Visar alla blogginlägg från: november 2017

Tillbakablick på Lärarnas forskningskonferens 2017

Terminen för matematiknätverket inom Stockholm Teaching & Learning Studies närmar sig sitt slut. Just nu planeras det för fullt, för nästa termin i nätverket. Innan vi gör avslut tittar vi tillbaka på terminen som gått, bl.a. på höjdpunkten Lärarnas forskningskonferens 2017, som hölls tisdag 31 oktober på Nacka gymnasium. Över 300 deltagande lärare och skolledare från bl.a. Stockholms stad, Botkyrka kommun och Nacka kommun fick möjlighet att lyssna till presentationer om praktiknära forskning och delta i intressanta samtal och diskussioner.

Under dagen fanns Marja Wanér (Eriksdalsskolan), Sofia Ek (Eriksdalsskolan) och Anja Gustafsson (Brunnsängskolan) på plats som presenterade sitt ram-projekt från 2016/2017; Att identifiera elevers förmåga att resonera algebraiskt. Nedan finns två korta urval från deras presentation.

Vi ser fram emot nya presentationer från deltagarna i matematiknätverket på STLS nästa år på Lärarnas forskningskonferens 2018.

Hälsningar från matematiknätverket,
Anna-Karin Nordin, Jenny Fred, Johannes Berggren, Martin Nyman och Sanna Wettergren

Porträtt av en vårdlärare

I det andra blogginlägget från yrkesnätverket ger vi utrymme till ett lärarperspektiv inom vårdutbildning. Detta kompletterar elevperspektivet i första blogginlägget. Genom intervjun med Annika Nilsson Östlund, får vi ta del av en vårdlärares upplevelser och erfarenhet av att arbeta på Vård-och omsorgsprogrammet inom gymnasiet och vuxenutbildning.

Annika Nilsson Östlund är legitimerad sjuksköterska, specialiserad inom intensivvård, och vårdlärare i pedagogik samt vårdpedagogik. Annika har undervisat i ca 13 år på omvårdnadsprogrammet och senare på vård- och omsorgsprogrammet i vuxen- och gymnasial utbildning.

Fråga: Varför blev du vårdlärare?

Svar: Jag har alltid tyckt om att utbilda och lära ut. Under min yrkeskarriär som sjuksköterska hade jag ofta studenter vid min sida samt vidareutbildningselever sedemera på intensiven. Att lära och utbilda innebär att du själv växer och utvecklas i din yrkeskarriär. Frågor är roliga och kan du alla svar på direkten?

Fråga: Beskriv din första lektion som vårdlärare, och hur du upplevde den?

Svar: Jag minns min första lektion som blivande vårdlärare om ”Örat”! Oj så ambitiös jag var men använde redan då hjälpmedel med modell av örat och OH- bilder på den tiden. Eleverna var snälla och tysta. Men vad lärde sig de? Min första lektion som färdig vårdlärare minns jag inte riktigt. Men jag hade kul, sprutade idéer till lektionsupplägg och samarbetade mycket med andra lärare som uppmuntrade mig. Jag hade mycket stöd av mina kollegor varav en tidigare varit min lärare under grundutbildningen till sjuksköterska. Jag minns att de tyckte jag var född till att bli lärare.

Fråga: Vad inspirerar dig och ger dig energi i ditt arbete? Ge gärna konkreta exempel.

Svar: Jag inspireras av att engagera mina studenter, att lägga upp bra och givande lektionspass med tydliga mål. Att se studenterna och få dem intresserade och känna sig delaktiga. Att hitta på något utöver det vanliga! Bjuda dina trötta ungdomselever på te en ruggig kall morgon! Att känna att du är välkommen när du kliver in i klassrummet! Ta hjälp och stöd av dina elever! Hur skulle ni vilja arbeta med detta tema? Om man lyssnar och känner in får man så mycket tillbaka.

Fråga: Vilka utmaningar möter du som vårdlärare?

