Visar alla blogginlägg med kategorin:
FOU-projekt

Vad görs möjligt att lära vid digitalt filmskapande i bild- och musikundervisningen?

bild+musik=film

Läroplanen för grundskolan har reviderats 2017 med ett utökat fokus på digitalt kunnande. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla sin förmåga till eget skapande samt kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer. Eleven ska kunna använda digital teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Läroplanen påtalar också att lärare ska organisera undervisningen så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

Sedan höstterminen 2016 pågår ett högst aktuellt ämnesövergripande FoU-projekt i nätverket för praktisk-estetiska ämnen. Projektet bär namnet ”bild + musik = film” och tar i bruk digitala resurser som Storyboard, Garageband samt iMovie. Lärarna på Åsö grundskola i bild och musik påbörjade redan läsåret 2013/2014 ett arbetsområde som integrerar digitalt bild- och musikskapande och sedan dess utgör ‘filmprojektet’ en återkommande del i undervisningen i årskurs nio. Eleverna får då arbeta i några olika digitala tekniker inom bild- och musikskapande och genom dessa skapa filmer i mindre grupper. Eleverna får till uppgift att gestalta en artikel ur barnkonventionen med rörlig bild där de får välja en genre (dokumentär, drama, action osv.) för att sedan komponera musik som förstärker och belyser t.ex. känslolägen i olika scener.

Lärarna vill, med utgångspunkt i detta arbetsområde i årskurs nio, undersöka vilka möjligheter och begränsningar denna ämnesövergripande och digitala undervisningsdesign har för elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har formulerat projektets syfte på följande sätt:

”Vi vill undersöka om vi genom vårt ämnesövergripande, digitala arbete kan formulera möjligheter och begränsningar för elevernas lärande inom de förmågor som kursplanerna i bild och musik uttrycker; skapa bilder och kommunicera med bilder, skapa musik och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer (Lgr11 s.20, s.100).”

Det utökade digitala uppdraget för grundskolan kan kännas som en utmaning för lärare. Traditionens makt kan vara stark när det gäller vilket kunskapsinnehåll som framhålls och har en stark historisk förankring (Åsén , 1992). I bildämnet har analoga tekniker för bildframställning länge stått i förgrunden och ämnet har ett historiskt ben i att utveckla individens teckningsfärdighet. I musikundervisningen har grupparbete varit vanligare och kunskapsinnehållet som ges mest utrymme är sång och spel (Skolverket, 2015). Hur kan vi förstå och hantera digitala resurser och digital teknik som delar av ett visst ämnes kunskapsinnehåll? Vad möjliggör eller begränsar ämnesövergripande digitala arbetsområden likt detta för elevernas kunnighet inom respektive ämne? Vad behöver jag som lärare kunna för att skapa goda förutsättningar för mina elever att utveckla ett digitalt ämneskunnande? Hur ska vi undvika stoffträngsel, när det ”nya” kunskapsinnehållet möter det ”gamla”? Det finns många frågor som väcks när en möter detta FoU-projekt.

På Lärarnas forskningskonferens den 31 oktober kommer musikläraren Jonas Asplund och bildläraren Malin Johansson att presentera preliminära resultat från studien, baserade på ett urval av den stora mängd empiri som hitintills genererats inom projektet: elevenkäter inspirerade av VÖL-modellen (Westlund, 2009), filmade elevintervjuer, lektionsobservationer och elevfilmer. Delar av materialet har transkriberats och en fenomenografisk analys (Marton, 1981) har påbörjats.

Ämnesdidaktiska erfarenheter som rör hur digital teknik kan hanteras och förstås i undervisningen i grundskolan är brännhett stoff. Vi har spännande forskningsresultat att se fram emot och hålla utkik efter när det gäller projektet bild+musik=film!

Källor:
Skolverket (2015). Bild, musik och slöjd i grundskolan. Rapport 426.
Marton, Ference (1981). Phenomenography – describing conceptions of the world around us. Instructional Science 10, 177-200.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur & Kultur Akademisk.
Åsén, Gunnar (1992). Från Linearritning till bild. I: Lind, Ulla, Hasselberg, Kersti & Kühlhorn, Britt-Marie (red.) (1992) Tidsbilder: perspektiv på skola och bildskapande under 150 år, Utbildningsradion, Stockholm.

