Visar alla blogginlägg från: oktober 2015

Mycket SO på Lärarnas forskningskonferens!

FullSizeRender

På tisdag går Lärarnas forskningskonferens av stapeln för fjärde året i rad. Konferensen slår i år nya rekord både vad gäller antalet deltagare och antalet presentationer – jättekul! I år kan vi i SO-nätverket också glädjande konstatera att det gedigna programmet erbjuder ett stort antal presentationer från våra ämnesområden. Den som kommer till Globala gymnasiet på tisdag kommer att ha möjlighet att få ytterligare inblick i ämnen som interkulturell historieundervisning, studiebesök i religionsundervisningen, resonemang om rättvisa i samhällskunskap och användandet av digitala surfplattor och fältstudier i geografiundervisningen. Eller vad sägs om elevers kopplingar mellan då och nu i historieundervisningen, aktörer och strukturer i samhällskunskapsundervisningen, att analysera i geografi, religion på mellanstadiet och användandet av visuella illustrationer i psykologiundervisningen? Vi ser fram mot en riktigt givande och spännande dag på tisdag!

/Ann-Sofie, Malin och Hans

Arbete pågår – en fredagseftermiddag på STLS!

bild FoU

Nu är ett nytt spännande FoU-projekt i matematik igång. Lärarna Pär Asplund, Daniel Granström, Katrin Halvarsson, Åsa Höök, Tord Malmberg, Marianne Pertoft, Sara Rumbutis, Knut Sparell från Södra Ängby skola vill undersöka hur elevers benägenhet att använda ekvationslösning vid problemlösning skiljer sig mellan de elever som får möta algebra genom strukturerad problemlösning och de elever som lär sig algebra genom procedurräkning.

Syftet med projektet är att skapa en ökad förståelse för hur strukturerad problemlösning enligt japansk modell skulle kunna utveckla undervisningen i algebra och leda till att elever i större utsträckning använder sig av ekvationslösning vid problemlösning.

Projektet kommer att genomföras som en komparativ studie där en grupp elever kommer att bli undervisade genom strukturerad problemlösning enligt den japanska modellen och en grupp kommer att undervisas genom procedurräkning.

Håll ögonen öppna på bloggen, så kommer ni att få ta del av hur deras spännande utforskande fortskrider! 

/Jenny Fred

I startgroparna på ett ramprojekt – att föra och följa matematiska resonemang

algebra_PS_2

Matematiknätverkets första ramprojekt har nu äntligen kommit igång. De deltagande lärarna, Carolina Blomström, Åsa Eriksson och Annika Mörk, undervisar i matematik i olika årskurser och kommer från tre olika skolor i Stockholm stad.

Utgångspunkten i ramprojektet är förmågan att föra och följa matematiska resonemang i algebra. Syftet är att utforska vad det är elever behöver lära sig, i relation till olika åldrar, för att utveckla denna förmåga. Vidare önskar vi få en ökad kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att bättre bidra till att eleverna utvecklar en sådan förmåga, och hur elevernas kunskaper kan bedömas i relation till förmågan.

I ramprojektet använder vi Learning study som modell. Centralt i en Learning study är lärandeobjektet, vilket tar sin utgångspunkt i något som upplevs skapa problem i elevers lärande och/eller i undervisningen (Wernberg, 2009). Inledningsvis har vi i projektgruppen diskuterat kring just detta, dvs. de svårigheter vi upplever att elever har och de problem vi själva har upplevt när vi har undervisat inom området algebra.

Här följer några exempel på de svårigheter vi upplever att elever har:

  • att yngre elever ”bara” ser mellanrummet på tallinjen, ett emellan istället för ökar med två
  • att elever har svårigheter vad gäller att teckna ett uttryck
  • likhetstecknets betydelse
  • vilka regler som gäller för att räkna med bokstäver
  • att symbolen står för ett okänt värde
  • att samma samband kan beskrivas med olika symboler
  • att bokstäver i ett uttryck inte står för en enhet utan representerar en storhet

Här följer några exempel på de ”problem” vi har upplevt i undervisningen:

  • att eleverna inte förstår när vi undervisar i algebra
  • att inte undervisa konkret
  • att det är svårt att undervisa kring likhetstecknets betydelse

Vi har också påbörjat en första formulering av ett möjligt lärandeobjekt: Att kunna motivera/förklara/argumentera för relationen mellan ett algebraiskt uttryck och ett specifikt problem/en specifik situation.

