Visar alla blogginlägg med kategorin:
Stockholm Teaching and Learning Studies

Delta i didaktisk forskning i naturvetenskap och teknik

Vill du vara med och bedriva naturvetenskaps- och teknikdidaktisk forskning och samtidigt utveckla undervisning inom ditt ämne? Under läsåret 2021/2022 kan du som lärare delta i våra ramprojekt.

Projekten fokuserar på kurs- och ämnesplanernas långsiktiga mål och tillsammans undersöker vi, lärare och forskare, hur undervisning kan främja och synliggöra elevers lärande i naturvetenskap och teknik. Under hösten fortsätter vi med projekten Tekniska lösningars ändamålsenlighet och funktion samt Systematiska undersökningar i naturvetenskap.  Projekten har nyligen genererat två artiklar, här hittar du dem om du är intresserad av vad vi har gjort:

– Kod som teknisk lösning: en studie om grundskole-elevers uppfattningar av ändamålsenlighet i deras spontana programspråk

– Vad kan elever som kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor?

Här kan du läsa mer om projekten och även anmäla dig om du är intresserad av att delta i något av projekten.

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

LFK 2020 – Yrkesnätverkets rundabordssamtal

Under hösten 2020 ägde Lärarnas forskningskonferens, LFK rum, i digitalt format. Yrkesnätverket hade ett rundabordssamtal om ’Undervisning för yrkeskunnande’. Till samtalet anslöt yrkeslärare från gymnasiet och folkhögskolan. De program som var representerade var t ex Barn- och fritidsprogrammet, Vård- och omsorgsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, samt Fritidsledarutbildningen. Det var ett inspirerande samtal mellan yrkeslärare från gymnasiet och folkhögskolan och representanter från STLS, som belyste både utmaningar och möjligheter i undervisningen. Till exempel så diskuterades elevernas språkutveckling i yrkesrelaterad undervisning, men också betydelsen av att yrkeslärare integrerar sina erfarenheter från yrket i undervisningen. Det uttrycktes också ett stort intresse av att bedriva forskning på den egna undervisningen, för utveckling och kvalitetshöjning.

Rundabordssamtalet möjliggjorde att kunna möta och diskutera yrkeskunnande med kollegor på olika yrkesprogram. Yrkesnätverket kommer därför sträva efter att fortsätta erbjuda ett forum för yrkesprogram och yrkesämnen under LFK.

Nätverket för praktisk estetiska ämnen: disputation i slöjd och påminnelse om kommande seminarium

teaching1 Illustration: T. Freytag

I fredags den 5 februari var samtliga fyra representanter för nätverket för praktisk-estetiska ämnen på disputation i ämnet slöjd. Via Zoom kunde vi lyssna på när Joakim Andersson försvarade sin avhandling för filosofie doktorsexamen i estetiska uttrycksformer med inriktning mot utbildningsvetenskap vid HDK-Valand – Högskolan för konst och design, Göteborgs universitet. Inom vårt nätverk är denna disputation av särskilt intresse eftersom vårt nya ramprojekt har en liknande inriktning. Ja, som bekant så kommer vårt nya ramprojekt att handla om olika former av återkoppling som förekommer inom praktisk-estetiska ämnen. Andersson (2021) undersöker vad som händer när instruktioner i slöjdverksamhet medieras till eget kunnande och har i sin studie intresserat sig för kommunikationen mellan lärare och elev.

I detta blogginlägg vill vi också påminna om det seminarium som anordnas fredag den 12 februari mellan 15:00 och 16:30. Seminariet riktar sig till de som intresserade av att söka FOU- eller ramprojekt. Under seminariet kommer man få handledning i att skriva ansökan. Inför handledningen bör man ha en någorlunda klar formulering av en projektidé på cirka en halv sida.

