Visar alla blogginlägg från: april 2018

Reflektioner från en forskningskonferens

näd

”Fler borde få möjlighet att bedriva ämnesdidaktisk och praktiknära forskning samt besöka forskningskonferenser!”

Det är en av slutsatserna efter två dagar i Kristianstad på Nationell ämnesdidaktisk konferens (NÄD, arrangerat av Högskolan i Kristianstad, program hittar du här), där flera ämnesdidaktiska nätverk vid STLS fick möjlighet att presentera sin forskning. Nätverken för engelska och moderna språk, matematik, naturvetenskap och teknik, samhällsvetenskapliga ämnen samt svenska och svenska som andraspråk, fanns representerade på högskolan i de gamla anrika regementslokalerna. Forskande lärare har delat med sig av sina projekt, sina resultat, sina reflektioner. Intressanta och givande samtal har förts på flera håll i högskolans korridorer!

Bland annat presenterade medlemmar från matematiknätverket—Anneli Blomqvist (lärare Norra Ängby skola), Anna-Karin Nordin (koordinator STLS), Anna Tamm (lärare Blackebergsskolan) och Sanna Wettergren (koordinator STLS)—sitt projekt, under titeln; “Kollaborativ utveckling av algebraiska uppgifter och undervisning—ett praktiknära forskningsprojekt inom STLS med verksamma lärare”. Detta projekt pågår just nu och en del av resultaten är mycket färska. Anna och Anneli visade bl.a. hur de två forskningslektionerna genomfördes och hur fokus från forskningslektion 1 till forskningslektion 2 förflyttades för eleverna från att “räkna ut något”, till att resonera om variabeln i uttrycket. Diskussionen efter presentationen handlade om hur kritiska aspekter kan formuleras och vips var gruppen inne på kunskapsteoretiska resonemang!

Som forskande lärare är konferenser som NÄD ett ypperligt tillfälle att få sprida sin forskning. Dessutom lär vi oss en del! Vi får möjlighet att, från ett forskarperspektiv, utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt, se hur undersökningsbara frågor formuleras och vilka analysverktyg som kan användas. Men vi får också möjlighet, från ett lärarperspektiv, till konkreta idéer hur ett ämnesinnehåll kan behandlas, vilka svårigheter som kan uppstå eller vad ett kunnande verkligen innebär i relation till ett specifikt innehåll. Möjligheten att som lärare i ett specifikt ämne få ta del av projekt som rör andra ämnen än det egna, är en annan positiv erfarenhet. Men vi frågar oss också; hur kan dylika konferenser utformas för att fler lärare ska besöka dessa konferenser? Vilka möjligheter behöver finnas på plats i skolvärlden? Hur kan de två världarna—forskarvärlden och lärarpraktiken mötas? Egentligen är det ju inte två olika världar; målet torde vara det samma: att utveckla undervisning och elevers lärande. Vi önskar helt enkelt att fler av våra kollegor var här!

Vid tangentbordet,
Johannes Berggren, koordinator i matematiknätverket vid STLS

Ny artikel om elevers förmåga att planera systematiska undersökningar.

IMG_0323

Alla NV-lärare kan andas ut. Helgens läsning är räddad! Nu finns en rykande färsk artikel i NV-didaktik publicerad i skriften Forskning om undervisning och lärande. Studien är genomförd av NT-utvecklaren Cecilia Bergvall som ett RAM-projekt inom Stockholm Teaching and Learning Studies. I studien granskas en uppgift i Skolverkets DiNO-material som syftar till att bedöma elevers förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Elever i årskurserna 4, 6 och 8 engagerades i att planera en naturvetenskaplig undersökning utifrån materialet.  Resultatet visar att olika elevgrupper tar sig an uppgiften på väldigt olika sätt och att materialet inte nödvändigtvis skapar den bedömningssituation som avses. Du kan läsa mer här.

Om hållbar utveckling i utbildning

Hållbar utveckling i utbildning

Frågan om Hållbar utveckling är högst aktuell inom utbildning, på grundnivå såväl som på högre nivå. I Brundtlandrapporten från 1987 (Länk till rapporten på engelska: http://www.un-documents.net/wced-ocf.htm) beskrivs Hållbar utveckling ”[som en] utveckling [vilken] tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

En dekonstruktion av begreppet synliggör tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Den ekologiska inbegriper miljömässiga faktorer, t ex vatten, luft och land, men också människans hälsa som i hög grad påverkas av miljön. Den sociala innefattar individen och dennes fysiska och psykologiska behov. Begrepp såsom rättvisa, makt, rättigheter och tillit blir betydelsefulla i tillvaratagandet av möjligheterna att uppfylla individens men också planetens behov. Den ekonomiska handlar om ekonomisk tillväxt men också synliggörandet av dess konsekvenser vilka kan antingen verka främjande eller hämmande för hållbar utveckling.

