Visar alla blogginlägg från: februari 2016

Small talk med Maria

En av de där riktigt hopplöst snömoddiga dagarna i februari hade Vetenskapens Hus den goda smaken att pigga upp stämningen med ett EDCAMP för lärare som undervisar i matematik, teknik och naturvetenskap. Jag masade mig uppför grusiga Körsbärsvägen, och det ångrar jag verkligen inte! Otroligt välarrangerat och jag fick chansen att ta del av många intressanta projekt. Dessutom lyckades jag stoppa NO-läraren Maria Sundler i farten mellan sina presentationer. Maria genomför just nu två RAM-projekt inom STLS på Nya Elementar där hon sen en tid tillbaka arbetar. Såhär gick snacket. IMG_0828

Hej Maria! Vad handlar dina RAM-projekt om?

Jag driver just nu två forskningsstudier. Den ena handlar om hur vi kan introducera förmågan att ta ställning och kommunicera med hjälp av debatter i NO-undervisningen.  Den andra är om hur en undervisning om växthuseffekten kan läggas upp som minimerar elevers missuppfattningar av fenomentet.

OK. Men hur kom det sig att du började beforska din egen undervisning?


Jag fick chansen att genomföra FoU-projekt i min roll som handledare i naturvetenskap och teknik. Att sedan välja ämnesområden var lite klurigt för det finns så mycket att titta närmare på och beforska. Men jag hade kollegor att bolla med och tillsammans valde vi ut relevanta forskningsområden utifrån vad vi tycker vi behöver utveckla. Exempelvis ser vi att eleverna lätt blandar ihop växthuseffekten och ozonlagret, hur ska vi undervisa så vi inte hamnar där?

När är det du gör som allra roligast?

Nästan hela tiden. Det är spännande att se hur elever tänker och interagerar med varandra i klassrummet. Det är verkligen en ynnest att få tid att reflektera över vår undervisning och se vilken betydelse upplägg, formuleringar och uppgifter har för elevers lärande. Det är lätt att man som lärare tar sin undervisning för givet exempelvis att man förklarar på liknande sätt varje gång utan att reflektera över om det finns ett annat sätt som gör att eleverna lär sig lättare på.

Vilka utmaningar tampas du med då?

Att i sin roll som lärare på deltid bedriva forskning gör det lättare att förknippa sin forskning med verkligheten men det är också en utmaning att mellan lektioner läsa forskningsrapporter och få tid till analys av sin egen forskning. Man måste bli bra på att planera upp sin tid och öronmärka tid för forskningen. Men det är så givande att se resultaten och sedan få dela med sig av dessa.

Har din forskning ändrat på hur du ser på lärande och undervisning?

Nu när jag har tagit mig tid att se på min och andras undervisning utifrån och reflektera över vår lärarpraktik så har det öppnat dörrar som förut bara varit på glänt. Det är som att en helt ny värld har öppnats där jag ser poängen med praxisnära forskning och hur forskningen kan förändra för elevernas inlärning. Undervisning idag ser inte ut som undervisning för 100 år sedan, samhällsförändringen har legat till grund för det men också alla forskning som ständigt bedrivs. Det finns så många duktiga forskare och intressanta resultat. Men vi lärare måste få tid att ta oss an dessa. När man själv forskar får man chans till just det. Det är helt enkelt en grym kompetensutveckling att forska!

Tack Maria. Jag håller verkligen med dig om att vi lärare behöver få äga vår egen praktikutveckling. Känns ju väldigt bra att det satsas så mycket på det i Stockholms stad just nu :) Lycka till med dina projekt! Och tack Vetenskapens Hus för en inspirerande och stärkande eftermiddag!

IMG_0822 /Jonna

Komplexa samband i landet Oz

unspecified

Förmågan att resonera om relationen mellan människa och natur är central i geografikursen på grundskolan. Men vad innebär den förmågan och hur skulle ett redskap kunna se ut som hjälper eleverna att utveckla den förmågan? Ett nystartat FoU-projekt inom SO-nätverket kommer under det närmaste året att fokusera på förmågan att resonera i olika led och med komplexa samband. Utifrån landet Oz kommer högstadieelever att få resonera kring samspelet mellan människa och natur när de placerar ut bland annat ett oljeraffinaderi, ett stålverk och en dyksportanläggning. Målet med projektet är att utveckla kunskaper om hur undervisning kan möjliggöra för elever att utveckla förmågan att resonera kring detta i flera led. Projektet bedrivs av två geografilärare på Grimstaskolan.

Vi närmar oss nu sista ansökningsdatum för FoU-projekt inför höstterminen -16. Mer information om detta hittar du här och sista datum för ansökan är 15 mars.

