Visar alla blogginlägg med kategorin:
Hållbar utveckling

Varför fortsätter båtarna sin farliga färd?

GREECE EUROPE MIGRANTS

Under en längre tid har människor flytt i båt över Medelhavet. Många människor har drunknat på dessa resor. Varför fortsätter många att ändå fly på detta sätt? Vad är det man kan när man kan svara på den här frågan – om man går i fyran, i nian, eller på i trean på gymnasiet? Hur kan vi undervisa kring detta i samhällskunskap? Tre nya spännande delprojekt i SO-nätverkets Ram-projekt om analys i samhällskunskap har dragit igång. I början av hösten träffades tio lärare från Brunns skola, Värmdö gymnasium, Hemmestaskolan, Sofia skola, Järla skola, Alvikskolan och Eriksdalsskolan för att tillsammans med koordinatorerna i SO-nätverket undersöka frågan om vad det innebär att kunna analysera den komplexa och aktuella samhällsfrågan med flyktingströmmarna över Medelhavet.

Med lärarlag från tre olika undervisningsstadier – låg- och mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet – kommer vi under läsåret 2016/2017 undersöka ett gemensamt kunnande för att se hur det ser ut för elever i olika åldrar. Vi kommer analysera elevmaterial för att hitta kritiska aspekter som behöver fokuseras i undervisning, och vi kommer att designa, pröva och utvärdera undervisning utifrån dessa kritiska aspekter. Utgångspunkten är att elevernas sätt att förstå och tala/skriva om de här frågorna ger värdefull information för oss som lärare när vi vill skapa undervisning som ger möjlighet att utveckla förmågan till analys.

En intressant fråga i projektet är hur stora likheter och skillnader det finns mellan olika skolstadier när det gäller att kunna analysera frågan om flyktingströmmarna över Medelhavet. Redan efter några få träffar har intressanta likheter framträtt i diskussionerna. Nu återstår till en början att se vad vi hittar när elevsvaren kommer in i bilden.

Det här är ett aktuellt och engagerande ämnesområde, och kunnandet som undersöks är grundläggande för samhällskunskap. Samtidigt saknas nästan helt forskning om elevers lärande i interaktion med läraren i undervisning på området (Olsson, 2016, s 71). Vi ser fram emot att i samarbete med Eva Norell, Katja Eriksson, Anita Dalman, Teodor Bittner, Ove Berqkvist, Lotta Ragne, Sofie Söder, Helena Häger, Bodil Kåks och Gabriella Ljung försöka bidra till ett angeläget kunskapsområde.

Vi ser fram emot en spännande höst!
SO-nätverket: Malin Tväråna, Ann-Sofie Jägerskog, Hans Ytterberg, Max Strandberg, Mattias Björklund

Komplexa samband i landet Oz

unspecified

Förmågan att resonera om relationen mellan människa och natur är central i geografikursen på grundskolan. Men vad innebär den förmågan och hur skulle ett redskap kunna se ut som hjälper eleverna att utveckla den förmågan? Ett nystartat FoU-projekt inom SO-nätverket kommer under det närmaste året att fokusera på förmågan att resonera i olika led och med komplexa samband. Utifrån landet Oz kommer högstadieelever att få resonera kring samspelet mellan människa och natur när de placerar ut bland annat ett oljeraffinaderi, ett stålverk och en dyksportanläggning. Målet med projektet är att utveckla kunskaper om hur undervisning kan möjliggöra för elever att utveckla förmågan att resonera kring detta i flera led. Projektet bedrivs av två geografilärare på Grimstaskolan.

Vi närmar oss nu sista ansökningsdatum för FoU-projekt inför höstterminen -16. Mer information om detta hittar du här och sista datum för ansökan är 15 mars.

Varmt välkommen med en ansökan!

(Bild från boken ”Språkutvecklande SO-undervisning”, med författarnas tillstånd)

/Ann-Sofie, Malin och Hans

Vad har bin, rutschkanor och smutsig el gemensamt?

Jo, de är alla föremål för lärardrivna studier i inom ramen för NT-satsningen i Stockholms stad. Under en spännande lördag presenterade nyligen tre NT-utvecklare sina pågående projekt på Ma/Nv-Biennetten på Stockholms universitet.

P1030070-2

Utifrån reklamaffischer om ”smutsig el”, har Andrea Holmgren har tillsammans med kolleger på Blommensbergsskolan, fördjupat sig i elevers diskussioner och argumentationsförmåga kopplat till energifrågor. På Engelbrektsskolan, där Daniel Bengtsson är lärare i biologi, finns det bikupor på taket. Kuporna har använts som utgångspunkt för att initiera diskussioner och öka elevers förståelse inom ekologi och hållbar utveckling. Slutligen visade också Ann Ulfves, lärare på Skapaskolan, hur elever arbetat med det naturvetenskapliga begreppet friktion. Temat ”lekplats” inspirerade bland annat till att eleverna fick studera friktion och fysikaliska fenomen på lekplatsen.

Är du sugen på att starta ett eget projekt inom NV/Teknik kan du läsa mer om hur du ansöker här.

/NT-nätverket