Interkulturellt lärande i historia och analys av privatekonomiska val.

Bild: Maria Johansson och Patrik Johansson

I höst välkomnar vi sju lärare som nya deltagare i SO-nätveket inom STLS!

Våra FoU-projekt om historisk interkulturalitet i undervisning om Stormaktstiden respektive Vikingatiden har fått sällskap av ett nystartat FoU-projekt med två lärare från Fryshusets gymnasium, som också kommer att undersöka hur historieundervisning kan utformas för att tydligare erbjuda eleverna tillgång till ett interkulturellt perspektiv.

Förra veckan besöktes alla tre FoU-projekten av Patrik Johansson, doktorand i historiedidaktik och lärare på Globala gymnasiet, som berättade om historiemedvetande – ”förmågan att formulera användbara berättelser om sig själv och sitt liv för att kunna orientera sig i samtid och framtid” – och om interkulturell kompetens – ”förmågan att interagera effektivt och adekvat i interkulturella situationer med hjälp av ens interkulturella kunskap, förmågor och attityder”.

 Inom nätverkets ram-projekt om analysförmåga i samhällskunskap startar vi i höst upp tre nya delprojekt, med fem lärare från Träkvista skola och Blackebergsskolan. Vi kommer att undersöka vad det innebär att kunna analysera en samhällsfråga kring ekonomi med hjälp av värdebegreppet, i årskurserna 1-3, 5-6 och 8-9.

Samtidigt avslutas systerprojektet om analys av migrationsfrågan med ett symposium där de tre projekten presenterar sina resultat på Lärarnas Forskningskonferens den 31 oktober. Det finns fortfarande ett fåtal platser kvar till konferensen!

Tips för dig som vill läsa mer om interkulturellt historieundervisning:

Nordgren, K., & Johansson, M. (2015). Intercultural historical learning: a conceptual framework. Journal of Curriculum Studies47(1), 1-25.

Biller, N., & Haglund, O. (2016). Mötet i Calicut – att ifrågasätta en förenklad bild av kolonialismen. Ett försök att nyansera gymnasieelevers eurocentriska bild av kolonialismen. SO-didaktik, 1, 8-21. Tillgänglig på: https://issuu.com/so-didaktik/docs/so-didaktik_nr1_2016

Vi ser fram emot ett spännande läsår!

Matematiknätverket har från och med höstterminen tre ämnesdidaktiska FoU-projekt, projekt som planeras och genomförs av en grupp lärare med vetenskapligt stöd från nätverket.

Ett av projekten, Tiobassystemet – elevers uppfattningar och lärande, är inne på sitt andra år. Syftet med detta projekt är att undersöka hur en undervisning med hjälp av det lärandeteoretiska ramverket lärandeverksamhet kan utformas, där elever ges möjlighet att utveckla förmågan att resonera om rationella tal i decimalform med hjälp av generella principer för bas-system. Projektet genomförs med Learning study som metod och lärandeverksamhet och variationsteori används som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys. Projektet kommer att presenteras på Lärarnas forskningskonferens, så håll utskick om ni är intresserade!

Ett av de nya projekten har, i skrivandets stund, titeln: Uppgiftskonstruktion för elever med hög begåvning i matematik med syfte att utveckla kommunikations- och resonemangsförmågan. Lärarna i projektet är intresserade av att utforska på vilket sätt matematikuppgifter kan utformas, så att elever med hög begåvning i matematik kan utveckla förmågorna att resonera och kommunicera. Även detta projekt planerar att använda lärandeverksamhet som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys.

Det tredje projektet planerar att ta avstamp i Helena Erikssons (2015)  licentiatuppsats Rationella tal som tal – algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap. Lärarna är intresserade av att i en årskurs 1 pröva Helenas modell och uppgifter och utforska vilka eventuella anpassningar och förändringar som behöver göras i relation till att skapa förutsättningar i undervisningen för elevernas lärande. I likhet med projektet Tiobassystemet – elevers uppfattningar och lärande planerar de att använda Learning study som metod och lärandeverksamhet och variationsteori som didaktiska redskap i lektionsplanering och analys.

