Visar alla blogginlägg från: oktober 2016

#tbt till EARLI Special Interest Group 9, Phenomenography and Variation Theory

IMG_3990

Angelika Kullberg, fil dr. och lektor vid Göteborgs universitet

Onsdag 24 augusti till fredag 26 augusti var vi på konferens i Göteborg med temat Different horizations: setting directions for phenomenographic research.

Syftet med konferensen var att utforska och diskutera kring fenomenografin och/eller varationsteorin och hur dessa kan användas som inramning och riktning inom olika forskningsdiscipliner inom utbildningsvetenskap.

Ference Marton, professor emeritus i pedagogik vid Göteborgs universitet, talade om hur lärare har kunskapen om vad det är eleverna har svårt med men det betyder inte att de har kunskap om elevernas sätt att förstå/se/uppfatta ett visst innehåll.

Även Mona Holmqvist Olander, docent vid Malmö högskola, talade om vikten av att utgå från elevernas perspektiv och inte bara själva ämnet i sig och lyfte frågan kring hur vi kan designa frågor som får eleverna att visa sina verkliga uppfattningar av ett fenomen/ett objekt.

Tuula Maunula, doktorand i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet, utgick från själva undervisningssituationen och talade om hur elever öppnar upp för dimensioner av variation av aspekter avseende lärandeobjektet vilka tagits för givna av lärarna.

Samtliga ovanstående samt flertalet andra lyfte fram fenomenografin och variationsteorin som kraftfulla analysredskap dels för att få syn på elevers visade uppfattningar, dels för att och därmed kunna urskilja ett lärandeobjekts kritiska aspekter. Det är detta samt vikten av att det är i interaktion med eleverna som en urskiljning av kritiska aspekter bör ske som vi tar med oss in i vårt fortsätta arbete i matematiknätverkets ramprojekt.

Angelika Kullberg på bilden ovan kommer att en av key note talarna på Lärarnas forskningskonferens 2016!

/Jenny Fred & Sanna Wettergren

Fullmatad Lärarnas forskningskonferens 2016

LFK2016

Redan förra veckan nådde vi vår maxgräns för deltagare i år, vilket innebär att vi kommer att vara runt 300 forskningsintresserade lärare som träffas och tar del av ämnesdidaktiska studier den 1 november! Som vanligt är det undervisning och elevers lärande som är i fokus, och förutom våra två föreläsningar med Angelika Kullberg och Inger Eriksson erbjuder programmet 35 seminarier och hela 56 presentatörer. Det färdiga programmet kommer att publiceras på vår hemsida i slutet av veckan och är du anmäld som deltagare kommer det snart att landa i din mejlbox.

Vi ses!

/Jessica

WALS – World Association of Lesson Studies International Conference 2016

Den 3-5 september hölls den årliga WALS-konferensen i Exeter i Storbritannien. Syftet med konferensen är att sammanföra lärare och forskare från hela världen för att dela kunskaper, förståelse och erfarenheter med utgångspunkt i praktikbaserad forskning. Konferensens kärna, anser jag, framför allt är de möten och diskussioner som sker mellan de olika passen.

Tema för årets konferens var Lesson study – Transforming teaching and teacher learning in professional learning communities.  Keynote-speakers var bl.a. Catherine Lewis som talade om ”How Does Lesson Study Transform Teaching and Teacher Learning?” och Andy Hargreaves som talade om ”Professional Capital and its Enemies: the implications for professional learning communities”. Fokus på presentationerna var precis som temat anger professional learning communities och flertalet presentationer fokuserade framför allt på lärarnas lärande.

Nästa år hålls konferensen på Nagoya University i Japan och temat är Bridging Research and Practice through Lesson Study. Jag ser fram emot en ny konferens och är hoppfull med att få se fler ämnesdidaktiska bidrag samt att utforksandet av relationen undervisning och elevers lärande fokuseras.

Nedan finns en kort video med inslag från konferensen.

/Jenny Fred

Med läsning som mål. Men hur?

Att vi behöver väcka läsintresset hos våra barn och ungdomar, i klassrummet såväl som utanför, råder det stor enighet om. Men hur vi ska gå tillväga finns det inget entydigt svar på. Forskaren Jonas Andersson har i uppdrag av Kulturrådet sammanställt läsfrämjande metoder, byggda på internationella såväl som svenska studier. Under en litteraturdidaktisk workshop vid Stockholms universitet v. 40 fick jag möjlighet att lyssna på Andersson då han presenterade sina slutsatser.

med läsningI begreppet läsfrämjande åtgärder ingår det enligt Andersson flera olika komponenter, förutom grundläggande läskunnighet. Här betonas även vikten av att öppna vägar till litteraturen för den som inte läser, att öka tillgången till en mångfald av litteratur skrivna på olika språk och i olika format, ökade möjligheter till en konstnärlig upplevelse genom litteratur, att avlägsna hinder för läsning, att bredda läsarens repertoar och sist men inte minst att stärka läsarens självtillit och identitet som just läsare.

