Visar alla blogginlägg med kategorin:
Stockholm Teaching and Learning Studies

Nytt från nätverket för praktisk-estetiska ämnen

I det praktisk-estetiska nätverket har vi för närvarande tre pågående FoU-projekt. Gemensamt för dessa projekt är att samtliga håller med olika former av undervisningsutvecklande forskning. I ämnet Idrott och Hälsa undersöker en lärare hur elever kan utvärdera och upptäcka sina rörelsemönster i lagspel med hjälp av filmade sekvenser. I ett slöjdprojekt vill tre slöjdlärare utveckla hur elever väljer och motiverar sina val i slöjdundervisningen. I ett tredje projekt, i ämnet Teater på det estetiska programmet, undersöker två lärare vad gestalta i ett flerspråkigt klassrum kan innebära.

Ja, alla dessa är exempel på spännande projekt som i förlängningen kan leda till en utveckling av undervisning i praktisk-estetiska ämnen.

Är du tillsammans med en kollega intresserad av att undersöka något kring undervisningen i ditt praktisk-estetiska ämne? I så fall, hör av dig! Fredag den 31 januari, kl. 13:00 har vi informationsträff om hur man kan ansöka till våra olika projekt. Då har ni också chans att ställa frågor till oss i nätverket.

Med detta sagt, välkommen med din ansökan!

Budskap bortom raderna – ett litteraturdidaktiskt FoU-projekt

“Baby shoes, for sale, never worn”

Denna novell, som ibland tillskrivs Ernest Hemingway, rymmer i sitt mikroformat en värld av tolkning: Den låter oss ana den tragiska förlusten av ett barn. Vi kan skymta fattigdomens obönhörlighet: föräldrarna som av ekonomiskt nödtvång tvingas sälja vad de kanske annars velat behålla som minne. Vi kan läsa in ett djup i berättelsen trots dess korta format.

När vi gör allt detta kan vi tala om att texters budskap. Som svensklärare innebär texters budskap också en didaktisk utmaning: hur förmedlar vi till våra elever den föreställningsförmåga och den blick som låter dem läsa in och vara medskapare av de litterära världarnas tolkningsmöjligheter?

I det svensk- och SvA-lärardrivna forskningsprojektet Budskap bortom raderna tar vi oss an den typen av utmaningar, i syfte att utveckla undervisning om texters budskap. Projektet organiseras av STLS, en plattform för praktiknära, undervisningsutvecklande forskning inom utbildningsförvaltningens FoU-enhet. Projektet är ett så kallat ramprojekt, vilket innebär att du som deltagande lärare tillsammans STLS koordinatorer (projektsamordnare) provar och utformar undervisningsupplägg som vi gemensamt analyserar och förfinar.

Läs mer om deltagande i STLS projekt

I projektets nuvarande fas, som du som lärare i svenska eller svenska som andraspråk kan anmäla dig till, undersöker vi för närvarande hur en undervisning som låter elever inta en författarroll kan hjälpa dem att upptäcka de språkliga uttrycksmedel med vilka texters budskap kan uttryckas. Läs gärna mer om detta i tidningen Svenskläraren. Alla skolformer och stadier är välkomna!

I ramprojektet Budskap bortom raderna ges en ram där koordinatorerna ytterst ansvarar för tillämpning av vetenskapligt arbetssätt, analys, metod- och teoriutveckling med mera. För den som vill arbeta mer självständigt med forsknings- och utvecklingsprojekt finns även möjlighet att göra det i ett FoU-projekt. FoU-projekt bedrivs i samarbete med en eller flera kollegor vid den egna eller andra skolan och ni väljer själva vad inom svensk- eller SvA-ämnet ni vill studera och utveckla (det behöver alltså ej vara kopplat till texters budskap). Slutmålet för FoU-projekt är en utvecklingsartikel som dokumenterar projektet.