Höstterminen har bara börjat och vi ser fram emot att få följa ”våra” spännande projekt framöver! Håll utskick på bloggen, så ska vi göra vårt bästa med att hålla er uppdaterade om projektens framfart!

//Jenny

Från kollegialt lärande till kollegialt forskande?

Planeringen i STLS inför upptakten till ett läsår av lärardrivna forskningsprojekt är i full gång! Mycket ska förberedas, fixas, ordnas och samordnas, eller koordineras som vi sammanfattande kallar det i STLS, för att ge både stöttning och utmaningar till de lärare som under läsårets fredagseftermiddagar tar sig till FoU-avdelningen på Hantverkargatan för att diskutera sina FoU-projekt. I år har vi i nätverket för svenska som andraspråk flera spännande projekt framför oss-

Våra projekt handlar om många olika saker: hur man digitalt kan synliggöra kvaliteter i muntlig framställning; hur grammatikundervisning kan hjälpa fram argumentationen i texter; vilken särskild juridisk vana och förståelse som behövs för läsning av juridiska texter; hur kritisk läsning på akademisk nivå kan utvecklas ytterligare hos akademiker med svenska som andraspråk samt hur kommunikation hos grundsärskolans elever kan stärkas genom vardagsanknutna situationer.

Som synes har samtliga dessa lärardrivna forskningsprojekt en tydlig didaktisk och klassrumsnära koppling. De är exempel på vad vi skulle kunna kalla undervisningsutvecklande forskning. Men vad innebär i sin tur det? STLS vetenskapliga ledare Inger Eriksson har sammanfattat detta, på ett sätt som jag här reflekterande ska försöka återge.

Vi kan till att börja med skilja på tre sorters utveckling inom lärarkåren, den personliga yrkesutvecklingen, den gemensamma undervisningsutvecklingen och den undervisningsutvecklande forskningen. Alla tre är värdefulla på sitt sätt, man skulle kunna se dem som benen på ett trebent bord, brister ett av dem faller hela bordet.

Den personliga yrkesutvecklingen genomgår varje lärare med självaktning oundvikligen genom sitt yrkesliv, i en mer eller mindre introspektiv och reflekterande trial-and-error-process.

Den gemensamma undervisningsutvecklingen har varit olika framträdande i olika perioder i skolans historiska utveckling. I dag har den kommit att lyftas fram i termer av kollegialt lärande och på ett ofta förtjänstfullt sätt implementerats, till exempel genom de, får man nog säga, lovordade satsningarna på matematiklyft och läslyft.

Det kollegiala lärandet beskrivs av Skolverket som ett lärande som sker när kolleger tillsammans analyserar, utvärderar, dokumenterar och därmed gemensamt utvecklar sin undervisning.

Men utifrån bilden av ett trebent bord, behövs också ett tredje ben för att bära upp skolans utveckling. Det är ett ben som i sig behöver utvecklas i skolan, och det är en utveckling STLS vill främja på ett, törs vi hävda, unikt sätt.

Att de forskningsprojekt vi främjar är klassrumsnära, alltså praktiknära, är inte vad som utmärker dem som unika. Skolforskningsinstitutet ställer redan strikta krav på ”undervisningsnära frågeställningar” i de forskningsprojekt som beviljas. Det ”tredje benet”, om jag nu kallar det så, består istället av offentliggörande, spridning och vetenskaplig granskning av de resultat lärarna kommer fram till. Med andra ord vill vi främja ett vetenskapliggörande av undervisningsutvecklingen, som samtidigt blir en undervisningsutvecklande forskning.

En återkommande formulering i debatten säger att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Många misstar detta för att lärare ska verkställa åtgärder som forskare rekommenderar. Detta verkställande har visat sig svårt att genomföra i praktiken och man söker ofta förklaringen hos lärarna.

