Visar alla blogginlägg med kategorin:
Lgr11/Lgrs11

Ta vara på elevers intresse för berättelser!

Budskap, tema och motiv – vanliga begrepp i ämnet svenska och som även återfinns i styrdokumenten på både grundskolan och gymnasiet. Dessa centrala litterära begrepp i skolans litteraturundervisning brukar definieras ungefär så här: budskap = det som författaren vill förmedla; tema = berättelsens grundtanke; motiv = återkommande typsituationer (som bygger upp temat). Men som så mycket annat, ju mer man funderar på det, desto knepigare blir det. Budskap, det ska alltså ha med författarens avsikt att göra, men hur kan man egentligen känna till den? Finns det över huvud taget någonting som ”vad författaren vill säga”, och är det inte risk att man med det synsättet hamnar i ett slags nyttotänkande, att berättelser ska innehålla någon sensmoral eller lärdom? Eller är budskapet istället det som läsaren uppfattar som berättelsens grundtanke? Men vänta nu! Var det inte tema som var en berättelses grundtanke? Och hur ska man förklara skillnaden mellan motiv och tema? Kan man säga att skillnaden har med berättelsens ytplan och djupplan att göra? Ja, så kan man hålla på, och det är nog just vad många svensklärare och svenska som andraspråkslärare någon gång har gjort. Många har brottats med dessa begrepp, hur man ska tydliggöra dem för eleverna, och kanske framförallt, hur man kan utforma en undervisning som utvecklar elevers förmåga att urskilja berättelsers budskap, tema och motiv.

I samband med att ungdomars fritidsläsning av skönlitteratur minskar, till förmån för annan medieanvändning såsom filmer, tv-serier och datorspel (Medierådet 2015), har flera forskare inom litteraturdidaktik under senare år tänkt sig att man kan använda elevers erfarenheter av andra textvärldar i skolans litteraturundervisning. Stefan Lundström och Anette Svensson som skrivit artikeln ”Fritidens fiktionsanvändning i ett skolperspektiv” i läslyftsmodulen Perspektiv på litteraturundervisning påpekar att ungdomar i praktiken tar del av mer berättelser än någonsin, men att det till stor del sker i andra medieformat än den tryckta texten, och att den erfarenheten bättre borde tas till vara i skolans undervisning. De menar att eleverna genom denna (mass)konsumtion av olika medieformat på fritiden besitter en kunskapsbank om berättelsers strukturella mönster och innehåll som skulle kunna vara naturliga ingångar till exempelvis analys av berättelsers budskap, tema och motiv.

Oavsett vilka åsikter och tankar man har om dagens digitaliserade värld och den förändrade fiktionsanvändning som den har medfört, så är det ändå något trösterikt och spännande i det faktum att fiktionen behåller sin kraft, om än i förändrad form. En god berättelse är en god berättelse, oavsett om den berättas vid en lägereld, läses i ens favoritfåtölj eller upplevs i ett Star Wars - datorspel. En av utmaningarna i skolans litteraturundervisning, och kanske särskilt i samband med just tolkning och analys av litterära begrepp, är att både skapa känslomässigt engagemang för läsning och den fiktiva världen, samtidigt som man ska möjliggöra för eleverna att utveckla ett analyserande och reflekterande förhållningssätt. Att i högre utsträckning använda elevernas textvärldar kanske kan vara en möjlig väg att gå?

Detta med budskap, tematik och motiv i fiktion är något som vi i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk fokuserar i vårt kommande ramprojekt. Har du själv tankar kring dessa begrepp och intresse av att fördjupa dig mer i undervisning som rör detta, så är du välkommen att anmäla intresse för deltagande i ramprojektet ”Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur”.

/Ann Ohlsson

Läs gärna tidigare blogginlägg i ämnet, ”Om böckers budskap” 

Statens medieråd (2015). Ungar & Medier 2015. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Statens medieråd.

Från missförstånd till klarhet – Ny artikel om elevernas förståelse av växthuseffekten

SundlerMaria Sundler är lärare på Nya Elementar i Bromma, och har deltagit i ett STLS-projekt om grundskolans naturvetenskapliga undervisning.  Maria har nu fått sin artikel publicerad i tidskriften Forskning om Undervisning och Lärande.

