Visar alla blogginlägg med kategorin:
Moderna språk

Muntlig interaktion i språk

FiP

Vilken fantastiskt möjlighet att få vara ny koordinator i nätverket för engelska och moderna språk! Tillsammans med Jessica Berggren, Annika Nylén och Anette Jansson Resare handleder jag just nu språklärare som är särskilt intresserade av frågor som rör undervisning i muntlig interaktion.

I vårt ramprojekt för engelska har deltagarna inledningsvis fått reflektera över hur undervisning i muntlig interaktion iscensätts i klassrummet, fått diskutera vilka svårigheter som uppstår i undervisningen och fått fundera över vad som faktiskt händer när uppgifter som syftar till att stärka och utveckla elevernas muntliga förmåga används av elever.

Till nästa träff har deltagarna i de tre delprojekten i engelska fått till uppgift att pröva en valfri muntlig uppgift i klassrummet där eleverna ska nå någon form av överenskommelse. Det ska bli intressant att få ta del av deltagarnas tankar kring hur eleverna tagit sig an uppgiften och vilka svårigheter som uppstått. Den informationen kommer vi sedan att kunna använda för att fortsätta diskutera den centrala frågan: ”Vad ska eleverna lära sig?”.  Nästa steg blir att fundera över vad i uppgiften som skulle kunna förändras för att få ett ännu bättre önskat resultat.

För att kunna prata om uppgifter har vi använt oss av de fyra utmärkande drag för en uppgift eller ”task” som Ellis lyfter fram samt de designprinciper som han presenterar. Om de blir användbara eller ej, det återstår att se.

To be continued…

//Karina

Rejält kliv fram för ramprojektet i Engelska och moderna språk

Den 3 juni intog ett stort gäng nya språklärare lokalerna på utbildningsförvaltningen för att starta nästa års ämnesdidaktiska ramprojekt i språk. Inom nätverket i engelska och moderna språk driver vi ett så kallat ramprojekt som fokuserar på just förmågan att använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd (Lgr11) respektive använda språkliga strategier i olika sammanhang (Gy2011). Ramprojektet organiseras som flera mindre projekt vars gemensamma nämnare är att de tar sin utgångspunkt i samma långsiktiga mål i kurs- och ämnesplanerna för engelska och moderna språk.

I nätverket är vi nu fler än 25 språklärare och studierna ska bedrivas i olika mindre delgrupper. Allas resultat samlas och skapar nya insikter som formuleras i ny kunskap att sprida och dokumentera.

Vi ska i nätverket fortsätta fördjupa oss i vad muntlig interaktion innebär och träna oss i att konstruera uppgifter som triggar igång samtal. Vad innehåller en meningsfull och funktionell uppgift med syftet att skapa grogrund för samtal? Vilka erfarenheter från undervisningen har vi att spjärna emot? Forskningen talar bl.a. om betydelsen av att uppgifter framförallt bör sträva efter att semantiska och pragmatiska betydelser ska utvinnas i samtalet, att det ska finnas någon lucka/gap som bör fyllas, och att det ska finnas ett syfte med samtalet som inte endast handlar om att prata på det främmande språket (Ellis, R. Language Teaching Research & Pedagogy, 2012).

Som vanligt på STLS studerar vi unionen teori och praktik genom att gemensamt stanna upp och fördjupa kunskapen om specifika förmågor och innehåll för att utöka kunnandet om vad som ingår i bra undervisning.

/Annika

De där strategierna igen…

Strategier fyller en viktig funktion i kommunikation över språk och kulturgränser. Men strategierna är ett medel, inte ett mål. De borde alltså ingå i vad vi lärare förväntas inkludera i undervisningen – det som bör bedömas är hur framgångsrikt eleverna kommunicerar.” (Helena von Schantz)

I det ämnesdidaktiska nätverket i engelska och moderna språk har vi de senaste åren haft flera projekt om strategier. Bakgrunden till vårt ramprojekt var just att de nya kurs- och ämnesplanerna lyfter fram användningen av strategier både i relation till de förmågor som ska utvecklas (och bedömas) och i det centrala innehållet.

