Visar alla blogginlägg med kategorin:
Musik

Praktisk-estetiska ämnen – på distans

I dessa Coronapandemi-tider så prövas vi människor och vårt samhälle i stort. I litteraturen har tidigare epidemier och katastrofer mynnat ut i verk som Boccaccios Decamerone och Garcia Márquez Kärlek i kolerans tid och säkerligen kommer det vi nu upplever synas i både böcker och avhandlingar. 

I skolans värld har nedstängningar, och att många just nu är sjukskrivna, inneburit att distansundervisning har fått ny aktualitet. Det får oss att ställa oss frågor som om det är möjligt att undervisa i praktisk-estetiska ämnen på distans, går det att  visualisera, ljudsätta eller gestalta kunskap på andra sätt än det som traditionell undervisning i klassrum innebär.

Vi är också övertygande om att många av lärare i praktisk-estetiska ämnen just nu har fått både pröva och ompröva sina erfarenheter om hur undervisning praktisk-estetiska ämnen kan gå till. Här finns säkert både goda och mindre goda exempel som lärare just nu är med om.

I vår STLS-verksamhet innebär denna allvarliga tid att vi som koordinatorer och nätverksledare numera håller våra möten med olika projekt via videokonferenser. Vår upplevelse i stort är att detta har gått förvånansvärt bra, trots att mötena sker på distans. Förstås kan vi sakna det som det mänskliga mötet innebär, det vill säga att man som deltagare kan moderera, ta om eller förtydliga något man säger, men i stort så vill vi ändå mena att detta har gått förvånansvärt bra.

I skrivande stund håller vi i det praktisk-estetiska nätverket på att formulera ett nytt ramprojekt. Vad detta ramprojekt kommer att handla om hoppas vi kunna berätta om i nästa inlägg. Vi kan också meddela att flera av våra FoU-projekt befinner sig i slutfasen av sina processer och just nu flera av dem fram sina undersökningar för att snart kunna publiceras. Detta finner vi mycket glädjande. Även det är något vi kommer berätta mer om i nästa inlägg.

Med detta sagt, önskar vi er en trevlig helg.

Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben

Lärarnas forskningskonferens 2020 – Call for abstracts!

För nionde året i rad anordnas nu Lärarnas forskningskonferens (LFK). LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik.

Årets konferens anordnas den 27 oktober på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

Vi öppnar redan nu call for papers – ta chansen att skicka in ett abstract för att få presentera och diskutera ämnesdidaktiska projekt!

Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Call for papers för er som vill presentera på LFK 2020

Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på konferensen. Det finns två olika typer av sessioner: presentation och symposium.

Presentation: Ett planerat, pågående eller avslutat projekt presenteras följt av diskussion. En presentation är 20 minuter som följs av 10 minuter diskussion med åhörare.
Symposium: Flera projekt med samma syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat. Ett symposium är 70 minuter.

Skicka in ett abstract

Om ni vill presentera eller hålla i ett symposium skickar ni in ett abstract. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisning och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad är syftet med studien eller projektet? Forskningsfrågor?

Metod: Redogör för tillvägagångssätt, exempelvis intervention, klassrumsobservation, intervjuer, enkäter. Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram för- och nackdelar med er metod.

Resultat: Redogör för era resultat, eller förväntade resultat om det handlar om planerat eller pågående projekt. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Skicka in ert abstract senast 13 maj via den här länken (Call for paper). En kopia (word-dokument) av abstractet ska också mejlas hit. Du får besked om ditt abstract är antaget senast 29 maj. Då öppnar också anmälan till konferensen. Frågor om call for papers och presentation mejlas till funktion.stls@stockholm.se.

Nytt från nätverket för praktisk-estetiska ämnen

I det praktisk-estetiska nätverket har vi för närvarande tre pågående FoU-projekt. Gemensamt för dessa projekt är att samtliga håller med olika former av undervisningsutvecklande forskning. I ämnet Idrott och Hälsa undersöker en lärare hur elever kan utvärdera och upptäcka sina rörelsemönster i lagspel med hjälp av filmade sekvenser. I ett slöjdprojekt vill tre slöjdlärare utveckla hur elever väljer och motiverar sina val i slöjdundervisningen. I ett tredje projekt, i ämnet Teater på det estetiska programmet, undersöker två lärare vad gestalta i ett flerspråkigt klassrum kan innebära.

Ja, alla dessa är exempel på spännande projekt som i förlängningen kan leda till en utveckling av undervisning i praktisk-estetiska ämnen.

Är du tillsammans med en kollega intresserad av att undersöka något kring undervisningen i ditt praktisk-estetiska ämne? I så fall, hör av dig! Fredag den 31 januari, kl. 14:30 har vi informationsträff om hur man kan ansöka till våra olika projekt. Då har ni också chans att ställa frågor till oss i nätverket.