Maria påbörjade projektet som en del av sin roll som NT-utvecklare i Stockholm stad, och valde att tillsammans med sina kollegor genomföra en Learning Study med syfte att undersöka elevers förståelse av växthuseffekten. Studien visar flera kritiska aspekter som är viktiga att ta hänsyn till i undervisning för att eleverna ska få en mer kvalificerad förståelse av växthuseffekten. Studien indikerar att elevernas förståelse för modeller som en förenkling av verkligheten är central. Vidare visar studien på betydelsen av att i undervisning illustrera atmosfärens uppbyggnad, och att särskilja naturlig växthuseffekt från den mänskligt förstärkta. 

Maria menar att deltagandet i forskningsprojektet har bidragit till viktiga insikter om hur forskning går till. Maria poängterar också hur värdefullt det är att få möjlighet att reflektera över sin egen undervisning och hur lärare kan skapa goda förutsättningar för eleverna. 

Du kan läsa hela Marias artikel här.

Om böckers budskap

Har böcker ett budskap? Det är en inte helt lätt fråga att besvara: Har Robinson Kruse ett budskap och vilket är i så fall det? Att ”ensam är stark”? Eller har den flera ”budskap”? Kanske vill den säga att vi blir människor först när vi träffar andra människor? Eller har den ett tidstypiskt, idag rasistiskt, budskap om den vite mannens överhöghet?

Sådana här frågor är en typ av frågor vi ställer oss i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk, i sammanhanget av att vi är i färd med att formulera en forskningsplan för ett så kallat ramprojekt (så kallat eftersom flera lärare, tillsammans eller oberoende av varandra kan ingå inom den ram som projektets syfte och forskningsfrågor ger).

En andra typ av frågor rör undervisning som rör berättande texters budskap eller, med gymnasiets kursplaneformuleringar, narrativers tematik. Hur undervisningen utformas så att den hjälper elever utveckla förmågan att läsa och analysera skönlitteratur, just när det kommer till texters budskap?

Textens budskap kan i kursplanernas formuleringar vara antingen tydligt framträdande, finnas mellan raderna, eller vara dolda och de kan kopplas till läsarens (elevens) egna erfarenheter, eller omvärldskunskap.

Det gör det inte lättare att besvara frågan om budskapet i berättelsen om Robinson Kruse. Finns det ”mellan raderna”? Eller är det ”dolt”? Men i ett undervisningssammanhang kan det, kanske, vara till ledning att budskapet finns där?

Detta att budskapet ”finns” så att säga ”inuti” i texten, färdigt att plockas fram, är ett synsätt som kritiserats. Svenskämnesdidaktikforskarna Stefan Lundström, Lenda Manderstedt och Annbritt Palo menar att föreställningar om texters budskap står för en teknisk syn på läsning, där budskapet är ett ting och inte en upplevelse. Lundström, Manderstedt och Palo sätter den tekniska litteratursynen i samband med den mål- och mätningsinriktade, marknadsanpassade skolan.  Nog är det en svindlande tanke att ett målstyrningssamhälle på ett så subtilt sätt genom undervisningen påverkar individens egen läsning av de berättelser som omger oss, och därmed i förlängningen formar individen själv?

Till sådana filosofiska djup kommer vi kanske inte fullt ut i ramprojektet. Trots allt har ju texter budskap åtminstone i de styrdokument som styr undervisningen. Men frågan om vilken innebörd ”budskap” har kommer förstås också styra vår undervisning.

Det leder oss in på den tredje typ av frågor som vi i nätverket nu ställer oss, nämligen forskningsfrågor som rör undervisning om texters budskap. Forskningsfrågor tenderar att formuleras om både en och två gånger, så vi ska här inte ännu ge oss på olika konkreta formuleringar, men de kommer att vara riktade mot en övergripande fråga som handlar om att förstå vad som gör en undervisning om texters budskap framgångsrik.

Är du lärare i svenska eller svenska som andraspråk och har tankar om detta som rör undervisning kring berättande texters budskap?

Vårt forskningsprojekt (av den typ vi alltså kallar ramprojekt), Budskap bortom raderna, är i så fall något för dig att delta i!

