Visar alla blogginlägg med kategorin:
Jobba i Stockholm

Dr Google och robotarna utmanar!

IMG_4772Här står jag och låter Dr Google utmana. Idag har jag haft den stora förmånen att presentera mitt forskningsprojekt i biologi didaktik på konferensen Skolibliotek 2017 i Göteborg. Ett fantastiskt gäng skolbibliotikarier, lärare och skolledare googlade symtom som ”illamående, yrsel och huvudvärk”. Gör det du också! Hur många träffar fick du? Vilken typ av källor dyker upp i träfflistan? Vilken diagnos får du av dr Google? Syftet med mitt forskningsprojekt är att utforska vad förmågan till kritisk granskning kan innebära i relation till ett växande medielandskap. Hur förhåller sig elever kritiskt till motstridig hälsoinformation på nätet? Hur kan skolans NV-undervisning bidra till att kvalificera förmågan till kritisk granskning?
FullSizeRender(3)

Under konferensen lyssnade jag också på utvecklingskonsulten och IT-strategen Mats Östling, som pratade om skolans digitalisering. Han menar på att skolans tillämpning av digital teknik borde möjliggöra innovationer och kreativitet, snarare än att förstärka och stödja befintliga metoder. I couldn’t agree more!!! Dessutom visade han en finfin programmeringsduk där robotar kan vandra runt i ”berättande samspel”. Hej framtiden…eller NUTIDEN menar jag :)

Take home message: Det blir inte som det blir, det blir som någon har programmerat!

/Jonna Wiblom

Bli en forskande lärare

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu finns det igen möjlighet att söka till den Ämnesdidaktiska forskarskolan på Stockholms universitet. Deltagande i forskarskolan finaniseras av olika skolhuvudmän. För information om vilka huvudmän som utlyser tjänster kan ni kontakta studierektor för forskarskolan, lektor Eva Norén eva.noren@​mnd.su.se

Stockholms stad söker 3-4 licentiander. Finansieringen i Stockholm innebär att läraren får en anställning på 60 procent på utbildningsförvaltningen med en lön på 80 procent av den ordinarie lärarlönen. 50 procent utgörs av studier, 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen. Resterande 40 procent är undervisning på skolan.

Vidare ska du vara tillsvidareanställd i Stockholms stad och ha minst fyra års vitsordad tjänstgöring. Du bör också ha en tydlig idé om forskningens inriktning och tankar kring genomförandet av avhandlingsarbetet (1-2 A 4). Du ska också ha mycket goda kunskaper i svenska och engelska, såväl muntligt som skriftligt.

Sista ansökningsdag är 26 mars. Mer information om ansökan finns här.

/Jessica

Engagerande kemilektor får prestigefull medalj!

Ja så lyder titeln på ett glädjande pressmeddelande från Svenska Kemisamfundet den 26 januari i år. Utmärkelsen i fråga är den prestigefyllda Gunnar Starck-medaljen som delas ut framstående pedagogisk verksamhet på kemins område. Kemilektorn i fråga, det är ingen mindre än Helena Danielsson-Thorell från Kungsholmens gymnasium. Klingar namnet bekant? Tänkte det. Helena är disputerad i kemi, har mångårig undervisningserfarenhet och är medförfattare till den sprillans nya läroboken Reaktion Kemi – ett nytänkande läromedel som engagerar. Och på tal om engagemang, du som följer med lite i den NV-didaktiska skolforskningen vet säkert redan att Helena också varit med och bedrivit undervisningsutvecklande forskning inom ramen för STLS. Till Svenska Kemisamfundets reporter säger Helena såhär om att delta i STLS:

“– För mig var det väldigt betydelsefullt att vara med i det här projektet. Man lär sig mycket varje gång när man sitter och jobbar med materialet och diskuterar. Det kändes som att vi kom något på spåren, lite av en slump, som man gör i forskning. Hon anser att studien har gett henne större respekt för vad det innebär att vara elev, vilket hon också har tagit med sig till sin egen undervisning.”

Tycker du också att det här med praktiknära forskning verkar viktigt och spännande rekommenderar jag att du ska göra som Helena- ansök om att få delta! För dig som undervisar i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet eller i grundskolan finns det just nu möjlighet, att tillsammans med en kollega, ansöka till projektstarten hösten 2017. Mer information hittar du här.

Och såklart- STORT grattis Helena!

