Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolforskning

Verbalt, visuellt och materiellt språkande i slöjden

Det är inte ovanligt att slöjdläraren i undervisningen har förberett och tillhandahåller ett visst material och vissa redskap till en elevgrupp i ett aktuellt arbetsområde t ex bomullstyger och symaskin, lindbrädor och täljkniv eller järntråd och böjtänger.  Ett material och ett verktyg kan vara mer eller mindre lämpligt för att tillverka ett visst bruksföremål. Hantverkstekniska traditioner liksom slöjdlärarens förhållningssätt till ämnet kan ligga till grund för urvalet som även hänger samman med aspekter som ekonomi, hanterbarhet, miljö och funktionalitet. Läraren gör en massa val helt enkelt! Samtidigt förväntas eleven utveckla ett kunnande som inbegriper att lära sig välja material och att lära sig motivera sina val i arbetet. Vad är det för slags val och motiveringar som det handlar om? Det är oklart vad det innebär att kunna göra och motivera val som elev på grundskolenivå och hur kunnandet tar sig uttryck – och följaktligen vad det är läraren ska bedöma. Handlar det om att eleven kan tala om sitt görande på ett visst sätt och/eller om att kunna utföra slöjdarbetet på ett visst sätt? Och om båda, hur hänger dessa två aspekter av slöjdkunnandet samman?

I samband med Lgr11 formulerades en ”ny” slöjdspecifik förmåga i den nationella kursplanen: att kunna välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Kunskapskravet för åk 9 som knyter an till denna förmåga lyder: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val. Progressionen som den är framskriven i kunskapskravet ligger inte i elevens förmåga att kunna göra enkla/utvecklade val utan i elevens förmåga att muntligt/skriftligt kunna formulera motiveringar till sina val. Därför har verbala aktiviteter, talandet om slöjdandet, fått ett större utrymme i undervisningen och i slöjdlärares bedömningsarbete. Samtidigt hänger det verbala, det visuella och det materiella ihop. Men hurdå?

Det praktisk-estetiska ämnesdidaktiska nätverkets ramprojekt undersöker vad som händer med dessa ämnens specifika karaktär när verbala handlingar om ett praktiskt kunnande får mer och mer utrymme i undervisningen. Hur det går att tolka innebörden av dessa mer ”teoretiska” förmågor så att de inte riskerar att ske på bekostnad av utvecklingen av elevernas hantverkskunnande och materiella händighet. Hur undervisningen kan utvecklas så att elevens förmåga att muntligt och skriftligt motivera sina gjorda val under slöjdarbetes gång bidrar till att förbättra elevens slöjdmässiga resultat.

Projektet – som involverar fyra slöjdlärare i såväl hårda som mjuka material på tre grundskolor – har under hösten satt igång med pilotundersökningar och datainsamling på mellanstadiet och högstadiet. Varje lärare har gett en mindre grupp elever i uppgift att filma ett samtal där de ombetts samtala om sina gjorda val under pågågende arbetsområde. I en grupp handlar det om val av hantverksteknik kopplat till t-shirts-tillverkning, i en annan om estetiska val såsom färgkombinationer vid tillverkningen av ett textilt fodral och i en tredje grupp om val som rör verktyg, material och färger vid tillverkning av en vapensköld i trä.

Under en första granskning av filmmaterialen framkom en intressant skillnad i språkandet: när elever hade  sitt slöjdföremål framför sig under tiden de ombeddes tala kunde de peka på detaljer och förtydliga genom att visa kroppsligt, vilket gjorde det tydligare för oss lärare att förstå nyanser i elevernas motiveringar, jämfört med när de enbart talade utifrån ett papper eller från minnet.  Nästa steg i lärargruppen blir att titta närmare på det filmade datamaterialet från de olika slöjdsalarna. Håll utkik här i bloggen i vår för hur projektet fortskrider och vilka resultat som tagit form!

Jenny Frohagen

Inbjudan till föreläsning om kollaborativ problemlösning

Måndag 20 november gästas Stockholm av Dr Mei Kuin Lai från University of Auckland. Hon kommer att bland annat att hålla en föreläsning om Collective problem solving för lärare och rektorer i Stockholmsregionen. Mei har varit här i Stockholm tidigare och hållit både föreläsningar och workshops som har varit mycket uppskattade. Vid sitt förra besök intervjuades hon av Pedagog Stockholm och sade bland annat att :

”För att kunna lösa problem i skolan måste man se de verkliga orsakerna till problemen och inte fatta beslut efter lösa antaganden”

Detta är också utgångspunkten för hennes föreläsning den här gången. Hon kommer att presentera ett ramverk för att kollektivt lösa problem som baseras på interventioner som framgångsrikt har förbättrat elevers lärande.

