Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolforskning

Vad kan åttaåringar lära sig om cellen?

celler

Och hur kan digitala hjälpmedel bidra till att utveckla och synliggöra elevers lärande?

Under höstterminen har deltagande lärare Camilla Lundqvist och Suvi Mikkonen genomfört en undervisningsenhet om cellen för barn i årskurs 2 på Gubbängens skola. Eleverna har dokumenterat sin egen inlärning på sina Ipad, deras gruppdiskussioner har spelats in och de har även filmats under sitt besök på Vetenskapens hus. Nu gäller det att tillsammans med koordinatorerna Dana Seifeddine Ehdwall, Andre Bürgers, Cecilia Kozma och Per Anderhag analysera den insamlade datan.

Du kan läsa mer om projektet här!

Forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) inom nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Den inflammatoriska processen – att kunna navigera mellan makro och mikronivå

Louise och Lena ny storlek

Bildtext: Louise och Lena i skolans metodrum.

Vilka är ni?

Louise: – Jag heter Louise Aspegren och arbetar som yrkeslärare inom vård- och omsorg på gymnasiet sedan två och ett halvt år tillbaka. Innan det arbetade jag som sjuksköterska inom akutsjukvården.

Lena: – Jag heter Lena Jönsson, är yrkeslärare och utvecklingsledare inom vård och omsorg. I grunden är jag sjuksköterska, och har arbetat som yrkeslärare sedan 2007.

Varför valde ni läraryrket?

Louise: – Jag blev lärare eftersom jag såg en möjlighet att undervisa om ämnen jag kan, att få vara kreativ i mitt sätt att lära ut och att få vara med och utbilda framtidens vårdpersonal, kolleger jag själv skulle vilja arbeta med.

Lena: – Jag blev imponerad av lärarnas skicklighet i att metodiskt utveckla läsandet och skrivandet då min dotter började grundskolan vilket inspirerade mig till att söka lärarhögskolan. Då jag arbetat som sjuksköterska inom vården där allt baseras på forskning och beprövad erfarenhet var det naturligt att gå vidare med att använda mig av ett liknade förhållningsätt i mitt arbete som pedagog.

Vad inspirerar er i ert arbete?

Louise: – Jag går till jobbet och ser fram emot att möta eleverna och att få öppna deras ögon mot deras framtida yrke. Mitt driv är att de är formbara och nyfikna vilket gör undervisningen rolig. Det är kul att få följa deras utveckling från förvirrade, nyfikna ettor till kloka treor. Jag hoppas att de tycker att det är utvecklande att ha lärare som arbetat inom deras område och som kan bygga bron mellan skolan och verkligheten så att de känner sig förberedda inför sitt kommande yrkesliv.

Lena: – Att få undervisa i ett ämne jag har lång erfarenhet av att själv utöva och alltid trivts med att arbeta inom, gör att arbetet känns meningsfullt. Eleverna jag möter på vård- och omsorgsprogrammet utvecklas genom att de under sin APL får möjlighet att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktik vilket leder till flera dimensioner av lärande och förmåga att reflektera. Eleverna blir på detta sätt medvetna och gör att vi som arbetar som pedagoger utmanas. Dessa saker tillsammans gör att jag hittills aldrig haft en tråkig dag på jobbet.

Hur formade sig idén till FoU-projektet?

Lena: – På vår skola har forskning varit något man uppmuntrat. Genom ett tidigare projekt mellan vård- och omsorgsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet, utkristalliserade sig ett område i behov av att utveckla, nämligen, elevers förståelse för olika processer inom det medicinska och naturvetenskapliga området.

Louise: – Däremot, valde vi på vård- och omsorgsprogrammet att fortsätta projektet då vi förstod att det fanns ett lokalt, nationellt och globalt behov av att dels utveckla undervisningen men också ett behov av att bidra till forskningsfältet, som visade sig vara väldigt sparsamt.

Vad handlar FoU-projektet om?

Vi gör en Learning study om hur elever på vård- och omsorgsprogrammet erfar fenomenet inflammationsprocessen. Syftet är att utveckla undervisningen så att elevernas helhetsförståelse för processen stärks. Vi vill genom denna studie få kunskap om vilka metoder vi kan använda i undervisningen för att förmedla en tredimensionell process.