I diskussioner kring läsfrämjande åtgärder skiljer man dessutom på läsaren attityd, intresse och motivation. Läsattityd är de känslor och föreställningar en individ har gentemot läsning; är det ett tvång förknippat med skolan eller känns det lustfyllt? Läsintresse handlar om preferenser kring exempelvis ämne och genre; föredrar jag faktaböcker om riddare, fantasy eller komiska böcker? Läsmotivation är det inre tillstånd som får människor att läsa, och här vill Andersson problematisera diskussionen. Finns det en motsättning mellan att öka elevernas läsmotivation och bredda läsintresset? Med andra ord, prackar vi i all välmening  på eleverna böcker som de inte vill läsa  – och behöver det i så fall ses som problematiskt eller handlar det mer om vad vi gör med litteraturen inom ramen för undervisning?

Vad genomgången visar är att om eleverna ska motiveras till läsning så behöver det lästa upplevas som relevant för det egna livet, det måste finnas generöst med tid till läsning och dessutom möjlighet till social interaktion kring det lästa. Den didaktiska frågan hur vi i praktiken undervisar i litteratur tål att funderas vidare på och behöver diskuteras mer. Hur ser de läsfrämjande åtgärderna ut i våra egna klassrum?

Är du intresserad av att titta närmare på Jonas Anderssons sammanställning Med läsning som mål. Om metoder och forskning på det läsfrämjande området (med fantastiska illustrationer av Mia Nilsson) kan den laddas ner utan kostnad på Kulturrådets hemsida.

/Tammi

 

Forskarfredag

Den årliga vetenskapsfestivalen Forskarfredag gick av stapeln på Debaser Medis sista fredagen i september. Och NT-nätverket var ju så klart där! Här mötte vi elever och lärare som tog del av spännande forskning, utställningar och prova-på-experiment.

Vi befann oss i Lärarhörnan där vi informerade om STLS. Här stod även representanter från IFous och Skolforskningsinstitutet.

knapp

Dagen avslutades med Forskar Grand Prix där forskare tävlade i att på bästa sätt presentera sin forskning på ett så snabbt, inspirerande och pedagogiskt sätt som möjligt. David Unnersjö–Jess från KTH var den som vann och tog sig vidare till riksfinalen senare i höst. Han fick högst poäng av de tävlande där poängen gavs av en expertjury och av de mentometerknappande eleverna i publiken. Unnersjö-Jess berättade om sin forskning kring hur vi kan förstå njurens funktion med hjälp av ljusmikroskopi. Forskar Grand Prix är ett sätt att sprida och uppmärksamma viktiga forskningsresultat, på ett spännande och ett lättsamt sätt.

presentation

Varför fortsätter båtarna sin farliga färd?

GREECE EUROPE MIGRANTS

Under en längre tid har människor flytt i båt över Medelhavet. Många människor har drunknat på dessa resor. Varför fortsätter många att ändå fly på detta sätt? Vad är det man kan när man kan svara på den här frågan – om man går i fyran, i nian, eller på i trean på gymnasiet? Hur kan vi undervisa kring detta i samhällskunskap? Tre nya spännande delprojekt i SO-nätverkets Ram-projekt om analys i samhällskunskap har dragit igång. I början av hösten träffades tio lärare från Brunns skola, Värmdö gymnasium, Hemmestaskolan, Sofia skola, Järla skola, Alvikskolan och Eriksdalsskolan för att tillsammans med koordinatorerna i SO-nätverket undersöka frågan om vad det innebär att kunna analysera den komplexa och aktuella samhällsfrågan med flyktingströmmarna över Medelhavet.

Med lärarlag från tre olika undervisningsstadier – låg- och mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet – kommer vi under läsåret 2016/2017 undersöka ett gemensamt kunnande för att se hur det ser ut för elever i olika åldrar. Vi kommer analysera elevmaterial för att hitta kritiska aspekter som behöver fokuseras i undervisning, och vi kommer att designa, pröva och utvärdera undervisning utifrån dessa kritiska aspekter. Utgångspunkten är att elevernas sätt att förstå och tala/skriva om de här frågorna ger värdefull information för oss som lärare när vi vill skapa undervisning som ger möjlighet att utveckla förmågan till analys.

En intressant fråga i projektet är hur stora likheter och skillnader det finns mellan olika skolstadier när det gäller att kunna analysera frågan om flyktingströmmarna över Medelhavet. Redan efter några få träffar har intressanta likheter framträtt i diskussionerna. Nu återstår till en början att se vad vi hittar när elevsvaren kommer in i bilden.