Oavsett om du vill ingå i ramprojekt eller FoU-projekt är du varmt välkommen till den kommande informationsträffen i slutet av januari. Mer information inom kort!

Nytt ramprojekt i yrkesnätverket

Yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande

En utmaning i undervisningen på olika yrkesprogram är beräkningar av olika slag, relaterade till yrkesämnen och till allmänna ämnen. För att stärka en yrkesrelaterad relevans kan utmaningen även bestå i att samarbeta mellan yrkesämnen och allmänna ämnen, t ex genom ämnesintegrering. Exempel på beräkningar som kan förekomma inom olika yrkesprogram är mängd, längd, bredd, omkrets, intensitet och styrka. Detta ramprojekt fokuserar på yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande och på att utveckla undervisningen kring detta.

Hur kan undervisningen utvecklas så att eleverna förstår vilka specifika krav ett yrke ställer på beräkningar? Vad i yrkesberäkningar skapar speciella utmaningar i undervisningen? Hur kan uppgifter utvecklas som tar yrkeskunnande i beaktande?

Vill du vara med?

Är du intresserad av att medverka i ett ramprojekt som övergripande handlar om utveckling av undervisningen avseende yrkesrelaterade beräkningar, i förhållande till yrkeskunnande, t ex genom ämnesintegrering?

Du kan läsa mer om förutsättningar samt finna ansökningsblankett här:

http://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/

Nästa möjlighet att anmäla intresse till ämnesdidaktiskt ramprojekt är 15 april.

STLS har informationsträff fredagen den 31 januari kl 13,15-16,30, på Flemingatan 113. Ni är varmt välkomna!

Nätverksledare, Maria Christidis

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

FoU-projekt avslutas

Det första 2-åriga FoU-projekt inom YRK-nätverket, Den inflammatoriska processen – att navigera genom ett makro och mikroperspektiv för helhet, går mot sitt slut. Lärarna, Louise Aspengren och Lena Jönsson håller på med slutredovisningen av projektet och kommer även att presentera projektet på det nordiska forskarnätverket NordYrks konferens i Helsingfors 12-14 juni http://nordyrk.net/

Ramprojekt – Digitalisering för yrkeskunnande

Under våren skapades ett Ämnesdidaktiskt ramprojekt i yrkes- och karaktärsämnen, Digitalisering för yrkeskunnande.

Det kom inga ansökningar inom utsatt tid, men då vi fick kännedom om att Stockholms stad saknar mötesplatser för frågor om yrkesutbildning beslöt ledningen för STLS att ansökningstiden för detta ramprojekt förlängs till slutet av oktober.

För information om vad ett ramprojekt är och anvisningar om hur man ansöker, se http://pedagog.stockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/amnesdidaktiskt-natverk-i-yrkesamnen/ramprojekt-i-yrkesamnen1/

Länk till intresseanmälan för deltagande i ramprojekt finns här: https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=b703232afcad

Forskarskola i bildpedagogik och slöjdpedagogik FoBoS

Vetenskapsrådet beviljade finansiering för en nationell forskarskola i bildpedagogik och slöjdpedagogik. Syftet är att utveckla kunskapsområdet visuell, virtuell och materiell kultur samt handlingsburen kunskap med digitala tekniker som resurser. Forskarskolan vänder sig till lärare i hela landet som genom forskarutbildningsstudier vill bidra till att fördjupa kunskaperna inom dessa områden. Även yrkeslärare som arbetar med trä, textil eller bild, design kan söka till forskarskolan.

Forskarutbildningen riktas mot licentiatexamen. Om du är intresserad av att ansöka om studieplats börjar ansökningstiden 1 juli 2019. Utbildningen påbörjas i januari 2020.

Följande lärosäten samarbetar om forskarskolan: Göteborgs universitet, Konstfack och Stockholms universitet

För mer information – se https://fobos.gu.se/

Pågående projekt i PREST-nätverket och en nyhet

För närvarande pågår tre FoU-projekt inom PREST:

Gestaltning i ett flerspråkigt rum (Teater). Projektet bedrivs på Kunskapsskolan Fryshusets gymnasium under perioden ht 2018 – vt 2020.