Var, när och hur?

Måndag 20 november, kl. 8.30-10.00 på City Conference Center, Norra Latin, Drottninggatan 71B, Stockholm. Anmälan sker via länk

Frågor? Kontakta jessica.berggren@stockholm.se

Eld, lågor och undersökningsbara frågor på NO-Biennalen i Göteborg

Resized_20171009_154237_1507558600919

På NO-Biennalen i Göteborg fick jag möjligheten att representera STLS. Under en workshop om att ställa naturvetenskapligt undersökningsbara frågor berättade jag om arbetet i STLS och speciellt det ram-projekt vi har inom Nv-nätverket, där vi arbetar med att förstå förmågan att ställa vetenskapliga frågor och hur undervisningen kan designas för att eleverna ska kunna få utveckla denna förmåga. Deltagarna i workshopen delade med sig av problem, hinder och även möjligheter i arbetet med denna förmåga. Något som diskuterades var bland annat hur vi presenterar det naturvetenskapliga arbetet för eleverna i skolan där varje moment: frågeställning, metod, resultat osv behandlas isolerade från varandra. Det öppnar inte nödvändigtvis upp för att ändra frågeställning eller metod under arbetets gång. Deltagarna fick ställa frågor utifrån vetenskapliga fenomen för att sedan testa några av de verktyg eleverna behöver för att utveckla förmågan. Som naturvetenskapligt fenomen fick en av deltagarna tända eld på min hand. Med mig hem ifrån NO-Biennalen tar jag många roliga experiment, didaktiska ideér, nya kontakter och tack vare vattnets höga värmekapacitet även min hand :)

Sebastian Andersson

Interkulturellt lärande i historia och analys av privatekonomiska val.

Bild: Maria Johansson och Patrik Johansson

I höst välkomnar vi sju lärare som nya deltagare i SO-nätveket inom STLS!

Våra FoU-projekt om historisk interkulturalitet i undervisning om Stormaktstiden respektive Vikingatiden har fått sällskap av ett nystartat FoU-projekt med två lärare från Fryshusets gymnasium, som också kommer att undersöka hur historieundervisning kan utformas för att tydligare erbjuda eleverna tillgång till ett interkulturellt perspektiv.

Förra veckan besöktes alla tre FoU-projekten av Patrik Johansson, doktorand i historiedidaktik och lärare på Globala gymnasiet, som berättade om historiemedvetande – ”förmågan att formulera användbara berättelser om sig själv och sitt liv för att kunna orientera sig i samtid och framtid” – och om interkulturell kompetens – ”förmågan att interagera effektivt och adekvat i interkulturella situationer med hjälp av ens interkulturella kunskap, förmågor och attityder”.

 Inom nätverkets ram-projekt om analysförmåga i samhällskunskap startar vi i höst upp tre nya delprojekt, med fem lärare från Träkvista skola och Blackebergsskolan. Vi kommer att undersöka vad det innebär att kunna analysera en samhällsfråga kring ekonomi med hjälp av värdebegreppet, i årskurserna 1-3, 5-6 och 8-9.

Samtidigt avslutas systerprojektet om analys av migrationsfrågan med ett symposium där de tre projekten presenterar sina resultat på Lärarnas Forskningskonferens den 31 oktober. Det finns fortfarande ett fåtal platser kvar till konferensen!

Tips för dig som vill läsa mer om interkulturellt historieundervisning:

Nordgren, K., & Johansson, M. (2015). Intercultural historical learning: a conceptual framework. Journal of Curriculum Studies47(1), 1-25.

Biller, N., & Haglund, O. (2016). Mötet i Calicut – att ifrågasätta en förenklad bild av kolonialismen. Ett försök att nyansera gymnasieelevers eurocentriska bild av kolonialismen. SO-didaktik, 1, 8-21. Tillgänglig på: https://issuu.com/so-didaktik/docs/so-didaktik_nr1_2016

Rundabordssamtal på LFK 2017

LFK2016

På Lärarnas forskningskonferens 2017 kommer vi att ha flera rundabordssamtal. Tanken är att ge er deltagare möjlighet att tillsammans med andra lärare och forskare diskutera undervisningsrelaterade frågor. Mer information om konferensen och anmälan finns på LFKs hemsida.

