Visar alla blogginlägg med kategorin:
Stockholm Teaching and Learning Studies

Praktisk-estetiska ämnen – på distans

I dessa Coronapandemi-tider så prövas vi människor och vårt samhälle i stort. I litteraturen har tidigare epidemier och katastrofer mynnat ut i verk som Boccaccios Decamerone och Garcia Márquez Kärlek i kolerans tid och säkerligen kommer det vi nu upplever synas i både böcker och avhandlingar. 

I skolans värld har nedstängningar, och att många just nu är sjukskrivna, inneburit att distansundervisning har fått ny aktualitet. Det får oss att ställa oss frågor som om det är möjligt att undervisa i praktisk-estetiska ämnen på distans, går det att  visualisera, ljudsätta eller gestalta kunskap på andra sätt än det som traditionell undervisning i klassrum innebär.

Vi är också övertygande om att många av lärare i praktisk-estetiska ämnen just nu har fått både pröva och ompröva sina erfarenheter om hur undervisning praktisk-estetiska ämnen kan gå till. Här finns säkert både goda och mindre goda exempel som lärare just nu är med om.

I vår STLS-verksamhet innebär denna allvarliga tid att vi som koordinatorer och nätverksledare numera håller våra möten med olika projekt via videokonferenser. Vår upplevelse i stort är att detta har gått förvånansvärt bra, trots att mötena sker på distans. Förstås kan vi sakna det som det mänskliga mötet innebär, det vill säga att man som deltagare kan moderera, ta om eller förtydliga något man säger, men i stort så vill vi ändå mena att detta har gått förvånansvärt bra.

I skrivande stund håller vi i det praktisk-estetiska nätverket på att formulera ett nytt ramprojekt. Vad detta ramprojekt kommer att handla om hoppas vi kunna berätta om i nästa inlägg. Vi kan också meddela att flera av våra FoU-projekt befinner sig i slutfasen av sina processer och just nu flera av dem fram sina undersökningar för att snart kunna publiceras. Detta finner vi mycket glädjande. Även det är något vi kommer berätta mer om i nästa inlägg.

Med detta sagt, önskar vi er en trevlig helg.

Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben

Lärarnas forskningskonferens 2020 – Call for abstracts!

För nionde året i rad anordnas nu Lärarnas forskningskonferens (LFK). LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik.

Årets konferens anordnas den 27 oktober på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

Vi öppnar redan nu call for papers – ta chansen att skicka in ett abstract för att få presentera och diskutera ämnesdidaktiska projekt!

Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Call for papers för er som vill presentera på LFK 2020

Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på konferensen. Det finns två olika typer av sessioner: presentation och symposium.

Presentation: Ett planerat, pågående eller avslutat projekt presenteras följt av diskussion. En presentation är 20 minuter som följs av 10 minuter diskussion med åhörare.
Symposium: Flera projekt med samma syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat. Ett symposium är 70 minuter.

Skicka in ett abstract

Om ni vill presentera eller hålla i ett symposium skickar ni in ett abstract. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisning och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad är syftet med studien eller projektet? Forskningsfrågor?

Metod: Redogör för tillvägagångssätt, exempelvis intervention, klassrumsobservation, intervjuer, enkäter. Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram för- och nackdelar med er metod.

Resultat: Redogör för era resultat, eller förväntade resultat om det handlar om planerat eller pågående projekt. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Skicka in ert abstract senast 13 maj via den här länken (Call for paper). En kopia (word-dokument) av abstractet ska också mejlas hit. Du får besked om ditt abstract är antaget senast 29 maj. Då öppnar också anmälan till konferensen. Frågor om call for papers och presentation mejlas till funktion.stls@stockholm.se.

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Lästips!

”Att utveckla forskningsbaserad undervisning: Analyser, utmaningar och exempel” är en antologi med redaktörerna Ylva Ståhle, Mimmi Waermö och Viveca Lindberg som belyser didaktiska utmaningar och lösningar inom olika skolämnen och skolformer, men också arbetet med att utveckla vetenskapliga förhållningssätt för undervisningsutvecklande forskning. Boken är utgiven av förlaget Natur och Kultur.