Med detta sagt, välkommen med din ansökan!

Pågående projekt i PREST-nätverket och en nyhet

För närvarande pågår tre FoU-projekt inom PREST:

Gestaltning i ett flerspråkigt rum (Teater). Projektet bedrivs på Kunskapsskolan Fryshusets gymnasium under perioden ht 2018 – vt 2020.

Integrating video tagging technology with modified games teaching in Physical Education (Idrott och hälsa). Detta projekt bedrivs inom International School of the Stockholm Region/Grundskolan från ht 2018 till vt 2020.

Valet är ditt – en studie om hur elever väljer och motiverar sina val i slöjdämnet – ett projekt i samverkan mellan Bagarmossen Brotorps skolor och Grimstaskolan. Även detta projekt bedrivs under perioden ht 2018 – vt 2020.

För alla dessa projekt finns korta beskrivningar på hemsidan där de presenteras lite mer utförligt.

NYHET För bild och slöjdlärare – Forskarskola i bild och slöjdpedagogik FoBoS

Vetenskapsrådet beviljade finansiering för en nationell forskarskola i bildpedagogik och slöjdpedagogik. Syftet är att utveckla kunskapsområdet visuell, virtuell och materiell kultur samt handlingsburen kunskap med digitala tekniker som resurser. Forskarskolan vänder sig till lärare i hela landet som genom forskarutbildningsstudier vill bidra till att fördjupa kunskaperna inom dessa områden.

Forskarutbildningen riktas mot licentiatexamen. Om du är intresserad av att ansöka om studieplats öppnar ansökningstiden 1 juli 2019. Utbildningen påbörjas i januari 2020.

https://fobos.gu.se/

Slutseminarium FoU-projekt Bild+Musik=Film

Den 14 september hade FoU-projektet ”Bild+Musik=Film” sitt slutseminarium med Catrine Björck, doktor i bildämnets didaktik vid Stockholms universitet, som opponent. Projektets slutprodukt består av en vetenskaplig artikel som beskriver en undersökning kring ett ämnesövergripande digitalt arbete i ämnena bild och musik i grundskolans årskurs 9. Undersökningen baseras på klassrumsobservationer och elevintervjuer vilka transkriberades för att sedan genomgå en fenomenografisk analys. De kategorier av elevers uppfattningar som den fenomenografiska analysen gav fördes sedan in i ett ramverk, en fyrfältare, som beskriver olika dimensioner av estetiska lärprocesser. Resultatet visar på den multimodala aspektens möjligheter för elevers lärande i en ämnesövergripande kontext, att kombinationer av estetiska och teoretiska ämnen kan skapa ett fördjupat lärande kring ett ämnesstoff, men också en bearbetning av ett stoff som ger ytterligare dimensioner för elevernas förståelse av det, en större helhetsförståelse. De estetiska aspekterna och skapandet inom ämnena uttrycker eleverna vidare, är viktiga i en skolkontext där kunskapsinhämtning i mer traditionell mening är dominerande.

Under seminariet kom aspekter kring diskussionen i undersökningen upp och hur denna är kopplad till tidigare forskning och den inledande syftesbeskrivningen. En positiv aspekt som särskilt lyftes fram var användningen av fenomenografiska kategorier införda i ramverket för estetiska lärprocesser som gav en förtydligande dimension till resultatet. Undersökningen kommer nu att slutföras genom att den vetenskapliga artikeln skrivs klar för publicering.

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 26 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 24 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111165

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Rundabordssamtal på LFK 2017

LFK2016

På Lärarnas forskningskonferens 2017 kommer vi att ha flera rundabordssamtal. Tanken är att ge er deltagare möjlighet att tillsammans med andra lärare och forskare diskutera undervisningsrelaterade frågor. Mer information om konferensen och anmälan finns på LFKs hemsida.

Litteraturläsningens vara eller icke-vara?

Hur många böcker har dina elever hunnit läsa i år? Och hur kom det sig att det blev just dessa böcker? Romanen har idag fått konkurrens av nya litteracitetsformer som spel och fan fiction – och hur detta påverkar barns och ungas sätt att läsa vet vi fortfarande inte så mycket om. Vi vet däremot att barn och unga idag läser allt färre böcker. Flera insatser, ofta med fokus på mängdläsning, har gjorts från politiskt och annat håll för att öka intresset för och förmågan att läsa, som exempelvis en läsande klass, läsborgarmärket och läslov. Vi ser också ett allt större intresse för så kallade lättlästa böcker.

Vad händer med läslusten då kvantitet snarare än samtal och läsglädje är det som hamnar i fokus? Hur motiverar vi läsning av skönlitteratur för våra elever idag – ska de läsa för att utveckla sitt språk, sig själva, bli bildade, få kunskap om världen – eller någonting helt annat?

