Visar alla blogginlägg med kategorin:
Slöjd

Verbalt, visuellt och materiellt språkande i slöjden

Det är inte ovanligt att slöjdläraren i undervisningen har förberett och tillhandahåller ett visst material och vissa redskap till en elevgrupp i ett aktuellt arbetsområde t ex bomullstyger och symaskin, lindbrädor och täljkniv eller järntråd och böjtänger.  Ett material och ett verktyg kan vara mer eller mindre lämpligt för att tillverka ett visst bruksföremål. Hantverkstekniska traditioner liksom slöjdlärarens förhållningssätt till ämnet kan ligga till grund för urvalet som även hänger samman med aspekter som ekonomi, hanterbarhet, miljö och funktionalitet. Läraren gör en massa val helt enkelt! Samtidigt förväntas eleven utveckla ett kunnande som inbegriper att lära sig välja material och att lära sig motivera sina val i arbetet. Vad är det för slags val och motiveringar som det handlar om? Det är oklart vad det innebär att kunna göra och motivera val som elev på grundskolenivå och hur kunnandet tar sig uttryck – och följaktligen vad det är läraren ska bedöma. Handlar det om att eleven kan tala om sitt görande på ett visst sätt och/eller om att kunna utföra slöjdarbetet på ett visst sätt? Och om båda, hur hänger dessa två aspekter av slöjdkunnandet samman?

I samband med Lgr11 formulerades en ”ny” slöjdspecifik förmåga i den nationella kursplanen: att kunna välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter. Kunskapskravet för åk 9 som knyter an till denna förmåga lyder: Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets- och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla/utvecklade/välutvecklade motiveringar till sina val. Progressionen som den är framskriven i kunskapskravet ligger inte i elevens förmåga att kunna göra enkla/utvecklade val utan i elevens förmåga att muntligt/skriftligt kunna formulera motiveringar till sina val. Därför har verbala aktiviteter, talandet om slöjdandet, fått ett större utrymme i undervisningen och i slöjdlärares bedömningsarbete. Samtidigt hänger det verbala, det visuella och det materiella ihop. Men hurdå?

Det praktisk-estetiska ämnesdidaktiska nätverkets ramprojekt undersöker vad som händer med dessa ämnens specifika karaktär när verbala handlingar om ett praktiskt kunnande får mer och mer utrymme i undervisningen. Hur det går att tolka innebörden av dessa mer ”teoretiska” förmågor så att de inte riskerar att ske på bekostnad av utvecklingen av elevernas hantverkskunnande och materiella händighet. Hur undervisningen kan utvecklas så att elevens förmåga att muntligt och skriftligt motivera sina gjorda val under slöjdarbetes gång bidrar till att förbättra elevens slöjdmässiga resultat.

Projektet – som involverar fyra slöjdlärare i såväl hårda som mjuka material på tre grundskolor – har under hösten satt igång med pilotundersökningar och datainsamling på mellanstadiet och högstadiet. Varje lärare har gett en mindre grupp elever i uppgift att filma ett samtal där de ombetts samtala om sina gjorda val under pågågende arbetsområde. I en grupp handlar det om val av hantverksteknik kopplat till t-shirts-tillverkning, i en annan om estetiska val såsom färgkombinationer vid tillverkningen av ett textilt fodral och i en tredje grupp om val som rör verktyg, material och färger vid tillverkning av en vapensköld i trä.

Under en första granskning av filmmaterialen framkom en intressant skillnad i språkandet: när elever hade  sitt slöjdföremål framför sig under tiden de ombeddes tala kunde de peka på detaljer och förtydliga genom att visa kroppsligt, vilket gjorde det tydligare för oss lärare att förstå nyanser i elevernas motiveringar, jämfört med när de enbart talade utifrån ett papper eller från minnet.  Nästa steg i lärargruppen blir att titta närmare på det filmade datamaterialet från de olika slöjdsalarna. Håll utkik här i bloggen i vår för hur projektet fortskrider och vilka resultat som tagit form!

Jenny Frohagen

Rundabordssamtal på LFK 2017

LFK2016

På Lärarnas forskningskonferens 2017 kommer vi att ha flera rundabordssamtal. Tanken är att ge er deltagare möjlighet att tillsammans med andra lärare och forskare diskutera undervisningsrelaterade frågor. Mer information om konferensen och anmälan finns på LFKs hemsida.

Litteraturläsningens vara eller icke-vara?