Genom vår erfarenhet som sjuksköterskor har vi lärts oss att förståelse för fysiologiska processers i sin helhet är viktigt för att bli kunniga i sitt yrke. Vi har i vårt yrke som lärare uppmärksammat att eleverna har svårigheter att skapa denna helhetssyn av olika fysiologiska processer. Vi valde att fokusera på inflammationsprocessen då den innehåller en tredimensionell helhet vilken vi ansåg kunde användas för att problematisera och utveckla deras förståelse.

Var i processen befinner ni er just nu?

Louise: – Vi håller på att analysera vårt datamaterial. Utmaningen är att skapa en röd tråd i vårt innehåll för att göra det åskådligt för läsaren. Vi har haft vissa svårigheter med att hitta tidigare studier inom området, vilket visar att området är inte tillräckligt beforskat och att vår studie kommer utgöra ett viktigt bidrag till forskningsfältet didaktik inom vård- och omsorgsprogrammet.

Vad visar preliminära resultat?

Lena: – En preliminär analys visar att vi gjort framsteg vad gäller att hitta ett sätt att undervisa om processer där eleverna i högre grad kan förstå och ta till sig av undervisningsinnehållet. Vi kan se vissa tecken till ökad helhetsförståelse genom att eleverna synliggör fler dimensioner av processen i sina förklaringar.

Hur kommer ni konkret använda resultatet av studien?

Lena: – Vi kommer satt presentera projektet och resultaten för våra kolleger på skolan. Resultaten av vår studie om inflammationsprocessen ämnar vi använda för att utveckla vår undervisning om processer och processförståelse mer specifikt. Vi hoppas även få möjlighet att utveckla Learning study som metod i vår egen och i våra kollegors undervisning.

Maria Christidis

Pedagogisk tvåspråksanvändning i klassrummet

Nätverket i engelska och moderna språk har i år ett FoU-projekt i gång. Det drivs av två lärare på Kungsholmens gymnasium och handlar om Translanguaging – pedagogisk tvåspråksanvändning i klassrummet. Projektet  syftar till att undersöka om en systematisk tillämpning av två språk, svenska och engelska, i undervisning kan bidra till att elever utvecklar sitt akademiska register i engelska. Genom att organisera undervisning i samhällskunskap som möjliggör en strategisk användning av såväl engelska som svenska  i en klass på det naturvetenskapliga programmet vill man besvara forskningsfrågan: Hur, och i vilken grad kan man genom att på ett metodiskt sätt tillämpa translanguaging (engelska och svenska) i samhällskunskap utveckla elevers akademiska skriftliga register i engelska?

Studien har en experimentell design, där interventionsgruppen undervisas på svenska och engelska med inspiration från translanguaging och de två kontrollgrupperna har undervisning på svenska respektive engelska. Samtliga elever genomför ett för- och ett eftertest bestående av en uppsats på engelska, som analyseras både kvantitativt och kvalitativt med fokus på den akademiska vokabulären. Dessutom används enkäter, semistrukturerade fokusgruppsintervjuer och undervisningsobservationer för att analysera den pedagogiska tvåspråksanvändningen. Resultat från projektet förväntas belysa hur strategisk användning av språk i ämnesundervisning kan påverka elevers utveckling av ett akademiskt register i engelska.

Projektet kommer att presenteras på Lärarnas forskningskonferens under vecka 44.

/Jessica

Slutseminarium FoU-projekt Bild+Musik=Film

Den 14 september hade FoU-projektet ”Bild+Musik=Film” sitt slutseminarium med Catrine Björck, doktor i bildämnets didaktik vid Stockholms universitet, som opponent. Projektets slutprodukt består av en vetenskaplig artikel som beskriver en undersökning kring ett ämnesövergripande digitalt arbete i ämnena bild och musik i grundskolans årskurs 9. Undersökningen baseras på klassrumsobservationer och elevintervjuer vilka transkriberades för att sedan genomgå en fenomenografisk analys. De kategorier av elevers uppfattningar som den fenomenografiska analysen gav fördes sedan in i ett ramverk, en fyrfältare, som beskriver olika dimensioner av estetiska lärprocesser. Resultatet visar på den multimodala aspektens möjligheter för elevers lärande i en ämnesövergripande kontext, att kombinationer av estetiska och teoretiska ämnen kan skapa ett fördjupat lärande kring ett ämnesstoff, men också en bearbetning av ett stoff som ger ytterligare dimensioner för elevernas förståelse av det, en större helhetsförståelse. De estetiska aspekterna och skapandet inom ämnena uttrycker eleverna vidare, är viktiga i en skolkontext där kunskapsinhämtning i mer traditionell mening är dominerande.

