Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Kul på konferens!

IMG-2351[1]

I förra veckans blogginlägg rapporterade Johannes från matematiknätverket om att STLS varit på Nationella ämnesdidaktiska konferensen i Kristianstad.

På konferensen presenterades resultat från SO-nätverkets projekt om analys av flyktingfrågan.

Ett av resultaten, som kommer från ett forskarteam bestående av en disputerad lärare, fyra doktorerande lärare och elva lärare, beskriver tre kritiska aspekter som undervisningen behöver möjliggöra för elever att urskilja. För att underlätta för elever att utveckla förmågan att analysera en samhällsfråga som flyktingsituationen kring medelhavet behöver undervisningen synliggöra:

  • Att en samhällsfråga behöver behandlas som en dynamisk process, snarare än som ett statiskt tillstånd.
  • Att en konsekvens också är en orsak.
  • Att det finns flera olika dimensioner i en samhällsfråga (t.ex. individ, samhälle, historiskt, framtid).

Resultaten kommer att utvecklas i en kommande artikel och teamet planerar även att skriva en artikel i en ämnesdidaktisk tidskrift för att beskriva erfarenheter från undervisningen som genomfördes i learning studies i olika årskurser.

Förutom intressanta presentationer innehöll konferensen även gott om mingeltid med andra forskande lärare, och en härlig konferensmiddag där seniora professorer i pedagogik och didaktik fick möjlighet att samtala med oss forskande lärare – riktigt viktiga möten!

I dagarna publiceras även det femte numret av tidskriften SO-didaktik, som kommer innehålla en artikel om nätverkets projekt kring att göra maktanalyser i samhällskunskap – håll utkik efter den!

/SO-nätverket genom Malin

Ny artikel om elevers förmåga att planera systematiska undersökningar.

IMG_0323

Alla NV-lärare kan andas ut. Helgens läsning är räddad! Nu finns en rykande färsk artikel i NV-didaktik publicerad i skriften Forskning om undervisning och lärande. Studien är genomförd av NT-utvecklaren Cecilia Bergvall som ett RAM-projekt inom Stockholm Teaching and Learning Studies. I studien granskas en uppgift i Skolverkets DiNO-material som syftar till att bedöma elevers förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Elever i årskurserna 4, 6 och 8 engagerades i att planera en naturvetenskaplig undersökning utifrån materialet.  Resultatet visar att olika elevgrupper tar sig an uppgiften på väldigt olika sätt och att materialet inte nödvändigtvis skapar den bedömningssituation som avses. Du kan läsa mer här.

Om hållbar utveckling i utbildning

Hållbar utveckling i utbildning

Frågan om Hållbar utveckling är högst aktuell inom utbildning, på grundnivå såväl som på högre nivå. I Brundtlandrapporten från 1987 (Länk till rapporten på engelska: http://www.un-documents.net/wced-ocf.htm) beskrivs Hållbar utveckling ”[som en] utveckling [vilken] tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”.

En dekonstruktion av begreppet synliggör tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Den ekologiska inbegriper miljömässiga faktorer, t ex vatten, luft och land, men också människans hälsa som i hög grad påverkas av miljön. Den sociala innefattar individen och dennes fysiska och psykologiska behov. Begrepp såsom rättvisa, makt, rättigheter och tillit blir betydelsefulla i tillvaratagandet av möjligheterna att uppfylla individens men också planetens behov. Den ekonomiska handlar om ekonomisk tillväxt men också synliggörandet av dess konsekvenser vilka kan antingen verka främjande eller hämmande för hållbar utveckling.

Ett gemensamt ansvarstagande kring dessa tre dimensioner kan tillförsäkra en långsiktig global utveckling. Detta kan exempelvis uppnås genom implementering i utbildning av framtidens samhällsmedborgare.

I högskola och universitet

I Högskolelagen (1992: 1434) infördes en föreskrift (2005:1208) redan år 2006 om att universitet och högskolor ska främja en hållbar utveckling. I paragraf 5 a) [anges att] Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa; […]

Regeringen gav år 2016 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i uppdrag att utvärdera hur samtliga lärosäten arbetar med implementeringen av hållbar utveckling. Resultatet från utvärderingen som publicerades i oktober 2017 (UKÄ, 2017:14) visade att enbart en fjärdedel av lärosätena når upp till de kriterier om systematiskt kvalitetsarbete som satts upp för implementering av hållbar utveckling.  UKÄ bedömde däremot att det finns utrymme för och även pågående utvecklingsarbete på olika nivåer inom lärosätena.