/Jonna Wiblom

Koordinator, NV-nätverket

Forskarfredag

Den årliga vetenskapsfestivalen Forskarfredag gick av stapeln på Debaser Medis sista fredagen i september. Och NT-nätverket var ju så klart där! Här mötte vi elever och lärare som tog del av spännande forskning, utställningar och prova-på-experiment.

Vi befann oss i Lärarhörnan där vi informerade om STLS. Här stod även representanter från IFous och Skolforskningsinstitutet.

knapp

Dagen avslutades med Forskar Grand Prix där forskare tävlade i att på bästa sätt presentera sin forskning på ett så snabbt, inspirerande och pedagogiskt sätt som möjligt. David Unnersjö–Jess från KTH var den som vann och tog sig vidare till riksfinalen senare i höst. Han fick högst poäng av de tävlande där poängen gavs av en expertjury och av de mentometerknappande eleverna i publiken. Unnersjö-Jess berättade om sin forskning kring hur vi kan förstå njurens funktion med hjälp av ljusmikroskopi. Forskar Grand Prix är ett sätt att sprida och uppmärksamma viktiga forskningsresultat, på ett spännande och ett lättsamt sätt.

presentation

Frirum i Malmööööö

Joråsåattdet.

En annan hade den stora förmånen att få möta våren i Malmö igår! Jag och NT-utvecklaren Andrea Holmgren från Blommensbersskolan var inbjudna att presentera hennes RAM-projekt på konferensen ”Från forskning till fysikundervisning”. Konferensen riktade sig till fysiklärare, lärarutbildare och forskare i fysikdidaktik, och arrangerades av Nationellt resurscentrum för fysik (NRCF) i samarbete med Nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID). 

Fokus på konferensen var forskningsbaserade utvecklingsarbeten och hur forskning kan påverka och utveckla fysikundervisningen i skolan. En spaning jag gjorde var att flera av de studier som presenterades satte ganska stort fokus på fysikundervisningens innehållsliga aspekter. Till exempel presenterades flera intressanta arbeten som syftade till att konkretisera det centrala innehållet, och allt från elevers kunskaper om NANO-teknik, partikelfysik och hållbar utveckling diskuterades. Här tycker jag att Andreas studie, som tar sin utgångspunkt i förmågan till argumentation och kritisk granskning i fysik, stack ut på ett sätt som verkligen bidrog till lite nya perspektiv. Vad händer i undervisningen när vi flyttar fokus från innehåll till förmågor? Vad blir egentligen ett innehåll om vi inte ”gör” något med det? Faktakunskaper rakt upp och ned? Inom ramen för STLS pågår just nu en hel del högintressanta lärardrivna forskningsprojekt som tar sin utgångspunkt i de ämnesspecifika förmågor som skrivs fram. Flera av dem presenteras dessutom här på bloggen (tex i mina tidigare Small Talk med Andrea och Maria Sundler).IMG_1010
Slutligen lite pepp från konferensen till dig som eeeeeventuellt tappat lite geisten i undervisningen och räknar ned till sommarlovet;) Anyone? På konferensen träffade jag den galet inspirerande NO-läraren Jenny Jansson från Ludvika. Hon refererade pedagogikprofessor Gunnar Berg som menar på att vi lärare behöver utforska vårt sk frirum, det vill säga det handlingsutrymme vi lärare har att skapa finfina förutsättningar för lärande. Det är något Jenny verkligen gjort själv, och när jag frågade henne om hon hade några tips till dig som också behöver lite inspo att utveckla undervisningen sa hon: 1: Utgå från något du brinner för! 2: Få med dig eleverna! 3: Utnyttja omgivningen! Då kör vi på det.
Jonna

Small talk med Maria

En av de där riktigt hopplöst snömoddiga dagarna i februari hade Vetenskapens Hus den goda smaken att pigga upp stämningen med ett EDCAMP för lärare som undervisar i matematik, teknik och naturvetenskap. Jag masade mig uppför grusiga Körsbärsvägen, och det ångrar jag verkligen inte! Otroligt välarrangerat och jag fick chansen att ta del av många intressanta projekt. Dessutom lyckades jag stoppa NO-läraren Maria Sundler i farten mellan sina presentationer. Maria genomför just nu två RAM-projekt inom STLS på Nya Elementar där hon sen en tid tillbaka arbetar. Såhär gick snacket. IMG_0828

Hej Maria! Vad handlar dina RAM-projekt om?

