Visar alla blogginlägg med kategorin:
Forskning och utveckling

Hållbar stad, digitalisering och programmering – didaktiska forskningsprojekt i naturvetenskap och teknik

Vill du vara med och bedriva naturvetenskaps- och teknikdidaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Under läsåret 2020/2021 kan du som lärare delta i något av nedanstående tre ramprojekt. Projekten fokuserar på ämnesplanernas övergripande förmågor och tillsammans undersöker vi, lärare och forskare, hur undervisning kan främja och synliggöra elevers lärande i naturvetenskap och teknik.

• Hållbar stad
• Digitalisering
• Programmering

Hållbar stad, möjliga frågor att utforska i projektet Hållbar stad kan handla om hur undervisning kan stödja förmågan till ett undersökande arbetssätt i urbana miljöer. Eller vad det innebär att kunna identifiera och beskriva begräsningar och möjligheter i den hållbara stadens tekniska lösningar och system.

Digitalisering, samtidigt som digitalisering och digital kompetens lyfts i styr- och policydokument är kunskapen begränsad om vad detta kan innebära i relation till undervisning och lärande. I detta ramprojekt är vi därför intresserade av hur digitala verktyg kan användas i undervisningen för att stödja elevers förståelse för, och användning av, naturvetenskap.

Programmering, sedan 2018 är programmering ett nytt innehåll i teknikämnet och inom detta ramprojekt utforskar vi bland annat hur undervisningsaktiviteter i programmering kan organiseras för att stödja elever i att identifiera, formulera och lösa tekniska problem.

Verkar det intressant? Kom gärna på vår informationsträff fredagen den 31/1, kl. 14.30-16.30. Ansökan till ramprojekten sker via en intresseanmälan som öppnar snart på vår hemsida. Deadline 15 april. Mejla per.anderhag@edu.stockholm.se om du har frågor.

Delta i praktiknära forskning om matematikundervisning?

Matematiknätverket, inom Stockholm Teaching & Learning Studies, koordinerar flera forskningsprojekt som undersöker olika frågor eller problem som har sitt ursprung i undervisningspraktiken.
Just nu driver vi ett ramprojekt i nätverket som handlar om hur en undervisning kan utformas kring kunskapsområdet tal i bråkform, och inledningsvis undersöker vi vilka uppfattningar elever i åk 5 har om just detta ämnesinnehåll.
Andra projekt som nätverket koordinerar handlar om algebra och mönster på låg- och mellanstadiet, språkets roll i vid muntliga prov i matematik och digitala hjälpmedel i matematik på gymnasieskolan. Alla dessa projekt kan du läsa mer om på Matematiknätverkets sida på Pedagog Stockholm.
Vill du själv delta i praktiknära forskningsprojekt så är du välkommen på informationsträffen den 31 januari 2020, mellan 14.30 och 16.30, där vi berättar mer.

SO-nätverkets verksamhet

Det SO-didaktiska nätverket koordineras av Ann-Sofie Jägerskog, Malin Tväråna, Mattias Björklund och Max Strandberg, nätverksledare.

FoU-projekt i samhällsvetenskap
Ämnesdidaktiska FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en skola med vetenskapligt stöd från nätverket. Projekten utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen.
Texten i sin helhet:

Vill du vara med?

Anmäl intresse och ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS Nästa möjlighet att anmäla intresse till ämnesdidaktiskt FoU-projekt är 15 mars.

Pågående projekt

Tycka eller veta – en studie av vad det är elever gör när de drar slutsatser som bygger på belägg
Deltagande skola: Midsommarkransens gymnasium
Deltagande lärare: Ingela Andersson, Sara Carlberg och Katarina Schiöler.
Projektperiod: ht 2018–vt 2020

Avslutade projekt

Interkulturell historisk kompetens i det mångkulturella klassrummet
Deltagande skolor: Fryshusets gymnasium
Deltagande lärare: Line Ekman och Mathias Blomberg
Projektperiod: ht 2017 – vt 2019

Det gemensamma rummet – om migration och kulturmöten under vikingatiden
Deltagande skolor: Bredängsskolan, Kungliga Svenska Balettskolan, Eriksdalsskolan
Deltagande lärare: Kristina Wilhelmsson, Carolina Köhler Mossfeldt och Per Sahlström
Projektperiod: ht 2016 – vt 2018

Det gemensamma rummet – om migration och kulturmöten under stormaktstiden
Deltagande skolor: Nya Elementar, Sturebyskolan, Mariaskolan
Deltagande lärare: Stefan Jeppsson, Klara Loinder och Sven Skoog
Projektperiod: ht 2016 – vt 2018