I grundskola och gymnasium

Det finns ingen specifik föreskrift om hållbar utveckling i Skollagen (2010: 800) eller i Gymnasieförordningen (2010: 2039). Däremot har Skolverket formulerat en föreskrift (2009:19) om Hållbar utveckling. I den senaste lydelsen (beslutad 20 mars, 2009) presenteras den utmärkelse som tilldelas de skolor som når upp till de villkor som ställs för implementeringen av hållbar utveckling i det pedagogiska arbetet på grundskolan och gymnasieskolan.

Villkoren inbegriper ett systematiskt kvalitetsarbete med ett gemensamt ansvarstagande både av personal och elever i implementeringen och utvecklingen av det pedagogiska arbetet kring hållbar utveckling. Detta innebär ett aktivt deltagande av pedagoger och elever i formuleringen av mål för lärandet men också i planering, genomförande och utvärdering av lärandet kring hållbar utveckling. En aspekt är behandlingen av globala såväl som lokala frågor i klassrummet. Dessutom innefattar villkoren utbildning för pedagogerna och att verksamheten delar med sig av sin erfarenhet och samarbetar med andra verksamheter. Vidare att eleverna får möjlighet att påverka sitt lärande utifrån deras egna förutsättningar. Slutligen ingår en årlig analys och utvärdering av arbetet för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Utmärkelsen gäller i tre år med möjlighet till förlängning och utöver ett diplom erhåller skolan rätten att använda utmärkelsens logotyp.

Skola för hållbar utveckling

Bildtext: Utmärkelsens logotyp (Källa: https://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/hallbar-utveckling).

Vad karakteriserar ett lärande för hållbar utveckling? Enligt Skolverket (läsa om mer om detta på följande länk: https://www.skolverket.se/skolutveckling/miljo-och-halsa/hallbar-utveckling) omfattar den ”demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt, ämnesövergripande samarbeten, mångfald av pedagogiska metoder, delaktighet och inflytande från eleverna.”

På gymnasiets yrkesprogram: Vård- och omsorgsprogrammet

I relation till gymnasial yrkesutbildning kan implementeringen av hållbar utveckling genom de tre dimensionerna, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet ske genom att knyta an till programmets lärandeobjekt. På Vård- och omsorgsprogrammet är lärandeobjektet Människan. Samtliga dimensioner påverkar människan och dess fortlevnad på ett eller annat sätt. Ett förslag på hur hållbar utveckling kan synliggöras i undervisningen är att i ett första skede genomföra en gemensam kartläggning av relationen mellan människan och de tre dimensionerna av hållbar utveckling för att synliggöra för eleverna men också för pedagogerna hur vi människor påverkas. I ett andra skede kan en tematisering av de områden som noterats användas för ett fördjupningsarbete i relation till hälsa- och sjukvårdsverksamhet, vars resultat sammanförs och diskuteras gemensamt i elevgruppen. Slutligen kan arbetet analyseras och utvärderas avseende läroprocess och kunskapsutveckling, och ligga som underlag för planeringen av fortsatt arbete inom ämnesområdet.

 Hållbar utveckling modell

Bildtext: Hållbar utveckling med dess tre dimensioner och med Vård- och omsorgsprogrammets lärandeobjekt Människan i fokus för undervisningen (Maria Christidis, 2018).

Maria Christidis

Vad är vatten värt och varför?

lake-2063957_960_720
Vad är vatten värt och varför? Och varför köper man inte alltid det billigaste när man ska köpa en vara? Detta är frågor som elever i fyra olika årskurser (årskurs 2, 4, 5 och 8) under året har fått brottats med som en del av det projekt kring ekonomiskt värde som genomförs inom ramen för SO-nätverket. Att förstå och kunna resonera kring ekonomiskt värde är en del av det centrala innehållet I Samhällskunskapen. Men hur uppfattar elever ekonomiskt värde och vad behöver undervisningen synliggöra för att eleverna ska kunna utveckla sin förmåga att analysera detta?

