Visar alla blogginlägg med kategorin:
Engelska

Uppgiftskonstruktion i engelska och moderna språk

Hur uppgifter kan konstrueras för att generera en speciell typ av interaktionsmönster i muntlig kommunikation var fokus för arbetet i nätverket för engelska och moderna språk redan förra läsåret. Vid de olika delprojeketens avslutande presentationer i juni kunde vi konstatera att arbetet med att utveckla uppgifter utifrån Rod Ellis definition av “task” i hög utsträckning bidragit till den praktiknära och undervisningsutvecklande forskningen.

När nätverket för engelska och moderna språk träffades igen i augusti kunde vi glädjande nog konstatera att många av förra årets deltagare även i år vill arbeta med undervisningsutvecklande forskning, men vi kunde också hälsa nya deltagare välkomna.I moderna språk ingår nu undervisande lärare från årskurs 1 – gymnasiet. Det känns extra roligt eftersom detta möjliggör ett samarbete kring progressionen, något som ofta efterfrågas av språklärare.

Arbetet med att konstruera uppgifter som stöttar elevernas muntliga interaktion fortsätter, som nämnts tidigare, också i år, och deltagarna i de olika delprojekten är nu i full gång med att planera och designa uppgifterna till den första cykeln. Det ska bli mycket spännande att få ta del av de olika uppgifterna när vi ses igen om ett par veckor.

För er som är intresserade av uppgiftskonstruktion kommer det att finnas möjlighet att lyssna på förra årets delprojekt på Lärarnas Forskningskonferens som äger rum tisdag 31 oktober på Nacka Gymnasium. Anmälan görs via följande länk https://sites.legaonline.se/boka/skolporten/book.aspx?eventID=1445387men det är “först till kvarn” som gäller så vänta inte för länge.

På LFK kommer vi också att bjuda in till runda-bordssamtal med titeln Be Active and Speak English All the Time, där ni får möjlighet att diskutera elevers användning av samtliga sina språkliga resurser.

 

Vi ser fram emot en spännande höst, och hoppas att vi ses på Lärarnas Forskningskonferens.

 

//Anette

 

 

 

Rundabordssamtal på LFK 2017

LFK2016

På Lärarnas forskningskonferens 2017 kommer vi att ha flera rundabordssamtal. Tanken är att ge er deltagare möjlighet att tillsammans med andra lärare och forskare diskutera undervisningsrelaterade frågor. Mer information om konferensen och anmälan finns på LFKs hemsida.

Litteraturläsningens vara eller icke-vara?

Hur många böcker har dina elever hunnit läsa i år? Och hur kom det sig att det blev just dessa böcker? Romanen har idag fått konkurrens av nya litteracitetsformer som spel och fan fiction – och hur detta påverkar barns och ungas sätt att läsa vet vi fortfarande inte så mycket om. Vi vet däremot att barn och unga idag läser allt färre böcker. Flera insatser, ofta med fokus på mängdläsning, har gjorts från politiskt och annat håll för att öka intresset för och förmågan att läsa, som exempelvis en läsande klass, läsborgarmärket och läslov. Vi ser också ett allt större intresse för så kallade lättlästa böcker.

Vad händer med läslusten då kvantitet snarare än samtal och läsglädje är det som hamnar i fokus? Hur motiverar vi läsning av skönlitteratur för våra elever idag – ska de läsa för att utveckla sitt språk, sig själva, bli bildade, få kunskap om världen – eller någonting helt annat?

Tillsammans med er vill vi diskutera hur vi får våra elever att läsa, vad de ska läsa och på vilka grunder!

Hur kan algebraiska resonemang förstås i relation till matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-9 samt i gymnasieskolan?

Vi har i två års tid arbetat i olika forskningsprojekt och undersökt möjligheter och svårigheter när man undervisar för algebraiska resonemang. Vi vill diskutera vad som kvalificerar ett algebraiskt resonemang, vilka utmaningar det finns i undervisningen och vad som kan skapa förutsättningar för att eleverna utvecklar sin förmåga att föra algebraiska resonemang.​

Möjligheter och utmaningar i det digitala NV-klassrummet

  • Är det skillnad på att använda och integrera digitala verktyg i undervisningen?
  • Vilka är dina erfarenheter av att arbeta med digitala medier i NV-undervisningen? Möjligheter och utmaningar?
  • Vilka nya innebörder kan de naturvetenskapliga ämnenas kunskaper och förmågor få i relation till digitala medier?
  • På vilka olika sätt kan elever behöva stöd när det gäller informationssökning på nätet, och hur kan NV-undervisningen bidra till det?
  • Vilka etiska överväganden blir viktiga när digitala medier på olika sätt integreras i undervisningen?

