Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Verbalt, visuellt och materiellt språkande i slöjden

Det är inte ovanligt att slöjdläraren i undervisningen har förberett och tillhandahåller ett visst material och vissa redskap till en elevgrupp i ett aktuellt arbetsområde t ex bomullstyger och symaskin, lindbrädor och täljkniv eller järntråd och böjtänger.  Ett material och ett verktyg kan vara mer eller mindre lämpligt för att tillverka ett visst bruksföremål. Hantverkstekniska traditioner liksom slöjdlärarens förhållningssätt till ämnet kan ligga till grund för urvalet som även hänger samman med aspekter som ekonomi, hanterbarhet, miljö och funktionalitet. Läraren gör en massa val helt enkelt! Samtidigt förväntas eleven utveckla ett kunnande som inbegriper att lära sig välja material och att lära sig motivera sina val i arbetet. Vad är det för slags val och motiveringar som det handlar om? Det är oklart vad det innebär att kunna göra och motivera val som elev på grundskolenivå och hur kunnandet tar sig uttryck – och följaktligen vad det är läraren ska bedöma. Handlar det om att eleven kan tala om sitt görande på ett visst sätt och/eller om att kunna utföra slöjdarbetet på ett visst sätt? Och om båda, hur hänger dessa två aspekter av slöjdkunnandet samman?

I samband med Lgr11 formulerades en ”ny” slöjdspecifik förmåga i den nationella kursplanen: att kunna välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Kunskapskravet för åk 9 som knyter an till denna förmåga lyder: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val. Progressionen som den är framskriven i kunskapskravet ligger inte i elevens förmåga att kunna göra enkla/utvecklade val utan i elevens förmåga att muntligt/skriftligt kunna formulera motiveringar till sina val. Därför har verbala aktiviteter, talandet om slöjdandet, fått ett större utrymme i undervisningen och i slöjdlärares bedömningsarbete. Samtidigt hänger det verbala, det visuella och det materiella ihop. Men hurdå?

Det praktisk-estetiska ämnesdidaktiska nätverkets ramprojekt undersöker vad som händer med dessa ämnens specifika karaktär när verbala handlingar om ett praktiskt kunnande får mer och mer utrymme i undervisningen. Hur det går att tolka innebörden av dessa mer ”teoretiska” förmågor så att de inte riskerar att ske på bekostnad av utvecklingen av elevernas hantverkskunnande och materiella händighet. Hur undervisningen kan utvecklas så att elevens förmåga att muntligt och skriftligt motivera sina gjorda val under slöjdarbetes gång bidrar till att förbättra elevens slöjdmässiga resultat.

Projektet – som involverar fyra slöjdlärare i såväl hårda som mjuka material på tre grundskolor – har under hösten satt igång med pilotundersökningar och datainsamling på mellanstadiet och högstadiet. Varje lärare har gett en mindre grupp elever i uppgift att filma ett samtal där de ombetts samtala om sina gjorda val under pågågende arbetsområde. I en grupp handlar det om val av hantverksteknik kopplat till t-shirts-tillverkning, i en annan om estetiska val såsom färgkombinationer vid tillverkningen av ett textilt fodral och i en tredje grupp om val som rör verktyg, material och färger vid tillverkning av en vapensköld i trä.

Under en första granskning av filmmaterialen framkom en intressant skillnad i språkandet: när elever hade  sitt slöjdföremål framför sig under tiden de ombeddes tala kunde de peka på detaljer och förtydliga genom att visa kroppsligt, vilket gjorde det tydligare för oss lärare att förstå nyanser i elevernas motiveringar, jämfört med när de enbart talade utifrån ett papper eller från minnet.  Nästa steg i lärargruppen blir att titta närmare på det filmade datamaterialet från de olika slöjdsalarna. Håll utkik här i bloggen i vår för hur projektet fortskrider och vilka resultat som tagit form!