Det är väldigt fascinerande att läsa vad elever svarar på frågor om vattens värde och varför man inte alltid köper det billigaste av en vara. När vi har analyserat elevsvaren ser vi att det finns väldigt olika sätt att förstå ekonomiskt värde – allt från att värde handlar om en varas inneboende kvalitet, till att värde är något som tillskrivs varan, exempelvis beroende på hur gärna man vill ha den eller behöver den, eller att värde sätts i relation till andra större frågor, som till exempel hållbar utveckling. Nu arbetar vi idogt med att skapa undervisning som ska synliggöra de kritiska aspekter som vi identifierat i elevernas förståelse av ekonomiskt värde.

Att arbeta med ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt är lite som att bedriva ett detektivarbete. Vi försöker på ett systematiskt sätt få fatt i elevers förståelse av ett ämnesinnehåll och vi försöker förstå hur undervisning kan utformas som möjliggör att elevernas förståelse utvecklas. Och visst är det väl så i skol- och undervisningsvardagen generellt – det är ett detektivarbete vi håller på med, även om det inte alltid är lika systematiskt som i ett FoU-projekt. Och det är fascinerande att det ofta är de små frågorna som kan generera de stora genombrotten i utredningen. Vad är vatten värt och varför…?

/SO-nätverket

Yrkesdidaktikens mångfald – en antologi med fokus på yrkesutbildning

I december 2017 utgav Lärarförlaget antologin ”Yrkesdidaktiken mångfald” som är resultat av ett flerårigt samarbete kring en forskarskola i yrkesämnenas didaktik mellan olika lärosäten i Sverige, vilket inbegriper Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Karlstad universitet, Södertörns högskola, och med Stockholms universitet som värd. Forskarskolan startade hösten 2011 och var ett led i regeringens satsning att öka antalet yrkeslärare med forskarutbildning. Bokens redaktörer, Viveca Lindberg, Andreas Fejes och Gun-Britt Wärvik har tillsammans med nyckelpersoner från de andra lärosätena bidragit till det framgångsrika resultatet av forskarskolan.

Totalt 14 lärare bidrog till att berika forskningsfältet genom sitt fokus på olika frågor som relaterade till undervisningen på yrkesprogram. Lärarna benämndes samverkansdoktorander, vilket innebär att de till 20 %, dvs. motsvarande en arbetsdag i veckan, arbetade kvar i skolan under tiden för sina studier. Fördelen var att lärarna behöll en förankring till verksamheten de forskade om.

De yrkesprogram som representerades var Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet, Hantverksprogrammet, Mediaprogrammet, Naturbruksprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet (för mer utförlig information kring uppsatsämne, se Andreas Fejes blogg www.vuxenpedagogik.com). Flera av dessa lärare har fortsatt på sin forskarutbildning till doktorandnivå, vilket också visar på ett behov av mer forskning inom yrkesutbildning.

Antologin är ämnad för yrkesverksamma lärare, skolledare, lärarutbildare, handledare för och studenter på yrkeslärarprogrammet. Den innehåller bidrag från licentianderna som knyter an till deras licentiatuppsatser, vilka bidrar till att synliggöra fältet yrkesdidaktik för omvärlden såväl som behovet av mer undervisningsnära forskning avseende yrkeskunnande.

Mer information om antologin från Lärarförlaget och ett smakprov finns på följande länk: https://lararforlaget.se/bocker/yrkesdidaktikens-mangfald/ 

Bild antologi-ny

Bildtext: Antologins omslag

I likhet med forskarskolan, har även Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS) ambitionen att synliggöra och sprida kunskap från lärarledd undervisningsutvecklande forskning inom bland annat gymnasial yrkesutbildning, vilken leds inom nätverket för yrkes och karaktärsämnen. För närvarande pågår två FoU-projekt i samarbete, ett på Vård och omsorgsprogrammet och ett på Naturvetenskapsprogrammet, genom Learning study. Lärandeobjektet för båda program är elevernas lärande kring processer, vilket belyser att lärandeobjekt oftast är en gemensam fråga och därav viktigt att undersöka för att sprida kunskap om hur undervisningen kan utvecklas för att främja elevernas lärande och kunskapsutveckling.