Skolverket landar exempelvis i slutsatsen att forskningsresultat publiceras ”i internationella tidskrifter som lärare har svårt att tillgå och med en språklig jargong som lärare inte alltid känner sig bekväma med”, något som skulle kunna vantolkas som att en vanlig, enkel lärare inte förstår sig på den ”fina forskningen”.

En motsatt slutsats, vanlig inte minst bland lärare, är att  intresset för didaktiskt tillämpbara forskningsresultat saknas hos forskarna själva. 

Båda dessa slutsatser skjuter bredvid målet, låt vara att de skjuter åt rätt håll. Forskare och lärare talar ofta förbi varandra, men det har inte med vare sig bristande fattningsförmåga eller bristande intresse att göra. Problemet ligger helt enkelt i att det saknas forum där lärare, bokstavligt talat, sitter tillsammans och pratar med varandra, det vill säga diskuterar och söker svar på gemensamma frågeställningar.

Forskning är en kollektiv process. Forskning fungerar inte så att ett ensamt snille tänker ut en banbrytande upptäckt, som sedan anammas av omvärlden. All forskning sker i ett sammanhang, eller som Newton uttryckte det, ”på jättars axlar”. Den framforskade kunskapen om undervisning är en kollektiv kunskapsmassa, som uppstår när forskare på seminarier, på konferenser, i tidskriftsartiklar och i andra former av dialog kommunicerar med varandra.

Just denna gemensamma kommunikation har länge saknats i lärarkåren, även om det kollegiala lärandet börjar ta form på flera håll.

Kollegialt lärande som skolutvecklingsmodell har stora styrkor. Men om det inte kompletteras av en undervisningsutvecklande forskning, där lärare och forskare möts på samma konferenser, i samma seminarie- och mötesrum och vid samma bord, ja då blir resultatet i bästa fall ett hastigt uppflammande, och lika snabbt utslocknat, lokalt kunskapslyft.

STLS står för en sådan undervisningsutvecklande forskning, som vi kanske skulle kunna kalla ”ett kollegialt forskande”.

Vill du vara med och bidra är du varmt välkommen! Följ vår blogg, ta del av lärarnas resultat, till exempel på deras slutseminarier, eller på LFK, lärarnas (egen) forskningskonferens, som i år går av stapeln 31 oktober!

/Björn Kindenberg

Planering

stls_170609_II

Medan studentflaken dånar förbi nedanför Stadshustornet sitter vi i matematiknätverket redan och planerar höstens aktiviteter. Ja, vi summerar faktiskt också det gångna året: Förra veckan hade vi tre gedigna presentationer från de olika projekt som varit aktiva under det gångna läsåret; Matematik genom problemlösning, ramprojektet inom algebraisk resonemangsförmåga och Rationella tal i andra baser.

Martin Nyman/
Koordinator i matematiknätverket och högstadielärare i matematik

Designbaserad forskning på LFK 2017

LFK2016

Nu är anmälan till Lärarnas forskningskonferens 2017 öppen! Alltid på tisdag vecka 44 – i år den 31 oktober. Vi är på Nacka gymnasium, Griffelvägen 17, Nacka, kl. 9.00-17.00.

Årets keynote-talare är Maria Andrée, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Hon kommer att prata om Möjligheter och utmaningar i designbaserad forskning som modell för praktikutvecklande forskning.

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Förra året deltog 300 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Preliminärt program inklusive presentationer finns på konferensens hemsida.

Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs på den här länken senast 10 oktober. Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, no-show avgift 400 kr.

STLSloggor 201701

Arrangör är Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

//Jessica

FoU om kulturmöten under vikingatid och stormaktstid!

seafaring-danes-197x300

”Sea-faring Danes depicted invading England. Illuminated illustration from the 12th century Miscellany on the Life of St. Edmund. Pierpont Morgan Library.” Från http://www.pilotguides.com/articles/study-guide-who-were-the-vikings/

Hur kan mellanstadieelevers tänkande och förståelse kring historiska kulturmöten och migration utvecklas och fördjupas? Utifrån denna spännande fråga inleddes två parallella FoU-projekt i höstas där lärare från Bredängsskolan, Kungliga Svenska Balettskolan och Eriksdalsskolan tillsammans undersöker elevers lärande om kulturmöten under vikingatiden. Lärare från Sturebyskolan, Nya Elementar och Mariaskolan undersöker tillsammans elevers lärande om kulturmöten under stormaktstiden.