Visuella metoder i undervisning: Om relationen mellan dokumentation och lärardriven forskning i praktisk-estetiska ämnen

Syftet med det aktuella rundabordssamtalet är att åskådliggöra hur visuella metoder och teknologier kan vara en del av undervisning såväl som undervisningsutvecklande verksamhet i grund- och gymnasieskolans praktiskt-estetiska ämnen. Samtalet inleds med en kortfattad beskrivning av hur visuella metoder kan användas tillsammans med elever för att utveckla undervisningspraktiken, och följs därefter av en kort introduktion till forskning inom fältet; däribland Arts-Based Research-traditionen respektive visuella kulturstudier. Med avstamp i våra gemsamma erfarenheter av dokumentationsarbete i klassrummet diskuterar vi sedan skilda kunskapspraktiker samt relationen mellan sinnlig dokumentation och praktiknära forskning.

De två frågeställningarna nedan vägleder samtalet:

  • Hur kan visuella teknologier och sinnlig etnografi användas i undersökning av ämnesinnehåll – vad är möjligt att se och vad görs möjligt att se?
  • Hur kan lärare och elever tillsammans utveckla användningen av visuella metoder?

Be active and speak English all the time! Målspråkande vs korsspråkande

Korsspråkande (på engelska translanguaging) ses som en resurs i andraspråksundervisning. I undervisning i främmande språk finns det snarare en norm att målspråket ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Varför är det så? Vilken syn på språkinlärning bygger denna norm på? Är det skillnad mellan andraspråks- och främmandespråksinlärning?

Att leva tillsammans – perspektivtagande och komplexa teman i SO-undervisningen

Gemensamt för SO-ämnena är att de behandlar olika perspektiv på att leva tillsammans och skapa ett gemensamt samhälle som inrymmer många olikheter.

  • Vad innebär det att ta olika perspektiv inom ramen för SO-ämnena och vad är utmaningarna kring detta kopplat till olika teman i SO-ämnena?
  • Vad finns det för perspektiv på viktiga teman i ämnesdisciplinerna och bland eleverna?

Vad kan man när man kan programmera? Att utveckla elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar i undervisning kring programmering i teknikämnet

Inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies pågår sedan höstterminen 2016 lärardriven forskning kring programmering i teknikämnet. Tillsammans genomför vi ett projekt kring hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar. Inom projektet har vi talat om kod som en form av teknisk lösning som i likhet med andra tekniska lösningar kan beskrivas utifrån funktion och ändamålsenlighet. Den övergripande frågan som vi intresserar oss för handlar således om hur undervisning kan organiseras för att stötta elever i att förstå och prata om kod utifrån ovan givna ramar. I fokus finns också de kommande förändringarna i kursplanens centrala innehåll i ämnet teknik och hur detta kan komma att påverka undervisningen i ämnet.

Några av frågorna vi tänker oss kunna samtala om är:

  • Vilka utmaningar ställs lärarna inför i och med att programmering införs som centralt innehåll i teknikämnets kursplan?
  • Vilka erfarenheter behöver en lärare ha för att undervisa i programmering och stötta eleverna i deras lärande?
  • Hur kan man förstå lärandeprogression i programmering i teknikämnet? 

//Jessica

Ansök om ämnesdidaktiskt FoU-projekt i STLS

STLSloggor 201701

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.

Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod.

Årets utlysning (anmälan per den 15 mars) ger lärare möjlighet att ansöka om medel för att driva ett kvalificerat ämnesdidaktiskt FoU-projekt med vetenskapliga metoder kring ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Projektet bör handla om något som tar sikte på att utveckla undervisningen inom ett specifikt ämnesområde, och idén bör formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning. Beviljade projekt knyts till ett ämnesdidaktiskt nätverk inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Förutsättningar för att delta

Ni kan vara en lärargrupp på en skola eller en eller ett par lärare från flera skolor som går ihop om ett projekt. Projektet ska pågå minst tre terminer.

För att få stöd till ett nytt projekt krävs att:

  • Tid motsvarande minst en dag per vecka ska avsättas för arbetet
  • Alla deltagande lärare ska ha möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier på fredagseftermiddagar
  • Det avslutade projektet dokumenteras, granskas och resultatet sprids till andra lärare
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Projekt som beviljas medel knyts till ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Därigenom får ni möjlighet till:

  • Vetenskapligt stöd under hela projekttiden
  • Deltagande i seminarier för att få återkoppling på pågående arbete
  • Hjälp med att sprida resultaten till exempel på Lärarnas forskningskonferens

För lärare inom Stockholms stad är maxbelopp för respektive respektive projekt 90 000 kronor per termin och skolan ska motfinansiera med motsvarande belopp.

När det gäller finansiering för lärare som arbetar för andra huvudmän hänvisas till nedanstående kontakter:

Ansökningarna bedöms utifrån forskningsfrågans ämnesdidaktiska relevans, planens tydlighet, genomförbarhet och lärargruppens förutsättningar att genomföra projektet.

Sista ansökningsdag är 15 mars varje år och ansökan görs via digitalt formulär.