Varmt välkommen med en ansökan!

(Bild från boken ”Språkutvecklande SO-undervisning”, med författarnas tillstånd)

/Ann-Sofie, Malin och Hans

Algebra i FoU- och ramprojekten

Lärarna Carolina, Annika och Åsa deltar alla i ramprojektet.

De senaste veckorna har lärarna i matematiknätverket – både FoU-projektet och ramprojektet – varit inne på STLS och diskuterat sina projekt. I ramprojektet har lärarna Carolina, Annika och Åsa (på bilden) precis genomfört sin första forskningslektioner i en åk 1-3 och två 7-9. Lektionerna fokuserar elevernas förmåga att kunna tolka ett algebraiskt uttryck och förstå relationerna mellan olika variabler.

I FoU-projektet är lärarna i full gång med att planera sin forskningslektion. FoU-projektet syftar till att ta fram kunskap om hur man kan öka elevernas benägenhet att använda ekvationer vid problemlösning. Förra veckan diskuterades vilka problem eleverna skulle möta under sina lektioner och på vilken nivå problemen skulle vara på.

Verner, Anna-Karin, Sanna och Jenny, koordinatorerna i matematiknätverket

Vill du bli en forskande lärare?

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu utlyser Stockholms stad 4-5 platser inom Forskarskolan i ämnesdidaktik och Forskarskolan QUEST. Lärare som blir antagna till någon av forskarskolorna kommer att ägna 50% år forskarstudier, arbeta 40% på sin skola, och sedan 10% på central förvaltning med oss koordinatorer i Stockholm Teaching & Learning Studies som kollegor.

Under de senaste åren har Stockholms stad finansierat flera licentiander inom en rad olika ämnen. Några av oss är färdiga, medan andra är mitt uppe i sina studier. Det går att läsa mer om några av de kommunfinansierade licentiandernas projekt här.

Jag var en av de första licentianderna i Forskarskolan i ämnesdidaktik. Jag började 2010 och tog min examen i slutet av 2013. Det går inte att förneka att det var tufft ibland, men på det stora hela har de positiva sidorna varit övervägande. Att få möjlighet att kombinera sin lärarerfarenhet med ett forskningsperspektiv och genomföra en klassrumsstudie har gett mig mycket, men förhoppningsvis kan min studie också bidra till utvecklad undervisning i flera klassrum. Sedan har jag fått möjlighet att träffa många intressanta människor och fördjupa min kunskap och förståelse för det komplexa i relationen undervisning-lärande. Sist men inte minst har jag fått en rad trevliga kollegor och stöd genom min forskarskola.

Om du är sugen på att bli en forskande lärare och dessutom få forska på arbetstid finns ansökningsförfarandet och villkoren beskrivna här. Sista ansökningsdag är 13 mars. Frågor besvaras av Cecilia Göransson cecilia.goransson@stockholm.se

/Jessica B

De där strategierna igen…

Strategier fyller en viktig funktion i kommunikation över språk och kulturgränser. Men strategierna är ett medel, inte ett mål. De borde alltså ingå i vad vi lärare förväntas inkludera i undervisningen – det som bör bedömas är hur framgångsrikt eleverna kommunicerar.” (Helena von Schantz)

I det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk har vi de senaste åren haft flera projekt om strategier. Bakgrunden till vårt ramprojekt var just att de nya kurs- och ämnesplanerna lyfter fram användningen av strategier både i relation till de förmågor som ska utvecklas (och bedömas) och i det centrala innehållet.

Precis som Helena von Schantz skriver i ett blogginlägg som publicerades tidigare i veckan, väcker det frågan om medel och mål i språkundervisningen. De projekt vi har haft har samtliga tagit sin utgångspunkt i förmågan att använda strategier för att förstå och göra sig förstådd, men under arbetets gång har strategierna hamnat i bakgrunden. Det vi har landat i är att ”kunna använda strategier” i sig inte är ett relevant lärandeobjekt i en Learning study i språk. Däremot kan de utgöra en kritisk aspekt i relation till ett kommunikativt lärandeobjekt. Med andra ord är det viktigt att skilja på mål och medel. Förhoppningsvis kommer det att speglas i framtida kurs- och ämnesplaner.

/Jessica

Vad händer i nätverket för praktiskt-estetiska (PREST) ämnen just nu?

I skrivande stund har vi tre olika slags projekt igång. Vi har dels så kallade FoU-projekt där lärare själva driver dessa med stöd från oss, dels så kallade ramprojekt där vi har formulerat en övergripande forskningsfråga och lärare bidrar med delstudier. Vidare har vi projekt som handlar om att formulera en ansökan om FoU-projekt. Gemensamt för alla projekt är att de är ämnesdidaktiska och praktiknära.

De FoU-projekt som pågår i det praktisk-estetiska nätverket sker inom ramen för ämnena musik, idrott och slöjd. Musikprojektet drivs av lärare på en gymnasieskola . Den fråga de ställer sig handlar om vad det innebär att kunna läsa noter. Projektet i ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla undervisningen på ett sätt som inte reducerar hälsa till så kallade teoretiska studier vilket har blivit vanligt förekommande i ämnet. I ämnet slöjd undersöker lärarna om inspelade instruktionsfilmer kan vara en hjälp för elever att utveckla ett ämnesspecifikt språk.

Vi har i skrivande stund två delprojekt inom vårt ramprojekt. Den övergripande frågan handlar om:

Hur går det att tolka innebörden av sådana mer ”teoretiska” förmågor som exempelvis ‘värdera’, analysera’ m.m, så att de inte motverkar utvecklingen av elevernas kunnande i att vispa, såga, spela, hoppa, sticka, bocka och skissa, etc? Hur kan undervisningen i de olika praktiska och estetiska ämnena utvecklas så att förmågan att tala och skriva om och i ämnet förstärker utvecklingen av ämneskunnandet, utan att det praktiska kunnandet försvinner?

Inom ramen för det här projektet genomför lärare i Hem- och konsumentkunskap samt Slöjd delstudier. Upplägget för studierna såväl som den mer ämnesspecifika frågeställningen diskuterar vi tillsammans med lärarna när de kommer till oss på utbildningsförvaltningen.

Vi har också ett projekt som innebär att lärare får stöd i att formulera och beskriva en projektansökan som skall bli ett FoU-projekt om ansökan får godkänt dels av skolans rektor och dels av STLS granskningsgrupp.

Vi (Torben Freytag och Gunn Nyberg) som har hand om PREST-nätverket läser oftast i förväg igenom textutkast som lärarna skickar till oss. Därefter diskuterar vi hur projekten kan utvecklas vidare med utgångspunkt både från lärarnas frågor och de frågor och förslag som vi har. Det blir alltid spännande och intressanta diskussioner om undervisning och lärande samt framförallt vad det är tänkt att eleverna ska kunna, med andra ord vilket kunnande eleverna ska få möjlighet att utveckla.

Här visar vi ett exempel på diskussion som handlar bland annat om vad notläsning innebär. Det som följer är ett utdrag ur den diskussionen. Den börjar med att lärarna återger vad de observerat hittills:

M: Att vi har gjort en del förändringar inför den tredje cykeln. Att ha två lektioner där man i den ena använder rösten som ett medel och då har mer fokus på det rytmiska och sedan i den andra lektionen väljer vilket instrument som vill framföra på. Bakgrunden är att det skall vara notbilden i fokus. I tidigare cykel har eleverna spelat på piano. Möjligen har detta försvårat för eleverna.

I: Väcker frågan och rytm och puls… är det inte samma sak? Kan man inte arbeta med en sak bara. Varför inte rytm och puls i en takt.

M: Det är lite olika vad man vill tydliggöra. Men det går att separera.

I: Vad är notläsning?

M: Det är både och. Man skall skilja på tonhöjden och noter. Det har att göra med vilken ton i vilken oktav.

M: Att läsa av noter handlar alltså om tonhöjd och oktav. Man måste förhålla sig till pulsen och rytmen. Det finns förstås en begreppsförvirring som eleverna kan ha svårt att förhålla sig till.

I: Vad gör eleverna när de inte gör rätt?

M: De lyckas t ex inte urskilja rytmen. Man kan se att de flesta kan avkoda tonhöjden, men svårt är rytmen, punkterade noter och förtecknets betydelse. De här sakerna har vi medvetet undervisat om. Vi gick igenom på flera sätt vad punkteringen innebär, fast eleverna vet egentligen inte hur det låter. När vissa pratar så förstår de inte vad halva noter innebär.

I: Men när ni undervisar om det, hur gjorde ni?

M: Vi berättade, spelade… för att synliggöra. Men sedan när de skulle utföra eftertestet så kan de inte utföra det. De flesta börjar med att försöka träffa rätt tangent och sedan kom saker som rytmik…

I: Bör man inte kunna se hela noten?

M: Där liknar det läsningen, det är ju målsättningen.

I: Du sa ju kort att det liknar matematiken, men det verkar som de inte riktigt har förstått. De glömmer lite på vägen.

Visst låter det här spännande och intressant? Välkomna att delta!

Gunn och Torben