Hur många böcker har dina elever hunnit läsa i år? Och hur kom det sig att det blev just dessa böcker? Romanen har idag fått konkurrens av nya litteracitetsformer som spel och fan fiction – och hur detta påverkar barns och ungas sätt att läsa vet vi fortfarande inte så mycket om. Vi vet däremot att barn och unga idag läser allt färre böcker. Flera insatser, ofta med fokus på mängdläsning, har gjorts från politiskt och annat håll för att öka intresset för och förmågan att läsa, som exempelvis en läsande klass, läsborgarmärket och läslov. Vi ser också ett allt större intresse för så kallade lättlästa böcker.

Vad händer med läslusten då kvantitet snarare än samtal och läsglädje är det som hamnar i fokus? Hur motiverar vi läsning av skönlitteratur för våra elever idag – ska de läsa för att utveckla sitt språk, sig själva, bli bildade, få kunskap om världen – eller någonting helt annat?

Tillsammans med er vill vi diskutera hur vi får våra elever att läsa, vad de ska läsa och på vilka grunder!

Hur kan algebraiska resonemang förstås i relation till matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-9 samt i gymnasieskolan?

Vi har i två års tid arbetat i olika forskningsprojekt och undersökt möjligheter och svårigheter när man undervisar för algebraiska resonemang. Vi vill diskutera vad som kvalificerar ett algebraiskt resonemang, vilka utmaningar det finns i undervisningen och vad som kan skapa förutsättningar för att eleverna utvecklar sin förmåga att föra algebraiska resonemang.​

Möjligheter och utmaningar i det digitala NV-klassrummet

  • Är det skillnad på att använda och integrera digitala verktyg i undervisningen?
  • Vilka är dina erfarenheter av att arbeta med digitala medier i NV-undervisningen? Möjligheter och utmaningar?
  • Vilka nya innebörder kan de naturvetenskapliga ämnenas kunskaper och förmågor få i relation till digitala medier?
  • På vilka olika sätt kan elever behöva stöd när det gäller informationssökning på nätet, och hur kan NV-undervisningen bidra till det?
  • Vilka etiska överväganden blir viktiga när digitala medier på olika sätt integreras i undervisningen?

Visuella metoder i undervisning: Om relationen mellan dokumentation och lärardriven forskning i praktisk-estetiska ämnen

Syftet med det aktuella rundabordssamtalet är att åskådliggöra hur visuella metoder och teknologier kan vara en del av undervisning såväl som undervisningsutvecklande verksamhet i grund- och gymnasieskolans praktiskt-estetiska ämnen. Samtalet inleds med en kortfattad beskrivning av hur visuella metoder kan användas tillsammans med elever för att utveckla undervisningspraktiken, och följs därefter av en kort introduktion till forskning inom fältet; däribland Arts-Based Research-traditionen respektive visuella kulturstudier. Med avstamp i våra gemsamma erfarenheter av dokumentationsarbete i klassrummet diskuterar vi sedan skilda kunskapspraktiker samt relationen mellan sinnlig dokumentation och praktiknära forskning.

De två frågeställningarna nedan vägleder samtalet:

  • Hur kan visuella teknologier och sinnlig etnografi användas i undersökning av ämnesinnehåll – vad är möjligt att se och vad görs möjligt att se?
  • Hur kan lärare och elever tillsammans utveckla användningen av visuella metoder?

Be active and speak English all the time! Målspråkande vs korsspråkande

Korsspråkande (på engelska translanguaging) ses som en resurs i andraspråksundervisning. I undervisning i främmande språk finns det snarare en norm att målspråket ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Varför är det så? Vilken syn på språkinlärning bygger denna norm på? Är det skillnad mellan andraspråks- och främmandespråksinlärning?

Att leva tillsammans – perspektivtagande och komplexa teman i SO-undervisningen

Gemensamt för SO-ämnena är att de behandlar olika perspektiv på att leva tillsammans och skapa ett gemensamt samhälle som inrymmer många olikheter.

  • Vad innebär det att ta olika perspektiv inom ramen för SO-ämnena och vad är utmaningarna kring detta kopplat till olika teman i SO-ämnena?
  • Vad finns det för perspektiv på viktiga teman i ämnesdisciplinerna och bland eleverna?

Vad kan man när man kan programmera? Att utveckla elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar i undervisning kring programmering i teknikämnet

Inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies pågår sedan höstterminen 2016 lärardriven forskning kring programmering i teknikämnet. Tillsammans genomför vi ett projekt kring hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar. Inom projektet har vi talat om kod som en form av teknisk lösning som i likhet med andra tekniska lösningar kan beskrivas utifrån funktion och ändamålsenlighet. Den övergripande frågan som vi intresserar oss för handlar således om hur undervisning kan organiseras för att stötta elever i att förstå och prata om kod utifrån ovan givna ramar. I fokus finns också de kommande förändringarna i kursplanens centrala innehåll i ämnet teknik och hur detta kan komma att påverka undervisningen i ämnet.