Under seminariet kom aspekter kring diskussionen i undersökningen upp och hur denna är kopplad till tidigare forskning och den inledande syftesbeskrivningen. En positiv aspekt som särskilt lyftes fram var användningen av fenomenografiska kategorier införda i ramverket för estetiska lärprocesser som gav en förtydligande dimension till resultatet. Undersökningen kommer nu att slutföras genom att den vetenskapliga artikeln skrivs klar för publicering.

Reflektioner från en forskningskonferens

näd

”Fler borde få möjlighet att bedriva ämnesdidaktisk och praktiknära forskning samt besöka forskningskonferenser!”

Det är en av slutsatserna efter två dagar i Kristianstad på Nationell ämnesdidaktisk konferens (NÄD, arrangerat av Högskolan i Kristianstad, program hittar du här), där flera ämnesdidaktiska nätverk vid STLS fick möjlighet att presentera sin forskning. Nätverken för engelska och moderna språk, matematik, naturvetenskap och teknik, samhällsvetenskapliga ämnen samt svenska och svenska som andraspråk, fanns representerade på högskolan i de gamla anrika regementslokalerna. Forskande lärare har delat med sig av sina projekt, sina resultat, sina reflektioner. Intressanta och givande samtal har förts på flera håll i högskolans korridorer!

Bland annat presenterade medlemmar från matematiknätverket—Anneli Blomqvist (lärare Norra Ängby skola), Anna-Karin Nordin (koordinator STLS), Anna Tamm (lärare Blackebergsskolan) och Sanna Wettergren (koordinator STLS)—sitt projekt, under titeln; “Kollaborativ utveckling av algebraiska uppgifter och undervisning—ett praktiknära forskningsprojekt inom STLS med verksamma lärare”. Detta projekt pågår just nu och en del av resultaten är mycket färska. Anna och Anneli visade bl.a. hur de två forskningslektionerna genomfördes och hur fokus från forskningslektion 1 till forskningslektion 2 förflyttades för eleverna från att “räkna ut något”, till att resonera om variabeln i uttrycket. Diskussionen efter presentationen handlade om hur kritiska aspekter kan formuleras och vips var gruppen inne på kunskapsteoretiska resonemang!

Som forskande lärare är konferenser som NÄD ett ypperligt tillfälle att få sprida sin forskning. Dessutom lär vi oss en del! Vi får möjlighet att, från ett forskarperspektiv, utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt, se hur undersökningsbara frågor formuleras och vilka analysverktyg som kan användas. Men vi får också möjlighet, från ett lärarperspektiv, till konkreta idéer hur ett ämnesinnehåll kan behandlas, vilka svårigheter som kan uppstå eller vad ett kunnande verkligen innebär i relation till ett specifikt innehåll. Möjligheten att som lärare i ett specifikt ämne få ta del av projekt som rör andra ämnen än det egna, är en annan positiv erfarenhet. Men vi frågar oss också; hur kan dylika konferenser utformas för att fler lärare ska besöka dessa konferenser? Vilka möjligheter behöver finnas på plats i skolvärlden? Hur kan de två världarna—forskarvärlden och lärarpraktiken mötas? Egentligen är det ju inte två olika världar; målet torde vara det samma: att utveckla undervisning och elevers lärande. Vi önskar helt enkelt att fler av våra kollegor var här!

Vid tangentbordet,
Johannes Berggren, koordinator i matematiknätverket vid STLS

Att se den andre – texten eller världen?

I fredags försvarade Tammi Nadel sin licentiatuppsats i litteraturdidaktik på institutionen för språkdidaktikTammi vid Stockholms universitet. Och det gjorde hon med den äran – vi i nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS är jättestolta! Opponenten Magnus Jansson från Mälardalens högskola gjorde en intressant och detaljerad läsning av Tammis text.