I följande länk kan ni läsa mer om boken och även få ett smakprov: https://www.smakprov.se/bok/kartonnage/att-utveckla-forskningsbaserad-undervisning-analyser-utmaningar-och-exempel-9789127824898/

Att skapa budskap – bortom raderna: var med och forska!

”Okej, vad tror ni är novellens budskap? Vem vill börja?”

En fråga som denna ställs vanligen i skolan, vi skulle bli förvånade om vi fick höra den på en middagsbjudning eller ens i ett bokcirkelsammanhang. Vi förknippar den med svensklektioner. En lärare förknippar kanske också frågan med antingen förlösande och engagerade samtal – eller med enstaviga muttranden från klassen.

Lärarens frågor syftar till att få igång fängslande och fördjupande boksamtal. Men räcker frågorna i sig? Eller behöver lärare lägga till något mer för att eleverna ska tränga in i boken – till budskapet bortom raderna?

”Budskap bortom raderna” är just namnet på ett pågående praktiknära forskningsprojekt som bedrivs vid STLS – en plattform för lärardriven forskning. Projektet går nu in på sitt tredje år och vad har vi då funnit? Enkelt uttryckt skulle vi kunna säga att vi funnit en princip för hur undervisning som rör boksamtal om texters budskap bör utformas, nämligen den att eleverna kan behöva skapa tolkningsbara texter – texter som kan bära på möjliga budskap – och även höra varandras (andra elevers) olika tolkningar av den text de själva skrivit. Vi har funnit att dessa erfarenheter gör det möjligt för eleverna att på ett djupare sätt förstå hur författaren använder texten och språket för att skapa tolkningsmöjligheter. Genom att möta andra elevers tolkning av den egna texten får eleverna också upp ögonen för att det inte finns ett givet budskap i den skönlitterära texten. Budskapet är en tolkningsmöjlighet och tolkningsmöjligheterna kan vara många.

Inför det tredje året söker vi nu fler deltagande lärare (svenska eller svenska som andraspråk) som under läsåret 2020/2021 vill prova ut den undervisningsdesign vi hittills undersökt. Projektet är öppet för alla skolformer och vi ställer inga krav på erfarenhet av tidigare vetenskapligt arbete. Den studie vi utför kommer dock att genomföras i din egen undervisning och därför är det viktigt att du har dina elevers samtycke. Projektet genomförs på 10% av en heltidstjänst och därför behöver du också din skollednings godkännande. Övrig praktisk information om STLS ramprojekt hittar du här. Sista anmälningsdag är 15 april.

Budskap bortom raderna är ett forsknings- och utvecklingsprojekt, av en typ som inom STLS fått beteckningen ”ramprojekt”. Tanken med ramprojekt är att lärare ska kunna ingå i ett forskningssammanhang, men utan krav på att själva behöva formulera forskningsfrågor, välja forskningsmetod och analysmodell eller skriva vetenskapliga studier. Ett ramprojekt är alltså en sorts ”prova-på-forskning” där vi inom STLS har huvudansvaret för att formulera forskningsfrågor och underbygga studien med teoretiska perspektiv och metodologi. Som deltagande lärare kommer du att arbeta tillsammans med andra lärare och under ledning av STLS forskare för att borra vidare i frågan om hur lärare kan hjälpa eleverna att nå till det vi kallar budskap bortom raderna.

Gymnasieelevers användning av normkritik och naturvetenskap för att granska frågor om sexualitet och kön

Hur kan normkritik och naturvetenskap användas för att granska frågor eller påståenden som berör kön och sexualitet? Det var fokus för Anna-Karin Fridolfsson, Åsa Clarke Bolin, Anders Jonsson och Josefin Reimarks FoU-projekt. Projektet genomfördes i biologi- och naturkunskapsämnet på gymnasiet och resultatet har nu publicerats i tidskriften Forskning om undervisning och lärande. Den mycket läsvärda texten hittar du här.

STLS-projekt på Matematikbiennalen

Ett FoU-projekt från matematiknätverket presenterade sitt resultat för fullsatta läktare på matematikbiennalen i Växjö 15-16 januari!