Några av frågorna vi tänker oss kunna samtala om är:

  • Vilka utmaningar ställs lärarna inför i och med att programmering införs som centralt innehåll i teknikämnets kursplan?
  • Vilka erfarenheter behöver en lärare ha för att undervisa i programmering och stötta eleverna i deras lärande?
  • Hur kan man förstå lärandeprogression i programmering i teknikämnet? 

//Jessica

Ansök om ämnesdidaktiskt FoU-projekt i STLS

STLSloggor 201701

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.

Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod.

Årets utlysning (anmälan per den 15 mars) ger lärare möjlighet att ansöka om medel för att driva ett kvalificerat ämnesdidaktiskt FoU-projekt med vetenskapliga metoder kring ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Projektet bör handla om något som tar sikte på att utveckla undervisningen inom ett specifikt ämnesområde, och idén bör formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning. Beviljade projekt knyts till ett ämnesdidaktiskt nätverk inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Förutsättningar för att delta

Ni kan vara en lärargrupp på en skola eller en eller ett par lärare från flera skolor som går ihop om ett projekt. Projektet ska pågå minst tre terminer.

För att få stöd till ett nytt projekt krävs att:

  • Tid motsvarande minst en dag per vecka ska avsättas för arbetet
  • Alla deltagande lärare ska ha möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier på fredagseftermiddagar
  • Det avslutade projektet dokumenteras, granskas och resultatet sprids till andra lärare
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Projekt som beviljas medel knyts till ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Därigenom får ni möjlighet till:

  • Vetenskapligt stöd under hela projekttiden
  • Deltagande i seminarier för att få återkoppling på pågående arbete
  • Hjälp med att sprida resultaten till exempel på Lärarnas forskningskonferens

För lärare inom Stockholms stad är maxbelopp för respektive respektive projekt 90 000 kronor per termin och skolan ska motfinansiera med motsvarande belopp.

När det gäller finansiering för lärare som arbetar för andra huvudmän hänvisas till nedanstående kontakter:

Ansökningarna bedöms utifrån forskningsfrågans ämnesdidaktiska relevans, planens tydlighet, genomförbarhet och lärargruppens förutsättningar att genomföra projektet.

Sista ansökningsdag är 15 mars varje år och ansökan görs via digitalt formulär.

Information

För mer information kontakta:
funktion.stls@​stockholm.se

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att driva och delta i ämnesdidaktiska projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00. Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna! Stockholm Teaching & Learning Studies

Informationsträff om FoU-projekt

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Fullmatad Lärarnas forskningskonferens 2016

LFK2016

Redan förra veckan nådde vi vår maxgräns för deltagare i år, vilket innebär att vi kommer att vara runt 300 forskningsintresserade lärare som träffas och tar del av ämnesdidaktiska studier den 1 november! Som vanligt är det undervisning och elevers lärande som är i fokus, och förutom våra två föreläsningar med Angelika Kullberg och Inger Eriksson erbjuder programmet 35 seminarier och hela 56 presentatörer. Det färdiga programmet kommer att publiceras på vår hemsida i slutet av veckan och är du anmäld som deltagare kommer det snart att landa i din mejlbox.

Vi ses!

/Jessica

Vad händer i nätverket för praktiskt-estetiska (PREST) ämnen just nu?

I skrivande stund har vi tre olika slags projekt igång. Vi har dels så kallade FoU-projekt där lärare själva driver dessa med stöd från oss, dels så kallade ramprojekt där vi har formulerat en övergripande forskningsfråga och lärare bidrar med delstudier. Vidare har vi projekt som handlar om att formulera en ansökan om FoU-projekt. Gemensamt för alla projekt är att de är ämnesdidaktiska och praktiknära.

De FoU-projekt som pågår i det praktisk-estetiska nätverket sker inom ramen för ämnena musik, idrott och slöjd. Musikprojektet drivs av lärare på en gymnasieskola . Den fråga de ställer sig handlar om vad det innebär att kunna läsa noter. Projektet i ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla undervisningen på ett sätt som inte reducerar hälsa till så kallade teoretiska studier vilket har blivit vanligt förekommande i ämnet. I ämnet slöjd undersöker lärarna om inspelade instruktionsfilmer kan vara en hjälp för elever att utveckla ett ämnesspecifikt språk.

Vi har i skrivande stund två delprojekt inom vårt ramprojekt. Den övergripande frågan handlar om:

Hur går det att tolka innebörden av sådana mer ”teoretiska” förmågor som exempelvis ‘värdera’, analysera’ m.m, så att de inte motverkar utvecklingen av elevernas kunnande i att vispa, såga, spela, hoppa, sticka, bocka och skissa, etc? Hur kan undervisningen i de olika praktiska och estetiska ämnena utvecklas så att förmågan att tala och skriva om och i ämnet förstärker utvecklingen av ämneskunnandet, utan att det praktiska kunnandet försvinner?