Jenny Frohagen

Symposium och runda bord på Lärarnas forskningskonferens

Malin lägger ut texten om Learning Study - processen

Veckan efter LFK, och SO-nätverket kan se tillbaka på både givande och spännande presentationer, symposium och runda bordssamtal. Som vanligt kom konferensen både att bli avslut och avstamp. Resultaten från vårt stora Ram-projekt om flyktingkatastrofen, som i sin tur ingår som ett delprojekt där vi undersöker elevers analysförmåga i samhällskunskap, presenterades i ett symposium. Inför en fullsatt sal presenterade de medverkande lärarna tillsammans med koordinatorer och nätverksledare hur projektet har fortlöpt under året. Vi kunde avsluta symposiet med att visa på resultat som vi vill fortsätta att arbeta med. Idag har vi börjat planera vidare analyser av materialet och framtida artiklar i ämnet. SO-nätverkets rundabordssamtal under LFK handlade om, det i skolsammanhang så ofta använda begreppet, perspektiv. Diskussionerna gick höga under den dryga timme vi hade till vårt förfogande och kanske kan de tankar som väcktes användas till vidare diskussioner och projekt inom ramen för STLS – vi talar exempelvis numera om stora och lilla p. Extra roligt var också att många av våra FoU-deltagare var med på LFK och vår förhoppning är givetvis att några av dem kan presentera något på LFK 2018.​

Max, Mattias, Malin, Ann-sofie

Porträtt av en Vård- och omsorgselev

Första blogginlägget från yrkesnätverket är en intervju av Yuli Oh, 22 år, som gick Vård- och omsorgsprogrammet på Åva gymnasium i Täby mellan år 2011-2014. Idag går hon sista terminen på sjuksköterskeprogrammet på Röda Korsets högskola. Genom intervjun får vi ta del av Yulis bild av att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet.

Yuli Oh Foto Yuli Oh, en tidigare Vård- och omsorgselev.

Yuli beskriver sig själv som en person som är intresserad av människor, som tycker om att uppmuntra människor till att främja sin hälsa. Yuli är en positiv person och har god social kompetens. Rättvisa är väldigt viktigt för Yuli, oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning eller religion. Hon tycker att alla ska ha samma rättigheter och bli behandlade likvärdigt. Detta gäller inte enbart medmänniskor, utan även i hennes roll som vårdgivare i mötet med patienter och kollegor. Yuli är lyhörd och tycker om att lyssna på vad andra människor har i hjärtat och hjälper mer än gärna till när människor är i behov av hjälp och stöd. Många, privat som professionellt, upplever att Yuli sprider en trygghet och tillit till sin omgivning, vilket hon också ser som sin största styrka.

Fråga: Varför valde du att gå ett yrkesprogram på gymnasiet, i detta fall Vård- och omsorgsprogrammet?

Svar: Jag valde att gå Vård- och omsorgsprogrammet för att jag tycker om att arbeta med människor och hjälpa människor.

Fråga: Vad trodde och hoppades du på att det skulle resultera i?

Svar: Jag hoppades på att få utvecklas som person och även kunskapsmässigt. Att det skulle ge mig en större bild av hur människor fungerar och att jag skulle få möjlighet att hjälpa människor där de är som mest sårbara.

Fråga: Vad blev det för resultat till slut?

Svar: Det gav goda resultat i utvecklingen för mig. Jag kände att jag visste mer om människokroppen och fick mer kunskap i att se saker från olika perspektiv utöver min egna. Det gav mig även viljan till att fördjupa mig och studera vidare till sjuksköterska!

Fråga: Är du nöjd med hur det blev? Blev det bättre eller sämre än vad du tänkt/förväntat dig?

Svar: Jag är nöjd med resultatet, jag fick stöd och uppmuntran av lärarna jag hade.

Fråga: På vilket sätt hjälpte Vård- och omsorgsprogrammet dig i dina nutida studier på högskola?

Svar: Det gav mig en bra bas till sjuksköterskeprogrammet och en hel del förkunskap. Jag var beredd på hur det är att arbeta inom vården, vilket jag är tacksam för då jag pratat med andra kurskamrater som kommit från andra program från gymnasiet som upplevt att det var lite svårare då allt upplevdes som helt nytt för dem.

Fråga: Hur skulle du beskriva den typiska yrkeseleven på Vård- och omsorgsprogrammet?

Svar: Den typiska yrkeseleven ska vara empatisk och ha ett lugn i sig och samtidigt kunna hantera stressiga situationer. En av det viktigaste egenskaperna är att eleven ska vara där för att vilja arbeta med andra människor, han eller hon ska vara där för att vilja hjälpa andra och få andra att må bättre. Man ska visa respekt till människan och kunna stötta samt uppmuntra andra människor.

Fråga: Om du tittar tillbaka på din studietid på Vård- och omsorgsprogrammet har du något särskilt minne/exempel som dröjt sig kvar och som kan beskriva känslan/upplevelsen av att gå Vård och omsorgsprogrammet?