Ett forskningsprojekt läggs upp kring syfte, frågeställningar, en viss metod för materialinsamling och analys och en beskrivning av de slutsatser som kan dras av resultatet. I denna process kan du som lärare ingå på så vis att du på något sätt dokumenterar din undervisning (till exempel genom att spela in den, även om det förstås också finns andra dokumentationsmetoder) för att ge oss i nätverket underlag för analys och för att kunna besvara projektets forskningsfrågor.

Du behöver alltså inte vara ”fullfjädrad forskare” för att delta, men gärna ”nyfiken på forskning”. Forskningsfrågor, analysmetoder och teoriunderbyggnad kommer att ges av oss som koordinerar projektet (undertecknade), men forskningsgenomförandet kommer att ske i dialog med dig och andra deltagande lärare.

Vi hoppas att projektet ska bidra till ett utvecklat yrkesspråk för oss lärare, i de didaktiska frågor som rör texters budskap. Och vi hoppas förstås att du vill vara med!

Ann Ohlsson

Anna-Maija Norberg

Björn Kindenberg

Koordinatorer i ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk, STLS

Verbalt, visuellt och materiellt språkande i slöjden

Det är inte ovanligt att slöjdläraren i undervisningen har förberett och tillhandahåller ett visst material och vissa redskap till en elevgrupp i ett aktuellt arbetsområde t ex bomullstyger och symaskin, lindbrädor och täljkniv eller järntråd och böjtänger.  Ett material och ett verktyg kan vara mer eller mindre lämpligt för att tillverka ett visst bruksföremål. Hantverkstekniska traditioner liksom slöjdlärarens förhållningssätt till ämnet kan ligga till grund för urvalet som även hänger samman med aspekter som ekonomi, hanterbarhet, miljö och funktionalitet. Läraren gör en massa val helt enkelt! Samtidigt förväntas eleven utveckla ett kunnande som inbegriper att lära sig välja material och att lära sig motivera sina val i arbetet. Vad är det för slags val och motiveringar som det handlar om? Det är oklart vad det innebär att kunna göra och motivera val som elev på grundskolenivå och hur kunnandet tar sig uttryck – och följaktligen vad det är läraren ska bedöma. Handlar det om att eleven kan tala om sitt görande på ett visst sätt och/eller om att kunna utföra slöjdarbetet på ett visst sätt? Och om båda, hur hänger dessa två aspekter av slöjdkunnandet samman?

I samband med Lgr11 formulerades en ”ny” slöjdspecifik förmåga i den nationella kursplanen: att kunna välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Kunskapskravet för åk 9 som knyter an till denna förmåga lyder: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val. Progressionen som den är framskriven i kunskapskravet ligger inte i elevens förmåga att kunna göra enkla/utvecklade val utan i elevens förmåga att muntligt/skriftligt kunna formulera motiveringar till sina val. Därför har verbala aktiviteter, talandet om slöjdandet, fått ett större utrymme i undervisningen och i slöjdlärares bedömningsarbete. Samtidigt hänger det verbala, det visuella och det materiella ihop. Men hurdå?

Det praktisk-estetiska ämnesdidaktiska nätverkets ramprojekt undersöker vad som händer med dessa ämnens specifika karaktär när verbala handlingar om ett praktiskt kunnande får mer och mer utrymme i undervisningen. Hur det går att tolka innebörden av dessa mer ”teoretiska” förmågor så att de inte riskerar att ske på bekostnad av utvecklingen av elevernas hantverkskunnande och materiella händighet. Hur undervisningen kan utvecklas så att elevens förmåga att muntligt och skriftligt motivera sina gjorda val under slöjdarbetes gång bidrar till att förbättra elevens slöjdmässiga resultat.

Projektet – som involverar fyra slöjdlärare i såväl hårda som mjuka material på tre grundskolor – har under hösten satt igång med pilotundersökningar och datainsamling på mellanstadiet och högstadiet. Varje lärare har gett en mindre grupp elever i uppgift att filma ett samtal där de ombetts samtala om sina gjorda val under pågågende arbetsområde. I en grupp handlar det om val av hantverksteknik kopplat till t-shirts-tillverkning, i en annan om estetiska val såsom färgkombinationer vid tillverkningen av ett textilt fodral och i en tredje grupp om val som rör verktyg, material och färger vid tillverkning av en vapensköld i trä.

