Porträtt av en Vård- och omsorgselev

Första blogginlägget från yrkesnätverket är en intervju av Yuli Oh, 22 år, som gick Vård- och omsorgsprogrammet på Åva gymnasium i Täby mellan år 2011-2014. Idag går hon sista terminen på sjuksköterskeprogrammet på Röda Korsets högskola. Genom intervjun får vi ta del av Yulis bild av att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet.

Yuli Oh Foto Yuli Oh, en tidigare Vård- och omsorgselev.

Yuli beskriver sig själv som en person som är intresserad av människor, som tycker om att uppmuntra människor till att främja sin hälsa. Yuli är en positiv person och har god social kompetens. Rättvisa är väldigt viktigt för Yuli, oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning eller religion. Hon tycker att alla ska ha samma rättigheter och bli behandlade likvärdigt. Detta gäller inte enbart medmänniskor, utan även i hennes roll som vårdgivare i mötet med patienter och kollegor. Yuli är lyhörd och tycker om att lyssna på vad andra människor har i hjärtat och hjälper mer än gärna till när människor är i behov av hjälp och stöd. Många, privat som professionellt, upplever att Yuli sprider en trygghet och tillit till sin omgivning, vilket hon också ser som sin största styrka.

Fråga: Varför valde du att gå ett yrkesprogram på gymnasiet, i detta fall Vård- och omsorgsprogrammet?

Svar: Jag valde att gå Vård- och omsorgsprogrammet för att jag tycker om att arbeta med människor och hjälpa människor.

Fråga: Vad trodde och hoppades du på att det skulle resultera i?

Svar: Jag hoppades på att få utvecklas som person och även kunskapsmässigt. Att det skulle ge mig en större bild av hur människor fungerar och att jag skulle få möjlighet att hjälpa människor där de är som mest sårbara.

Fråga: Vad blev det för resultat till slut?

Svar: Det gav goda resultat i utvecklingen för mig. Jag kände att jag visste mer om människokroppen och fick mer kunskap i att se saker från olika perspektiv utöver min egna. Det gav mig även viljan till att fördjupa mig och studera vidare till sjuksköterska!

Fråga: Är du nöjd med hur det blev? Blev det bättre eller sämre än vad du tänkt/förväntat dig?

Svar: Jag är nöjd med resultatet, jag fick stöd och uppmuntran av lärarna jag hade.

Fråga: På vilket sätt hjälpte Vård- och omsorgsprogrammet dig i dina nutida studier på högskola?

Svar: Det gav mig en bra bas till sjuksköterskeprogrammet och en hel del förkunskap. Jag var beredd på hur det är att arbeta inom vården, vilket jag är tacksam för då jag pratat med andra kurskamrater som kommit från andra program från gymnasiet som upplevt att det var lite svårare då allt upplevdes som helt nytt för dem.

Fråga: Hur skulle du beskriva den typiska yrkeseleven på Vård- och omsorgsprogrammet?

Svar: Den typiska yrkeseleven ska vara empatisk och ha ett lugn i sig och samtidigt kunna hantera stressiga situationer. En av det viktigaste egenskaperna är att eleven ska vara där för att vilja arbeta med andra människor, han eller hon ska vara där för att vilja hjälpa andra och få andra att må bättre. Man ska visa respekt till människan och kunna stötta samt uppmuntra andra människor.

Fråga: Om du tittar tillbaka på din studietid på Vård- och omsorgsprogrammet har du något särskilt minne/exempel som dröjt sig kvar och som kan beskriva känslan/upplevelsen av att gå Vård och omsorgsprogrammet?

Svar: Ett särskilt minne jag hade var när vi förberedde oss i skolan inför vår första praktik på äldreboende. Vi fick prova att borsta varandras tänder som en övning. Det tyckte jag var givande och en viktig övning att få göra. Det var först då man fick känna och förstå hur det är att inte kunna göra något själv och bli lämnad i någon annans händer som då ska sköta omvårdnaden. Det fick mig att tänka på att man inte ska vara för hårdhänt, inte missa längre in vid tänderna (om man själv tänker att det fastnat någon matbit och man inte får bort det). En viktig sak är att man torkar munnen efter, det är verkligen inte skönt att känna hur vattnet droppar från hakan. Detta fick mig att tänka vidare på hur man beter sig vid matning, att man ska komma ihåg att torka av munnen ganska snabbt inpå om maten hamnar utanför och inte göra det först efter att man är färdig. Det fick mig och tänka till och behandla andra på det sättet man själv vill bli behandlad.

Fråga: Vad skulle du vilja ge för råd till de som överväger att gå ett yrkesprogram som Vård- och omsorgsprogrammet?

Svar: Att man aldrig ska vara rädd, det kan kännas nervöst och läskigt i början. Men det är ett riktigt givande yrke och man utvecklas som person och får bättre förståelse för andra människor, och mer acceptans för att alla människor är olika och unika.

Tack Yuli för att du delade med dig av dina upplevelser och erfarenheter av att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet. Vi önskar dig lycka till i ditt framtida yrkesliv som sjuksköterska.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.