Svar: Ett särskilt minne jag hade var när vi förberedde oss i skolan inför vår första praktik på äldreboende. Vi fick prova att borsta varandras tänder som en övning. Det tyckte jag var givande och en viktig övning att få göra. Det var först då man fick känna och förstå hur det är att inte kunna göra något själv och bli lämnad i någon annans händer som då ska sköta omvårdnaden. Det fick mig att tänka på att man inte ska vara för hårdhänt, inte missa längre in vid tänderna (om man själv tänker att det fastnat någon matbit och man inte får bort det). En viktig sak är att man torkar munnen efter, det är verkligen inte skönt att känna hur vattnet droppar från hakan. Detta fick mig att tänka vidare på hur man beter sig vid matning, att man ska komma ihåg att torka av munnen ganska snabbt inpå om maten hamnar utanför och inte göra det först efter att man är färdig. Det fick mig och tänka till och behandla andra på det sättet man själv vill bli behandlad.

Fråga: Vad skulle du vilja ge för råd till de som överväger att gå ett yrkesprogram som Vård- och omsorgsprogrammet?

Svar: Att man aldrig ska vara rädd, det kan kännas nervöst och läskigt i början. Men det är ett riktigt givande yrke och man utvecklas som person och får bättre förståelse för andra människor, och mer acceptans för att alla människor är olika och unika.

Tack Yuli för att du delade med dig av dina upplevelser och erfarenheter av att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet. Vi önskar dig lycka till i ditt framtida yrkesliv som sjuksköterska.

Maria Christidis

Vad görs möjligt att lära vid digitalt filmskapande i bild- och musikundervisningen?

bild+musik=film

Läroplanen för grundskolan har reviderats 2017 med ett utökat fokus på digitalt kunnande. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla sin förmåga till eget skapande samt kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer. Eleven ska kunna använda digital teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Läroplanen påtalar också att lärare ska organisera undervisningen så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

Sedan höstterminen 2016 pågår ett högst aktuellt ämnesövergripande FoU-projekt i nätverket för praktisk-estetiska ämnen. Projektet bär namnet ”bild + musik = film” och tar i bruk digitala resurser som Storyboard, Garageband samt iMovie. Lärarna på Åsö grundskola i bild och musik påbörjade redan läsåret 2013/2014 ett arbetsområde som integrerar digitalt bild- och musikskapande och sedan dess utgör ‘filmprojektet’ en återkommande del i undervisningen i årskurs nio. Eleverna får då arbeta i några olika digitala tekniker inom bild- och musikskapande och genom dessa skapa filmer i mindre grupper. Eleverna får till uppgift att gestalta en artikel ur barnkonventionen med rörlig bild där de får välja en genre (dokumentär, drama, action osv.) för att sedan komponera musik som förstärker och belyser t.ex. känslolägen i olika scener.

Lärarna vill, med utgångspunkt i detta arbetsområde i årskurs nio, undersöka vilka möjligheter och begränsningar denna ämnesövergripande och digitala undervisningsdesign har för elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har formulerat projektets syfte på följande sätt:

”Vi vill undersöka om vi genom vårt ämnesövergripande, digitala arbete kan formulera möjligheter och begränsningar för elevernas lärande inom de förmågor som kursplanerna i bild och musik uttrycker; skapa bilder och kommunicera med bilder, skapa musik och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer (Lgr11 s.20, s.100).”

Det utökade digitala uppdraget för grundskolan kan kännas som en utmaning för lärare. Traditionens makt kan vara stark när det gäller vilket kunskapsinnehåll som framhålls och har en stark historisk förankring (Åsén , 1992). I bildämnet har analoga tekniker för bildframställning länge stått i förgrunden och ämnet har ett historiskt ben i att utveckla individens teckningsfärdighet. I musikundervisningen har grupparbete varit vanligare och kunskapsinnehållet som ges mest utrymme är sång och spel (Skolverket, 2015). Hur kan vi förstå och hantera digitala resurser och digital teknik som delar av ett visst ämnes kunskapsinnehåll? Vad möjliggör eller begränsar ämnesövergripande digitala arbetsområden likt detta för elevernas kunnighet inom respektive ämne? Vad behöver jag som lärare kunna för att skapa goda förutsättningar för mina elever att utveckla ett digitalt ämneskunnande? Hur ska vi undvika stoffträngsel, när det ”nya” kunskapsinnehållet möter det ”gamla”? Det finns många frågor som väcks när en möter detta FoU-projekt.