Inom ramen för det här projektet genomför lärare i Hem- och konsumentkunskap samt Slöjd delstudier. Upplägget för studierna såväl som den mer ämnesspecifika frågeställningen diskuterar vi tillsammans med lärarna när de kommer till oss på utbildningsförvaltningen.

Vi har också ett projekt som innebär att lärare får stöd i att formulera och beskriva en projektansökan som skall bli ett FoU-projekt om ansökan får godkänt dels av skolans rektor och dels av STLS granskningsgrupp.

Vi (Torben Freytag och Gunn Nyberg) som har hand om PREST-nätverket läser oftast i förväg igenom textutkast som lärarna skickar till oss. Därefter diskuterar vi hur projekten kan utvecklas vidare med utgångspunkt både från lärarnas frågor och de frågor och förslag som vi har. Det blir alltid spännande och intressanta diskussioner om undervisning och lärande samt framförallt vad det är tänkt att eleverna ska kunna, med andra ord vilket kunnande eleverna ska få möjlighet att utveckla.

Här visar vi ett exempel på diskussion som handlar bland annat om vad notläsning innebär. Det som följer är ett utdrag ur den diskussionen. Den börjar med att lärarna återger vad de observerat hittills:

M: Att vi har gjort en del förändringar inför den tredje cykeln. Att ha två lektioner där man i den ena använder rösten som ett medel och då har mer fokus på det rytmiska och sedan i den andra lektionen väljer vilket instrument som vill framföra på. Bakgrunden är att det skall vara notbilden i fokus. I tidigare cykel har eleverna spelat på piano. Möjligen har detta försvårat för eleverna.

I: Väcker frågan och rytm och puls… är det inte samma sak? Kan man inte arbeta med en sak bara. Varför inte rytm och puls i en takt.

M: Det är lite olika vad man vill tydliggöra. Men det går att separera.

I: Vad är notläsning?

M: Det är både och. Man skall skilja på tonhöjden och noter. Det har att göra med vilken ton i vilken oktav.

M: Att läsa av noter handlar alltså om tonhöjd och oktav. Man måste förhålla sig till pulsen och rytmen. Det finns förstås en begreppsförvirring som eleverna kan ha svårt att förhålla sig till.

I: Vad gör eleverna när de inte gör rätt?

M: De lyckas t ex inte urskilja rytmen. Man kan se att de flesta kan avkoda tonhöjden, men svårt är rytmen, punkterade noter och förtecknets betydelse. De här sakerna har vi medvetet undervisat om. Vi gick igenom på flera sätt vad punkteringen innebär, fast eleverna vet egentligen inte hur det låter. När vissa pratar så förstår de inte vad halva noter innebär.

I: Men när ni undervisar om det, hur gjorde ni?

M: Vi berättade, spelade… för att synliggöra. Men sedan när de skulle utföra eftertestet så kan de inte utföra det. De flesta börjar med att försöka träffa rätt tangent och sedan kom saker som rytmik…

I: Bör man inte kunna se hela noten?

M: Där liknar det läsningen, det är ju målsättningen.

I: Du sa ju kort att det liknar matematiken, men det verkar som de inte riktigt har förstått. De glömmer lite på vägen.

Visst låter det här spännande och intressant? Välkomna att delta!

Gunn och Torben

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

Delta i ett ämnesdidaktiskt ramprojekt!

Nu har lärare i Stockholms stad en ny chans att anmäla sitt intresse för att delta i ett ämnesdidaktiskt ramprojekt. Deadline för att ansöka om deltagande med start efter jul är den 15 oktober, och det finns möjlighet för lärare i SO, teknik, praktisk-estetiska ämnen, engelska och moderna språk att söka.

Det övergripande syftet med ramprojekten är att utveckla kunskaper om hur:

  1. förmågorna i läroplanerna i kombination med centralt innehåll kan preciseras och konkretiseras
  2. undervisningen kan utvecklas
  3. elevers kunskaper kan bedömas i relation till de ämnesspecifika förmågor som eleverna förväntas utveckla.

Projekten handleds av koordinatorer inom våra ämnesdidaktiska nätverk, och tanken är att få igång flera projekt som behandlar samma ämnesspecifika förmåga för att på så sätt med hjälp av flera mindre studier kunna bidra till en gemensam större kunskap.

Ni kan läsa tidigare blogginlägg om våra pågående ramprojekt här  och mer information om vad deltagande innebär samt vilken förmåga som de olika ramprojekten behandlar finns här.

Frågor? Kontakta oss på funktion.stls@stockholm.se

/Jessica B