Visar alla blogginlägg med kategorin:
FOU i Stockholm

Forskning i praktiken – på praktiken

Idag har vi i matte-nätverket jobbat med tre olika lärargrupper som utforskar sin undervisning.

Vill du själv prova att utforska din undervisning så ska du söka projekt på STLS. Det finns ämnesnätverk för flera ämnen så oavsett om du undervisar i matematik eller något annat ämne så kan du vara med. Nästa fredag är det informationsmöte om projekten under kommande läsår. Mötet är på zoom kl 15.00–16.30. Anmäl dig här!
(Obs att det fortfarande går bra att anmäla sig även om sista anmälningsdag passerat. Alla intresserade är välkomna och det finns gott om plats i etern.)

Slutseminarier och nya utmaningar

Ett nytt år innebär ofta ett slags bokslut över det som har varit. Ofta kan det handla om att avsluta det som har varit och att ta nya tag med de utmaningar som det nya året för med sig. I vårt ämnesdidaktiska nätverk innebär det nya året att några av våra FoU-projekt ska ha sina slutseminarier med intressanta resultat som i skrivande stund inte har långt kvar till att skickas in till granskning i ämnesdidaktiska forum och tidskrifter.

Studenter på grundlärarprogrammet som skissar porträtt

Det som kan föras in under rubriken utmaningar är bland annat det nya ramprojekt som vi arbetar med som handlar om återkoppling som sträcker sig bortom det verbalspråkliga. Det kan exempelvis handla om hur en lärare tar fram sin gitarr och jammar tillsammans med sina elever eller när en bildlärare visar med papper och penna hur någonting kan göras efter samtal och i samråd med en elev. Just den här formen av görande, i det pågående, är i fokus då vi ser att det är del av undervisningen som vi vet för lite om.

Något annat som kan föras in under utmaningar är förstås de nya kursplaner som skall sjösättas i höst.  Ja, som ni säkert vet så kommer de nya kursplanerna för grundskolan att börja gälla från och med den 1 juli 2021. Den kanske största utmaningen dock (och utan jämförelse också den tristaste) är förstås den pandemi som vi alla behöver förhålla oss till. Många av oss som undervisar har under förutvarande år, och säkert stor del av detta år, fått undervisa på distans. Särskilt i praktisk-estetiska ämnen är ju detta en utmaning då vi är vana att förhålla oss till en materialitet som är svår att återskapa i digitala miljöer. Hur skapar vi möten när vi inte finns i samma rum och hur får man till ett meningsskapande sammanhang när undervisningen sker på distans och nödvändigt material inte alltid finns där? Utifrån ett ämnesdidaktiskt forskningsperspektiv är det också intressant att se vad just distans gör med våra ämnen. Vad vi tar med oss och vad vi kan lämna därhän är återkommande frågor som diskuteras i nätverket och med kollegorna i STLS såväl som i mötet med lärare som vi möter.

Så med detta nya år så tar vi nya tag och sjumilakliv!

/Nätverket för praktisk-estetiska ämnen

(Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben)

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Ny ansökningsomgång!

Det är snart dags att ansöka om ett FoU-projekt eller ett ramprojekt inom yrkesnätverket på STLS.

Ett ramprojekt om yrkesrelaterade beräkningar startade upp hösten 2020. Det går att söka till det ramprojektet, men också till andra ramprojekt som erbjuds inom nätverket. Mer information finns på nätverkets sida, se: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/stockholm-teaching-learning-studies/

Om det finns något annat område som ni är intresserade av att undersöka i relation till yrkesprogram, yrkesämne och undervisning, än vad som erbjuds i nätverket just nu, så är ni självklart välkomna att kontakta mig på maria.christidis@rkh.se

Mellan kalla vatten och blå himmel

Hur kan vi som lärare arbeta med lyrik på ett sätt som fördjupar elevernas förståelse av såväl dikter som egna livserfarenheter?

wave-2757088_1920

Under hösten har det lyrikdidaktiska projektet Budskap bortom raderna presenterats på två konferenser (virtuella såsom det nya normalläget kräver), nämligen LFK, Lärarnas forskningskonferens 2020 och SMDI14 (Svenska med didaktisk inriktning). Att nå ut med praktiknära forskning, både till praktiker och till forskare, är viktigt och konferenser är därför tacksamma tillfällen att sprida resultat. Här verkar faktiskt det nya normalläget vara på forskningens sida (för en gångs skull), de virtuella konferenserna är välbesökta.

Särskilt tacksamma är vi för Elisabeth Kullberg, deltagande lärare, som ställde upp och lät sin presentation på LFK filmas och användas på SMDI (vid vilken Elisabeth inte själv kunde närvara).