På Lärarnas forskningskonferens den 31 oktober kommer musikläraren Jonas Asplund och bildläraren Malin Johansson att presentera preliminära resultat från studien, baserade på ett urval av den stora mängd empiri som hitintills genererats inom projektet: elevenkäter inspirerade av VÖL-modellen (Westlund, 2009), filmade elevintervjuer, lektionsobservationer och elevfilmer. Delar av materialet har transkriberats och en fenomenografisk analys (Marton, 1981) har påbörjats.

Ämnesdidaktiska erfarenheter som rör hur digital teknik kan hanteras och förstås i undervisningen i grundskolan är brännhett stoff. Vi har spännande forskningsresultat att se fram emot och hålla utkik efter när det gäller projektet bild+musik=film!

Källor:
Skolverket (2015). Bild, musik och slöjd i grundskolan. Rapport 426.
Marton, Ference (1981). Phenomenography – describing conceptions of the world around us. Instructional Science 10, 177-200.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur & Kultur Akademisk.
Åsén, Gunnar (1992). Från Linearritning till bild. I: Lind, Ulla, Hasselberg, Kersti & Kühlhorn, Britt-Marie (red.) (1992) Tidsbilder: perspektiv på skola och bildskapande under 150 år, Utbildningsradion, Stockholm.

Lärarnas forskningskonferens 2017

Tiden går fort och förberedelserna inför 2017 års ”Lärarnas forskningskonferens” (den sjätte i raden!) pågår för fullt. Vi håller i dagarna på att skapa ett gediget program och har redan fått in många intressanta abstracts som kommer att ta form som presentationer under konferensen den 31/10 (tisdag ve 44). På Lärarnas forskningskonferens möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik.

Det finns fortfarande möjlighet att ansöka om att presentera och diskutera ett planerat, pågående eller avslutat ämnesdidaktiskt FoU-projekt på ett av konferensens seminarier. Mer information om konferensen och abstract finns vår hemsida. Deadline för att skicka in abstracts är den 16/5, via den här länken.

Inom kort kommer anmälan till konferensen att öppnas – varmt välkommen att anmäla dig då! Det har under de senaste åren varit ett stort tryck på konferensen, så se till att anmäla dig i tid för att vara säker på att få en plats. Hoppas att vi ses på LFK 2017!

/Ann-Sofie, Malin, Mattias & Max

FoU om kulturmöten under vikingatid och stormaktstid!

seafaring-danes-197x300

”Sea-faring Danes depicted invading England. Illuminated illustration from the 12th century Miscellany on the Life of St. Edmund. Pierpont Morgan Library.” Från http://www.pilotguides.com/articles/study-guide-who-were-the-vikings/

Hur kan mellanstadieelevers tänkande och förståelse kring historiska kulturmöten och migration utvecklas och fördjupas? Utifrån denna spännande fråga inleddes två parallella FoU-projekt i höstas där lärare från Bredängsskolan, Kungliga Svenska Balettskolan och Eriksdalsskolan tillsammans undersöker elevers lärande om kulturmöten under vikingatiden. Lärare från Sturebyskolan, Nya Elementar och Mariaskolan undersöker tillsammans elevers lärande om kulturmöten under stormaktstiden.

Begreppet kulturmöten är centralt i historieundervisningen i grundskolan, men inte särskilt väl framskrivet i vare sig läromedel eller annat undervisningsmaterial varför detta FoU-projekt är viktigt och ett välkommet bidrag till historiedidaktisk forskning. Att eleverna dessutom får möjlighet att fördjupa sig i ett så dagsaktuellt historiskt tema som kulturmöten gör ju inte saken sämre. Projekten får handledning av SO-nätverket på STLS, men båda projekten har också stöd och hjälp av en doktorand i historiedidaktik vid Stockholms universitet, Patrik Johansson.

Även om de båda projekten har en gemensam utgångspunkt i forskningsfrågan arbetar projekten med olika epoker och det kommer att bli spännande att se om grupperna också kommer att följas åt vad gäller metodval, datainsamling och resultat.