Svar: Där jag arbetar nu är det framför allt språket som är en utmaning. Många elever har inte svenska som modersmål. Det ställer stora krav på dig som lärare. Andra kursböcker behövs, du behöver använda ett annat enklare språk. Inom vuxenutbildningen är kurserna på 5-10 veckor och tempot högt. En annan utmaning är att många arbetar och läser på distans och studierna är inte prioriterade, utan gör det mest för att det krävs för att få en fast tjänst som undersköterska. Du får som lärare inte samma positiva feedback och blir inte inspirerad på samma sätt, även om det också finns många engagerade och ambitiösa studerande.

Fråga: Vem är vård och omsorgseleven, beskriv!

Svar: Se ovan svar! Hos oss är den typiska vuxeneleven en som arbetar inom hemtjänst, äldreboende eller som personlig assistent. Många behöver utbildningen för att få en fast tjänst. När jag arbetade med ungdomar var den typiska vård- och omsorgseleven ofta någon som inte lyckats så bra i grundskolan. Dåligt självförtroende och självkänsla kopplat ibland till olika diagnoser. På vård- och omsorgsprogrammet kunde vi se den enorma utvecklingen eleverna fick! Den var ofta kopplad till den första praktiken där man äntligen var värd något och kunde hjälpa andra samt få en positiv feedback.

Fråga: Vilka utvecklingsområden tycker du finns i ditt arbete som vårdlärare?

Svar: För närvarande är det nätverkande. För tillfället deltar jag aktivt i ett nätverk för skolor med vårdutbildning som heter Vårdnätet. Detta ger mig möjlighet att träffa kollegor och diskutera gemensamma frågeställningar som APL, språkbehovet mm. Mycket bra och behövligt att få göra detta.

Fråga: Vad skulle du ge för tips till någon som funderar på att utbilda sig bli vårdlärare?

Svar: Skaffa dig arbetslivserfarenhet från olika områden. Elever älskar när du plockar upp saker du själv varit med om. Tänk efter tycker du om att stå och prata inför människor? Tycker du om att dela med dig? Kan du se människor och bekräfta dem?

Fråga: Övrigt som du vill tillägga?

Svar: Jag kan sakna att utbilda ungdomar. Så mysigt att få igång dem och se hur de får kunskapstörst och utvecklas till fantastiska undersköterskor och att så många går vidare till högskolan. Det är också givande att utbilda vuxenelever. Här får jag möjlighet att ge dem verktyg för att förbättra deras arbete och förståelse för olika sjukdomar och symptom.

Tack Annika för att du ställde på upp på intervjun och gav oss möjlighet till inblick i en vårdlärares vardag.

Maria Christidis

Verbalt, visuellt och materiellt språkande i slöjden

Det är inte ovanligt att slöjdläraren i undervisningen har förberett och tillhandahåller ett visst material och vissa redskap till en elevgrupp i ett aktuellt arbetsområde t ex bomullstyger och symaskin, lindbrädor och täljkniv eller järntråd och böjtänger.  Ett material och ett verktyg kan vara mer eller mindre lämpligt för att tillverka ett visst bruksföremål. Hantverkstekniska traditioner liksom slöjdlärarens förhållningssätt till ämnet kan ligga till grund för urvalet som även hänger samman med aspekter som ekonomi, hanterbarhet, miljö och funktionalitet. Läraren gör en massa val helt enkelt! Samtidigt förväntas eleven utveckla ett kunnande som inbegriper att lära sig välja material och att lära sig motivera sina val i arbetet. Vad är det för slags val och motiveringar som det handlar om? Det är oklart vad det innebär att kunna göra och motivera val som elev på grundskolenivå och hur kunnandet tar sig uttryck – och följaktligen vad det är läraren ska bedöma. Handlar det om att eleven kan tala om sitt görande på ett visst sätt och/eller om att kunna utföra slöjdarbetet på ett visst sätt? Och om båda, hur hänger dessa två aspekter av slöjdkunnandet samman?