Begreppet kulturmöten är centralt i historieundervisningen i grundskolan, men inte särskilt väl framskrivet i vare sig läromedel eller annat undervisningsmaterial varför detta FoU-projekt är viktigt och ett välkommet bidrag till historiedidaktisk forskning. Att eleverna dessutom får möjlighet att fördjupa sig i ett så dagsaktuellt historiskt tema som kulturmöten gör ju inte saken sämre. Projekten får handledning av SO-nätverket på STLS, men båda projekten har också stöd och hjälp av en doktorand i historiedidaktik vid Stockholms universitet, Patrik Johansson.

Även om de båda projekten har en gemensam utgångspunkt i forskningsfrågan arbetar projekten med olika epoker och det kommer att bli spännande att se om grupperna också kommer att följas åt vad gäller metodval, datainsamling och resultat.

Är du också sugen på att göra ett FoU-projekt inom något av de samhällsorienterande ämnena (eller i något annat ämne för den delen)? Läs mer om FoU och ansök senast den 15/3 här:

http://pedagog.stockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/ansok-om-medel-for-amnesdidaktiska-fou-projekt-inom-stls/

//SO-nätverket: Mattias, Max, Malin och Ann-Sofie

Ansök om ämnesdidaktiskt FoU-projekt i STLS

STLSloggor 201701

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.

Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod.

Årets utlysning (anmälan per den 15 mars) ger lärare möjlighet att ansöka om medel för att driva ett kvalificerat ämnesdidaktiskt FoU-projekt med vetenskapliga metoder kring ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Projektet bör handla om något som tar sikte på att utveckla undervisningen inom ett specifikt ämnesområde, och idén bör formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning. Beviljade projekt knyts till ett ämnesdidaktiskt nätverk inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Förutsättningar för att delta

Ni kan vara en lärargrupp på en skola eller en eller ett par lärare från flera skolor som går ihop om ett projekt. Projektet ska pågå minst tre terminer.

För att få stöd till ett nytt projekt krävs att:

  • Tid motsvarande minst en dag per vecka ska avsättas för arbetet
  • Alla deltagande lärare ska ha möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier på fredagseftermiddagar
  • Det avslutade projektet dokumenteras, granskas och resultatet sprids till andra lärare
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Projekt som beviljas medel knyts till ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Därigenom får ni möjlighet till:

  • Vetenskapligt stöd under hela projekttiden
  • Deltagande i seminarier för att få återkoppling på pågående arbete
  • Hjälp med att sprida resultaten till exempel på Lärarnas forskningskonferens

För lärare inom Stockholms stad är maxbelopp för respektive respektive projekt 90 000 kronor per termin och skolan ska motfinansiera med motsvarande belopp.

När det gäller finansiering för lärare som arbetar för andra huvudmän hänvisas till nedanstående kontakter:

Ansökningarna bedöms utifrån forskningsfrågans ämnesdidaktiska relevans, planens tydlighet, genomförbarhet och lärargruppens förutsättningar att genomföra projektet.

Sista ansökningsdag är 15 mars varje år och ansökan görs via digitalt formulär.

Information

För mer information kontakta:
funktion.stls@​stockholm.se

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att driva och delta i ämnesdidaktiska projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00. Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna! Stockholm Teaching & Learning Studies

”Vi struntar i lärares lärande!”

Dessa ord av professor Inger Eriksson (faktiskt i än starkare ordalag än jag vågat återge här), yttrade med klingande åländsk brytning, ringer fortfarande i mina öron från tillfället då de fälldes. Tillfället var ett informationsmöte om upplägget för den ämnesdidaktiska forskarskolan till vilken jag och mina nyblivna ”forskarskolekollegor” antagits och det måhända bryska yttrandet ingick i en beskrivning av vad som är fokus för den lärardrivna forskningsprojektplattformen Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), en del vår forskartjänst.