Uppsatsen handlar om en interaktion mellan gymnasieelever och en kenyansk novell. Novellen Kärlek på löpande band (Kahora, 2006/2010) är en krävande text för gymnasieeleverna då den är formmässigt ovanlig och dessutom fjärran från deras erfarenheter, både geografiskt, kulturellt och socialt. Frågorna som ligger till grund för studien är vilka övergripande teman eleverna lyfter fram i texter de skriver efter läsningen, vad som kännetecknar interaktionen mellan eleverna och novellen och vilka didaktiska val lärare kan göra utifrån resultatet av undersökningen.

Det är tre övergripande teman som lyfts fram i resultatdelen: Det nya – litteraturen som kunskapskälla och fönster mot världen, Det familjära – litteraturen som igenkänning och spegling och Det annorlunda – litteraturen som den andre. Dessa övergripande teman i elevernas läsningar delas in i underkategorier och exemplifieras med elevcitat. Under rubriken Läsa skönlitteratur för att lära (en underrubrik till temat Det nya – litteraturen som kunskapskälla) ges följande citat:

”Det är så klart intressant att läsa och få en sann uppfattning hur det är utanför Europa, och inte bara läsa om hur Europa uppfattar omvärlden. Så på så sätt är det ju jättebra att läsa litteratur som kommer utifrån. Men samtidigt tyckte inte jag att den här texten berörde mig alls.” (Nadja, åk 1)

Detta citat är med för att illustrera ett i materialet typiskt sätt att läsa novellen som en ”sann” berättelse, alltså som en faktatext, snarare än ett litterärt verk. Här tycks det alltså finnas en skillnad i elevernas läsning av icke-västerländsk litteratur jämfört med deras läsning av litteratur de är mer vana vid att läsa. Estetiska och litterära aspekter riskerar att hamna i skymundan, skriver Nadel, och alltså ställs det krav på den undervisande läraren att fundera på syftet med läsningen och på vilken typ av stöttning eleverna behöver i en specifik undervisningssituation.

Även de andra övergripande temana exemplifieras på samma sätt med elevcitat, förklaringar och didaktiskt relevanta slutsatser. Uppsatsen är inte publicerad ännu, men jag uppdaterar blogginlägget med en länk så fort publiceringen är klar. Alla lärare i svenska och svenska som andraspråk på framför allt gymnasiet och högstadiet rekommenderas varmt en läsning av Att se den andre: texten eller världen? Interaktion mellan gymnasieelever och en kenyansk novell (Nadel, 2018).

/Anna-Maija

”Säg ett tal, vilket som helst!”

Matematiknätverket driver ett ramprojekt som på ett övergripande plan handlar om att utveckla en undervisning som främjar elevers förmåga att föra och följa algebraiska resonemang – från åk 1 till och med gymnasiet. Under läsåret (2016-17) jobbade vi inom nätverket tillsammans med lärarna Carolina Blomström (Grimstaskolan), Sofia Ek (Eriksdalsskolan) och Anja Gustafsson (Brunnsängskolan) (åk 1–3) samt Marja Boman (Eriksdalsskolan) och Ami Nordeman (Rosenborgsskolan) (åk 4–6). I detta samarbete var fokus på att utveckla och pröva uppgifter och klassrumskommunikation med hjälp av learning study som ”vetenskapligt maskineri”.

En av frågorna för oss (lärare och forskare) handlar om att försöka ta reda på vad eleverna behöver lära sig för att de ska kunna argumentera algebraiskt utan att bestämma värdet på ingående variabler (lärandeobjektet). I en learning study är det viktigt att identifiera vilka kritiska aspekter eleverna behöver urskilja för att utveckla det önskade kunnande som uttryckts som lärandeobjekt. Att identifiera kritiska aspekter är många gånger ett ganska mödosamt arbete som kräver djupgående analyser av hur elever löser olika uppgifter och hur de resonerar i t.ex. en intervjusituation.