Integrating video tagging technology with modified games teaching in Physical Education (Idrott och hälsa). Detta projekt bedrivs inom International School of the Stockholm Region/Grundskolan från ht 2018 till vt 2020.

Valet är ditt – en studie om hur elever väljer och motiverar sina val i slöjdämnet – ett projekt i samverkan mellan Bagarmossen Brotorps skolor och Grimstaskolan. Även detta projekt bedrivs under perioden ht 2018 – vt 2020.

För alla dessa projekt finns korta beskrivningar på hemsidan där de presenteras lite mer utförligt.

NYHET För bild och slöjdlärare – Forskarskola i bild och slöjdpedagogik FoBoS

Vetenskapsrådet beviljade finansiering för en nationell forskarskola i bildpedagogik och slöjdpedagogik. Syftet är att utveckla kunskapsområdet visuell, virtuell och materiell kultur samt handlingsburen kunskap med digitala tekniker som resurser. Forskarskolan vänder sig till lärare i hela landet som genom forskarutbildningsstudier vill bidra till att fördjupa kunskaperna inom dessa områden.

Forskarutbildningen riktas mot licentiatexamen. Om du är intresserad av att ansöka om studieplats öppnar ansökningstiden 1 juli 2019. Utbildningen påbörjas i januari 2020.

https://fobos.gu.se/

GLAD PÅSK önskar STLS

easter-2121022_960_720

Vi på STLS tar påskledigt denna vecka och önskar alla våra nätverkslärare och alla andra i skolvärlden där ute några riktigt sköna dagar i solen, helst utan NP-rättande

Undervisningsdesign för perspektivfyllda frågor i samhällsorienterande ämnen

Vill du vara med och bedriva SO-didaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Under läsåret 2019/2020 kommer SO-nätverket i Stockholm Teaching and Learning Studies att genomföra studier där forskande lärare designar och analyserar olika lektionsupplägg, baserat på resultat från tidigare forskningsprojekt inom nätverket men också på annan ämnesdidaktisk forskning.

Det är en utmaning för lärare att skapa undervisning som möjliggör för elever att anlägga flera olika perspektiv på frågor som diskuteras i de samhällsorienterande ämnena. Med utgångspunkt i tidigare forskning vill vi försöka utveckla praktiska metoder för att undervisa kring detta.

Vi planerar tre delprojekt:

Kritiskt perspektivtagande i samhällskunskapens värdeladdade frågor
Inom samhällskunskap har forskande lärare undersökt hur undervisning kan designas för att elever ska förstå olika perspektiv på centrala och värdeladdade begrepp som exempelvis rättvisa, makt och värde. Vi vill pröva liknande lektionsplaneringar och uppgifter för undervisning kring andra perspektivfyllda begrepp, som demokrati, jämlikhet eller ansvar.

Mångkulturella perspektiv på historien
Tidigare undervisningsutvecklande projekt har resulterat i redskap och principer för undervisning i historia som kan utveckla elevers sätt att se på historiska händelser ur ett mångkulturellt perspektiv. Vi vill utforma och pröva undervisning baserat på sådana redskap/principer, i relation till nya historiska områden och teman.

Perspektivtagande i religion
Att undervisa i religion innebär att möjliggöra för elever att se vilken roll religioner kan spela i samhället och i människors liv. Vi vill utgå från principer för undervisning som kommit fram i tidigare religionsdidaktisk forskning och försöka utforma undervisning som kan utveckla elevers förmåga att förstå religiösa praktiker och religiös symbolik utifrån olika perspektiv.

Som projektdeltagare kommer du att på fredagseftermiddagar under ett läsår ingå i en grupp bestående av forskande lärare med bas på både skolor och Stockholms universitet, där vi tillsammans planerar, genomför, analyserar och utvärderar undervisning. Målet med projektet är att kunna producera och sprida undervisningsutvecklande kunskap som lärare i de samhällsorienterande ämnena har nytta av.