Det har sedan informationsmötet gått en termin och så här mot terminsslut kan jag nu, i en personlig backspegel, se tillbaka på vad det hektiska arbetet i STLS inneburit. Ett arbete som faktiskt på ett sätt handlat om ”att sk-ta i lärares lärande”. Men på ett annat sätt inte.

Jag har under terminen ingått i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk. I nätverket har vi mött lärare från olika kommuner, skolor och stadier, som alla har det gemensamt att de formulerar och tar sig an en specifik undersökningsfråga, som de utforskar i den egna undervisningen. Det är frågor av skiftande slag, här bara ett axplock exempel: hur får man elever att komma på läsvärda avslut på berättelser, hur hjälper man elever utveckla en följsam textbindning och komma bort från ”stolpiga texter”, hur kan undervisningen utveckla elevernas retoriska förmåga, så att de kan hålla välstrukturerade muntliga presentationer? Fler står att läsa om här.

Som synes är det konkreta, specifika frågor riktade mot klassrumspraktiken, det vill säga frågor av den typ som uppstår i tusentals klassrum varje skoldag. Det är också frågor som ”skiter i”, men vi kanske hellre skulle säga ”tar sig vidare från”, fenomenet lärares lärande. Mycket av skolforskning och skolutveckling idag utgår däremot, kan man hävda, just från lärares lärande och tänkande. Frågor av typen ”Hur tänker lärare kring betygssättning?”, ”Vilken syn på eleven som demokratisk medborgare ger lärare uttryck för i sin undervisning?” eller ”Hur kan lärare utveckla ett formativt synsätt på lärande?”.

Det är viktiga och angelägna frågor. Det är frågor som lett till storskaliga metastudier och nationella kompetensutvecklingsinsatser och lyft av olika slag. Det vore inte konstruktivt eller ens görligt att skapa en motsättning mellan dessa olika frågeperspektiv, eller andra förekommande perspektiv som jag just nu bortsett från. Men det är ganska sällan som lärares eget perspektiv efterfrågas. I Sverige finns en såväl lång tradition som en förstärkt tendens på senare tid av att uppifrån vilja forma lärares sätt att tänka och undervisa, med hjälp av läroplaner, fortbildningsinsatser, direktiv, inspektioner och styrmedel. Det är inte odelat av ondo, här finns också vällovliga ambitioner och tillskjutna offentliga resurser för att höja kvaliteten i den svenska skolan.

Just för att ambitionerna insatserna är så höga tror jag dock att det finns en risk att man ängsligt tappar bort det lilla i det stora. Att ägna tid åt innehållsliga detaljer som berättelseavslut, är det där vi ska lägga krutet, blir kanske då den (PISA-)ängsliga tanken? Det är därför viktigt att komma ihåg att en liten fråga föder fler och större. Vad är det egentligen som gör en berättelse bra? Hur hänger det ihop med skrivande och skrivförmåga? Vad är kvalitet i skrivande och vad är kvalitet i läsande? Vad innebär det när PISA visar att elevers läsförmåga sjunkit (eller stigit)? Hur mäter man egentligen läsförmåga och vad kan storskaliga metastudier egentligen säga oss?

Sådana frågor – och många fler – har väckts under de tillfällen vi diskuterat lärarnas utforskande projekt, frågor som skärpt det kritiska tänkandet kring undervisning och, törs jag påstå, fått lärarna (och oss i STLS!) att bli mer medvetna kring undervisning. Och genom utvecklingsartiklar, konferensrapporter eller vår egen forskningskonferens kan vi också sprida vad lärarna initierar och driver. På det sättet kan man säga att STLS, tvärtemot att bortse från lärares lärande, genom att börja i de frågor lärare ställer sig, lägger grunden för en lärande utveckling. Det är i ett sådant sammanhang av utvecklande undervisningsutforskande som jag under den gångna terminen haft förmånen att delta.

Vill du som lärare också få utrymme och stöttning i att ställa dessa konkreta, praktiknära frågor till din undervisning, boka in vår informationsträff om forsknings- och utvecklingsprojekt, den 27 januari!

/Björn Kindenberg