Visar alla blogginlägg från: maj 2015

Avslutningsseminarium i SO-nätverket

Förra fredagen var det dags för slutseminarium för två av våra SO-projekt. Till grund för seminariet låg de rapporter som projekten skrivit om sitt arbete och resultat.

Först ut var Globala gymnasiets samhällsprojekt som har undersökt hur begreppen ”aktör och struktur” kan användas för att utveckla elevers analysförmåga.  Genom att lära eleverna att använda begreppen så lyckades eleverna att komma längre i sina analyser och undvika att för snabbt komma till en personlig värdering.

St:Botvids historieprojekt handlar om hur man kan utveckla elevuppgiftter och undervisning i relation till källkritik och källtolkning för elever som har svenska som sitt andraspråk. Genom att utveckla en fiktiv mottagare för en källtolkningsuppgift lyckades de att få elevernas källtokningar att bli mer utvecklade än när de bara som tidigare gett dem en lista på punkter att ta sig igenom. Eleverna fick genom s.k. pusselläsning, eller hem- och expertgrupper i två steg lösa ett problem.

De rapporter som projekten ska slutföra kommer så småningom att publiceras på nätverkssidan.

Det var SO-gängets sista blogginlägg för detta läsår!

Ha en skön sommar,

Anna-Karin Frisk och Hans Ytterberg

Call for Papers – Lärarnas forskningskonferens 2015

LFKmoln

Den 27 oktober anordnas Lärarnas forskningskonferens (LFK) för fjärde året i rad, den här gången på Globala gymnasiet i Stockholm. Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera ett planerat, pågående eller avslutat ämnesdidaktiskt FoU-projekt på ett av konferensens seminarier.

Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text:

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisningen och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad var/är syftet med studien eller projektet?

Metod: Redogör för hur ni gick till väga, exempelvis gjorde ni/har ni gjort intervjuer, enkäter, prövat en lektionssekvens, gjort en jämförelse? Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram ev. för- och nackdelar med den metod ni valde.

Resultat: Redogör för det huvudsakliga forskningsresultatet, eller det förväntade resultatet av er undersökning. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Ansökan ska skickas in i form av ett abstract, 500 – 700 ord (en A4) i Word-format.

Som stöd se två exempel på abstract:

Skicka in ditt abstract senast den 15 september 2015 via: forskningskonferens@​stockholm.se

Du får besked om ditt abstract är antaget senast 21 september.

Här hittar du mer information om konferensen samt anmälningslänk för deltagare.

/Jessica B

Seminarium med Jill Adler på Göteborgs universitet

Adler

Jill Adler kommer från University of the Witwatersrand i Johannesburg, Sydafrika och Kings College i London och har i år tilldelats utmärkelsen Svend Pedersen Lecture Award. Sedan 2005 har dåvarande Lärarhögskolan i Stockholm delat ut Svend Pedersen Lecture Award till en framstående forskare inom naturvetenskapsämnenas didaktik. 

Seminariets fokus var matematiklärares professionella utveckling. Vilka matematiska och pedagogiska kunskaper i relation till undervisning behöver en framgångsrik lärare? Jill framhöll hur både matematiska kunskaper och pedagogiska kunskaper är viktiga och att de bör av läraren ses i relation till varandra och bör båda utgöra ramverket för planeringen och utformningen av undervisningen. En framgångsrik lärare har förmågan att ”unpack the learning object” och att använda variation som verkningsfullt redskap för att möjliggöra lärande.

 Jill framhöll vikten av sprida forskning i praktiken och att det inte endast stannar vid att vara en teori. Hon ville hitta funktionella modeller för det goda lärandet som är användbara i praktiken och även som grund i lärarfortbildningen. Jill lyfte även fram betydelsen av det matematiska språket och hur man går från det vardagliga till det matematiska språket. Hon talade om att med ett gemensamt språk kan vi inte bara tala med varandra utan också agera tillsammans. Vidare lyfte hon fram interaktionen mellan lärare och elever.

/ Jenny Fred

Stockholm inspirerar

IMG_8849Sitter på tåget från Malmö och ser vackra skåneland svischa förbi. I morse mötte jag upp och Malin Ideland från Malmö Högskola och grupp en gymnasielärare från Malmö Latin, som sedan ett år tillbaka deltar i en forskningscirkel som Malin leder. Lärarna håller på att starta upp ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt, och min härliga uppgift var att berätta lite om några olika projekt som just nu pågår i Stockholm (och som du kan läsa mer om här i bloggen).

Min tanke var att ge några praxisnära och välformulerade exempel på hur man som lärare kan beforska sin egen undervisning, och sådana projekt finns det ju numera gott om i Stockholm :) Tänker att det här är viktigt! Det gäller att vi hittar plattformar för att nå ut med vår forskning och för att inspireras av varandras projekt. Ett utmärkt tillfälle för det är förstås Lärarnas Forskningskonferens, som du kan anmäla dig och dina kollegor till här. Gör det!

Jonna Wiblom

Lärarnas forskningskonferens 2015 – Dags att anmäla sig!

LFKmoln

Förra året blev Lärarnas forskningskonferens (LFK) en stor succé med nästan 200 deltagare som kom för att diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. I år satsar vi på att nå över 200!

