU-projekt inom Stockholms stad organiseras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) och årets utlysning erbjuder två möjligheter:

A) Du och någon/några kollegor har en undervisningsrelaterad fråga som ni själva formulerat som ni vill undersöka för att utveckla undervisningen. På mötet finns det möjlighet att bolla idéer och frågor med representanter för våra ämnesdidaktiska nätverk.

B) Du och någon/några kollegor är intresserade av att delta i ett pågående så kallat ramprojekt inom ämnena matematik, svenska, svenska som andraspråk, SO, engelska och moderna språk eller teknik. Inom ramprojektet utvecklar och driver ni ett delprojekt som bidrar med kunskap i relation till ramprojektets syften. Mer information finns hos de olika ämnesnätverken som finns på plats.

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

NT-nätverket på Ma/Nv-biennetten!

Den 31 januari presenterar det ämnesdidaktiska nätverket för naturvetenskap och teknik sina erfarenheter från FoU-projekt inom NT-satsningen i Stockholms stad.

Tillsammans med forskare från Stockholms universitet och FoU-enheten kommer tre av våra NT-utvecklare att presentera sina forskningsprojekt som just nu pågår ute på skolorna. Titeln på föreläsningen är ”Att främja och synliggöra förmågor i de naturvetenskapliga ämnena – erfarenheter från FoU-projekt inom NT-satsningen i Stockholms stad”. Hoppas vi ses där!

Läs mer om Ma/Nv-biennetten här

Kort om kamratbedömning

800px-Academic_writingLyssna på den här långa rubriken på ett föredag: ”The influence of learner beliefs on student performance in criterion-referenced peer review: A sociocultural perspective ”. Kort sagt handlade Jingjing Mas föredrag om kamratbedömning i skrivande i engelska och vad som gör den verkningsfull. Förutom att elever måste få lära sig att ge och ta emot kamratbedömning, är elevers föreställningar en viktig påverkansfaktor enligt Jingjing Ma. I hennes forskning betraktas elevers föreställningar som ett psykologiskt verktyg, och hon har kommit fram till att elevers föreställningar om vad skrivande är påverkar deras benägenhet att ta emot kamratbedömning. Därför är det viktigt att i undervisningen ta upp olika föreställningar om skrivande för att göra eleverna uppmärksammade på detta. Först måste man förstås som lärare göra klart för sig vad man själv har för föreställning om vad skrivande är. Hur man kan tänka om det återkommer jag till en annan gång!

Vilka föreställningar påverkar elevers benägenhet att ta emot kamratbedömning i andra ämnen, tro?

Anna-Maija

Grattis Roger till licentiatexamen!

Roger.JPG

Fredagen den 9 januari försvarade Roger Fermsjö sin licentiatuppsats Rekonstruktion av logaritmer med tallinjer som medierande redskap. Professor Constanta Olteanu från Linnéuniversitet i Växjö var opponent på seminariet som hölls vid institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Uppsatsen behandlar undervisning av logaritmer, ett erkänt svårt undervisningsområde på gymnasiet. Metoden som används är Learning Study, men till skillnad från de flesta Learning studies användes inte variationsteori utan Davydovs lärandeverksamhet. Lite förenklat har logaritmer presenterats för eleverna på ett liknande sätt som de introducerades historiskt, som en transformering av multiplikation tal till addition. Den verksamma läraren kan med fördel läsa uppsatsen som fortbildning och inspiration till sin undervisning. För den som är mer intresserad av metod, teoribildning och Learning studies kan uppsatsen förstås som en utveckling av tidigare sanningar.

Här hittar du Roger Fermsjös licentiatuppsats

(mer…)

Phu, eh…sí! Vamos a hablar!

På Nya Elementar i Bromma pågår ett ramprojekt som undersöker språkliga strategier i samtal på spanska. Hur gör eleverna när de lyckas delta i ett samtal på ett främmande språk egentligen? Hur gör människor i allmänhet när de övervinner språkliga barriärer och lyckas få fram det de vill säga?

Fredrika Nyström, lärare i svenska och spanska på skolan, studerar just nu rad för rad de inspelningar hon gjort med eleverna. Fram träder strategierna som klassificeras och sammanställs. Hur kommer mönstret att se ut? Hur pass funktionella är de strategier eleverna använder? Med informationen detta förtest i  en Learning Study visar, kan den första forskningslektionen planeras och genomföras. Ett par forskningslektioner till efter gemensam analys av utfallet borde kunna ge ny kunskap. Därefter kan vi lärare få fullödigare svar på hur den undervisning vi bedriver fungerar. Bit för bit byggs kunskapsinnehållet upp och skapar trygghet  på jobbet.

Fredrika på Nya Elementar deltar i nätverket Moderna språk och engelska och nu väntar vi med spänning på vad de andra delprojekten ska komma fram till. Det rör på sig bland språklärarna!

Hasta pronto!

Annika Nylén