Ett gemensamt ansvarstagande kring dessa tre dimensioner kan tillförsäkra en långsiktig global utveckling. Detta kan exempelvis uppnås genom implementering i utbildning av framtidens samhällsmedborgare.

I högskola och universitet

I Högskolelagen (1992: 1434) infördes en föreskrift (2005:1208) redan år 2006 om att universitet och högskolor ska främja en hållbar utveckling. I paragraf 5 a) [anges att] Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa; […]

Regeringen gav år 2016 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att utvärdera hur samtliga lärosäten arbetar med implementeringen av hållbar utveckling. Resultatet från utvärderingen som publicerades i oktober 2017 (UKÄ, 2017:14) visade att enbart en fjärdedel av lärosätena når upp till de kriterier om systematiskt kvalitetsarbete som satts upp för implementering av hållbar utveckling.  UKÄ bedömde däremot att det finns utrymme för och även pågående utvecklingsarbete på olika nivåer inom lärosätena.

I grundskola och gymnasium

Det finns ingen specifik föreskrift om hållbar utveckling i Skollagen (2010: 800) eller i Gymnasieförordningen (2010: 2039). Däremot har Skolverket formulerat en föreskrift (2009:19) om Hållbar utveckling. I den senaste lydelsen (beslutad 20 mars, 2009) presenteras den utmärkelse som tilldelas de skolor som når upp till de villkor som ställs för implementeringen av hållbar utveckling i det pedagogiska arbetet på grundskolan och gymnasieskolan.

Villkoren inbegriper ett systematiskt kvalitetsarbete med ett gemensamt ansvarstagande både av personal och elever i implementeringen och utvecklingen av det pedagogiska arbetet kring hållbar utveckling. Detta innebär ett aktivt deltagande av pedagoger och elever i formuleringen av mål för lärandet men också i planering, genomförande och utvärdering av lärandet kring hållbar utveckling. En aspekt är behandlingen av globala såväl som lokala frågor i klassrummet. Dessutom innefattar villkoren utbildning för pedagogerna och att verksamheten delar med sig av sin erfarenhet och samarbetar med andra verksamheter. Vidare att eleverna får möjlighet att påverka sitt lärande utifrån deras egna förutsättningar. Slutligen ingår en årlig analys och utvärdering av arbetet för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Utmärkelsen gäller i tre år med möjlighet till förlängning och utöver ett diplom erhåller skolan rätten att använda utmärkelsens logotyp.

Skola för hållbar utveckling

Bildtext: Utmärkelsens logotyp (Källa: https://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/hallbar-utveckling).

Vad karakteriserar ett lärande för hållbar utveckling? Enligt Skolverket (läsa om mer om detta på följande länk: https://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/hallbar-utveckling) omfattar den ”demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt, ämnesövergripande samarbeten, mångfald av pedagogiska metoder, delaktighet och inflytande från eleverna.”

På gymnasiets yrkesprogram: Vård- och omsorgsprogrammet

I relation till gymnasial yrkesutbildning kan implementeringen av hållbar utveckling genom de tre dimensionerna, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet ske genom att knyta an till programmets lärandeobjekt. På Vård- och omsorgsprogrammet är lärandeobjektet Människan. Samtliga dimensioner påverkar människan och dess fortlevnad på ett eller annat sätt. Ett förslag på hur hållbar utveckling kan synliggöras i undervisningen är att i ett första skede genomföra en gemensam kartläggning av relationen mellan människan och de tre dimensionerna av hållbar utveckling för att synliggöra för eleverna men också för pedagogerna hur vi människor påverkas. I ett andra skede kan en tematisering av de områden som noterats användas för ett fördjupningsarbete i relation till hälsa- och sjukvårdsverksamhet, vars resultat sammanförs och diskuteras gemensamt i elevgruppen. Slutligen kan arbetet analyseras och utvärderas avseende läroprocess och kunskapsutveckling, och ligga som underlag för planeringen av fortsatt arbete inom ämnesområdet.

 Hållbar utveckling modell

Bildtext: Hållbar utveckling med dess tre dimensioner och med Vård- och omsorgsprogrammets lärandeobjekt Människan i fokus för undervisningen (Maria Christidis, 2018).

Maria Christidis