Under en första granskning av filmmaterialen framkom en intressant skillnad i språkandet: när elever hade  sitt slöjdföremål framför sig under tiden de ombeddes tala kunde de peka på detaljer och förtydliga genom att visa kroppsligt, vilket gjorde det tydligare för oss lärare att förstå nyanser i elevernas motiveringar, jämfört med när de enbart talade utifrån ett papper eller från minnet.  Nästa steg i lärargruppen blir att titta närmare på det filmade datamaterialet från de olika slöjdsalarna. Håll utkik här i bloggen i vår för hur projektet fortskrider och vilka resultat som tagit form!

Jenny Frohagen

Vad görs möjligt att lära vid digitalt filmskapande i bild- och musikundervisningen?

bild+musik=film

Läroplanen för grundskolan har reviderats 2017 med ett utökat fokus på digitalt kunnande. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla sin förmåga till eget skapande samt kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer. Eleven ska kunna använda digital teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Läroplanen påtalar också att lärare ska organisera undervisningen så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

Sedan höstterminen 2016 pågår ett högst aktuellt ämnesövergripande FoU-projekt i nätverket för praktisk-estetiska ämnen. Projektet bär namnet ”bild + musik = film” och tar i bruk digitala resurser som Storyboard, Garageband samt iMovie. Lärarna på Åsö grundskola i bild och musik påbörjade redan läsåret 2013/2014 ett arbetsområde som integrerar digitalt bild- och musikskapande och sedan dess utgör ‘filmprojektet’ en återkommande del i undervisningen i årskurs nio. Eleverna får då arbeta i några olika digitala tekniker inom bild- och musikskapande och genom dessa skapa filmer i mindre grupper. Eleverna får till uppgift att gestalta en artikel ur barnkonventionen med rörlig bild där de får välja en genre (dokumentär, drama, action osv.) för att sedan komponera musik som förstärker och belyser t.ex. känslolägen i olika scener.

Lärarna vill, med utgångspunkt i detta arbetsområde i årskurs nio, undersöka vilka möjligheter och begränsningar denna ämnesövergripande och digitala undervisningsdesign har för elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har formulerat projektets syfte på följande sätt:

”Vi vill undersöka om vi genom vårt ämnesövergripande, digitala arbete kan formulera möjligheter och begränsningar för elevernas lärande inom de förmågor som kursplanerna i bild och musik uttrycker; skapa bilder och kommunicera med bilder, skapa musik och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer (Lgr11 s.20, s.100).”

Det utökade digitala uppdraget för grundskolan kan kännas som en utmaning för lärare. Traditionens makt kan vara stark när det gäller vilket kunskapsinnehåll som framhålls och har en stark historisk förankring (Åsén , 1992). I bildämnet har analoga tekniker för bildframställning länge stått i förgrunden och ämnet har ett historiskt ben i att utveckla individens teckningsfärdighet. I musikundervisningen har grupparbete varit vanligare och kunskapsinnehållet som ges mest utrymme är sång och spel (Skolverket, 2015). Hur kan vi förstå och hantera digitala resurser och digital teknik som delar av ett visst ämnes kunskapsinnehåll? Vad möjliggör eller begränsar ämnesövergripande digitala arbetsområden likt detta för elevernas kunnighet inom respektive ämne? Vad behöver jag som lärare kunna för att skapa goda förutsättningar för mina elever att utveckla ett digitalt ämneskunnande? Hur ska vi undvika stoffträngsel, när det ”nya” kunskapsinnehållet möter det ”gamla”? Det finns många frågor som väcks när en möter detta FoU-projekt.

På Lärarnas forskningskonferens den 31 oktober kommer musikläraren Jonas Asplund och bildläraren Malin Johansson att presentera preliminära resultat från studien, baserade på ett urval av den stora mängd empiri som hitintills genererats inom projektet: elevenkäter inspirerade av VÖL-modellen (Westlund, 2009), filmade elevintervjuer, lektionsobservationer och elevfilmer. Delar av materialet har transkriberats och en fenomenografisk analys (Marton, 1981) har påbörjats.

Ämnesdidaktiska erfarenheter som rör hur digital teknik kan hanteras och förstås i undervisningen i grundskolan är brännhett stoff. Vi har spännande forskningsresultat att se fram emot och hålla utkik efter när det gäller projektet bild+musik=film!

