Visar alla blogginlägg från: juni 2016

Presentation av läsårets ramprojekt i sv/sva: Läsa för olika syften

I fredags hade nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS avslutning för detta läsårs s.k. ramprojekt. Enkelt uttryckt handlar ramprojekt om att nätverkets vetenskapliga ledare och koordinatorer bestämmer ramarna för forskningsprojekten och att lärare får anmäla intresse för att delta i projekten (mer information här). Detta och nästa läsårs ramprojekt i svenska och svenska som andraspråk handlar om att undersöka hur kursplanens formulering ”läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften” tar sig uttryck i klassrummet.

20160603_133439[1]Under fredagens avslutning presenterade de tre delprojekten sina resultat. Först ut var Johanna Juneaus (Södra Ängby) och Solveig Skogli (Hedvig Eleonora) som undersökt vilka redskap som kan fungera som stöd i lågstadieelevers arbete
med faktatexter. De utgick ifrån Adrienne Gears modell och fann, efter en första cykel, att modellen, tillsammans med andra redskap, tycktes bidra till att eleverna överraskande väl förstod svåra texter. I diskussionen av sina resultat lyfte lärarna bland annat fram svårigheten med att mäta läsförståelse.

Åsa Alsparrs (Adolf Fredriks musikklasser) undersökning handlar om hur undervisningen kan förbättra förståelsen av innehållet i lärobokstexter. Närmare bestämt handlar den om att öka mellanstadieelevers benägenhet att använda viktiga begrepp i NO, ett problemområde enligt NO-lärare. Eleverna fick först läsa en lärobokstext i biologi på egen hand och skriva en sammanfattning. Några elever fick också sammanfatta texten muntligt. Nästa lektion hade NO-läraren en textnära genomgång av ett annat område i biologi utifrån en lärobokstext. Återigen fick eleverna göra en skriftlig och muntlig sammanfattning. Under den tredje lektionen fick eleverna på egen hand läsa en tredje text och sammanfatta skriftligt och muntligt. Resultaten visar att eleverna använde betydligt fler av de viktiga begreppen i sin sista text. Därmed inte sagt att de alltid förstod begreppen, vilket Alsparr lyfte fram i resultatdiskussionen.

Det tredje delprojektets syfte är att undersöka hur skönlitteratur kan påverka högstadielevers förmåga att växla perspektiv och hur den förmågan uttrycks i elevernas texter. I undersökningen fick eleverna efter en visualiseringsövning och en högläsning av början av Tellers Om det var krig i Norden skriva en text om sin uppfattning om hur det är för flyktingar att komma till ett främmande land.  Därefter lästes boken högt av läraren, och eleverna fick samma skrivuppgift som före läsningen. I analysen jämfördes den första och andra versionen av texterna och i jämförelsen användes kategorierna distanserande och identifierande. Resultaten visar att eleverna pendlar mellan distanserande och identifierande förhållningssätt i sina texter, och att det distanserande minskar i den andra versionen. Den andra versionen visar tydliga tecken på att eleverna tagit intryck av boken. Bland annat använder de ord och uttryck från boken. Marie Gradén och Birgitta Nurbo (Äppelviken) som gjort undersökningen fortsätter med ramprojektet en termin till, så vi får anledning att komma tillbaka till projektet i höst.

Vi koordinatorer i nätverket för svenska och svenska som andraspråk var mycket stolta efter de intressanta presentationerna. Några av presentatörernas skolledare var med som publik, liksom en del av nästa läsårs deltagare i ramprojektet Läsa för olika syften. Den givande diskussion som fördes i samband med presentationerna fortsätter efter ett välbehövligt sommarlov!

Anna-Maija

Rejält kliv fram för ramprojektet i Engelska och moderna språk

Den 3 juni intog ett stort gäng nya språklärare lokalerna på utbildningsförvaltningen för att starta nästa års ämnesdidaktiska ramprojekt i språk. Inom nätverket i engelska och moderna språk driver vi ett så kallat ramprojekt som fokuserar på just förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr11) respektive använda språkliga strategier i olika sammanhang (Gy2011). Ramprojektet organiseras som flera mindre projekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk.

I nätverket är vi nu fler än 25 språklärare och studierna ska bedrivas i olika mindre delgrupper. Allas resultat samlas och skapar nya insikter som formuleras i ny kunskap att sprida och dokumentera.

Vi ska i nätverket fortsätta fördjupa oss i vad muntlig interaktion innebär och träna oss i att konstruera uppgifter som triggar igång samtal. Vad innehåller en meningsfull och funktionell uppgift med syftet att skapa grogrund för samtal? Vilka erfarenheter från undervisningen har vi att spjärna emot? Forskningen talar bl.a. om betydelsen av att uppgifter framförallt bör sträva efter att semantiska och pragmatiska betydelser ska utvinnas i samtalet, att det ska finnas någon lucka/gap som bör fyllas, och att det ska finnas ett syfte med samtalet som inte endast handlar om att prata på det främmande språket (Ellis, R. Language Teaching Research & Pedagogy, 2012).

Som vanligt på STLS studerar vi unionen teori och praktik genom att gemensamt stanna upp och fördjupa kunskapen om specifika förmågor och innehåll för att utöka kunnandet om vad som ingår i bra undervisning.

/Annika