Litteraturläsningens vara eller icke-vara?

Hur många böcker har dina elever hunnit läsa i år? Och hur kom det sig att det blev just dessa böcker? Romanen har idag fått konkurrens av nya litteracitetsformer som spel och fan fiction – och hur detta påverkar barns och ungas sätt att läsa vet vi fortfarande inte så mycket om. Vi vet däremot att barn och unga idag läser allt färre böcker. Flera insatser, ofta med fokus på mängdläsning, har gjorts från politiskt och annat håll för att öka intresset för och förmågan att läsa, som exempelvis en läsande klass, läsborgarmärket och läslov. Vi ser också ett allt större intresse för så kallade lättlästa böcker.

Vad händer med läslusten då kvantitet snarare än samtal och läsglädje är det som hamnar i fokus? Hur motiverar vi läsning av skönlitteratur för våra elever idag – ska de läsa för att utveckla sitt språk, sig själva, bli bildade, få kunskap om världen – eller någonting helt annat?

Tillsammans med er vill vi diskutera hur vi får våra elever att läsa, vad de ska läsa och på vilka grunder!

Hur kan algebraiska resonemang förstås i relation till matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-9 samt i gymnasieskolan?

Vi har i två års tid arbetat i olika forskningsprojekt och undersökt möjligheter och svårigheter när man undervisar för algebraiska resonemang. Vi vill diskutera vad som kvalificerar ett algebraiskt resonemang, vilka utmaningar det finns i undervisningen och vad som kan skapa förutsättningar för att eleverna utvecklar sin förmåga att föra algebraiska resonemang.​

Möjligheter och utmaningar i det digitala NV-klassrummet

  • Är det skillnad på att använda och integrera digitala verktyg i undervisningen?
  • Vilka är dina erfarenheter av att arbeta med digitala medier i NV-undervisningen? Möjligheter och utmaningar?
  • Vilka nya innebörder kan de naturvetenskapliga ämnenas kunskaper och förmågor få i relation till digitala medier?
  • På vilka olika sätt kan elever behöva stöd när det gäller informationssökning på nätet, och hur kan NV-undervisningen bidra till det?
  • Vilka etiska överväganden blir viktiga när digitala medier på olika sätt integreras i undervisningen?

Visuella metoder i undervisning: Om relationen mellan dokumentation och lärardriven forskning i praktisk-estetiska ämnen

Syftet med det aktuella rundabordssamtalet är att åskådliggöra hur visuella metoder och teknologier kan vara en del av undervisning såväl som undervisningsutvecklande verksamhet i grund- och gymnasieskolans praktiskt-estetiska ämnen. Samtalet inleds med en kortfattad beskrivning av hur visuella metoder kan användas tillsammans med elever för att utveckla undervisningspraktiken, och följs därefter av en kort introduktion till forskning inom fältet; däribland Arts-Based Research-traditionen respektive visuella kulturstudier. Med avstamp i våra gemsamma erfarenheter av dokumentationsarbete i klassrummet diskuterar vi sedan skilda kunskapspraktiker samt relationen mellan sinnlig dokumentation och praktiknära forskning.

De två frågeställningarna nedan vägleder samtalet:

  • Hur kan visuella teknologier och sinnlig etnografi användas i undersökning av ämnesinnehåll – vad är möjligt att se och vad görs möjligt att se?
  • Hur kan lärare och elever tillsammans utveckla användningen av visuella metoder?

Be active and speak English all the time! Målspråkande vs korsspråkande

Korsspråkande (på engelska translanguaging) ses som en resurs i andraspråksundervisning. I undervisning i främmande språk finns det snarare en norm att målspråket ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Varför är det så? Vilken syn på språkinlärning bygger denna norm på? Är det skillnad mellan andraspråks- och främmandespråksinlärning?

Att leva tillsammans – perspektivtagande och komplexa teman i SO-undervisningen

Gemensamt för SO-ämnena är att de behandlar olika perspektiv på att leva tillsammans och skapa ett gemensamt samhälle som inrymmer många olikheter.