Maria Christidis

Skriva, rita, tänka och fika

Version 3

Som vanligt på fredagseftermiddagarna pågår full aktivitet inom STLS. Idag har SO-nätverket varit på Fryshuset och jobbat med analys av elevsvar tillsammans med de historielärare som ingår i ett av SO-nätverkets FoU-projekt (med fokus på elevers utveckling av interkulturell historisk kompetens). Vi har skrivit, ritat och tänkt så det knakar. Vi kan konstatera att det är både inspirerande, spännande, svårt och roligt att analysera elevsvar. Det mest fascinerande med att läsa och analysera elevsvar är att man som lärare får aha-upplevelser kring hur elever tänker och hur elever förstår ett visst ämnesinnehåll, i det här fallet Mellanösterns påverkan på övriga världen. När vi vet mer om hur elever förstår ett visst ämnesinnehåll kan vi skapa en undervisning som synliggör just det som eleverna behöver få syn på och därmed möjliggöra ett lärande. Den processen – att få syn på elevers förståelse och forma undervisning därefter – kräver fantasi, tankemöda, samarbete och mycket fika.

/So-nätverket

Porträtt av en vårdlärare

I det andra blogginlägget från yrkesnätverket ger vi utrymme till ett lärarperspektiv inom vårdutbildning. Detta kompletterar elevperspektivet i första blogginlägget. Genom intervjun med Annika Nilsson Östlund, får vi ta del av en vårdlärares upplevelser och erfarenhet av att arbeta på Vård-och omsorgsprogrammet inom gymnasiet och vuxenutbildning.

Annika Nilsson Östlund är legitimerad sjuksköterska, specialiserad inom intensivvård, och vårdlärare i pedagogik samt vårdpedagogik. Annika har undervisat i ca 13 år på omvårdnadsprogrammet och senare på vård- och omsorgsprogrammet i vuxen- och gymnasial utbildning.

Fråga: Varför blev du vårdlärare?

Svar: Jag har alltid tyckt om att utbilda och lära ut. Under min yrkeskarriär som sjuksköterska hade jag ofta studenter vid min sida samt vidareutbildningselever sedemera på intensiven. Att lära och utbilda innebär att du själv växer och utvecklas i din yrkeskarriär. Frågor är roliga och kan du alla svar på direkten?

Fråga: Beskriv din första lektion som vårdlärare, och hur du upplevde den?

Svar: Jag minns min första lektion som blivande vårdlärare om ”Örat”! Oj så ambitiös jag var men använde redan då hjälpmedel med modell av örat och OH- bilder på den tiden. Eleverna var snälla och tysta. Men vad lärde sig de? Min första lektion som färdig vårdlärare minns jag inte riktigt. Men jag hade kul, sprutade idéer till lektionsupplägg och samarbetade mycket med andra lärare som uppmuntrade mig. Jag hade mycket stöd av mina kollegor varav en tidigare varit min lärare under grundutbildningen till sjuksköterska. Jag minns att de tyckte jag var född till att bli lärare.

Fråga: Vad inspirerar dig och ger dig energi i ditt arbete? Ge gärna konkreta exempel.

Svar: Jag inspireras av att engagera mina studenter, att lägga upp bra och givande lektionspass med tydliga mål. Att se studenterna och få dem intresserade och känna sig delaktiga. Att hitta på något utöver det vanliga! Bjuda dina trötta ungdomselever på te en ruggig kall morgon! Att känna att du är välkommen när du kliver in i klassrummet! Ta hjälp och stöd av dina elever! Hur skulle ni vilja arbeta med detta tema? Om man lyssnar och känner in får man så mycket tillbaka.

Fråga: Vilka utmaningar möter du som vårdlärare?

Svar: Där jag arbetar nu är det framför allt språket som är en utmaning. Många elever har inte svenska som modersmål. Det ställer stora krav på dig som lärare. Andra kursböcker behövs, du behöver använda ett annat enklare språk. Inom vuxenutbildningen är kurserna på 5-10 veckor och tempot högt. En annan utmaning är att många arbetar och läser på distans och studierna är inte prioriterade, utan gör det mest för att det krävs för att få en fast tjänst som undersköterska. Du får som lärare inte samma positiva feedback och blir inte inspirerad på samma sätt, även om det också finns många engagerade och ambitiösa studerande.

