Visar alla blogginlägg från: februari 2015

Sugen på att forska? Sök forskarskola!

Den gemensamma nämnaren för oss som bloggar här på Forskning i praktiken är att vi är lärare som går eller har gått forskarskola som leder till licentiatexamen. Nu finns det nya möjligheter för lärare i Stockholms stad att söka platser i följande forskarskolor:

  • NaNo – Nationella forskarskolan i didaktisk modellering  för lärare i naturvetenskap
  • QUEST – Kvalitet, effektivitet och status i teknikutbildningen
  • Learning Study (med inriktning svenska eller svenska som andraspråk alternativt moderna Språk)
  • Lic FontD – Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik
  • Naturvetenskapernas och teknikens didaktik – Lunds universitet

De lärare som antas får en tredelad tjänst där 50 procent utgörs av studier, 40 procent av undervisning och resterande 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen. Sista ansökningsdag är den 22 mars (obs! nytt datum) och mer information om forskarskolorna, behörighet och ansökan finns här

/Jessica B

Workshop!

Bild workshopFörra fredagen samlades ett antal STLS-projekt för att tillsammans hjälpas åt med arbetet med sina studier. I en workshop kan man till exempel analysera inspelade lektioner, kategorisera elevsvar eller intervjuer. Utgångspunkten är ett konkret material som man på något sätt vill pröva, eller få hjälp med att tänka vidare kring.

Två SO-projekt (läs mer om pågående och avslutade projekt här ) kom in med material förra veckan. Det ena var Mälarhöjdens skola som ville pröva en bedömningsmatris som de tagit fram för att bedöma hur elever arbetar och presenterar fältstudier med hjälp av GIS. Att arbeta med fältstudier och geografiska informationssystem är något som många lärare upplever som svårt att tillämpa i undervisningen och bedöma. Det ska bli spännande att se vad de landar!

Det andra projekt var St:Botvids gymnasium som håller på med en designstuie där de försöker ta fram ett lektionsupplägg för hur man kan undervisa om källtolkning med andraspråkstalande elever. De prövar en modell där de arbetar med hem- och expertgrupper där eleverna tillsammans får olika pusselbitar till tolkning av ett källmaterial. Förhoppningen är att de också hjälper varandra att utveckla en mer fördjupad och breddad förmåga till källtolkning genom att först vara ”experter” på en källa och seda tillsammans i sin ”hemgrupp” kunna arbeta med samma källa igen och dra nya slutsatser utifrån historiskt förlopp, händelse eller tidsperiod. Denna vecka försökte vi hjälpas åt att pröva om de kategorier som gjorts av elevernas olika former av tolkning var användbara för att komma vidare i projektet.

Avslutande tips:

Om du är intresserad av källor och källtolkning så kan du läsa mer om stockholmsläraren Patrik Johansson och hans forskning ”Att tolka spåren från det förflutna” . Ett fantastiskt källmaterial att arbeta med såväl i grundskolan som i gymnasieskolan erbjuds av Stockholmskällan  är där du får tillgång till olika typer av historiskt källmaterial – och även kartor – som går att använda i flera av SO-ämnena

/Anna-Karin Frisk

Vaghet och vanmakt

abc

Jag har precis läst delar av en mycket intressant avhandling, Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan, skriven av Gunnar Hyltegren (2014). Det som framför allt intresserade mig var hans analys av svenskämnets betygskriterier (Lpo94), kunskapskrav (Lgr11) och centrala innehåll (Lgr11). Efter läsningen undrar jag hur vi lärare överhuvudtaget klarat av att bedöma våra elever med hjälp av kunskapskraven. I svenska i årskurs 9 finns 67 delkrav! Det blir ett antal beslut för en lärare med exempelvis tre undervisningsgrupper. Förutom antalet delkrav, tar Hyltegren upp kunskapskraven som ”kunskapstyper”, t.ex. om kunskapskraven anger kunskaper som eleven antingen har eller inte har eller om det snarare handlar om grader av kunskaper. Elever ska exempelvis kunna göra en muntlig redovisning på ett begripligt sätt. Kan man säga att eleven gör det begripligt eller inte begripligt? Eller handlar det om graden av begriplighet? Och i så fall: till vilken grad ska det vara begripligt för att det ska anses begripligt nog för betyget E? Hyltegrens slutsats efter en intressant och underhållande analys är att kunskapskraven i svenska (både grundskolan och gymnasiet) är mycket vaga och deras användbarhet som bedömningsredskap kan därmed ifrågasätta (s. 259).