  • Vad innebär det att ta olika perspektiv inom ramen för SO-ämnena och vad är utmaningarna kring detta kopplat till olika teman i SO-ämnena?
  • Vad finns det för perspektiv på viktiga teman i ämnesdisciplinerna och bland eleverna?

Vad kan man när man kan programmera? Att utveckla elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar i undervisning kring programmering i teknikämnet

Inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies pågår sedan höstterminen 2016 lärardriven forskning kring programmering i teknikämnet. Tillsammans genomför vi ett projekt kring hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar. Inom projektet har vi talat om kod som en form av teknisk lösning som i likhet med andra tekniska lösningar kan beskrivas utifrån funktion och ändamålsenlighet. Den övergripande frågan som vi intresserar oss för handlar således om hur undervisning kan organiseras för att stötta elever i att förstå och prata om kod utifrån ovan givna ramar. I fokus finns också de kommande förändringarna i kursplanens centrala innehåll i ämnet teknik och hur detta kan komma att påverka undervisningen i ämnet.

Några av frågorna vi tänker oss kunna samtala om är:

  • Vilka utmaningar ställs lärarna inför i och med att programmering införs som centralt innehåll i teknikämnets kursplan?
  • Vilka erfarenheter behöver en lärare ha för att undervisa i programmering och stötta eleverna i deras lärande?
  • Hur kan man förstå lärandeprogression i programmering i teknikämnet? 

//Jessica

Designbaserad forskning på LFK 2017

LFK2016

Nu är anmälan till Lärarnas forskningskonferens 2017 öppen! Alltid på tisdag vecka 44 – i år den 31 oktober. Vi är på Nacka gymnasium, Griffelvägen 17, Nacka, kl. 9.00-17.00.

Årets keynote-talare är Maria Andrée, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. Hon kommer att prata om Möjligheter och utmaningar i designbaserad forskning som modell för praktikutvecklande forskning.

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Förra året deltog 300 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Preliminärt program inklusive presentationer finns på konferensens hemsida.

Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs på den här länken senast 10 oktober. Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, no-show avgift 400 kr.

STLSloggor 201701

Arrangör är Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

//Jessica

Dr Google och robotarna utmanar!

IMG_4772Här står jag och låter Dr Google utmana. Idag har jag haft den stora förmånen att presentera mitt forskningsprojekt i biologi didaktik på konferensen Skolibliotek 2017 i Göteborg. Ett fantastiskt gäng skolbibliotikarier, lärare och skolledare googlade symtom som ”illamående, yrsel och huvudvärk”. Gör det du också! Hur många träffar fick du? Vilken typ av källor dyker upp i träfflistan? Vilken diagnos får du av dr Google? Syftet med mitt forskningsprojekt är att utforska vad förmågan till kritisk granskning kan innebära i relation till ett växande medielandskap. Hur förhåller sig elever kritiskt till motstridig hälsoinformation på nätet? Hur kan skolans NV-undervisning bidra till att kvalificera förmågan till kritisk granskning?
FullSizeRender(3)

Under konferensen lyssnade jag också på utvecklingskonsulten och IT-strategen Mats Östling, som pratade om skolans digitalisering. Han menar på att skolans tillämpning av digital teknik borde möjliggöra innovationer och kreativitet, snarare än att förstärka och stödja befintliga metoder. I couldn’t agree more!!! Dessutom visade han en finfin programmeringsduk där robotar kan vandra runt i ”berättande samspel”. Hej framtiden…eller NUTIDEN menar jag :)

Take home message: Det blir inte som det blir, det blir som någon har programmerat!

/Jonna Wiblom

Bli en forskande lärare

Forskarutbildade lärare är en viktig del i arbetet för en skola på vetenskaplig grund. Nu finns det igen möjlighet att söka till den Ämnesdidaktiska forskarskolan på Stockholms universitet. Deltagande i forskarskolan finaniseras av olika skolhuvudmän. För information om vilka huvudmän som utlyser tjänster kan ni kontakta studierektor för forskarskolan, lektor Eva Norén eva.noren@​mnd.su.se

Stockholms stad söker 3-4 licentiander. Finansieringen i Stockholm innebär att läraren får en anställning på 60 procent på utbildningsförvaltningen med en lön på 80 procent av den ordinarie lärarlönen. 50 procent utgörs av studier, 10 procent innebär utvecklingsarbete på utbildningsförvaltningen. Resterande 40 procent är undervisning på skolan.