Elisabeth redogjorde för den undervisningsintervention som prövats under projektets föregående år, ett spännande upplägg där eleverna fick försätta sig själva i rollen av diktare. Preliminära jämförelser av elevernas samtal om dikt och dikttolkning, före och efter interventioner ger vid handen det vi hoppats på: att diktskrivande kan vara en väg till en fördjupad tolkning av dikt. Inte minst verkar det egna författandet, i möte med andras läsning, göra eleverna medvetna om författarens egen röst i diktningen.

En dikt skriven av en elev under interventionen, en dikt som kamraterna fick tolka, kan illustrera detta:

Elfte oktober 

Allt omkring er var blått 

Er båt var i dåligt skick och vädret var svalt 

Ni drömde om ett bättre liv på andra sidan 

Men på vägen var ni föda till fisken 

Barnen och vuxna började skrika 

Havet som hörde började skratta 

Ni hoppade av båten och försökte simma 

Men ingen var där som kan hjälpa 
 

Medan ni kollade upp och frågade, ”varför”? 

Flöt kroppen av det kalla vatten  

Ni såg hur ert liv började slockna eller svartna  

Hoppas ni hamnar i den blåa himlen  

Det är en dikt som berör. Kanske bottnar den i egna erfarenheter, kanske i egna tankar om pågående händelseutveckling i samhället. Oavsett vad, så kunde de deltagande lärarna märka av en förskjutning i elevernas sätt att tänka kring dikten, i jämförelse med tidigare diktläsningar. Där eleverna tidigare varit i viss grad styrda av föreställningen att en dikt har ett (rätt) budskap och att det därför är viktigt att komma på ”vad författaren vill säga”, så kretsade diskussionen av ovanstående dikt snarare om hur dikten kan tolkas. Trots att författaren (eleven) själv var med i diskussionen så var eleverna mindre intresserade av vad denne ”egentligen” ville säga, och mer intresserade av de tolkningsmöjligheter som uppstod.

Detta som en empirisk ögonblicksbild från ett pågående projekt, där vi nu går vidare med fördjupad analys av det insamlade materialet i sin helhet.

Bild av Ingrid och Stefan Melichar från Pixabay

Anmälan till LFK öppen!

För nionde året i rad anordnas Lärarnas forskningskonferens (LFK), tisdagen den 27 oktober. LFK är ett forum för lärardriven, undervisningsutvecklande skolforskning.

Årets keynote speakers är:

Kristina Danielsson – professor vid institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet samt Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet

Tuula Maunula – fil.dr. i pedagogiskt arbete samt lektor, Rinkebyskolan, Stockholms stad

Läs mer här

Glöm inte att anmäla dig här!

Nu blir det lite sommarledigt och så tar vi nya tag i höst.
Vi ser fram emot att träffa alla våra projekt i matematiknätverket den 28 augusti!

Förlängd tid för abstract till LFK 2020

Fullt med abstract kring olika spännande ämnen har trillat in till STLS inför årets upplaga av Lärarnas Forskningskonferens , som sedvanligt går av stapeln tisdag v 44, som i år infaller den 27 oktober.

Men ännu finns alltså chansen att bidra. Vi förlänger tiden för att skicka in abstrakt till och med den 27 maj! Här finns all information: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/skicka-ett-abstract-till-lfk-2020/

SO-nätverket noterar att vi i år har flera spännande projekt i SO-ämnena men att vi gärna ser fler!!

Konferensen kommer att hållas på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, i Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Malin, Ann-Sofie och Mattias i SO-nätverket

Lärarnas forskningskonferens 2020 – Call for abstracts!

För nionde året i rad anordnas nu Lärarnas forskningskonferens (LFK). LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik.

Årets konferens anordnas den 27 oktober på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

Vi öppnar redan nu call for papers – ta chansen att skicka in ett abstract för att få presentera och diskutera ämnesdidaktiska projekt!

Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Call for papers för er som vill presentera på LFK 2020

Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på konferensen. Det finns två olika typer av sessioner: presentation och symposium.

Presentation: Ett planerat, pågående eller avslutat projekt presenteras följt av diskussion. En presentation är 20 minuter som följs av 10 minuter diskussion med åhörare.
Symposium: Flera projekt med samma syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat. Ett symposium är 70 minuter.

Skicka in ett abstract

Om ni vill presentera eller hålla i ett symposium skickar ni in ett abstract. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisning och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad är syftet med studien eller projektet? Forskningsfrågor?

Metod: Redogör för tillvägagångssätt, exempelvis intervention, klassrumsobservation, intervjuer, enkäter. Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram för- och nackdelar med er metod.

Resultat: Redogör för era resultat, eller förväntade resultat om det handlar om planerat eller pågående projekt. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Skicka in ert abstract senast 13 maj via den här länken (Call for paper). En kopia (word-dokument) av abstractet ska också mejlas hit. Du får besked om ditt abstract är antaget senast 29 maj. Då öppnar också anmälan till konferensen. Frågor om call for papers och presentation mejlas till funktion.stls@stockholm.se.