Anmälan görs på denna länk: https://pedagog.stockholm/kompetensutveckling/seminarier-evenemang/informationstraffar-for-amnesdidaktiska-fou-projekt/

För dig som inte kunde närvara vid den första informationsträffen, här följer en inspelning av Zoom-mötet:https://drive.google.com/file/d/1zZbYiVycFMqn41oOof_2fmtFdzqbQR7G/view?usp=sharing

Länk till Joakim Anderssons avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/67190

Hälsningar,

Nätverket för praktisk-estetiska ämnen:

Nätverksledare: Camilla Gåfvels. Nätverkskoordinatorer: Eva-Lena Forslind, Jonas Asplund och Torben Freytag

Kod som teknisk lösning

I NT-nätverket har vi undersökt aspekter på hur undervisningen i teknikämnet kan stödja elevernas förståelse för programmering och kod utifrån funktion och ändamålsenlighet. Precis som med andra tekniska lösningar, som gångjärn och förslutningar, kan ett program analyseras och värderas utifrån hur bra/effektivt/ekonomiskt/snyggt/etc dess olika delar samverkar för att realisera det programmet är satt att göra. En intressant spaning som vi gjort är att eleverna spontant förhåller sig till och diskuterar relationen konstruktion (hur olika kod-segment samverkar) och programmets funktion (det den ska göra) när de programmerar. Detta sker som ett resultat av den direkta återkoppling de får när de skriver en kod och sedan exekverar programmet. Själva görandet sker alltså i relation till ett kontinuerligt reflekterande kring konstruktionens ändamålsenlighet, vilket är en central förmåga som eleverna ska utveckla när de lär sig teknik. Elevernas reflektioner är sällan kopplade till explicita utsagor kring begreppen funktion, konstruktion eller ändamålsenlighet och det finns således relevanta aspekter som kan lyftas av läraren kring detta. Det vill säga, undervisningen kan uppmärksamma eleverna på att det de gör handlar just om att utveckla en teknisk lösning och där de enskilda delarnas samverkan är av betydelse för lösningens funktion.

Skärmbild 2021-02-01 130059

Forskning i praktiken – på praktiken

Idag har vi i matte-nätverket jobbat med tre olika lärargrupper som utforskar sin undervisning.

Vill du själv prova att utforska din undervisning så ska du söka projekt på STLS. Det finns ämnesnätverk för flera ämnen så oavsett om du undervisar i matematik eller något annat ämne så kan du vara med. Nästa fredag är det informationsmöte om projekten under kommande läsår. Mötet är på zoom kl 15.00–16.30. Anmäl dig här!
(Obs att det fortfarande går bra att anmäla sig även om sista anmälningsdag passerat. Alla intresserade är välkomna och det finns gott om plats i etern.)

Slutseminarier och nya utmaningar

Ett nytt år innebär ofta ett slags bokslut över det som har varit. Ofta kan det handla om att avsluta det som har varit och att ta nya tag med de utmaningar som det nya året för med sig. I vårt ämnesdidaktiska nätverk innebär det nya året att några av våra FoU-projekt ska ha sina slutseminarier med intressanta resultat som i skrivande stund inte har långt kvar till att skickas in till granskning i ämnesdidaktiska forum och tidskrifter.

Studenter på grundlärarprogrammet som skissar porträtt

Det som kan föras in under rubriken utmaningar är bland annat det nya ramprojekt som vi arbetar med som handlar om återkoppling som sträcker sig bortom det verbalspråkliga. Det kan exempelvis handla om hur en lärare tar fram sin gitarr och jammar tillsammans med sina elever eller när en bildlärare visar med papper och penna hur någonting kan göras efter samtal och i samråd med en elev. Just den här formen av görande, i det pågående, är i fokus då vi ser att det är del av undervisningen som vi vet för lite om.

Något annat som kan föras in under utmaningar är förstås de nya kursplaner som skall sjösättas i höst.  Ja, som ni säkert vet så kommer de nya kursplanerna för grundskolan att börja gälla från och med den 1 juli 2021. Den kanske största utmaningen dock (och utan jämförelse också den tristaste) är förstås den pandemi som vi alla behöver förhålla oss till. Många av oss som undervisar har under förutvarande år, och säkert stor del av detta år, fått undervisa på distans. Särskilt i praktisk-estetiska ämnen är ju detta en utmaning då vi är vana att förhålla oss till en materialitet som är svår att återskapa i digitala miljöer. Hur skapar vi möten när vi inte finns i samma rum och hur får man till ett meningsskapande sammanhang när undervisningen sker på distans och nödvändigt material inte alltid finns där? Utifrån ett ämnesdidaktiskt forskningsperspektiv är det också intressant att se vad just distans gör med våra ämnen. Vad vi tar med oss och vad vi kan lämna därhän är återkommande frågor som diskuteras i nätverket och med kollegorna i STLS såväl som i mötet med lärare som vi möter.