Vidare ska du vara tillsvidareanställd i Stockholms stad och ha minst fyra års vitsordad tjänstgöring. Du bör också ha en tydlig idé om forskningens inriktning och tankar kring genomförandet av avhandlingsarbetet (1-2 A 4). Du ska också ha mycket goda kunskaper i svenska och engelska, såväl muntligt som skriftligt.

Sista ansökningsdag är 26 mars. Mer information om ansökan finns här.

/Jessica

Engagerande kemilektor får prestigefull medalj!

Ja så lyder titeln på ett glädjande pressmeddelande från Svenska Kemisamfundet den 26 januari i år. Utmärkelsen i fråga är den prestigefyllda Gunnar Starck-medaljen som delas ut framstående pedagogisk verksamhet på kemins område. Kemilektorn i fråga, det är ingen mindre än Helena Danielsson-Thorell från Kungsholmens gymnasium. Klingar namnet bekant? Tänkte det. Helena är disputerad i kemi, har mångårig undervisningserfarenhet och är medförfattare till den sprillans nya läroboken Reaktion Kemi – ett nytänkande läromedel som engagerar. Och på tal om engagemang, du som följer med lite i den NV-didaktiska skolforskningen vet säkert redan att Helena också varit med och bedrivit undervisningsutvecklande forskning inom ramen för STLS. Till Svenska Kemisamfundets reporter säger Helena såhär om att delta i STLS:

“– För mig var det väldigt betydelsefullt att vara med i det här projektet. Man lär sig mycket varje gång när man sitter och jobbar med materialet och diskuterar. Det kändes som att vi kom något på spåren, lite av en slump, som man gör i forskning. Hon anser att studien har gett henne större respekt för vad det innebär att vara elev, vilket hon också har tagit med sig till sin egen undervisning.”

Tycker du också att det här med praktiknära forskning verkar viktigt och spännande rekommenderar jag att du ska göra som Helena- ansök om att få delta! För dig som undervisar i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet eller i grundskolan finns det just nu möjlighet, att tillsammans med en kollega, ansöka till projektstarten hösten 2017. Mer information hittar du här.

Och såklart- STORT grattis Helena!

/Jonna Wiblom

Koordinator, NV-nätverket

Ansök om ämnesdidaktiskt FoU-projekt i STLS

STLSloggor 201701

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.

Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod.

Årets utlysning (anmälan per den 15 mars) ger lärare möjlighet att ansöka om medel för att driva ett kvalificerat ämnesdidaktiskt FoU-projekt med vetenskapliga metoder kring ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Projektet bör handla om något som tar sikte på att utveckla undervisningen inom ett specifikt ämnesområde, och idén bör formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning. Beviljade projekt knyts till ett ämnesdidaktiskt nätverk inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Förutsättningar för att delta

Ni kan vara en lärargrupp på en skola eller en eller ett par lärare från flera skolor som går ihop om ett projekt. Projektet ska pågå minst tre terminer.

För att få stöd till ett nytt projekt krävs att:

  • Tid motsvarande minst en dag per vecka ska avsättas för arbetet
  • Alla deltagande lärare ska ha möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier på fredagseftermiddagar
  • Det avslutade projektet dokumenteras, granskas och resultatet sprids till andra lärare
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Projekt som beviljas medel knyts till ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Därigenom får ni möjlighet till:

  • Vetenskapligt stöd under hela projekttiden
  • Deltagande i seminarier för att få återkoppling på pågående arbete
  • Hjälp med att sprida resultaten till exempel på Lärarnas forskningskonferens

För lärare inom Stockholms stad är maxbelopp för respektive respektive projekt 90 000 kronor per termin och skolan ska motfinansiera med motsvarande belopp.

När det gäller finansiering för lärare som arbetar för andra huvudmän hänvisas till nedanstående kontakter:

Ansökningarna bedöms utifrån forskningsfrågans ämnesdidaktiska relevans, planens tydlighet, genomförbarhet och lärargruppens förutsättningar att genomföra projektet.

Sista ansökningsdag är 15 mars varje år och ansökan görs via digitalt formulär.

Information

För mer information kontakta:
funktion.stls@​stockholm.se