Är du också sugen på att göra ett FoU-projekt inom något av de samhällsorienterande ämnena (eller i något annat ämne för den delen)? Läs mer om FoU och ansök senast den 15/3 här:

http://pedagog.stockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/ansok-om-medel-for-amnesdidaktiska-fou-projekt-inom-stls/

//SO-nätverket: Mattias, Max, Malin och Ann-Sofie

Glädjande besked i TIMSS

STLS mattenätverk gläds åt resultatet i TIMSS. Det återstår mycket att göra, men trenden är förhoppningsvis bruten. Och visst tror vi att praktiknära forskning och STLS har del i den positiva utvecklingen …

Bra jobbat alla mattelärare!

/Mattenätverket STLS

Ny forskning om matematiskt begåvade ungdomar

Fredagen den 28 oktober 2016 ägde Verner Gerholms licentiatseminarium rum på MND. Docent Eva Pettersson sammanfattade Verners arbete ”Matematiskt begåvade ungdomars motivation och erfarenheter av utvecklande verksamheter” på ett intressant och informativt sätt där vikten av det arbete gällande matematiskt begåvade elever som Verner genomfört belystes. Efter en givande diskussion där Verner på ett förtjänstfullt sätt besvarade Evas frågor meddelade professor Paul Andrews att arbetet godkänts och även han lyfte betydelsen av forskning inom detta område.Verner lic

Varför fortsätter båtarna sin farliga färd?

GREECE EUROPE MIGRANTS

Under en längre tid har människor flytt i båt över Medelhavet. Många människor har drunknat på dessa resor. Varför fortsätter många att ändå fly på detta sätt? Vad är det man kan när man kan svara på den här frågan – om man går i fyran, i nian, eller på i trean på gymnasiet? Hur kan vi undervisa kring detta i samhällskunskap? Tre nya spännande delprojekt i SO-nätverkets Ram-projekt om analys i samhällskunskap har dragit igång. I början av hösten träffades tio lärare från Brunns skola, Värmdö gymnasium, Hemmestaskolan, Sofia skola, Järla skola, Alvikskolan och Eriksdalsskolan för att tillsammans med koordinatorerna i SO-nätverket undersöka frågan om vad det innebär att kunna analysera den komplexa och aktuella samhällsfrågan med flyktingströmmarna över Medelhavet.

Med lärarlag från tre olika undervisningsstadier – låg- och mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet – kommer vi under läsåret 2016/2017 undersöka ett gemensamt kunnande för att se hur det ser ut för elever i olika åldrar. Vi kommer analysera elevmaterial för att hitta kritiska aspekter som behöver fokuseras i undervisning, och vi kommer att designa, pröva och utvärdera undervisning utifrån dessa kritiska aspekter. Utgångspunkten är att elevernas sätt att förstå och tala/skriva om de här frågorna ger värdefull information för oss som lärare när vi vill skapa undervisning som ger möjlighet att utveckla förmågan till analys.

En intressant fråga i projektet är hur stora likheter och skillnader det finns mellan olika skolstadier när det gäller att kunna analysera frågan om flyktingströmmarna över Medelhavet. Redan efter några få träffar har intressanta likheter framträtt i diskussionerna. Nu återstår till en början att se vad vi hittar när elevsvaren kommer in i bilden.

Det här är ett aktuellt och engagerande ämnesområde, och kunnandet som undersöks är grundläggande för samhällskunskap. Samtidigt saknas nästan helt forskning om elevers lärande i interaktion med läraren i undervisning på området (Olsson, 2016, s 71). Vi ser fram emot att i samarbete med Eva Norell, Katja Eriksson, Anita Dalman, Teodor Bittner, Ove Berqkvist, Lotta Ragne, Sofie Söder, Helena Häger, Bodil Kåks och Gabriella Ljung försöka bidra till ett angeläget kunskapsområde.

Vi ser fram emot en spännande höst!
SO-nätverket: Malin Tväråna, Ann-Sofie Jägerskog, Hans Ytterberg, Max Strandberg, Mattias Björklund

Spännande licentiatseminarium avslutade fredagen!

Anna-Karin Nordin försvarade förra fredagen (23/9) sin licentiatuppsats om Matematiska argument i helklassdiskussioner på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Opponent var professor Johan Lithner från Umeå universitet. Det blev spännande diskussioner om vad Lithner ansåg vara själva matematikens kärna – de matematiska argumenten.

Avslutningsvis vill vi passa på att gratulera vår nyblivna Filosofie Licentiat Anna-Karin Nordin. Grattis!

Nybliven filosofie licentiat Nybliven filosofie licentiat.

Nätverkskollegorna

Jenny, Martin, Sanna och Verner