Källor:
Skolverket (2015). Bild, musik och slöjd i grundskolan. Rapport 426.
Marton, Ference (1981). Phenomenography – describing conceptions of the world around us. Instructional Science 10, 177-200.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur & Kultur Akademisk.
Åsén, Gunnar (1992). Från Linearritning till bild. I: Lind, Ulla, Hasselberg, Kersti & Kühlhorn, Britt-Marie (red.) (1992) Tidsbilder: perspektiv på skola och bildskapande under 150 år, Utbildningsradion, Stockholm.

Ramprojekt i flera olika ämnen

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies går det att delta i så kallade ramprojekt som initieras i våra olika ämnesdidaktiska nätverk.

I det ämnesdidaktiska nätverket i samhällsvetenskapliga ämnen driver vi just nu ett ramprojekt som undersöker hur man kan utveckla undervisning kring förmågan att analysera i samhällskunskap. Vi använder Learning Study som modell för arbetet. De tidigare och pågående delprojekten har berört områden som maktanalys och analys av orsaker till migrationsströmmarna i Europa. Inför hösten 2017 är vi intresserade av att hitta medlemmar till ytterligare delprojekt som fokuserar förmågan att analysera i samhällskunskap, på grundskole- eller gymnasienivå.

I det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk driver vi ett ramprojekt som fokuserar på förmågan att kommunicera och interagera i tal och utvecklingen av funktionella och meningsfulla uppgifter. Dessutom tar arbetet avstamp i teorier kring uppgiftskonstruktion i språkundervisning.

I det ämnesdidaktiska nätverket i svenska och svenska som andraspråk handlar ramprojektet om förmågan att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

I det ämnesdidaktiska nätverket i naturvetenskap och teknik syftar det ena ramprojektet till att utforska hur naturvetenskaplig undervisning kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att ställa undersökningsbara frågor. Ramprojektet inom teknik syftar till att utforska hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar i grundskolans olika årskurser.

Det ämnesdidaktiska nätverket i matematik driver ett ramprojekt som fokuserar på undervisning som utvecklar förmågan att föra och följa algebraiska resonemang. Vi använder Learning study som forskningsmodell och nya delprojekt bygger vidare på de erfarenheter som dragits sedan starten höstterminen 2015.

Det ämnesdidaktiska nätverket i praktisk-estetiska ämnen driver ramprojekt som handlar om språket i ämnet och ämnet i språket. I Lgr 11:s kursplaner för bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd har flera av de ämnesspecifika förmågorna formulerats med hjälp av verb som ”analysera”, ”tolka”, ”kommunicera” och ”resonera”.  Ramprojektet syftar till att närmare studera vad som händer med dessa ämnens karaktär när verbala handlingar om ett praktiskt och/eller teoretiskt kunnande får ett större utrymme i undervisningen.

Om du vill ha mer information och ta del av villkor för deltagande så finns det här. Du kan också kontakta oss på funktion.stls@stockholm.se

Ansök om ämnesdidaktiskt FoU-projekt i STLS

STLSloggor 201701

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.

Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod.

Årets utlysning (anmälan per den 15 mars) ger lärare möjlighet att ansöka om medel för att driva ett kvalificerat ämnesdidaktiskt FoU-projekt med vetenskapliga metoder kring ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Projektet bör handla om något som tar sikte på att utveckla undervisningen inom ett specifikt ämnesområde, och idén bör formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning. Beviljade projekt knyts till ett ämnesdidaktiskt nätverk inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Förutsättningar för att delta

Ni kan vara en lärargrupp på en skola eller en eller ett par lärare från flera skolor som går ihop om ett projekt. Projektet ska pågå minst tre terminer.

För att få stöd till ett nytt projekt krävs att:

  • Tid motsvarande minst en dag per vecka ska avsättas för arbetet
  • Alla deltagande lärare ska ha möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier på fredagseftermiddagar
  • Det avslutade projektet dokumenteras, granskas och resultatet sprids till andra lärare
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Projekt som beviljas medel knyts till ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Därigenom får ni möjlighet till:

  • Vetenskapligt stöd under hela projekttiden
  • Deltagande i seminarier för att få återkoppling på pågående arbete
  • Hjälp med att sprida resultaten till exempel på Lärarnas forskningskonferens

För lärare inom Stockholms stad är maxbelopp för respektive respektive projekt 90 000 kronor per termin och skolan ska motfinansiera med motsvarande belopp.