Ett undervisningsmoment om religion i relation till sexualitet med utgångspunkt i Robert Jacksons tolkande ansats
Deltagande skolor: Tullinge Gymnasium, Globala Gymnasiet
Deltagande lärare: Hanna Ericsson och Emma Sandberg Andrasko
Projektperiod: ht 2014 – ht 2016

Ämnesdidaktiskt ramprojekt i samhällsvetenskapliga ämnen

Att designa undervisning kring perspektivfyllda frågor i samhällsorienterande ämnen.
Vill du vara med och bedriva SO-didaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett unikt samarbete mellan Stockholms universitet och en rad skolhuvudmän i Stockholms län. Syftet med samarbetet är att bedriva forskning om undervisning och lärande. Under läsåret 2020/2021 kommer SO-nätverket i STLS att genomföra studier där forskande lärare designar och analyserar olika lektionsupplägg, baserat på resultat från tidigare forskningsprojekt inom nätverket men också på annan ämnesdidaktisk forskning.
Det är en utmaning för lärare att skapa undervisning som möjliggör för elever att anlägga flera olika perspektiv på frågor som diskuteras i de samhällsorienterande ämnena. Med utgångspunkt i tidigare forskning vill vi försöka utveckla praktiska metoder för att undervisa kring detta.

Vill du vara med?
Anmäl intresse och ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS
Nästa möjlighet att anmäla intresse till ramprojekt i samhällsvetenskapliga ämnen är 15 april.

Budskap bortom raderna – ett litteraturdidaktiskt FoU-projekt

“Baby shoes, for sale, never worn”

Denna novell, som ibland tillskrivs Ernest Hemingway, rymmer i sitt mikroformat en värld av tolkning: Den låter oss ana den tragiska förlusten av ett barn. Vi kan skymta fattigdomens obönhörlighet: föräldrarna som av ekonomiskt nödtvång tvingas sälja vad de kanske annars velat behålla som minne. Vi kan läsa in ett djup i berättelsen trots dess korta format.

När vi gör allt detta kan vi tala om att texters budskap. Som svensklärare innebär texters budskap också en didaktisk utmaning: hur förmedlar vi till våra elever den föreställningsförmåga och den blick som låter dem läsa in och vara medskapare av de litterära världarnas tolkningsmöjligheter?

I det svensk- och SvA-lärardrivna forskningsprojektet Budskap bortom raderna tar vi oss an den typen av utmaningar, i syfte att utveckla undervisning om texters budskap. Projektet organiseras av STLS, en plattform för praktiknära, undervisningsutvecklande forskning inom utbildningsförvaltningens FoU-enhet. Projektet är ett så kallat ramprojekt, vilket innebär att du som deltagande lärare tillsammans STLS koordinatorer (projektsamordnare) provar och utformar undervisningsupplägg som vi gemensamt analyserar och förfinar.

Läs mer om deltagande i STLS projekt

I projektets nuvarande fas, som du som lärare i svenska eller svenska som andraspråk kan anmäla dig till, undersöker vi för närvarande hur en undervisning som låter elever inta en författarroll kan hjälpa dem att upptäcka de språkliga uttrycksmedel med vilka texters budskap kan uttryckas. Läs gärna mer om detta i tidningen Svenskläraren. Alla skolformer och stadier är välkomna!

I ramprojektet Budskap bortom raderna ges en ram där koordinatorerna ytterst ansvarar för tillämpning av vetenskapligt arbetssätt, analys, metod- och teoriutveckling med mera. För den som vill arbeta mer självständigt med forsknings- och utvecklingsprojekt finns även möjlighet att göra det i ett FoU-projekt. FoU-projekt bedrivs i samarbete med en eller flera kollegor vid den egna eller andra skolan och ni väljer själva vad inom svensk- eller SvA-ämnet ni vill studera och utveckla (det behöver alltså ej vara kopplat till texters budskap). Slutmålet för FoU-projekt är en utvecklingsartikel som dokumenterar projektet.

Oavsett om du vill ingå i ramprojekt eller FoU-projekt är du varmt välkommen till den kommande informationsträffen i slutet av januari. Mer information inom kort!

Nytt ramprojekt i yrkesnätverket

Yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande

En utmaning i undervisningen på olika yrkesprogram är beräkningar av olika slag, relaterade till yrkesämnen och till allmänna ämnen. För att stärka en yrkesrelaterad relevans kan utmaningen även bestå i att samarbeta mellan yrkesämnen och allmänna ämnen, t ex genom ämnesintegrering. Exempel på beräkningar som kan förekomma inom olika yrkesprogram är mängd, längd, bredd, omkrets, intensitet och styrka. Detta ramprojekt fokuserar på yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande och på att utveckla undervisningen kring detta.