Så med detta nya år så tar vi nya tag och sjumilakliv!

/Nätverket för praktisk-estetiska ämnen

(Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben)

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Ny ansökningsomgång!

Det är snart dags att ansöka om ett FoU-projekt eller ett ramprojekt inom yrkesnätverket på STLS.

Ett ramprojekt om yrkesrelaterade beräkningar startade upp hösten 2020. Det går att söka till det ramprojektet, men också till andra ramprojekt som erbjuds inom nätverket. Mer information finns på nätverkets sida, se: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/stockholm-teaching-learning-studies/

Om det finns något annat område som ni är intresserade av att undersöka i relation till yrkesprogram, yrkesämne och undervisning, än vad som erbjuds i nätverket just nu, så är ni självklart välkomna att kontakta mig på maria.christidis@rkh.se

Mellan kalla vatten och blå himmel

Hur kan vi som lärare arbeta med lyrik på ett sätt som fördjupar elevernas förståelse av såväl dikter som egna livserfarenheter?

wave-2757088_1920

Under hösten har det lyrikdidaktiska projektet Budskap bortom raderna presenterats på två konferenser (virtuella såsom det nya normalläget kräver), nämligen LFK, Lärarnas forskningskonferens 2020 och SMDI14 (Svenska med didaktisk inriktning). Att nå ut med praktiknära forskning, både till praktiker och till forskare, är viktigt och konferenser är därför tacksamma tillfällen att sprida resultat. Här verkar faktiskt det nya normalläget vara på forskningens sida (för en gångs skull), de virtuella konferenserna är välbesökta.

Särskilt tacksamma är vi för Elisabeth Kullberg, deltagande lärare, som ställde upp och lät sin presentation på LFK filmas och användas på SMDI (vid vilken Elisabeth inte själv kunde närvara).

Elisabeth redogjorde för den undervisningsintervention som prövats under projektets föregående år, ett spännande upplägg där eleverna fick försätta sig själva i rollen av diktare. Preliminära jämförelser av elevernas samtal om dikt och dikttolkning, före och efter interventioner ger vid handen det vi hoppats på: att diktskrivande kan vara en väg till en fördjupad tolkning av dikt. Inte minst verkar det egna författandet, i möte med andras läsning, göra eleverna medvetna om författarens egen röst i diktningen.

En dikt skriven av en elev under interventionen, en dikt som kamraterna fick tolka, kan illustrera detta:

Elfte oktober 

Allt omkring er var blått 

Er båt var i dåligt skick och vädret var svalt 

Ni drömde om ett bättre liv på andra sidan 

Men på vägen var ni föda till fisken 

Barnen och vuxna började skrika 

Havet som hörde började skratta 

Ni hoppade av båten och försökte simma 

Men ingen var där som kan hjälpa 
 

Medan ni kollade upp och frågade, ”varför”? 

Flöt kroppen av det kalla vatten  

Ni såg hur ert liv började slockna eller svartna  

Hoppas ni hamnar i den blåa himlen  

Det är en dikt som berör. Kanske bottnar den i egna erfarenheter, kanske i egna tankar om pågående händelseutveckling i samhället. Oavsett vad, så kunde de deltagande lärarna märka av en förskjutning i elevernas sätt att tänka kring dikten, i jämförelse med tidigare diktläsningar. Där eleverna tidigare varit i viss grad styrda av föreställningen att en dikt har ett (rätt) budskap och att det därför är viktigt att komma på ”vad författaren vill säga”, så kretsade diskussionen av ovanstående dikt snarare om hur dikten kan tolkas. Trots att författaren (eleven) själv var med i diskussionen så var eleverna mindre intresserade av vad denne ”egentligen” ville säga, och mer intresserade av de tolkningsmöjligheter som uppstod.