Fråga: Vem är vård och omsorgseleven, beskriv!

Svar: Se ovan svar! Hos oss är den typiska vuxeneleven en som arbetar inom hemtjänst, äldreboende eller som personlig assistent. Många behöver utbildningen för att få en fast tjänst. När jag arbetade med ungdomar var den typiska vård- och omsorgseleven ofta någon som inte lyckats så bra i grundskolan. Dåligt självförtroende och självkänsla kopplat ibland till olika diagnoser. På vård- och omsorgsprogrammet kunde vi se den enorma utvecklingen eleverna fick! Den var ofta kopplad till den första praktiken där man äntligen var värd något och kunde hjälpa andra samt få en positiv feedback.

Fråga: Vilka utvecklingsområden tycker du finns i ditt arbete som vårdlärare?

Svar: För närvarande är det nätverkande. För tillfället deltar jag aktivt i ett nätverk för skolor med vårdutbildning som heter Vårdnätet. Detta ger mig möjlighet att träffa kollegor och diskutera gemensamma frågeställningar som APL, språkbehovet mm. Mycket bra och behövligt att få göra detta.

Fråga: Vad skulle du ge för tips till någon som funderar på att utbilda sig bli vårdlärare?

Svar: Skaffa dig arbetslivserfarenhet från olika områden. Elever älskar när du plockar upp saker du själv varit med om. Tänk efter tycker du om att stå och prata inför människor? Tycker du om att dela med dig? Kan du se människor och bekräfta dem?

Fråga: Övrigt som du vill tillägga?

Svar: Jag kan sakna att utbilda ungdomar. Så mysigt att få igång dem och se hur de får kunskapstörst och utvecklas till fantastiska undersköterskor och att så många går vidare till högskolan. Det är också givande att utbilda vuxenelever. Här får jag möjlighet att ge dem verktyg för att förbättra deras arbete och förståelse för olika sjukdomar och symptom.

Tack Annika för att du ställde på upp på intervjun och gav oss möjlighet till inblick i en vårdlärares vardag.

Maria Christidis

Verbalt, visuellt och materiellt språkande i slöjden

Det är inte ovanligt att slöjdläraren i undervisningen har förberett och tillhandahåller ett visst material och vissa redskap till en elevgrupp i ett aktuellt arbetsområde t ex bomullstyger och symaskin, lindbrädor och täljkniv eller järntråd och böjtänger.  Ett material och ett verktyg kan vara mer eller mindre lämpligt för att tillverka ett visst bruksföremål. Hantverkstekniska traditioner liksom slöjdlärarens förhållningssätt till ämnet kan ligga till grund för urvalet som även hänger samman med aspekter som ekonomi, hanterbarhet, miljö och funktionalitet. Läraren gör en massa val helt enkelt! Samtidigt förväntas eleven utveckla ett kunnande som inbegriper att lära sig välja material och att lära sig motivera sina val i arbetet. Vad är det för slags val och motiveringar som det handlar om? Det är oklart vad det innebär att kunna göra och motivera val som elev på grundskolenivå och hur kunnandet tar sig uttryck – och följaktligen vad det är läraren ska bedöma. Handlar det om att eleven kan tala om sitt görande på ett visst sätt och/eller om att kunna utföra slöjdarbetet på ett visst sätt? Och om båda, hur hänger dessa två aspekter av slöjdkunnandet samman?

I samband med Lgr11 formulerades en ”ny” slöjdspecifik förmåga i den nationella kursplanen: att kunna välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Kunskapskravet för åk 9 som knyter an till denna förmåga lyder: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val. Progressionen som den är framskriven i kunskapskravet ligger inte i elevens förmåga att kunna göra enkla/utvecklade val utan i elevens förmåga att muntligt/skriftligt kunna formulera motiveringar till sina val. Därför har verbala aktiviteter, talandet om slöjdandet, fått ett större utrymme i undervisningen och i slöjdlärares bedömningsarbete. Samtidigt hänger det verbala, det visuella och det materiella ihop. Men hurdå?