När det gäller finansiering för lärare som arbetar för andra huvudmän hänvisas till nedanstående kontakter:

Ansökningarna bedöms utifrån forskningsfrågans ämnesdidaktiska relevans, planens tydlighet, genomförbarhet och lärargruppens förutsättningar att genomföra projektet.

Sista ansökningsdag är 15 mars varje år och ansökan görs via digitalt formulär.

Information

För mer information kontakta:
funktion.stls@​stockholm.se

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att driva och delta i ämnesdidaktiska projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00. Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna! Stockholm Teaching & Learning Studies

Informationsträff om FoU-projekt

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Presentation av läsårets ramprojekt i sv/sva: Läsa för olika syften

I fredags hade nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS avslutning för detta läsårs s.k. ramprojekt. Enkelt uttryckt handlar ramprojekt om att nätverkets vetenskapliga ledare och koordinatorer bestämmer ramarna för forskningsprojekten och att lärare får anmäla intresse för att delta i projekten (mer information här). Detta och nästa läsårs ramprojekt i svenska och svenska som andraspråk handlar om att undersöka hur kursplanens formulering ”läsa skönlitteratur och andra texter för olika syften” tar sig uttryck i klassrummet.

20160603_133439[1]Under fredagens avslutning presenterade de tre delprojekten sina resultat. Först ut var Johanna Juneaus (Södra Ängby) och Solveig Skogli (Hedvig Eleonora) som undersökt vilka redskap som kan fungera som stöd i lågstadieelevers arbete
med faktatexter. De utgick ifrån Adrienne Gears modell och fann, efter en första cykel, att modellen, tillsammans med andra redskap, tycktes bidra till att eleverna överraskande väl förstod svåra texter. I diskussionen av sina resultat lyfte lärarna bland annat fram svårigheten med att mäta läsförståelse.

Åsa Alsparrs (Adolf Fredriks musikklasser) undersökning handlar om hur undervisningen kan förbättra förståelsen av innehållet i lärobokstexter. Närmare bestämt handlar den om att öka mellanstadieelevers benägenhet att använda viktiga begrepp i NO, ett problemområde enligt NO-lärare. Eleverna fick först läsa en lärobokstext i biologi på egen hand och skriva en sammanfattning. Några elever fick också sammanfatta texten muntligt. Nästa lektion hade NO-läraren en textnära genomgång av ett annat område i biologi utifrån en lärobokstext. Återigen fick eleverna göra en skriftlig och muntlig sammanfattning. Under den tredje lektionen fick eleverna på egen hand läsa en tredje text och sammanfatta skriftligt och muntligt. Resultaten visar att eleverna använde betydligt fler av de viktiga begreppen i sin sista text. Därmed inte sagt att de alltid förstod begreppen, vilket Alsparr lyfte fram i resultatdiskussionen.

Det tredje delprojektets syfte är att undersöka hur skönlitteratur kan påverka högstadielevers förmåga att växla perspektiv och hur den förmågan uttrycks i elevernas texter. I undersökningen fick eleverna efter en visualiseringsövning och en högläsning av början av Tellers Om det var krig i Norden skriva en text om sin uppfattning om hur det är för flyktingar att komma till ett främmande land.  Därefter lästes boken högt av läraren, och eleverna fick samma skrivuppgift som före läsningen. I analysen jämfördes den första och andra versionen av texterna och i jämförelsen användes kategorierna distanserande och identifierande. Resultaten visar att eleverna pendlar mellan distanserande och identifierande förhållningssätt i sina texter, och att det distanserande minskar i den andra versionen. Den andra versionen visar tydliga tecken på att eleverna tagit intryck av boken. Bland annat använder de ord och uttryck från boken. Marie Gradén och Birgitta Nurbo (Äppelviken) som gjort undersökningen fortsätter med ramprojektet en termin till, så vi får anledning att komma tillbaka till projektet i höst.

Vi koordinatorer i nätverket för svenska och svenska som andraspråk var mycket stolta efter de intressanta presentationerna. Några av presentatörernas skolledare var med som publik, liksom en del av nästa läsårs deltagare i ramprojektet Läsa för olika syften. Den givande diskussion som fördes i samband med presentationerna fortsätter efter ett välbehövligt sommarlov!

Anna-Maija