Information

För mer information kontakta:
funktion.stls@​stockholm.se

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att driva och delta i ämnesdidaktiska projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00. Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna! Stockholm Teaching & Learning Studies

Informationsträff om FoU-projekt

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Fullmatad Lärarnas forskningskonferens 2016

LFK2016

Redan förra veckan nådde vi vår maxgräns för deltagare i år, vilket innebär att vi kommer att vara runt 300 forskningsintresserade lärare som träffas och tar del av ämnesdidaktiska studier den 1 november! Som vanligt är det undervisning och elevers lärande som är i fokus, och förutom våra två föreläsningar med Angelika Kullberg och Inger Eriksson erbjuder programmet 35 seminarier och hela 56 presentatörer. Det färdiga programmet kommer att publiceras på vår hemsida i slutet av veckan och är du anmäld som deltagare kommer det snart att landa i din mejlbox.

Vi ses!

/Jessica

Muntlig interaktion i språk

FiP

Vilken fantastiskt möjlighet att få vara ny koordinator i nätverket för engelska och moderna språk! Tillsammans med Jessica Berggren, Annika Nylén och Anette Jansson Resare handleder jag just nu språklärare som är särskilt intresserade av frågor som rör undervisning i muntlig interaktion.

I vårt ramprojekt för engelska har deltagarna inledningsvis fått reflektera över hur undervisning i muntlig interaktion iscensätts i klassrummet, fått diskutera vilka svårigheter som uppstår i undervisningen och fått fundera över vad som faktiskt händer när uppgifter som syftar till att stärka och utveckla elevernas muntliga förmåga används av elever.

Till nästa träff har deltagarna i de tre delprojekten i engelska fått till uppgift att pröva en valfri muntlig uppgift i klassrummet där eleverna ska nå någon form av överenskommelse. Det ska bli intressant att få ta del av deltagarnas tankar kring hur eleverna tagit sig an uppgiften och vilka svårigheter som uppstått. Den informationen kommer vi sedan att kunna använda för att fortsätta diskutera den centrala frågan: ”Vad ska eleverna lära sig?”.  Nästa steg blir att fundera över vad i uppgiften som skulle kunna förändras för att få ett ännu bättre önskat resultat.

För att kunna prata om uppgifter har vi använt oss av de fyra utmärkande drag för en uppgift eller ”task” som Ellis lyfter fram samt de designprinciper som han presenterar. Om de blir användbara eller ej, det återstår att se.

To be continued…

//Karina

Rejält kliv fram för ramprojektet i Engelska och moderna språk

Den 3 juni intog ett stort gäng nya språklärare lokalerna på utbildningsförvaltningen för att starta nästa års ämnesdidaktiska ramprojekt i språk. Inom nätverket i engelska och moderna språk driver vi ett så kallat ramprojekt som fokuserar på just förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr11) respektive använda språkliga strategier i olika sammanhang (Gy2011). Ramprojektet organiseras som flera mindre projekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk.

I nätverket är vi nu fler än 25 språklärare och studierna ska bedrivas i olika mindre delgrupper. Allas resultat samlas och skapar nya insikter som formuleras i ny kunskap att sprida och dokumentera.

Vi ska i nätverket fortsätta fördjupa oss i vad muntlig interaktion innebär och träna oss i att konstruera uppgifter som triggar igång samtal. Vad innehåller en meningsfull och funktionell uppgift med syftet att skapa grogrund för samtal? Vilka erfarenheter från undervisningen har vi att spjärna emot? Forskningen talar bl.a. om betydelsen av att uppgifter framförallt bör sträva efter att semantiska och pragmatiska betydelser ska utvinnas i samtalet, att det ska finnas någon lucka/gap som bör fyllas, och att det ska finnas ett syfte med samtalet som inte endast handlar om att prata på det främmande språket (Ellis, R. Language Teaching Research & Pedagogy, 2012).

Som vanligt på STLS studerar vi unionen teori och praktik genom att gemensamt stanna upp och fördjupa kunskapen om specifika förmågor och innehåll för att utöka kunnandet om vad som ingår i bra undervisning.

/Annika

De där strategierna igen…

Strategier fyller en viktig funktion i kommunikation över språk och kulturgränser. Men strategierna är ett medel, inte ett mål. De borde alltså ingå i vad vi lärare förväntas inkludera i undervisningen – det som bör bedömas är hur framgångsrikt eleverna kommunicerar.” (Helena von Schantz)

I det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk har vi de senaste åren haft flera projekt om strategier. Bakgrunden till vårt ramprojekt var just att de nya kurs- och ämnesplanerna lyfter fram användningen av strategier både i relation till de förmågor som ska utvecklas (och bedömas) och i det centrala innehållet.

Precis som Helena von Schantz skriver i ett blogginlägg som publicerades tidigare i veckan, väcker det frågan om medel och mål i språkundervisningen. De projekt vi har haft har samtliga tagit sin utgångspunkt i förmågan att använda strategier för att förstå och göra sig förstådd, men under arbetets gång har strategierna hamnat i bakgrunden. Det vi har landat i är att ”kunna använda strategier” i sig inte är ett relevant lärandeobjekt i en Learning study i språk. Däremot kan de utgöra en kritisk aspekt i relation till ett kommunikativt lärandeobjekt. Med andra ord är det viktigt att skilja på mål och medel. Förhoppningsvis kommer det att speglas i framtida kurs- och ämnesplaner.

/Jessica

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B