Jag driver just nu två forskningsstudier. Den ena handlar om hur vi kan introducera förmågan att ta ställning och kommunicera med hjälp av debatter i NO-undervisningen.  Den andra är om hur en undervisning om växthuseffekten kan läggas upp som minimerar elevers missuppfattningar av fenomentet.

OK. Men hur kom det sig att du började beforska din egen undervisning?


Jag fick chansen att genomföra FoU-projekt i min roll som handledare i naturvetenskap och teknik. Att sedan välja ämnesområden var lite klurigt för det finns så mycket att titta närmare på och beforska. Men jag hade kollegor att bolla med och tillsammans valde vi ut relevanta forskningsområden utifrån vad vi tycker vi behöver utveckla. Exempelvis ser vi att eleverna lätt blandar ihop växthuseffekten och ozonlagret, hur ska vi undervisa så vi inte hamnar där?

När är det du gör som allra roligast?

Nästan hela tiden. Det är spännande att se hur elever tänker och interagerar med varandra i klassrummet. Det är verkligen en ynnest att få tid att reflektera över vår undervisning och se vilken betydelse upplägg, formuleringar och uppgifter har för elevers lärande. Det är lätt att man som lärare tar sin undervisning för givet exempelvis att man förklarar på liknande sätt varje gång utan att reflektera över om det finns ett annat sätt som gör att eleverna lär sig lättare på.

Vilka utmaningar tampas du med då?

Att i sin roll som lärare på deltid bedriva forskning gör det lättare att förknippa sin forskning med verkligheten men det är också en utmaning att mellan lektioner läsa forskningsrapporter och få tid till analys av sin egen forskning. Man måste bli bra på att planera upp sin tid och öronmärka tid för forskningen. Men det är så givande att se resultaten och sedan få dela med sig av dessa.

Har din forskning ändrat på hur du ser på lärande och undervisning?

Nu när jag har tagit mig tid att se på min och andras undervisning utifrån och reflektera över vår lärarpraktik så har det öppnat dörrar som förut bara varit på glänt. Det är som att en helt ny värld har öppnats där jag ser poängen med praxisnära forskning och hur forskningen kan förändra för elevernas inlärning. Undervisning idag ser inte ut som undervisning för 100 år sedan, samhällsförändringen har legat till grund för det men också alla forskning som ständigt bedrivs. Det finns så många duktiga forskare och intressanta resultat. Men vi lärare måste få tid att ta oss an dessa. När man själv forskar får man chans till just det. Det är helt enkelt en grym kompetensutveckling att forska!

Tack Maria. Jag håller verkligen med dig om att vi lärare behöver få äga vår egen praktikutveckling. Känns ju väldigt bra att det satsas så mycket på det i Stockholms stad just nu :) Lycka till med dina projekt! Och tack Vetenskapens Hus för en inspirerande och stärkande eftermiddag!

IMG_0822 /Jonna

Vill du bli en forskande lärare?

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu utlyser Stockholms stad 4-5 platser inom Forskarskolan i ämnesdidaktik och Forskarskolan QUEST. Lärare som blir antagna till någon av forskarskolorna kommer att ägna 50% år forskarstudier, arbeta 40% på sin skola, och sedan 10% på central förvaltning med oss koordinatorer i Stockholm Teaching & Learning Studies som kollegor.

Under de senaste åren har Stockholms stad finansierat flera licentiander inom en rad olika ämnen. Några av oss är färdiga, medan andra är mitt uppe i sina studier. Det går att läsa mer om några av de kommunfinansierade licentiandernas projekt här.

Jag var en av de första licentianderna i Forskarskolan i ämnesdidaktik. Jag började 2010 och tog min examen i slutet av 2013. Det går inte att förneka att det var tufft ibland, men på det stora hela har de positiva sidorna varit övervägande. Att få möjlighet att kombinera sin lärarerfarenhet med ett forskningsperspektiv och genomföra en klassrumsstudie har gett mig mycket, men förhoppningsvis kan min studie också bidra till utvecklad undervisning i flera klassrum. Sedan har jag fått möjlighet att träffa många intressanta människor och fördjupa min kunskap och förståelse för det komplexa i relationen undervisning-lärande. Sist men inte minst har jag fått en rad trevliga kollegor och stöd genom min forskarskola.

Om du är sugen på att bli en forskande lärare och dessutom få forska på arbetstid finns ansökningsförfarandet och villkoren beskrivna här. Sista ansökningsdag är 13 mars. Frågor besvaras av Cecilia Göransson cecilia.goransson@stockholm.se

/Jessica B