Precis som Helena von Schantz skriver i ett blogginlägg som publicerades tidigare i veckan, väcker det frågan om medel och mål i språkundervisningen. De projekt vi har haft har samtliga tagit sin utgångspunkt i förmågan att använda strategier för att förstå och göra sig förstådd, men under arbetets gång har strategierna hamnat i bakgrunden. Det vi har landat i är att ”kunna använda strategier” i sig inte är ett relevant lärandeobjekt i en Learning study i språk. Däremot kan de utgöra en kritisk aspekt i relation till ett kommunikativt lärandeobjekt. Med andra ord är det viktigt att skilja på mål och medel. Förhoppningsvis kommer det att speglas i framtida kurs- och ämnesplaner.

/Jessica

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

De språkliga strategierna tar ett steg till

Fredrika, Stina och Eva (Claudia saknas på bilden)

Ramprojektet i engelska och moderna språk om att använda språkliga strategier tar ett steg till. Förra året togs ett första i Nya Elementars delprojekt genom att studera hur man formulerar sig och deltar i samtal i spanska (åk 9). I år har gruppen utökats med fler spansklärare från NE men också med en lärare från Kunskapsgymnasiet Globen. Det ger dynamik och större samlad erfarenhet. Årets arbetet tar avstamp i de tecken på funktionella och mindre funktionella strategier som kunde skönjas i fjol och fokus  ligger på att undersöka vad man som elev kan behöva få syn på för att inte bara upprätthålla, utan också utveckla och fördjupa samtal.

Fredrika Nyström, Stina Säfström, Claudia Espinosa Ponce och Eva Söderblom arbetar som bäst med att börja tolka transkriptionerna av förtestet med tillhörande utvärderande elevsamtal. Vi har satsat tufft och skapat ett utmanande förtest; kommer det att kunna visa något? Hur väl stämmer det valda innehållet i uppgiften med målgruppen och därmed möjligheten för oss att kunna utarbeta en undervisning som utvecklar de kunskaper som behövs? Vid nästa möte då vi alla träffas kommer också Maria Andrée som är vårt vetenskapliga bollplank och vi ska ta itu med analysen på allvar.

Arbetet drivs av både nyfikenhet och koncentration, men också av tvivel.

Som det ska med andra ord.

Annika Nylén

Språklärarpodden – om språkundervisning och språkinlärning

spraklararpodden

Äntligen en podd för oss språklärare! Språklärarpodden leds av Tore Nilsson, Pernilla Rosell Steuer och Sara Lilja Visén, som alla tre arbetar med lärarutbildning på Stockholms universitet. I podden kommer de att tillsammans med inbjudna lärare och forskare samtala kring aktuella och intressanta frågor som rör språkundervisning och språkinlärning. Avsnitten publiceras varannan vecka och hittills har de handlat om hörförståelsestrategier, kamratrespons och Global Englishes.

På Språklärarpoddens hemsida finns länkar till avsnitten och där kan du också komma i kontakt med programledarna om du har tips på ämnen till kommande program. (Bild lånad från isd.su.se)

/Jessica

Hur förstår elever objektet?

Objektbild

Grammatikens vara eller icke vara i språkundervisning är en fråga som är ständigt aktuell, kanske för att det faktiskt inte finns några självklara svar. Vi vet att elever är olika och har skilda preferenser när det gäller till exempel explicit eller implicit grammatikundervisning. Vi lärare är också olika och har skilda upplägg på vår undervisning. Det vi har gemensamt är dock att vi vill att våra elever ska bli kompetenta språkanvändare och vi ständigt söker efter de bästa verktygen.