I samband med Lgr11 formulerades en ”ny” slöjdspecifik förmåga i den nationella kursplanen: att kunna välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Kunskapskravet för åk 9 som knyter an till denna förmåga lyder: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val. Progressionen som den är framskriven i kunskapskravet ligger inte i elevens förmåga att kunna göra enkla/utvecklade val utan i elevens förmåga att muntligt/skriftligt kunna formulera motiveringar till sina val. Därför har verbala aktiviteter, talandet om slöjdandet, fått ett större utrymme i undervisningen och i slöjdlärares bedömningsarbete. Samtidigt hänger det verbala, det visuella och det materiella ihop. Men hurdå?

Det praktisk-estetiska ämnesdidaktiska nätverkets ramprojekt undersöker vad som händer med dessa ämnens specifika karaktär när verbala handlingar om ett praktiskt kunnande får mer och mer utrymme i undervisningen. Hur det går att tolka innebörden av dessa mer ”teoretiska” förmågor så att de inte riskerar att ske på bekostnad av utvecklingen av elevernas hantverkskunnande och materiella händighet. Hur undervisningen kan utvecklas så att elevens förmåga att muntligt och skriftligt motivera sina gjorda val under slöjdarbetes gång bidrar till att förbättra elevens slöjdmässiga resultat.

Projektet – som involverar fyra slöjdlärare i såväl hårda som mjuka material på tre grundskolor – har under hösten satt igång med pilotundersökningar och datainsamling på mellanstadiet och högstadiet. Varje lärare har gett en mindre grupp elever i uppgift att filma ett samtal där de ombetts samtala om sina gjorda val under pågågende arbetsområde. I en grupp handlar det om val av hantverksteknik kopplat till t-shirts-tillverkning, i en annan om estetiska val såsom färgkombinationer vid tillverkningen av ett textilt fodral och i en tredje grupp om val som rör verktyg, material och färger vid tillverkning av en vapensköld i trä.

Under en första granskning av filmmaterialen framkom en intressant skillnad i språkandet: när elever hade  sitt slöjdföremål framför sig under tiden de ombeddes tala kunde de peka på detaljer och förtydliga genom att visa kroppsligt, vilket gjorde det tydligare för oss lärare att förstå nyanser i elevernas motiveringar, jämfört med när de enbart talade utifrån ett papper eller från minnet.  Nästa steg i lärargruppen blir att titta närmare på det filmade datamaterialet från de olika slöjdsalarna. Håll utkik här i bloggen i vår för hur projektet fortskrider och vilka resultat som tagit form!

Jenny Frohagen

Symposium och runda bord på Lärarnas forskningskonferens

Malin lägger ut texten om Learning Study - processen

Veckan efter LFK, och SO-nätverket kan se tillbaka på både givande och spännande presentationer, symposium och runda bordssamtal. Som vanligt kom konferensen både att bli avslut och avstamp. Resultaten från vårt stora Ram-projekt om flyktingkatastrofen, som i sin tur ingår som ett delprojekt där vi undersöker elevers analysförmåga i samhällskunskap, presenterades i ett symposium. Inför en fullsatt sal presenterade de medverkande lärarna tillsammans med koordinatorer och nätverksledare hur projektet har fortlöpt under året. Vi kunde avsluta symposiet med att visa på resultat som vi vill fortsätta att arbeta med. Idag har vi börjat planera vidare analyser av materialet och framtida artiklar i ämnet. SO-nätverkets rundabordssamtal under LFK handlade om, det i skolsammanhang så ofta använda begreppet, perspektiv. Diskussionerna gick höga under den dryga timme vi hade till vårt förfogande och kanske kan de tankar som väcktes användas till vidare diskussioner och projekt inom ramen för STLS – vi talar exempelvis numera om stora och lilla p. Extra roligt var också att många av våra FoU-deltagare var med på LFK och vår förhoppning är givetvis att några av dem kan presentera något på LFK 2018.​

Max, Mattias, Malin, Ann-sofie