Tillsammans med er vill vi diskutera hur vi får våra elever att läsa, vad de ska läsa och på vilka grunder!

Hur kan algebraiska resonemang förstås i relation till matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-9 samt i gymnasieskolan?

Vi har i två års tid arbetat i olika forskningsprojekt och undersökt möjligheter och svårigheter när man undervisar för algebraiska resonemang. Vi vill diskutera vad som kvalificerar ett algebraiskt resonemang, vilka utmaningar det finns i undervisningen och vad som kan skapa förutsättningar för att eleverna utvecklar sin förmåga att föra algebraiska resonemang.​

Möjligheter och utmaningar i det digitala NV-klassrummet

  • Är det skillnad på att använda och integrera digitala verktyg i undervisningen?
  • Vilka är dina erfarenheter av att arbeta med digitala medier i NV-undervisningen? Möjligheter och utmaningar?
  • Vilka nya innebörder kan de naturvetenskapliga ämnenas kunskaper och förmågor få i relation till digitala medier?
  • På vilka olika sätt kan elever behöva stöd när det gäller informationssökning på nätet, och hur kan NV-undervisningen bidra till det?
  • Vilka etiska överväganden blir viktiga när digitala medier på olika sätt integreras i undervisningen?

Visuella metoder i undervisning: Om relationen mellan dokumentation och lärardriven forskning i praktisk-estetiska ämnen

Syftet med det aktuella rundabordssamtalet är att åskådliggöra hur visuella metoder och teknologier kan vara en del av undervisning såväl som undervisningsutvecklande verksamhet i grund- och gymnasieskolans praktiskt-estetiska ämnen. Samtalet inleds med en kortfattad beskrivning av hur visuella metoder kan användas tillsammans med elever för att utveckla undervisningspraktiken, och följs därefter av en kort introduktion till forskning inom fältet; däribland Arts-Based Research-traditionen respektive visuella kulturstudier. Med avstamp i våra gemsamma erfarenheter av dokumentationsarbete i klassrummet diskuterar vi sedan skilda kunskapspraktiker samt relationen mellan sinnlig dokumentation och praktiknära forskning.

De två frågeställningarna nedan vägleder samtalet:

  • Hur kan visuella teknologier och sinnlig etnografi användas i undersökning av ämnesinnehåll – vad är möjligt att se och vad görs möjligt att se?
  • Hur kan lärare och elever tillsammans utveckla användningen av visuella metoder?

Be active and speak English all the time! Målspråkande vs korsspråkande

Korsspråkande (på engelska translanguaging) ses som en resurs i andraspråksundervisning. I undervisning i främmande språk finns det snarare en norm att målspråket ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Varför är det så? Vilken syn på språkinlärning bygger denna norm på? Är det skillnad mellan andraspråks- och främmandespråksinlärning?

Att leva tillsammans – perspektivtagande och komplexa teman i SO-undervisningen

Gemensamt för SO-ämnena är att de behandlar olika perspektiv på att leva tillsammans och skapa ett gemensamt samhälle som inrymmer många olikheter.

  • Vad innebär det att ta olika perspektiv inom ramen för SO-ämnena och vad är utmaningarna kring detta kopplat till olika teman i SO-ämnena?
  • Vad finns det för perspektiv på viktiga teman i ämnesdisciplinerna och bland eleverna?

Vad kan man när man kan programmera? Att utveckla elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar i undervisning kring programmering i teknikämnet

Inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies pågår sedan höstterminen 2016 lärardriven forskning kring programmering i teknikämnet. Tillsammans genomför vi ett projekt kring hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar. Inom projektet har vi talat om kod som en form av teknisk lösning som i likhet med andra tekniska lösningar kan beskrivas utifrån funktion och ändamålsenlighet. Den övergripande frågan som vi intresserar oss för handlar således om hur undervisning kan organiseras för att stötta elever i att förstå och prata om kod utifrån ovan givna ramar. I fokus finns också de kommande förändringarna i kursplanens centrala innehåll i ämnet teknik och hur detta kan komma att påverka undervisningen i ämnet.

Några av frågorna vi tänker oss kunna samtala om är:

  • Vilka utmaningar ställs lärarna inför i och med att programmering införs som centralt innehåll i teknikämnets kursplan?
  • Vilka erfarenheter behöver en lärare ha för att undervisa i programmering och stötta eleverna i deras lärande?
  • Hur kan man förstå lärandeprogression i programmering i teknikämnet? 

//Jessica

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att driva och delta i ämnesdidaktiska projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00. Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna! Stockholm Teaching & Learning Studies

Informationsträff om FoU-projekt

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Vad händer i nätverket för praktiskt-estetiska (PREST) ämnen just nu?