Hur kan undervisningen utvecklas så att eleverna förstår vilka specifika krav ett yrke ställer på beräkningar? Vad i yrkesberäkningar skapar speciella utmaningar i undervisningen? Hur kan uppgifter utvecklas som tar yrkeskunnande i beaktande?

Vill du vara med?

Är du intresserad av att medverka i ett ramprojekt som övergripande handlar om utveckling av undervisningen avseende yrkesrelaterade beräkningar, i förhållande till yrkeskunnande, t ex genom ämnesintegrering?

Du kan läsa mer om förutsättningar samt finna ansökningsblankett här:

http://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/

Nästa möjlighet att anmäla intresse till ämnesdidaktiskt ramprojekt är 15 april.

STLS har informationsträff fredagen den 31 januari kl 14,30-16,30, på Fleminggatan 113. Ni är varmt välkomna!

Nätverksledare, Maria Christidis

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

FoU-projekt avslutas

Det första 2-åriga FoU-projekt inom YRK-nätverket, Den inflammatoriska processen – att navigera genom ett makro och mikroperspektiv för helhet, går mot sitt slut. Lärarna, Louise Aspengren och Lena Jönsson håller på med slutredovisningen av projektet och kommer även att presentera projektet på det nordiska forskarnätverket NordYrks konferens i Helsingfors 12-14 juni http://nordyrk.net/

Ramprojekt – Digitalisering för yrkeskunnande

Under våren skapades ett Ämnesdidaktiskt ramprojekt i yrkes- och karaktärsämnen, Digitalisering för yrkeskunnande.

Det kom inga ansökningar inom utsatt tid, men då vi fick kännedom om att Stockholms stad saknar mötesplatser för frågor om yrkesutbildning beslöt ledningen för STLS att ansökningstiden för detta ramprojekt förlängs till slutet av oktober.

För information om vad ett ramprojekt är och anvisningar om hur man ansöker, se http://pedagog.stockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/amnesdidaktiskt-natverk-i-yrkesamnen/ramprojekt-i-yrkesamnen1/

Länk till intresseanmälan för deltagande i ramprojekt finns här: https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=b703232afcad

Forskarskola i bildpedagogik och slöjdpedagogik FoBoS

Vetenskapsrådet beviljade finansiering för en nationell forskarskola i bildpedagogik och slöjdpedagogik. Syftet är att utveckla kunskapsområdet visuell, virtuell och materiell kultur samt handlingsburen kunskap med digitala tekniker som resurser. Forskarskolan vänder sig till lärare i hela landet som genom forskarutbildningsstudier vill bidra till att fördjupa kunskaperna inom dessa områden. Även yrkeslärare som arbetar med trä, textil eller bild, design kan söka till forskarskolan.

Forskarutbildningen riktas mot licentiatexamen. Om du är intresserad av att ansöka om studieplats börjar ansökningstiden 1 juli 2019. Utbildningen påbörjas i januari 2020.

Följande lärosäten samarbetar om forskarskolan: Göteborgs universitet, Konstfack och Stockholms universitet

För mer information – se https://fobos.gu.se/

Undervisningsdesign för perspektivfyllda frågor i samhällsorienterande ämnen

Vill du vara med och bedriva SO-didaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Under läsåret 2019/2020 kommer SO-nätverket i Stockholm Teaching and Learning Studies att genomföra studier där forskande lärare designar och analyserar olika lektionsupplägg, baserat på resultat från tidigare forskningsprojekt inom nätverket men också på annan ämnesdidaktisk forskning.

Det är en utmaning för lärare att skapa undervisning som möjliggör för elever att anlägga flera olika perspektiv på frågor som diskuteras i de samhällsorienterande ämnena. Med utgångspunkt i tidigare forskning vill vi försöka utveckla praktiska metoder för att undervisa kring detta.

Vi planerar tre delprojekt:

Kritiskt perspektivtagande i samhällskunskapens värdeladdade frågor
Inom samhällskunskap har forskande lärare undersökt hur undervisning kan designas för att elever ska förstå olika perspektiv på centrala och värdeladdade begrepp som exempelvis rättvisa, makt och värde. Vi vill pröva liknande lektionsplaneringar och uppgifter för undervisning kring andra perspektivfyllda begrepp, som demokrati, jämlikhet eller ansvar.

Mångkulturella perspektiv på historien
Tidigare undervisningsutvecklande projekt har resulterat i redskap och principer för undervisning i historia som kan utveckla elevers sätt att se på historiska händelser ur ett mångkulturellt perspektiv. Vi vill utforma och pröva undervisning baserat på sådana redskap/principer, i relation till nya historiska områden och teman.