Vidare ska undervisningen designas så att det blir möjligt för eleverna att urskilja de kritiska aspekter man identifierat. Detta handlar ofta om att designa uppgifter. Det krävs ofta flera forskningslektioner innan man kommer fram till vilka krav man behöver ställa på uppgifter och hur man kan arbeta med dem. Att på detta sätt arbeta med undervisningsutvecklande forskning är komplext men också spännande. Och så var exempelvis lyckan stor när vi efter flera timmars analys av olika videofilmade lektioner hör hur en elev i Marjas klass säger ”säg ett tal, vilket som helst” och inser att detta faktiskt kan tas som en indikator på ett urskiljande av en av våra kritiska aspekter (resultatet presenterades på Lärarnas forskningskonferens 2017). Det krävs alltså ett systematiskt utprövande i klassrummet och ett idogt samarbete mellan lärare och forskare för att utveckla kunskaper om vad eleverna behöver lära sig och för att förstå tecken på kunnande – gällande ett specifikt kunnande.

Inom STLS jobbar vi i våra olika nätverk och med våra olika projektformer sedan 2009 för att få fram ny kunskap av relevans för undervisningen. I dag talar många om praktiknära forskning och denna typ av forskning tillmäts allt större betydelse. STLS erbjuder en speciell modell för praktiknära forskning (som vi talar om som undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning). STLS har också uppmärksammats i Cecilia Christerssons utredning om praktiknära forskning. Läs mera här.  

Blomström, C., Boman, M., Ek, S., Gustavsson, A., Nordeman, A. (2017, oktober). Att synliggöra elevers förmåga att resonera algebraiskt. Lärarnas forskningskonferens, Nacka.

Sök forskarskola för lärare

Martin Nyman och Anna-Karin Nordin från Ämnesdidaktiska forskarskolan presenterar på Lärarnas forskningskonferens 2017

Stockholms stad utlyser nu 3-4 platser för lärare i forskarskolor som leder till licentiatexamen. Utlysningen gäller följande forskarskolor:

ÄdFo – Den ämnesdidaktiska forskarskolan vid Stockholms Universitet. För den här forskarskolan kan ansökningar till Stockholms stad med språkfokus,  IT som didaktiskt verktyg och programmering komma att prioriteras. En av platserna är vikt till forskningsområde Fritidshemmet.

FontD vid Linköpings universitet via KTH

• GRADE – forskarskolan för digitala teknologier i utbildning. För mer info, kontakta stefanhr@​kth.se

Via länkar och kontakt får ni mer information om varje forskarskola. Mer information om anställningsvillkor, urval, behörighet och ansökan finns på Pedagog Stockholm. Sista ansökningsdag är 23 mars.

Lärare anställda av Stockholms stad som blir antagna till någon av forskarskolorna kommer att studera på 50 %, arbeta med utvecklingsarbete i Stockholm Teaching & Learning Studies på 10 % och undervisa på sin skola på resterande 40 %.

Frågor? Kontakta cecilia.goransson@stockholm.se

Om du jobbar för andra skolhuvudmän och är intresserad av att forska så går det att kontakta respektive forskarskola för mer information

/Jessica

Från missförstånd till klarhet – Ny artikel om elevernas förståelse av växthuseffekten

SundlerMaria Sundler är lärare på Nya Elementar i Bromma, och har deltagit i ett STLS-projekt om grundskolans naturvetenskapliga undervisning.  Maria har nu fått sin artikel publicerad i tidskriften Forskning om Undervisning och Lärande.

Maria påbörjade projektet som en del av sin roll som NT-utvecklare i Stockholm stad, och valde att tillsammans med sina kollegor genomföra en Learning Study med syfte att undersöka elevers förståelse av växthuseffekten. Studien visar flera kritiska aspekter som är viktiga att ta hänsyn till i undervisning för att eleverna ska få en mer kvalificerad förståelse av växthuseffekten. Studien indikerar att elevernas förståelse för modeller som en förenkling av verkligheten är central. Vidare visar studien på betydelsen av att i undervisning illustrera atmosfärens uppbyggnad, och att särskilja naturlig växthuseffekt från den mänskligt förstärkta. 

Maria menar att deltagandet i forskningsprojektet har bidragit till viktiga insikter om hur forskning går till. Maria poängterar också hur värdefullt det är att få möjlighet att reflektera över sin egen undervisning och hur lärare kan skapa goda förutsättningar för eleverna. 

Du kan läsa hela Marias artikel här.

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 26 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 24 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111165

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies