Visar alla blogginlägg från: april 2016

Några nedslag från NÄD2016

NÄD1

Forskning i praktiken har varit på Nationell ämnesdidaktisk konferens, NÄD2016, i Malmö (19-21 april) och här kommer några nedslag från konferensen:

Första plenarföreläsningen hölls av Ingrid Carlgren, professor emerita. Titel på hennes presentation var Bildning eller avbildning – ämnesdidaktiska perspektiv på synligt lärande och formativ bedömning. Hon lyfte bl.a. att en skola för bildning är en skola där mätningar och jämförelser inte stör bildningsprocessen, och fortsatte med att ställa frågan om bildning är målet för skolan idag – eller har mätningarna och jämförelserna blivit målet? Carlgrenpekade på att av-bildningen av skolan (bildningstankens försvinnande) sker genom elevers avbildning (härmande) av verkligt kunnande.

Per-Olof Wickman, professor vid Stockholms universitet, var keynote 2. Ämnet för hans presentation var Didaktik: lärares professionsvetenskap. Wickman inledde med att lyfta skollagens (Skollagen 1 kap 5 §, 2010:800) skrivning om att utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men exakt vad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet egentligen innebär är ju som vi vet omdiskuterat. Det kan detta behöva avgöras i domstol menade Wickman. Enligt Wickman är undervisning är ett undervärderat ord. Undervisning är grunden för lärares profession och det är vad didaktik handlar om, dvs. om vad och hur i relation till vissa elever i ett visst sammanhang. Wickman pekade också på problemet med ”best practice”, att det bortser från lärares didaktiska kunskaper och isolerar metod från situation.

Dagens tredje och sista plenarföreläsning för dagen hölls av Daniel Sundberg, professor vid Linnéuniversitet. Rubrik på hans presentation var Att utveckla undervisningen – vilken roll kan forskningen spela? och han talade bl.a. om möjligheter att syntetisera kontextöverskridande didaktisk kunskap. Men frågan är hur generella vi kan vara. Sundberg pekade även på att Lgr11 fokuserar mer på produktkontroll medan Lpo94 fokuserade mer på processkontroll.

Mellan alla plenarföreläsningar fick ta del av olika sessioner med intressanta presentationer. Jag var på olika Learning study-symposier och lyssnade bl.a. på Learning study som forskningsansats, Learning study; Undervisningsdesign – att utforma undervisningspraktiker för lärande samt Learning study; Studier av lärandeobjektens beskaffenhet och konstituering. Här på bilden berättar Torben Freytag, lärare, doktorand och koordinator i PREST-nätverket om sin forskning.

NÄD4

Efter en intensiv dag med intressanta sessioner bjöd Malmö stad alla konferensdeltagare på middag i Malmö Rådhus – mycket uppskattat!

/Sanna Wettergren

Small Talk med Cecilia Dudas

En regnsolig aprildag tog jag en kaffe med min forskande kollega Cecilia Dudas på Utbildningsförvaltningen. Cecilia undervisar i kemi på Globala gymnasiet i Stockholm och är licentiand i forskarskolan NaNo sedan hösten 2015. Jag passade på att ställa lite frågor om Cecilias studie och om att forska i praktiken.

Vad handlar din studie om?FullSizeRender-2

Jag fokuserar kemiundervisning på gymnasiet och vilket lärande som blir möjligt om man tar avstamp i samhällsfrågor med ett kemiinnehåll. Jag vill också utforska vilka kunskaper i kemi eleverna kan komma att behöva för att diskutera och ta ställning i sådana frågor.

Kan man säga att du har ett medborgarbildande perspektiv på undervisning och lärande?

Ja, absolut. Man kan säga att en utbildning som syftar till medborgarbildning handlar om att eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper och förmågor som blir relevanta för aktivt deltagande i ett föränderligt samhälle.

OK. Men lite mer konkret. Hur undersöker du detta?

Jag genomför en designstudie tillsammans med två andra kemilärare på en gymnasieskola. Tillsammans håller vi på och utvecklar en undervisningssekvens där elevgrupper resonerar om olika batteriers lämplighet i olika sammanhang. Eftersom designstudier möjliggör att genomföra undervisning i flera cykler så är arbetet just nu inriktat på att genomföra en första intervention. Tanken är att resultatet av den interventionen ska styra designen för nästa cykel och så vidare.

Intressant! Men hur blir det här forskning? Det låter ju som att ni gör det som lärare gör varje dag?

Ja, det är ju faktiskt en viktig fråga. Jag skulle säga att en central skillnad mellan det som skulle kunna förstås som praktikutveckling eller kanske lärarfortbildning är att forskning också gör vissa anspråk på att bidra till ett vidare kunskapsbygge inom ett visst fält. Med det menar jag att resultatet av min studie inte bara syftar till att utveckla undervisningen på skolan där studien äger rum, utan att vi också ska kunna säga något undervisning och lärande som får betydelse i ett större perspektiv.

Nu har ju du ganska nyligen påbörjat dina forskarstudier, men har du redan nu förändrat ditt sätt att se på lärande och undervisning?

Jomen det har jag. Nu såhär i början av mina forskarstudier så har det ju varit ganska mycket fokus på att läsa kurser och jag har fått ta del av en hel del ämnesdidaktisk litteratur. Ju mer jag har fördjupat mig i studier som på olika sätt problematiserar ställningstagande och argumentation i kemiundervisningen, desto mer inser jag hur ytligt jag egentligen behandlat det i min egen undervisning. Jag tänker att det också säger någonting om vilka förutsättningar man som lärare har att reflektera över sin praktik och att utveckla undervisningen. Det känns verkligen roligt att jag fått den här möjligheten.

Tack för pratstunden Cecilia och lycka till!

/Jonna

Att operationalisera sexualitet och religion

Hur kan man analysera gruppsamtal mellan elever? Ett FoU-projekt som handlar om hur man kan undervisa om sexualitet i religion på gymnasiet befinner sig just nu där.

Projektet har designat en forskningslektion och samlat in data som består av ljudfiler där eleverna samtalar utifrån uppgifter de fått under lektionen. Nu är det dags att sätta tänderna i data. Lärarna utgår ifrån en undervisningsmodell som bygger på religionsdidaktikern Robert Jackson´s teoretiska modell. Hur ska teorierna operationaliseras och användas i analysen? Två religionslärare från Globala gymnasiet och Tullinge gymnasium prövar just nu praktiskt fram vilka verktyg de ska använda i analysen för att därigenom arbeta fram ett första resultat.

Förra veckan träffade lärarna professor Geir Skeie (vid HSD/SU) som är religionsdidaktiker. Mötet gav de båda lärarna flera konkreta tips på hur de skulle kunna komma vidare i arbetet. Projektet avslutas i juni.

/Hans, för SO-nätverket

Japansk undervisning om ekvationslösning

Idag finjusterade FoU-projektet sin forskningsdesign och sina lektionsupplägg inför kommande undersökning. De ingående lektionerna tar upp grundläggande algebra och ekvationslösning och kommer att genomföras under en vecka med totalt fyra lektioner. Hälften av de åtta ingående elevgrupperna möter problemfokuserad undervisning med inspiration från Japan medan den andra hälften får en undervisning som följer läroboken.  Veckan därpå genomförs ett eftertest med samtliga elever där vi hoppas få syn på elevernas benägenhet att använda ekvationer vid problemlösning.

Vi väntar med spänning på resultatet!

Verner och Inger