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Konferensen, som i år anordnas för fjärde året i rad, hålls alltid på tisdag i vecka 44. I år är vi på Globala gymnasiet, Stockholm, den 27 oktober.

Redan nu går det att anmäla sig som deltagare och skicka in abstract om man vill presentera. Här finns mer information om konferensen, Call for Papers, samt anmälan.

Flera av förra årets presentioner, inklusive keynote av Ulla Runesson, videofilmades och finns tillgängliga på Pedagog Stockholm.

/Jessica B

För blyga och hämmade, ovana eller ensamma!

När vi undersöker vad det innebär att använda språkliga strategier inom ramprojektet i moderna språk och engelska så hamnar vi lite då och då i elevens individuella egensaker, dvs. i personligheten. Ju modigare och mer fantasifull personen är, desto fler förslag verkar den kunna bidra med i samtalet. Det är inte alltid det som sägs är funktionellt eller ens användbart, men chansen att en öppenhjärtig och framåt elev ska skapa kommunikation verkar i många fall vara större. Och läser man den europeiska referensramen i språk, som i mångt och mycket ligger till grund för vår språksyn i Sverige, så är personens egenskaper av betydelse.

”Vi utvecklar en rad olika kompetenser, både generella och i synnerhet kommunikativa språkliga kompetenser. Vi utnyttjar de kompetenser vi förfogar över i olika kontexter och med olika villkor och begränsningar för att utföra språkliga aktiviteter som inbegriper språkliga processer och där målet är att producera och/eller ta emot texter som rör teman inom särskilda domäner” (GERS, 2009:9)

Referensramen fortsätter vidare till de språkliga strategierna konkret:

”En strategi (Strategy) är varje organiserat, målinriktat och reglerat handlingssätt som en individ väljer för att utföra en uppgift som han/hon sätter upp som mål eller konfronteras med” (s. 10).

Kopplingen till individers egenskaper ställer till det för oss i det aktiva forskningsarbetet som innebär att på detaljnivå undersöka uttalanden i en konversation mellan elever. Den ställer till det för oss eftersom vi behöver vara konkreta och sakligt undersöka det som verkligen sker: A säger något funktionellt som leder samtalet vidare medan B inte svarar på tilltal. Man kan då undra om B inte förstår frågan eller om B helt enkelt är blyg eller osäker och därför avstår, istället för att ”säga fel”. Och läraren som känner eleven kanske menar att om vederbörande bara suttit med den eller den så hade personen varit mer talför. Jo, så kanske det hade varit.

Som lärare i forskningssituationer har vi en fot i den totala skolsituationen och en fot i forskningssammanhanget. Det som vi bär med oss från skolsituationen är en betydelsefull kontext men vi bör också förstå att skilja den från det konkreta studieobjektet och den precisa analysen. För med resultatet av vår studie kan kunskapen om vad som är funktionella strategier öka till förmån för alla.

Låt oss säga: Eleven A:s genomgående funktionella strategier i konversationen är följande:

  • ställa frågor till andra som för samtalet vidare
  • be någon förklara när man inte förstår istället för att säga att man inte kan
  • omformulera sig när man saknar ord
  • vara koncentrerad och lyssnande
  • nicka och bekräfta andras inlägg som är funktionella

Kanske är det då, men först då som vi kommer tillbaka till de individuella egenskaperna, för med resultatet i hand så kan vi därefter i undervisningen underlätta för alla elever, blyga och hämmade, ovana eller ensamma att lära sig funktionella språkliga strategier.

/Annika Nylén

 

 

Designa undervisning för lärande

Ingrid

Nu under våren har vi anordnat två föreläsningar på temat Designa undervisning för lärande. Föreläsningen riktade sig till förstelärare och lektorer i Stockholms stad och Botkyrka kommun och intresset har varit jättestort; sammanlagt har runt 230 personer deltagit!

Ingrid Carlgren pratade om Forskning med dubbelt syfte – att utveckla undervisningen och att utveckla kunskap. Vilken sorts forskning behövs för att vi lärare ska utveckla en gemensam kunskapsbas? Vilken slags forskning kan generera kunskaper och redskap till lärarna? Hon pekade på skillnader i forskning utifrån eller inifrån: forskning om skolan och lärarna (utifrån) eller forskning om professionens professionella objekt (inifrån) det vill säga lärande och undervisning och betonade att det är det sistnämnda som vi behöver.

Malin

Malin Tväråna presenterade sedan Lesson och Learning study som är modeller som kan användas med det dubbla syftet som Ingrid inledde med. Undervisning är i fokus och man kan arbeta utifrån följande frågor

  • vad innebär det att kunna ett visst ämnesinnehåll?
  • vad behöver undervisningen erbjuda eleverna möjlighet att förstå/erfara?
  • hur kan det gå till?

Lesson och Learning study är exempel på kollaborativa ansatser, vilket innebär att en grupp lärare, kanske i samarbete med en forskare, gemensamt arbetar för att öka förståelsen av elevers lärande och hur undervisning kan utformas.

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjligheter att med stöd från licputerade lärare delta i studier tillsammans med kollegor. Här finns mer information om våra ämnesdidaktiska ramprojekt och hur man kan anmäla intresse för att delta. Nästa deadline för ansökan är 15 oktober.

/Jessica B