Projektet ”Vad kan hjälpa elever med hög matematisk begåvning att utveckla sina förkortade resonemang?” genomfördes av Ann-Sophie Tillnert och John Mattsson på Sjöstadsskolan.

Kort beskrivning av presentationen:
Elever med hög matematisk begåvning förkortar ofta sina matematiska resonemang, vilket kan leda till att den matematiska förståelsen inte tydliggörs. Utifrån vår studie har vi anledning att tro att dessa elever kan utveckla resonemangen om de får arbeta kollaborativt vid en gemensam arbetsyta med kreativa problem. Vi utläste även att vissa elevuttalanden initierade utveckling av resonemangen. Hur kan undervisningen utvecklas för dessa elever och samtidigt vara gynnsam och tillämpbar för alla elever?

Biennalen var välbesökt med 2200 deltagare och över 200 programpunkter.

Hållbar stad, digitalisering och programmering – didaktiska forskningsprojekt i naturvetenskap och teknik

Vill du vara med och bedriva naturvetenskaps- och teknikdidaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Under läsåret 2020/2021 kan du som lärare delta i något av nedanstående tre ramprojekt. Projekten fokuserar på ämnesplanernas övergripande förmågor och tillsammans undersöker vi, lärare och forskare, hur undervisning kan främja och synliggöra elevers lärande i naturvetenskap och teknik.

• Hållbar stad
• Digitalisering
• Programmering

Hållbar stad, möjliga frågor att utforska i projektet Hållbar stad kan handla om hur undervisning kan stödja förmågan till ett undersökande arbetssätt i urbana miljöer. Eller vad det innebär att kunna identifiera och beskriva begräsningar och möjligheter i den hållbara stadens tekniska lösningar och system.

Digitalisering, samtidigt som digitalisering och digital kompetens lyfts i styr- och policydokument är kunskapen begränsad om vad detta kan innebära i relation till undervisning och lärande. I detta ramprojekt är vi därför intresserade av hur digitala verktyg kan användas i undervisningen för att stödja elevers förståelse för, och användning av, naturvetenskap.

Programmering, sedan 2018 är programmering ett nytt innehåll i teknikämnet och inom detta ramprojekt utforskar vi bland annat hur undervisningsaktiviteter i programmering kan organiseras för att stödja elever i att identifiera, formulera och lösa tekniska problem.

Verkar det intressant? Kom gärna på vår informationsträff fredagen den 31/1, kl. 14.30-16.30. Ansökan till ramprojekten sker via en intresseanmälan som öppnar snart på vår hemsida. Deadline 15 april. Mejla per.anderhag@edu.stockholm.se om du har frågor.

Delta i praktiknära forskning om matematikundervisning?

Matematiknätverket, inom Stockholm Teaching & Learning Studies, koordinerar flera forskningsprojekt som undersöker olika frågor eller problem som har sitt ursprung i undervisningspraktiken.
Just nu driver vi ett ramprojekt i nätverket som handlar om hur en undervisning kan utformas kring kunskapsområdet tal i bråkform, och inledningsvis undersöker vi vilka uppfattningar elever i åk 5 har om just detta ämnesinnehåll.
Andra projekt som nätverket koordinerar handlar om algebra och mönster på låg- och mellanstadiet, språkets roll i vid muntliga prov i matematik och digitala hjälpmedel i matematik på gymnasieskolan. Alla dessa projekt kan du läsa mer om på Matematiknätverkets sida på Pedagog Stockholm.
Vill du själv delta i praktiknära forskningsprojekt så är du välkommen på informationsträffen den 31 januari 2020, mellan 14.30 och 16.30, där vi berättar mer.

SO-nätverkets verksamhet

Det SO-didaktiska nätverket koordineras av Ann-Sofie Jägerskog, Malin Tväråna, Mattias Björklund och Max Strandberg, nätverksledare.

FoU-projekt i samhällsvetenskap
Ämnesdidaktiska FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en skola med vetenskapligt stöd från nätverket. Projekten utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen.
Texten i sin helhet:

Vill du vara med?