I år startar ett nytt ämnesdidaktiskt FoU-projekt i nätverket för engelska och moderna språk. Det är ett projekt i moderna språk, tyska och franska, som fokuserar på objekt. Projektdeltagare är Eva Schough Tarandi och Anna-Karin Johansson på Kungsholmens gymnasium. I både tyska och franska har de märkt att elever har svårt att greppa objekt: direkt och indirekt objekt, koppling mellan substantiv och objektspronomen, placering i en sats, val av form och så vidare. Det finns en hel del frågor och potentiella lärandeobjekt i relation till objekt, men vi har bestämt att börja i den övergripande frågan Hur förstår elever objektet? Vi vill alltså ta reda på hur elever uppfattar objektet och kommer att använda oss av fenomenografisk analys. Inom fenomenografi intresserar man sig för hur vi uppfattar vår omvärld genom att beskriva uppfattningar. Viktigt är att man gör skillnad mellan hur något är och hur något uppfattas vara (Larsson, 2011).

Just nu förbereder vi insamling av material – elevsamtal om meningar och objekt – som sedan ska transkriberas och analyseras. Ni kommer att kunna följa vårt arbete här på bloggen.

/Jessica B

Delta i ett ämnesdidaktiskt ramprojekt!

Nu har lärare i Stockholms stad en ny chans att anmäla sitt intresse för att delta i ett ämnesdidaktiskt ramprojekt. Deadline för att ansöka om deltagande med start efter jul är den 15 oktober, och det finns möjlighet för lärare i SO, teknik, praktisk-estetiska ämnen, engelska och moderna språk att söka.

Det övergripande syftet med ramprojekten är att utveckla kunskaper om hur:

  1. förmågorna i läroplanerna i kombination med centralt innehåll kan preciseras och konkretiseras
  2. undervisningen kan utvecklas
  3. elevers kunskaper kan bedömas i relation till de ämnesspecifika förmågor som eleverna förväntas utveckla.

Projekten handleds av koordinatorer inom våra ämnesdidaktiska nätverk, och tanken är att få igång flera projekt som behandlar samma ämnesspecifika förmåga för att på så sätt med hjälp av flera mindre studier kunna bidra till en gemensam större kunskap.

Ni kan läsa tidigare blogginlägg om våra pågående ramprojekt här  och mer information om vad deltagande innebär samt vilken förmåga som de olika ramprojekten behandlar finns här.

Frågor? Kontakta oss på funktion.stls@stockholm.se

/Jessica B

EARLI 2015: Första dagen

Mottagning på tisdagskvällen

Öppningsceremoni med cypriotisk folkdans, ett symposium om skrivande, en paper-session om skrivande och peer feedback, ett symposium om interthinking, intressanta diskussioner med kollegor och slutligen en mottagning med god mat och massa människor. Full fart från 8.30 till 22.00.

Det är för sent för några längre utläggningar, men en sak som slog mig var att det verkar vara kvantitativ forskning som dominerar skrivstudier just nu. Det är intressant att se samband mellan olika faktorer i det större sammanhanget där det är främst teacher beliefs, classroom practice, student characteristics, och student performance som studeras via enkäter med stort antal informanter. Men hur väl stämmer det överens med verkligheten och vilka slutsatser går det att dra? I den här typen av storskaliga studier ber man till exempel oftast läraren själv att beskriva sin undervisning, eftersom det av tidsskäl inte går att genomföra observationer. Dessutom kan det vara svårt att se åt vilket håll samband går.

Flera resultat i de studier som presenterades var motsägelsefulla, men intressant var att flera av dem lyfte fram att det verkar som om undervisning i strategier inte ger bättre resultat. I en studie var det till och med en negativ korrelation, det vill säga elevernas prestationer blev sämre. Med tanke på vårt ramprojekt i engelska och moderna språk, som vi skrivit om tidigare, är det intressant. En tanke kan vara att med fokus på strategier så hamnar själva skrivandet i bakgrunden; lektionsinnehållet riskerar att bli själva strategierna i stället för deras roll för att förbättra skrivande.

Symposiet om interthinking förtjänar ett eget inlägg i framtiden när jag samlat mina tankar. I morgon blir det mer fokus på klassrumsinteraktion och lärande.

/Jessica