Det praktisk-estetiska ämnesdidaktiska nätverkets ramprojekt undersöker vad som händer med dessa ämnens specifika karaktär när verbala handlingar om ett praktiskt kunnande får mer och mer utrymme i undervisningen. Hur det går att tolka innebörden av dessa mer ”teoretiska” förmågor så att de inte riskerar att ske på bekostnad av utvecklingen av elevernas hantverkskunnande och materiella händighet. Hur undervisningen kan utvecklas så att elevens förmåga att muntligt och skriftligt motivera sina gjorda val under slöjdarbetes gång bidrar till att förbättra elevens slöjdmässiga resultat.

Projektet – som involverar fyra slöjdlärare i såväl hårda som mjuka material på tre grundskolor – har under hösten satt igång med pilotundersökningar och datainsamling på mellanstadiet och högstadiet. Varje lärare har gett en mindre grupp elever i uppgift att filma ett samtal där de ombetts samtala om sina gjorda val under pågågende arbetsområde. I en grupp handlar det om val av hantverksteknik kopplat till t-shirts-tillverkning, i en annan om estetiska val såsom färgkombinationer vid tillverkningen av ett textilt fodral och i en tredje grupp om val som rör verktyg, material och färger vid tillverkning av en vapensköld i trä.

Under en första granskning av filmmaterialen framkom en intressant skillnad i språkandet: när elever hade  sitt slöjdföremål framför sig under tiden de ombeddes tala kunde de peka på detaljer och förtydliga genom att visa kroppsligt, vilket gjorde det tydligare för oss lärare att förstå nyanser i elevernas motiveringar, jämfört med när de enbart talade utifrån ett papper eller från minnet.  Nästa steg i lärargruppen blir att titta närmare på det filmade datamaterialet från de olika slöjdsalarna. Håll utkik här i bloggen i vår för hur projektet fortskrider och vilka resultat som tagit form!

Jenny Frohagen

Symposium och runda bord på Lärarnas forskningskonferens

Malin lägger ut texten om Learning Study - processen

Veckan efter LFK, och SO-nätverket kan se tillbaka på både givande och spännande presentationer, symposium och runda bordssamtal. Som vanligt kom konferensen både att bli avslut och avstamp. Resultaten från vårt stora Ram-projekt om flyktingkatastrofen, som i sin tur ingår som ett delprojekt där vi undersöker elevers analysförmåga i samhällskunskap, presenterades i ett symposium. Inför en fullsatt sal presenterade de medverkande lärarna tillsammans med koordinatorer och nätverksledare hur projektet har fortlöpt under året. Vi kunde avsluta symposiet med att visa på resultat som vi vill fortsätta att arbeta med. Idag har vi börjat planera vidare analyser av materialet och framtida artiklar i ämnet. SO-nätverkets rundabordssamtal under LFK handlade om, det i skolsammanhang så ofta använda begreppet, perspektiv. Diskussionerna gick höga under den dryga timme vi hade till vårt förfogande och kanske kan de tankar som väcktes användas till vidare diskussioner och projekt inom ramen för STLS – vi talar exempelvis numera om stora och lilla p. Extra roligt var också att många av våra FoU-deltagare var med på LFK och vår förhoppning är givetvis att några av dem kan presentera något på LFK 2018.​

Max, Mattias, Malin, Ann-sofie

Porträtt av en Vård- och omsorgselev

Första blogginlägget från yrkesnätverket är en intervju av Yuli Oh, 22 år, som gick Vård- och omsorgsprogrammet på Åva gymnasium i Täby mellan år 2011-2014. Idag går hon sista terminen på sjuksköterskeprogrammet på Röda Korsets högskola. Genom intervjun får vi ta del av Yulis bild av att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet.

Yuli Oh Foto Yuli Oh, en tidigare Vård- och omsorgselev.

Yuli beskriver sig själv som en person som är intresserad av människor, som tycker om att uppmuntra människor till att främja sin hälsa. Yuli är en positiv person och har god social kompetens. Rättvisa är väldigt viktigt för Yuli, oavsett kön, etnicitet, sexuell läggning eller religion. Hon tycker att alla ska ha samma rättigheter och bli behandlade likvärdigt. Detta gäller inte enbart medmänniskor, utan även i hennes roll som vårdgivare i mötet med patienter och kollegor. Yuli är lyhörd och tycker om att lyssna på vad andra människor har i hjärtat och hjälper mer än gärna till när människor är i behov av hjälp och stöd. Många, privat som professionellt, upplever att Yuli sprider en trygghet och tillit till sin omgivning, vilket hon också ser som sin största styrka.