Det här är ett aktuellt och engagerande ämnesområde, och kunnandet som undersöks är grundläggande för samhällskunskap. Samtidigt saknas nästan helt forskning om elevers lärande i interaktion med läraren i undervisning på området (Olsson, 2016, s 71). Vi ser fram emot att i samarbete med Eva Norell, Katja Eriksson, Anita Dalman, Teodor Bittner, Ove Berqkvist, Lotta Ragne, Sofie Söder, Helena Häger, Bodil Kåks och Gabriella Ljung försöka bidra till ett angeläget kunskapsområde.

Vi ser fram emot en spännande höst!
SO-nätverket: Malin Tväråna, Ann-Sofie Jägerskog, Hans Ytterberg, Max Strandberg, Mattias Björklund

Undervisning och lärande i svenska: nytt nummer av ForskUL

ForskUL vol 4 nr 2 Fulltext.inddForskning om undervisning och lärande (ForskUL) är en vetenskaplig tidskrift om praktiknära forskning. Artiklarna är granskade inom ramen för peer review-förfarande. Skriften är helt på svenska och öppen för alla. Artiklarna finns endast elektronisk, nedladdningsbara i fulltext som pdf-filer.I volym 4, nummer 2 2016 publicerar ForskUL fyra empiriskt grundade artiklar om undervisning och lärande i svenska. De utgör exempel på den stora variation som kännetecknar den ämnesdidaktiska forskningen, där forskarna har studerat lässtrategier, didaktiska frågor, berättelsestruktur respektive kroppsliga uttryck i läsundervisningen. De fyra artiklarna behandlar frågor som är centrala för svenskämnets utveckling. Här ges en kort introduktion till varje artikel:

Yvonne Hallessons artikel Lässtrategier för att lyckas – om hur högpresterande elever gör när de läser visar bland annat att dessa elever använder flera olika strategier men att de också anpassar läsningen till typen av text och till vilken kunskap de söker i texten. I artikeln betonas därför vikten av att arbete med lässtrategier sker i autentiska lässituationer där även textmedvetenhet och genremedvetenhet är viktiga aspekter. De deltagande eleverna går i årskurs 1 på gymnasiet, vilket gör att artikeln är relevant för såväl högstadiet som gymnasiet.

I artikeln Frågan som didaktiskt verktyg – en studie av textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 6 och 7 visar Anita Varga hur olika typer av frågor kan främja olika aspekter av elevernas läsförståelseprocess. Artikeln diskuterar behovet av ett systematiskt och kontinuerligt tillämpande av frågor som didaktiskt verktyg. Studien visar hur frågorna stödjer eleverna i att läsa på, mellan och bortom raderna, identifiera, tillämpa och befästa läsförståelsestrategier, formulera egna frågeställningar till text och läsprocess, motivera och belägga tolkningar samt internalisera ett ämnesrelaterat språk i det egna ordförrådet.

Berättarteknik i elevberättelser från tidiga skolår av Anna Nordlund handlar om hur elevernas berättarteknik utvecklas i en lågstadieklass. Resultaten visar att elevernas texter skiljer sig tydligt åt i årskurs 1 och att skillnaden kvarstår i de flesta fall genom hela lågstadiet. Trots att de elever som inte använder subjekt och predikat årskurs 1 utvecklar sitt ordförråd och sin satsbyggnad kommer de inte upp i samma utgångsläge som de starkaste eleverna hade redan i årskurs 1. I artikeln lyfter Nordlund fram olika utvecklingsområden för undervisning i skrivande av berättelser i tidiga skolår.

Den fjärde artikeln Litteraturundervisning betraktat ur ett kroppsligt perspektiv av Djamila Fatheddine handlar om hur två lärare använder ‘kroppslig hållning’ på olika sätt i sin undervisning. Hon har studerat hur lärarna rör sig i klassrummet, hur de står, vad som sägs och hur det sägs. Hon vill med sin artikel bidra till en fördjupad förståelse för litteraturläsning och lyfta in ett kroppsligt perspektiv i undervisningen. Lärarna i studien förmedlar olika receptionsteoretiska ‘hållningar’ i olika situationer till eleverna, med hjälp av sina rörelser och hur de positionerar sig i klassrummet.

Anna-Maija

Spännande licentiatseminarium avslutade fredagen!

Anna-Karin Nordin försvarade förra fredagen (23/9) sin licentiatuppsats om Matematiska argument i helklassdiskussioner på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Opponent var professor Johan Lithner från Umeå universitet. Det blev spännande diskussioner om vad Lithner ansåg vara själva matematikens kärna – de matematiska argumenten.

Avslutningsvis vill vi passa på att gratulera vår nyblivna Filosofie Licentiat Anna-Karin Nordin. Grattis!

Nybliven filosofie licentiat Nybliven filosofie licentiat.

Nätverkskollegorna

Jenny, Martin, Sanna och Verner