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Lästips!

”Att utveckla forskningsbaserad undervisning: Analyser, utmaningar och exempel” är en antologi med redaktörerna Ylva Ståhle, Mimmi Waermö och Viveca Lindberg som belyser didaktiska utmaningar och lösningar inom olika skolämnen och skolformer, men också arbetet med att utveckla vetenskapliga förhållningssätt för undervisningsutvecklande forskning. Boken är utgiven av förlaget Natur och Kultur.

I följande länk kan ni läsa mer om boken och även få ett smakprov: https://www.smakprov.se/bok/kartonnage/att-utveckla-forskningsbaserad-undervisning-analyser-utmaningar-och-exempel-9789127824898/

Att skapa budskap – bortom raderna: var med och forska!

”Okej, vad tror ni är novellens budskap? Vem vill börja?”

En fråga som denna ställs vanligen i skolan, vi skulle bli förvånade om vi fick höra den på en middagsbjudning eller ens i ett bokcirkelsammanhang. Vi förknippar den med svensklektioner. En lärare förknippar kanske också frågan med antingen förlösande och engagerade samtal – eller med enstaviga muttranden från klassen.

Lärarens frågor syftar till att få igång fängslande och fördjupande boksamtal. Men räcker frågorna i sig? Eller behöver lärare lägga till något mer för att eleverna ska tränga in i boken – till budskapet bortom raderna?

”Budskap bortom raderna” är just namnet på ett pågående praktiknära forskningsprojekt som bedrivs vid STLS – en plattform för lärardriven forskning. Projektet går nu in på sitt tredje år och vad har vi då funnit? Enkelt uttryckt skulle vi kunna säga att vi funnit en princip för hur undervisning som rör boksamtal om texters budskap bör utformas, nämligen den att eleverna kan behöva skapa tolkningsbara texter – texter som kan bära på möjliga budskap – och även höra varandras (andra elevers) olika tolkningar av den text de själva skrivit. Vi har funnit att dessa erfarenheter gör det möjligt för eleverna att på ett djupare sätt förstå hur författaren använder texten och språket för att skapa tolkningsmöjligheter. Genom att möta andra elevers tolkning av den egna texten får eleverna också upp ögonen för att det inte finns ett givet budskap i den skönlitterära texten. Budskapet är en tolkningsmöjlighet och tolkningsmöjligheterna kan vara många.

Inför det tredje året söker vi nu fler deltagande lärare (svenska eller svenska som andraspråk) som under läsåret 2020/2021 vill prova ut den undervisningsdesign vi hittills undersökt. Projektet är öppet för alla skolformer och vi ställer inga krav på erfarenhet av tidigare vetenskapligt arbete. Den studie vi utför kommer dock att genomföras i din egen undervisning och därför är det viktigt att du har dina elevers samtycke. Projektet genomförs på 10% av en heltidstjänst och därför behöver du också din skollednings godkännande. Övrig praktisk information om STLS ramprojekt hittar du här. Sista anmälningsdag är 15 april.

Budskap bortom raderna är ett forsknings- och utvecklingsprojekt, av en typ som inom STLS fått beteckningen ”ramprojekt”. Tanken med ramprojekt är att lärare ska kunna ingå i ett forskningssammanhang, men utan krav på att själva behöva formulera forskningsfrågor, välja forskningsmetod och analysmodell eller skriva vetenskapliga studier. Ett ramprojekt är alltså en sorts ”prova-på-forskning” där vi inom STLS har huvudansvaret för att formulera forskningsfrågor och underbygga studien med teoretiska perspektiv och metodologi. Som deltagande lärare kommer du att arbeta tillsammans med andra lärare och under ledning av STLS forskare för att borra vidare i frågan om hur lärare kan hjälpa eleverna att nå till det vi kallar budskap bortom raderna.

STLS-projekt på Matematikbiennalen

Ett FoU-projekt från matematiknätverket presenterade sitt resultat för fullsatta läktare på matematikbiennalen i Växjö 15-16 januari!

Projektet ”Vad kan hjälpa elever med hög matematisk begåvning att utveckla sina förkortade resonemang?” genomfördes av Ann-Sophie Tillnert och John Mattsson på Sjöstadsskolan.

Kort beskrivning av presentationen:
Elever med hög matematisk begåvning förkortar ofta sina matematiska resonemang, vilket kan leda till att den matematiska förståelsen inte tydliggörs. Utifrån vår studie har vi anledning att tro att dessa elever kan utveckla resonemangen om de får arbeta kollaborativt vid en gemensam arbetsyta med kreativa problem. Vi utläste även att vissa elevuttalanden initierade utveckling av resonemangen. Hur kan undervisningen utvecklas för dessa elever och samtidigt vara gynnsam och tillämpbar för alla elever?

Biennalen var välbesökt med 2200 deltagare och över 200 programpunkter.