Perspektivtagande i religion
Att undervisa i religion innebär att möjliggöra för elever att se vilken roll religioner kan spela i samhället och i människors liv. Vi vill utgå från principer för undervisning som kommit fram i tidigare religionsdidaktisk forskning och försöka utforma undervisning som kan utveckla elevers förmåga att förstå religiösa praktiker och religiös symbolik utifrån olika perspektiv.

Som projektdeltagare kommer du att på fredagseftermiddagar under ett läsår ingå i en grupp bestående av forskande lärare med bas på både skolor och Stockholms universitet, där vi tillsammans planerar, genomför, analyserar och utvärderar undervisning. Målet med projektet är att kunna producera och sprida undervisningsutvecklande kunskap som lärare i de samhällsorienterande ämnena har nytta av.

Läs mer om förutsättningar här och anmäl dig via denna länk, senast den 15 april.

/SO-nätverket: Max, Malin, Ann-Sofie och Mattias

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 25 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Stora Munkan på Fleminggatan 113 och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 23 januari:  https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=119861

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Vad kan åttaåringar lära sig om cellen?

celler

Och hur kan digitala hjälpmedel bidra till att utveckla och synliggöra elevers lärande?

Under höstterminen har deltagande lärare Camilla Lundqvist och Suvi Mikkonen genomfört en undervisningsenhet om cellen för barn i årskurs 2 på Gubbängens skola. Eleverna har dokumenterat sin egen inlärning på sina Ipad, deras gruppdiskussioner har spelats in och de har även filmats under sitt besök på Vetenskapens hus. Nu gäller det att tillsammans med koordinatorerna Dana Seifeddine Ehdwall, Andre Bürgers, Cecilia Kozma och Per Anderhag analysera den insamlade datan.

Du kan läsa mer om projektet här!

Tema, budskap, motiv – hur undervisar vi om de litterära begreppen?

book-863418_1920

Nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS deltog i konferensen Svenska med didaktisk inriktning förra veckan. Programmet var som vanligt intressant och givande – inte minst med tanke på vårt ramprojekt Budskap bortom raderna. Christian Mehrstams symposiebidrag om temabegreppet var särskilt intressant.

Enligt Mehrstam är temabegreppet antagligen det vanligaste litteraturdidaktiska begreppet i skolan. (Kanske är det så, även om begreppet budskap nog i så fall är en god tvåa, åtminstone i grundskolan). Mehrstam var dock bekymrad över hur temabegreppet (och budskapsbegreppet!) används i undervisningen, och han hade också en vision över hur de skulle kunna användas. Jag återkommer till hans vision.

Mehrstam har identifierat tre olika användningssätt av begreppet tema i undervisningen:

1. Förskolepedagogikens tema. Det handlar om tema i betydelsen ”tema-arbete”, som att man har ett djurtema och läser skönlitterära texter om djur. Detta temabegrepp förekommer på alla skolans stadier, även på gymnasiet, till exempel tema kärlek. Enligt Mehrstam härstammar detta temabegrepp från den så kallade erfarenhetspedagogiken (se t.ex. Malmgren, 1996).

2. Ämneslärarnas tema. Det handlar om en föreställning om att temat ”finns i texten”, och att detta tema ganska enkelt kan definieras som exempelvis döden eller kärleken. Detta sätt att definiera tema härstammar enligt Mehrstam från kompetensbegreppet (Culler, 1997).

3. Litteraturvetenskapens tema. Här har Mehrstam identifierat två sätt att se på tema, dels det anglosaxiska, dels det germanska. Enligt honom är det anglosaxiska förhärskande i Sverige och kan likställas med begreppet motiv. Det germanska temabegreppet har istället en mer övergripande innebörd och innefattar även begrepp som mening, syfte och budskap.

Mehrstam menar att de tre identifierade sätten att använda temabegreppet har en begränsande och blockerande funktion. Istället bör temabegreppet, liksom budskapsbegreppet, göras mer öppna, vilket hänger ihop med hans vision. Den går ut på begreppet tema ska användas i betydelsen fiktionens drivande fråga. Enligt honom skulle det germanska, vidare temabegreppet kunna fungera som en utgångspunkt för en sådan förändrad begreppsanvändning i litteraturundervisningen.

I vårt ramprojekt Budskap bortom raderna undersöker vi elevers läsning och tolkning av skönlitteratur. Om det kan man läsa i tidigare blogginlägg här och här.

/Anna-Maija Norberg