I skrivande stund har vi tre olika slags projekt igång. Vi har dels så kallade FoU-projekt där lärare själva driver dessa med stöd från oss, dels så kallade ramprojekt där vi har formulerat en övergripande forskningsfråga och lärare bidrar med delstudier. Vidare har vi projekt som handlar om att formulera en ansökan om FoU-projekt. Gemensamt för alla projekt är att de är ämnesdidaktiska och praktiknära.

De FoU-projekt som pågår i det praktisk-estetiska nätverket sker inom ramen för ämnena musik, idrott och slöjd. Musikprojektet drivs av lärare på en gymnasieskola . Den fråga de ställer sig handlar om vad det innebär att kunna läsa noter. Projektet i ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla undervisningen på ett sätt som inte reducerar hälsa till så kallade teoretiska studier vilket har blivit vanligt förekommande i ämnet. I ämnet slöjd undersöker lärarna om inspelade instruktionsfilmer kan vara en hjälp för elever att utveckla ett ämnesspecifikt språk.

Vi har i skrivande stund två delprojekt inom vårt ramprojekt. Den övergripande frågan handlar om:

Hur går det att tolka innebörden av sådana mer ”teoretiska” förmågor som exempelvis ‘värdera’, analysera’ m.m, så att de inte motverkar utvecklingen av elevernas kunnande i att vispa, såga, spela, hoppa, sticka, bocka och skissa, etc? Hur kan undervisningen i de olika praktiska och estetiska ämnena utvecklas så att förmågan att tala och skriva om och i ämnet förstärker utvecklingen av ämneskunnandet, utan att det praktiska kunnandet försvinner?

Inom ramen för det här projektet genomför lärare i Hem- och konsumentkunskap samt Slöjd delstudier. Upplägget för studierna såväl som den mer ämnesspecifika frågeställningen diskuterar vi tillsammans med lärarna när de kommer till oss på utbildningsförvaltningen.

Vi har också ett projekt som innebär att lärare får stöd i att formulera och beskriva en projektansökan som skall bli ett FoU-projekt om ansökan får godkänt dels av skolans rektor och dels av STLS granskningsgrupp.

Vi (Torben Freytag och Gunn Nyberg) som har hand om PREST-nätverket läser oftast i förväg igenom textutkast som lärarna skickar till oss. Därefter diskuterar vi hur projekten kan utvecklas vidare med utgångspunkt både från lärarnas frågor och de frågor och förslag som vi har. Det blir alltid spännande och intressanta diskussioner om undervisning och lärande samt framförallt vad det är tänkt att eleverna ska kunna, med andra ord vilket kunnande eleverna ska få möjlighet att utveckla.

Här visar vi ett exempel på diskussion som handlar bland annat om vad notläsning innebär. Det som följer är ett utdrag ur den diskussionen. Den börjar med att lärarna återger vad de observerat hittills:

M: Att vi har gjort en del förändringar inför den tredje cykeln. Att ha två lektioner där man i den ena använder rösten som ett medel och då har mer fokus på det rytmiska och sedan i den andra lektionen väljer vilket instrument som vill framföra på. Bakgrunden är att det skall vara notbilden i fokus. I tidigare cykel har eleverna spelat på piano. Möjligen har detta försvårat för eleverna.

I: Väcker frågan och rytm och puls… är det inte samma sak? Kan man inte arbeta med en sak bara. Varför inte rytm och puls i en takt.

M: Det är lite olika vad man vill tydliggöra. Men det går att separera.

I: Vad är notläsning?

M: Det är både och. Man skall skilja på tonhöjden och noter. Det har att göra med vilken ton i vilken oktav.

M: Att läsa av noter handlar alltså om tonhöjd och oktav. Man måste förhålla sig till pulsen och rytmen. Det finns förstås en begreppsförvirring som eleverna kan ha svårt att förhålla sig till.

I: Vad gör eleverna när de inte gör rätt?

M: De lyckas t ex inte urskilja rytmen. Man kan se att de flesta kan avkoda tonhöjden, men svårt är rytmen, punkterade noter och förtecknets betydelse. De här sakerna har vi medvetet undervisat om. Vi gick igenom på flera sätt vad punkteringen innebär, fast eleverna vet egentligen inte hur det låter. När vissa pratar så förstår de inte vad halva noter innebär.

I: Men när ni undervisar om det, hur gjorde ni?

M: Vi berättade, spelade… för att synliggöra. Men sedan när de skulle utföra eftertestet så kan de inte utföra det. De flesta börjar med att försöka träffa rätt tangent och sedan kom saker som rytmik…

I: Bör man inte kunna se hela noten?

M: Där liknar det läsningen, det är ju målsättningen.

I: Du sa ju kort att det liknar matematiken, men det verkar som de inte riktigt har förstått. De glömmer lite på vägen.

Visst låter det här spännande och intressant? Välkomna att delta!

Gunn och Torben