Håll ögonen öppna på bloggen, så kommer ni att få ta del av hur vårt spännande utforskande fortskrider!   

/Jenny Fred  

Referens: Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå Universitet.

Hur förstår elever objektet?

Objektbild

Grammatikens vara eller icke vara i språkundervisning är en fråga som är ständigt aktuell, kanske för att det faktiskt inte finns några självklara svar. Vi vet att elever är olika och har skilda preferenser när det gäller till exempel explicit eller implicit grammatikundervisning. Vi lärare är också olika och har skilda upplägg på vår undervisning. Det vi har gemensamt är dock att vi vill att våra elever ska bli kompetenta språkanvändare och vi ständigt söker efter de bästa verktygen.

I år startar ett nytt ämnesdidaktiskt FoU-projekt i nätverket för engelska och moderna språk. Det är ett projekt i moderna språk, tyska och franska, som fokuserar på objekt. Projektdeltagare är Eva Schough Tarandi och Anna-Karin Johansson på Kungsholmens gymnasium. I både tyska och franska har de märkt att elever har svårt att greppa objekt: direkt och indirekt objekt, koppling mellan substantiv och objektspronomen, placering i en sats, val av form och så vidare. Det finns en hel del frågor och potentiella lärandeobjekt i relation till objekt, men vi har bestämt att börja i den övergripande frågan Hur förstår elever objektet? Vi vill alltså ta reda på hur elever uppfattar objektet och kommer att använda oss av fenomenografisk analys. Inom fenomenografi intresserar man sig för hur vi uppfattar vår omvärld genom att beskriva uppfattningar. Viktigt är att man gör skillnad mellan hur något är och hur något uppfattas vara (Larsson, 2011).

Just nu förbereder vi insamling av material – elevsamtal om meningar och objekt – som sedan ska transkriberas och analyseras. Ni kommer att kunna följa vårt arbete här på bloggen.

/Jessica B

Konferens i Seattle, USA

Att åka på konferens och möta andra forskare ingår i arbetsuppgifter forskare har, det hade jag inte riktigt koll på innan Seattle1jag påbörjade mina forskarstudier. Nu har jag i alla fall deltagit på min första konferens och den gick av stapeln i Seattle, USA. Att få besöka en stor konferens inom ”Technology and Engineering”, där alla möts som arbetar och forskar med utbildning inom teknik, från förskola upp till högskoleutbildningar, var
intressant och mycket lärorikt. ASEE står för American Society for Engineering Education  och deltagare var personal från högskolor, olika fakulteter, lärarstudenter, forskarstudenter, representanter för industri och näringsliv
samt lärare i  grundskola och gymnasium ifrån hela USA. Det fanns även ett
antal högskolor representerade från andra länder, som KTH. Lärare i USA går under benämningen K-12, det vill säga de undervisar barn från förskola (kindergarten) upp till och med gymnasium (high school, år 12). Lärarna vilka besökte ASEE undervisar inom STEM-ämnena, science, engineering, technology och mathematics.

Över 350 olika sessioner fanns att besöka och mer än 1400 forskningsbidrag presenterades under veckan. Ett välfyllt program kan man konstatera. Jag
besökte flera seminarier med fokus inom K-12 området. Att möta forskare och
Seattle2höra kring deras forskning, vilka har liknande frågeställningar som en själv inspirerar att fortsätta inom området man forskar kring.

Förutom en intensiv vecka så hann jag och mina kollegor på KTH att besöka Seattles sevärdheter. Här hade man Världsutställning 1962, och byggde till den en Monorail och Space Needle tornet, Seattles kända siluett. Kändes lite som att förflyttas “tillbaka till framtiden”. Vidare finns ett fantastiskt flygmuseum att besöka.

Birgit