Andra frågor som tas upp är bland annat om lärare anpassar de nationella kunskapskraven, om lärare hittar på egna kunskapskrav och om lärare tillämpar en relativ betygssättning. Jag återkommer, när jag läst vidare!

Anna-Maija

Workshop – analys av förtester

ft

Idag var ett av våra projekt i det ämnesdidaktiska nätverket i matematik här på utbildningsförvaltningen för att delta i en workshop.

I projektet undersöker de hur datologiskt tänkande kan vara ett stöd för matematiken, närmare bestämt om programmering kan bidra till en ökad förståelse för koordinater i matematikämnet.

Projekt

Lärarna i projektet – Karin Nygårds, Susanne Laudon och Minna Stål –  arbetar på Sjöstadsskolan. Här analyserar de förtester som deras elever gjort i veckan.

I förtestet har eleverna fått visa sin förförståelse för koordinatsystemet och idag påbörjades analysen av elevsvaren. Analysen av några förtest visar bl.a. att många elever har ett karttänkande vilket gör att de inte uppfattar koordinater som en punkt utan som ett fält. Nästa steg blir att sammanställa elevsvaren för att sedan planera lektionsupplägget.

/Cecilia, Verner och Sanna

Vad har bin, rutschkanor och smutsig el gemensamt?

Jo, de är alla föremål för lärardrivna studier i inom ramen för NT-satsningen i Stockholms stad. Under en spännande lördag presenterade nyligen tre NT-utvecklare sina pågående projekt på Ma/Nv-Biennetten på Stockholms universitet.

P1030070-2

Utifrån reklamaffischer om ”smutsig el”, har Andrea Holmgren har tillsammans med kolleger på Blommensbergsskolan, fördjupat sig i elevers diskussioner och argumentationsförmåga kopplat till energifrågor. På Engelbrektsskolan, där Daniel Bengtsson är lärare i biologi, finns det bikupor på taket. Kuporna har använts som utgångspunkt för att initiera diskussioner och öka elevers förståelse inom ekologi och hållbar utveckling. Slutligen visade också Ann Ulfves, lärare på Skapaskolan, hur elever arbetat med det naturvetenskapliga begreppet friktion. Temat ”lekplats” inspirerade bland annat till att eleverna fick studera friktion och fysikaliska fenomen på lekplatsen.

Är du sugen på att starta ett eget projekt inom NV/Teknik kan du läsa mer om hur du ansöker här.

/NT-nätverket

Föreställningar om skrivande

Mary_Pickford-deskEfter mitt förra blogginlägg fick jag en fråga om ”föreställningar om skrivande”. Ivanič (2004) skriver i en artikel om sex diskurser som handlar om värderingar och uppfattningar om vad skrivande är, hur det ska bedömas och hur man lär sig att skriva. Det handlar också om hur de här uppfattningarna realiseras i praktiker: hur lärare undervisar i skrivande. Kort och förenklat kan de olika diskurserna beskrivas utifrån vad som betonas:

  1. Färdighetsdiskurs: ytliga språkliga aspekter, språkriktighet, färdighetsträning.
  2. Kreativitetsdiskurs: intressant innehåll, personlig stil, litterär kvalitet.
  3. Processdiskurs: antingen den mentala eller den praktiska processen eller båda.
  4. Genrediskurs: typiska språkliga drag i olika texttyper.
  5. Diskursen om sociala praktiker: textens funktion i olika sociala praktiker, autentiska uppgifter.
  6. Sociopolitisk diskurs: kritisk medvetenhet om kontext, maktaspekter.

I en lärares praktik kan man se drag av flera diskurser men ofta en ”bärande” diskurs, enligt Ivanič. Hon menar att det är en fördel för eleverna om de möter alla diskurserna under sin skolgång. När jag började som lärare för över tjugo år sedan var färdighetsdiskursen den dominerande. Processdiskursen hade en glansperiod på kanske framför allt 80-talet. Idag är genrediskursen troligen den mest synliga. Det intressanta är vilka konsekvenser en ensidig dominans av en diskurs för med sig, tänker jag.

Anna-Maija