Visar alla blogginlägg från: september 2016

Muntlig interaktion i språk

FiP

Vilken fantastiskt möjlighet att få vara ny koordinator i nätverket för engelska och moderna språk! Tillsammans med Jessica Berggren, Annika Nylén och Anette Jansson Resare handleder jag just nu språklärare som är särskilt intresserade av frågor som rör undervisning i muntlig interaktion.

I vårt ramprojekt för engelska har deltagarna inledningsvis fått reflektera över hur undervisning i muntlig interaktion iscensätts i klassrummet, fått diskutera vilka svårigheter som uppstår i undervisningen och fått fundera över vad som faktiskt händer när uppgifter som syftar till att stärka och utveckla elevernas muntliga förmåga används av elever.

Till nästa träff har deltagarna i de tre delprojekten i engelska fått till uppgift att pröva en valfri muntlig uppgift i klassrummet där eleverna ska nå någon form av överenskommelse. Det ska bli intressant att få ta del av deltagarnas tankar kring hur eleverna tagit sig an uppgiften och vilka svårigheter som uppstått. Den informationen kommer vi sedan att kunna använda för att fortsätta diskutera den centrala frågan: ”Vad ska eleverna lära sig?”.  Nästa steg blir att fundera över vad i uppgiften som skulle kunna förändras för att få ett ännu bättre önskat resultat.

För att kunna prata om uppgifter har vi använt oss av de fyra utmärkande drag för en uppgift eller ”task” som Ellis lyfter fram samt de designprinciper som han presenterar. Om de blir användbara eller ej, det återstår att se.

To be continued…

//Karina

Teori i praktiken på Lärarnas forskningskonferens

LFK 2016

Programmet för Lärarnas forskningskonferens (tisdag v. 44) börjar ta form och i år kommer vi att ha två föreläsningar som handlar om hur teori kan användas i praktiken:

Angelika Kullberg, FD och universitetslektor i pedagogiskt arbete, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet

Vad görs möjligt att lära i en lektion? Lärares användning av en teori i planering och genomförande av undervisning

Hur kan en teori hjälpa lärare i sin undervisning? Föreläsningen tar utgångspunkt i ett forskningsprojekt som studerat hur lärare ändrat sin undervisning efter att de har fått möjlighet att använda variationsteorin som ett verktyg för att planera och genomföra undervisning.

Inger Eriksson, professor i pedagogik, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, Stockholms universitet

Learning Activity – ett didaktiskt redskap för utveckling av elevers teoretiska tänkande

Föreläsningen avser att ge exempel på hur ett teoretiskt perspektiv kan användas som redskap för att designa uppgifter och klassrumskommunikation för ett expanderat lärande.

Mellan föreläsningarna kommer det att vara seminarier om planerade, pågående och avslutade ämnesdidaktiska studier. Konferensen hålls på Konradsberg (fd. Lärarhögskolans lokaler) och är gratis. Mer information och anmälan finns här.

Förlängd Call for Papers – torsdag 15/9 kl. 15.00

Om du vill presentera finns det fortfarande tid att skicka in abstract på den här länken.

Vi ses!

//Jessica

Läsa för olika syften – ramprojekt i svenska/sva

MB900292086Nätverket svenska/svenska som andraspråk har satt igång tre nya delprojekt av lärare som tillsammans ska utforska vad det egentligen är för förmågor som ligger bakom kursplanernas målformulering att kunna ”läsa för olika syften”. Det är gymnasielärarna Eva och Emma från Östra Real, lärarna Victoria, Gerd och Anna från Åsö Komvux och slutligen mellanstadieläraren Susanne från Tunaskolan tillsammans med lågstadielärarna, Johanna från Ronnaskolan och Marianne från Brunnsängsskolan som har blivit antagna till årets ramprojekt.

Dessa lärare har samtliga uttryckt att de genom att utforska och utveckla sin egen undervisning finna vägar att stimulera elevernas läsförståelse. Den övergripande teoretiska ramen handlar om  läsning för olika syften, som att kunna läsa texter på det sätt som är nödvändigt för att kunna delta i de sociala händelser där förtrogenhet med vissa ”litteracitetspraktiker” är nödvändiga.  För att läsa, förstå och kunna använda en text räcker det inte med att uttolka det som står på papperet, eller att kunna kombinera ord och bilder till en meningsfull helhet, utan att också ha förtrogenhet med de sociala praktiker som ger texten dess specifika innebörder. Det gäller såväl läsning i de tidiga skolåren, i mellanstadiet, i svenska för invandrade akademiker och inom juridikprogrammet på Östra real. Man kan inte riktigt förstå en text om man inte kan knyta den till de sociala sammahang inom vilken texten i fråga fyller en funktion.

Frågan är då hur man designar undervisning så att dessa sociala sammanhang blir synliga och meningsfulla för eleverna? Det är detta som vi är i färd med att undersöka tillsammans med lärarna som deltar i nätverkets ramprojekt om läsning för olika syften. Just nu håller vi på att tillsammans läsa utdrag ur James Paul Gees mycket läsvärda och sympatiskt lättillgängliga bok från 2003: What video games have to teach us about learning and literacy.  Gee menar att dataspel, basketboll, rättegångar, matematikundervisning, ja alla socialt präglade aktiviteter har sin egen litteracitet, och man kan inte förstå texter inom något av dessa områden om man inte också förstår vad själva aktiviteten går ut på. Frågan är då, hur man med utgångspunkt i en sådan syn på litteracitet och läsande, kan designa undervisning som bygger på att synliggöra litteracitetspraktiker och sociala sammanhang.  Och göra detta på olika nivåer i skolan för att skapa vägar för elever inom grundskolan, på gymnasieskolan, på vuxenutbildningen, att kunna utveckla sin läsförmåga så att den är användbar  ”för olika syften”. Där befinner vi oss nu och nästa gång vi träffar de deltagande lärarna ska vi fördjupa oss i frågeställningarna för årets olika delprojekt kring läsning.

Aina Bigestans, nätverksledare för svenska – svenska som andraspråk inom STLS

Call for papers Lärarnas forskningskonferens

LFK 2016

Vill du presentera ditt planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska FoU-projekt på Lärarnas forskningskonferens? Då är det hög tid att skicka in ett abstract! Deadline för abstract är den 12 september.

Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Se till att du får med följande delar i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisningen och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad var/är syftet med studien eller projektet?

Metod: Redogör för hur ni gick till väga, exempelvis gjorde ni/har ni gjort intervjuer, enkäter, prövat en lektionssekvens, gjort en jämförelse? Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram ev. för- och nackdelar med den metod ni valde.

Resultat: Redogör för det huvudsakliga forskningsresultatet, eller det förväntade resultatet av er undersökning. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

I år erbjuder vi även möjligheten att skicka in förslag på symposier till konferensen. Ett symposium innebär att flera olika projekt med gemensamt syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Ansökan om symposium görs med gemensamt abstract enligt ovanstående instruktioner. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat.

Skicka in ditt abstract senast den 12 september via den här länken.

Du får besked om ditt abstract är antaget senast 23 september. Frågor om call for papers och presentation mejlas till forskningskonferens@stockholm.se

/Jessica