Fråga: Varför valde du att gå ett yrkesprogram på gymnasiet, i detta fall Vård- och omsorgsprogrammet?

Svar: Jag valde att gå Vård- och omsorgsprogrammet för att jag tycker om att arbeta med människor och hjälpa människor.

Fråga: Vad trodde och hoppades du på att det skulle resultera i?

Svar: Jag hoppades på att få utvecklas som person och även kunskapsmässigt. Att det skulle ge mig en större bild av hur människor fungerar och att jag skulle få möjlighet att hjälpa människor där de är som mest sårbara.

Fråga: Vad blev det för resultat till slut?

Svar: Det gav goda resultat i utvecklingen för mig. Jag kände att jag visste mer om människokroppen och fick mer kunskap i att se saker från olika perspektiv utöver min egna. Det gav mig även viljan till att fördjupa mig och studera vidare till sjuksköterska!

Fråga: Är du nöjd med hur det blev? Blev det bättre eller sämre än vad du tänkt/förväntat dig?

Svar: Jag är nöjd med resultatet, jag fick stöd och uppmuntran av lärarna jag hade.

Fråga: På vilket sätt hjälpte Vård- och omsorgsprogrammet dig i dina nutida studier på högskola?

Svar: Det gav mig en bra bas till sjuksköterskeprogrammet och en hel del förkunskap. Jag var beredd på hur det är att arbeta inom vården, vilket jag är tacksam för då jag pratat med andra kurskamrater som kommit från andra program från gymnasiet som upplevt att det var lite svårare då allt upplevdes som helt nytt för dem.

Fråga: Hur skulle du beskriva den typiska yrkeseleven på Vård- och omsorgsprogrammet?

Svar: Den typiska yrkeseleven ska vara empatisk och ha ett lugn i sig och samtidigt kunna hantera stressiga situationer. En av det viktigaste egenskaperna är att eleven ska vara där för att vilja arbeta med andra människor, han eller hon ska vara där för att vilja hjälpa andra och få andra att må bättre. Man ska visa respekt till människan och kunna stötta samt uppmuntra andra människor.

Fråga: Om du tittar tillbaka på din studietid på Vård- och omsorgsprogrammet har du något särskilt minne/exempel som dröjt sig kvar och som kan beskriva känslan/upplevelsen av att gå Vård och omsorgsprogrammet?

Svar: Ett särskilt minne jag hade var när vi förberedde oss i skolan inför vår första praktik på äldreboende. Vi fick prova att borsta varandras tänder som en övning. Det tyckte jag var givande och en viktig övning att få göra. Det var först då man fick känna och förstå hur det är att inte kunna göra något själv och bli lämnad i någon annans händer som då ska sköta omvårdnaden. Det fick mig att tänka på att man inte ska vara för hårdhänt, inte missa längre in vid tänderna (om man själv tänker att det fastnat någon matbit och man inte får bort det). En viktig sak är att man torkar munnen efter, det är verkligen inte skönt att känna hur vattnet droppar från hakan. Detta fick mig att tänka vidare på hur man beter sig vid matning, att man ska komma ihåg att torka av munnen ganska snabbt inpå om maten hamnar utanför och inte göra det först efter att man är färdig. Det fick mig och tänka till och behandla andra på det sättet man själv vill bli behandlad.

Fråga: Vad skulle du vilja ge för råd till de som överväger att gå ett yrkesprogram som Vård- och omsorgsprogrammet?

Svar: Att man aldrig ska vara rädd, det kan kännas nervöst och läskigt i början. Men det är ett riktigt givande yrke och man utvecklas som person och får bättre förståelse för andra människor, och mer acceptans för att alla människor är olika och unika.

Tack Yuli för att du delade med dig av dina upplevelser och erfarenheter av att ha gått ett yrkesprogram på gymnasiet. Vi önskar dig lycka till i ditt framtida yrkesliv som sjuksköterska.

Maria Christidis