Detta som en empirisk ögonblicksbild från ett pågående projekt, där vi nu går vidare med fördjupad analys av det insamlade materialet i sin helhet.

Bild av Ingrid och Stefan Melichar från Pixabay

”Titta den ser ut som en pärla!” Metaforer och liknelser när elever lär sig naturvetenskap

Metaforer och liknelser har en stor betydelse för elevers lärande i naturvetenskap (se t.ex. Jacobson och Wickman, 2007). Metaforerna kan vara introducerade av läraren, som t.ex. kraftstationen mitokondrien eller växthuseffekten, men de kan också vara spontana utsagor som preciserar något naturvetenskapligt fenomen som eleven möter i klassrummet. Nedanstående korta elevsamtal visar på detta. Exemplet kommer från ett tidigare projekt som vi har genomfört i det ämnesdidaktiska nätverket i naturvetenskap och teknik (Mikkonen et al. 2020). En grupp elever i grundskolans årskurs 2 har med hjälp av mikroskop studerat djur-, växt- och bakterieceller. När de har tittat på cellerna och samtalat med sina klasskamrater och läraren har de använt en rad olika liknelser för att förtydliga vad de ser, t.ex. ”Det ser ut som en ananas!”, ”Det ser precis ut som stekta ägg!”. Studien visade att dessa liknelser vara viktiga för att tydliggöra för andra vad som var relevant och intressant. I många fall blev liknelserna gemensamma och användes av läraren och andra klasskamrater. I undervisningen kommer sådana liknelser succesivt bytas ut mot ämnesbegrepp, en viktig poäng är att denna process erkänner elevernas erfarenheter och sätt att prata. Exemplet visar hur detta kan se ut, i rad 1 frågar läraren vad de observerat då de tittade på bakterierna.

1. Lärare: Och hur såg bakterierna ut då? Vilka såg bakterierna?

2. [Eleverna räcker upp händerna]

3. Lärare: Hur såg dom ut?

4. Elev 1: Dom såg typ ut som maskar eller pärlhalsband, eller kedjor och pärlhalsband, med pärlor.

5. Elev 2: Typ så här, pärla, pärla, pärla.

6. Lärare: Precis så såg det ut som pärla, pärla, pärla. Och varje sådan här pärla är en bakterie, i det där pärlhalsbandet

7. Elev 2: Va? Sitter dom ihop?

8. Lärare: Dom sitter ihop, yes, så varje sådan i pärlhalsbandet är en bakterie

Både barnen och läraren använder ordet pärla och pärlhalsband när de pratar om bakterierna. På detta sätt klargör de vad som är bakterier och, som exemplet visar, att en pärla är en bakterie. Det vill säga, pärlhalsbandet består av enskilda bakterier som sitter ihop.

Referenser

Jakobson, B. & Wickman, P.-O. (2007). Transformation through Language Use: Children’s Spontaneous Metaphors in Elementary School Science, Science & Education 16:267–289.

Mikkonen, S., Lundqvist, C., Kozma, C., Bürgers, A., Seifeddine Ehdwall, D., & Anderhag, P. (2020). Begrepp, metaforer och liknelser i yngre barns samtal om cellen. I A. Larsson, K. Stolpe & G. Höst (Red), Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. Bidrag från konferensen FobasNT19 17-18 oktober 2019 i Norrköping (s.1-17). LiU-tryck, Linköping, 2020

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Lästips!

Under våren 2020 kom två nya doktorsavhandlingar med fokus på yrkesutbildning.

Från Linnéuniversitetet, Eva Klopes avhandling fokuserade på frisörutbildningen. Evas avhandling har titeln ”Respektabla frisörer: – Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning”. Ni hittar avhandlingen i sin helhet på följande länk: https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1431278&dswid=-1494

Från Stockholms universitet och Röda korsets högskola, Maria Christidis avhandling fokuserade på vårdutbildningen. Marias avhandling har titeln ”Integrated teaching for expanded vocational knowing: Studies in the Swedish upper secondary Health and social care program” och finns att hitta på följande länk:  https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-1494&pid=diva2%3A1407537&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=christidis&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all