Läs mer om förutsättningar här och anmäl dig via denna länk, senast den 15 april.

/SO-nätverket: Max, Malin, Ann-Sofie och Mattias

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Digitalisering på gymnasiets yrkesprogram

Läroplanerna och ämnesplanerna har nyligen kompletterats med skrivelser om digitalisering med utgångspunkt av EU:s nyckelkompetenser och Digitaliseringskommissionens beskrivning av digital kompetens. Fyra aspekter lyfts särskilt fram, på övergripande nivå i läroplan och mer konkret i ämnesplanerna, och dessa är ”att utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling […] att utveckla förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt samt att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, med användning av digital teknik (Skolverket, 2017, s. 9)

Enligt tidigare forskning (Perselli, 2014) beror användningen av digitala verktyg i undervisningen på lärarens digitala kompetens och styrs av elevernas intresse. Detta betonar betydelsen av lärarnas kompetensutveckling inom området för att de digitala verktygen ska i didaktiskt avseende kunna användas till sin fulla potential. Dessutom visar Berg Christofferson (2015) i sin licentiatuppsats hur yrkeskunnande i form av digital dialog över lärandet under arbetsplatsförlagt lärande (apl) inom äldreomsorg och verksamheter för personer med funktionsnedsättning tar form på en digital lär plattform. Detta accentuerar det digitala formatets betydelse i undervisningen och för lärandet.

Digitalt undervisningstips – och en möjlighet till ämnesintegrering

I september år 2018 genomfördes ett pilotprojekt inom Vocational Education and Training (VetNet) – nätverket på ECER i Bolzano, Italien, där ePosters presenterades genom en mobil app skapat i The Learning Toolbox. Pilotprojektet var framgångsrikt och formatet kommer att användas av fler nätverk vid nästa kongress. ECER står för en pedagogisk forskningskongress som anordnas årligen genom European Educational Research Association (EERA),

The Learning Toolbox (http://ltb.io/) är också användbar i undervisningen på till exempel gymnasiets yrkesprogram. Den möjliggör en integrering av språk (t ex engelska och svenska), yrkesämne, och digital teknik. Efter att ha skapat ett konto, ordnar man informationen som ska presenteras i digitala rutor med möjlighet att infoga text, video, bild och länkar. Slutligen, inför presentationen, delas apparna till klassen på en gemensam delningsplats, vilket möjliggör för eleverna att navigera i appen under presentationen.

Referenser

Berg Christofferson, Gunilla. (2015). Digital dialog som redskap för utveckling av yrkeskunnande – en studie vid APL på gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram (Licentiatuppsats). Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Stockholm.

Perselli, Ann-Katrin. (2014). Från datasal till en-och-en. En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i undervisningen (Doktorsavhandling). Avdelningen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, Härnösand.

Skolverket. (2017). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå   – Ett kommentarmaterial för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå. Elanders Sverige AB, Mölnlycke.

Maria Christidis

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 25 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Stora Munkan på Fleminggatan 113 och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 23 januari:  https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=119861

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Vad kan åttaåringar lära sig om cellen?

celler

Och hur kan digitala hjälpmedel bidra till att utveckla och synliggöra elevers lärande?

Under höstterminen har deltagande lärare Camilla Lundqvist och Suvi Mikkonen genomfört en undervisningsenhet om cellen för barn i årskurs 2 på Gubbängens skola. Eleverna har dokumenterat sin egen inlärning på sina Ipad, deras gruppdiskussioner har spelats in och de har även filmats under sitt besök på Vetenskapens hus. Nu gäller det att tillsammans med koordinatorerna Dana Seifeddine Ehdwall, Andre Bürgers, Cecilia Kozma och Per Anderhag analysera den insamlade datan.

Du kan läsa mer om projektet här!