Anmäl intresse och ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS Nästa möjlighet att anmäla intresse till ämnesdidaktiskt FoU-projekt är 15 mars.

Pågående projekt

Tycka eller veta – en studie av vad det är elever gör när de drar slutsatser som bygger på belägg
Deltagande skola: Midsommarkransens gymnasium
Deltagande lärare: Ingela Andersson, Sara Carlberg och Katarina Schiöler.
Projektperiod: ht 2018–vt 2020

Avslutade projekt

Interkulturell historisk kompetens i det mångkulturella klassrummet
Deltagande skolor: Fryshusets gymnasium
Deltagande lärare: Line Ekman och Mathias Blomberg
Projektperiod: ht 2017 – vt 2019

Det gemensamma rummet – om migration och kulturmöten under vikingatiden
Deltagande skolor: Bredängsskolan, Kungliga Svenska Balettskolan, Eriksdalsskolan
Deltagande lärare: Kristina Wilhelmsson, Carolina Köhler Mossfeldt och Per Sahlström
Projektperiod: ht 2016 – vt 2018

Det gemensamma rummet – om migration och kulturmöten under stormaktstiden
Deltagande skolor: Nya Elementar, Sturebyskolan, Mariaskolan
Deltagande lärare: Stefan Jeppsson, Klara Loinder och Sven Skoog
Projektperiod: ht 2016 – vt 2018

Ett undervisningsmoment om religion i relation till sexualitet med utgångspunkt i Robert Jacksons tolkande ansats
Deltagande skolor: Tullinge Gymnasium, Globala Gymnasiet
Deltagande lärare: Hanna Ericsson och Emma Sandberg Andrasko
Projektperiod: ht 2014 – ht 2016

Ämnesdidaktiskt ramprojekt i samhällsvetenskapliga ämnen

Att designa undervisning kring perspektivfyllda frågor i samhällsorienterande ämnen.
Vill du vara med och bedriva SO-didaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) är ett unikt samarbete mellan Stockholms universitet och en rad skolhuvudmän i Stockholms län. Syftet med samarbetet är att bedriva forskning om undervisning och lärande. Under läsåret 2020/2021 kommer SO-nätverket i STLS att genomföra studier där forskande lärare designar och analyserar olika lektionsupplägg, baserat på resultat från tidigare forskningsprojekt inom nätverket men också på annan ämnesdidaktisk forskning.
Det är en utmaning för lärare att skapa undervisning som möjliggör för elever att anlägga flera olika perspektiv på frågor som diskuteras i de samhällsorienterande ämnena. Med utgångspunkt i tidigare forskning vill vi försöka utveckla praktiska metoder för att undervisa kring detta.

Vill du vara med?
Anmäl intresse och ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt inom STLS
Nästa möjlighet att anmäla intresse till ramprojekt i samhällsvetenskapliga ämnen är 15 april.

Nytt från nätverket för praktisk-estetiska ämnen

I det praktisk-estetiska nätverket har vi för närvarande tre pågående FoU-projekt. Gemensamt för dessa projekt är att samtliga håller med olika former av undervisningsutvecklande forskning. I ämnet Idrott och Hälsa undersöker en lärare hur elever kan utvärdera och upptäcka sina rörelsemönster i lagspel med hjälp av filmade sekvenser. I ett slöjdprojekt vill tre slöjdlärare utveckla hur elever väljer och motiverar sina val i slöjdundervisningen. I ett tredje projekt, i ämnet Teater på det estetiska programmet, undersöker två lärare vad gestalta i ett flerspråkigt klassrum kan innebära.

Ja, alla dessa är exempel på spännande projekt som i förlängningen kan leda till en utveckling av undervisning i praktisk-estetiska ämnen.

Är du tillsammans med en kollega intresserad av att undersöka något kring undervisningen i ditt praktisk-estetiska ämne? I så fall, hör av dig! Fredag den 31 januari, kl. 14:30 har vi informationsträff om hur man kan ansöka till våra olika projekt. Då har ni också chans att ställa frågor till oss i nätverket.

Med detta sagt, välkommen med din ansökan!