Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska som andraspråk

Lärarnas forskningskonferens 2020 – Call for abstracts!

För nionde året i rad anordnas nu Lärarnas forskningskonferens (LFK). LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik.

Årets konferens anordnas den 27 oktober på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

Vi öppnar redan nu call for papers – ta chansen att skicka in ett abstract för att få presentera och diskutera ämnesdidaktiska projekt!

Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Call for papers för er som vill presentera på LFK 2020

Vi välkomnar nu ansökningar för att presentera och diskutera planerade, pågående eller avslutade ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt på konferensen. Det finns två olika typer av sessioner: presentation och symposium.

Presentation: Ett planerat, pågående eller avslutat projekt presenteras följt av diskussion. En presentation är 20 minuter som följs av 10 minuter diskussion med åhörare.
Symposium: Flera projekt med samma syfte eller tema presenteras under samma session, med gemensam inledning och diskussion. Fokus ska ligga på det övergripande syftet och de olika delprojektens bidrag presenteras kortfattat. Ett symposium är 70 minuter.

Skicka in ett abstract

Om ni vill presentera eller hålla i ett symposium skickar ni in ett abstract. Fokus för innehållet i abstract ska vara projektets ämnesdidaktiska relevans för lärarprofessionen och undervisningen. Följande delar ska ingå i löpande text (400-600 ord, inkl. referenser):

Bakgrund: Redogör för projektets förankring i undervisning och ämnesdidaktisk forskning.

Syfte och frågeställningar: Vad är syftet med studien eller projektet? Forskningsfrågor?

Metod: Redogör för tillvägagångssätt, exempelvis intervention, klassrumsobservation, intervjuer, enkäter. Använde ni någon speciell forskningsansats eller teori? Lyft också fram för- och nackdelar med er metod.

Resultat: Redogör för era resultat, eller förväntade resultat om det handlar om planerat eller pågående projekt. Besvara era frågeställningar så långt det är möjligt. På vilket sätt bidrar er studie till att utveckla undervisningen i ert ämne?

Skicka in ert abstract senast 13 maj via den här länken (Call for paper). En kopia (word-dokument) av abstractet ska också mejlas hit. Du får besked om ditt abstract är antaget senast 29 maj. Då öppnar också anmälan till konferensen. Frågor om call for papers och presentation mejlas till funktion.stls@stockholm.se.

Att skapa budskap – bortom raderna: var med och forska!

”Okej, vad tror ni är novellens budskap? Vem vill börja?”

En fråga som denna ställs vanligen i skolan, vi skulle bli förvånade om vi fick höra den på en middagsbjudning eller ens i ett bokcirkelsammanhang. Vi förknippar den med svensklektioner. En lärare förknippar kanske också frågan med antingen förlösande och engagerade samtal – eller med enstaviga muttranden från klassen.

Lärarens frågor syftar till att få igång fängslande och fördjupande boksamtal. Men räcker frågorna i sig? Eller behöver lärare lägga till något mer för att eleverna ska tränga in i boken – till budskapet bortom raderna?

”Budskap bortom raderna” är just namnet på ett pågående praktiknära forskningsprojekt som bedrivs vid STLS – en plattform för lärardriven forskning. Projektet går nu in på sitt tredje år och vad har vi då funnit? Enkelt uttryckt skulle vi kunna säga att vi funnit en princip för hur undervisning som rör boksamtal om texters budskap bör utformas, nämligen den att eleverna kan behöva skapa tolkningsbara texter – texter som kan bära på möjliga budskap – och även höra varandras (andra elevers) olika tolkningar av den text de själva skrivit. Vi har funnit att dessa erfarenheter gör det möjligt för eleverna att på ett djupare sätt förstå hur författaren använder texten och språket för att skapa tolkningsmöjligheter. Genom att möta andra elevers tolkning av den egna texten får eleverna också upp ögonen för att det inte finns ett givet budskap i den skönlitterära texten. Budskapet är en tolkningsmöjlighet och tolkningsmöjligheterna kan vara många.

Inför det tredje året söker vi nu fler deltagande lärare (svenska eller svenska som andraspråk) som under läsåret 2020/2021 vill prova ut den undervisningsdesign vi hittills undersökt. Projektet är öppet för alla skolformer och vi ställer inga krav på erfarenhet av tidigare vetenskapligt arbete. Den studie vi utför kommer dock att genomföras i din egen undervisning och därför är det viktigt att du har dina elevers samtycke. Projektet genomförs på 10% av en heltidstjänst och därför behöver du också din skollednings godkännande. Övrig praktisk information om STLS ramprojekt hittar du här. Sista anmälningsdag är 15 april.

Budskap bortom raderna är ett forsknings- och utvecklingsprojekt, av en typ som inom STLS fått beteckningen ”ramprojekt”. Tanken med ramprojekt är att lärare ska kunna ingå i ett forskningssammanhang, men utan krav på att själva behöva formulera forskningsfrågor, välja forskningsmetod och analysmodell eller skriva vetenskapliga studier. Ett ramprojekt är alltså en sorts ”prova-på-forskning” där vi inom STLS har huvudansvaret för att formulera forskningsfrågor och underbygga studien med teoretiska perspektiv och metodologi. Som deltagande lärare kommer du att arbeta tillsammans med andra lärare och under ledning av STLS forskare för att borra vidare i frågan om hur lärare kan hjälpa eleverna att nå till det vi kallar budskap bortom raderna.

Budskap bortom raderna – ett litteraturdidaktiskt FoU-projekt

“Baby shoes, for sale, never worn”

Denna novell, som ibland tillskrivs Ernest Hemingway, rymmer i sitt mikroformat en värld av tolkning: Den låter oss ana den tragiska förlusten av ett barn. Vi kan skymta fattigdomens obönhörlighet: föräldrarna som av ekonomiskt nödtvång tvingas sälja vad de kanske annars velat behålla som minne. Vi kan läsa in ett djup i berättelsen trots dess korta format.

När vi gör allt detta kan vi tala om att texters budskap. Som svensklärare innebär texters budskap också en didaktisk utmaning: hur förmedlar vi till våra elever den föreställningsförmåga och den blick som låter dem läsa in och vara medskapare av de litterära världarnas tolkningsmöjligheter?

I det svensk- och SvA-lärardrivna forskningsprojektet Budskap bortom raderna tar vi oss an den typen av utmaningar, i syfte att utveckla undervisning om texters budskap. Projektet organiseras av STLS, en plattform för praktiknära, undervisningsutvecklande forskning inom utbildningsförvaltningens FoU-enhet. Projektet är ett så kallat ramprojekt, vilket innebär att du som deltagande lärare tillsammans STLS koordinatorer (projektsamordnare) provar och utformar undervisningsupplägg som vi gemensamt analyserar och förfinar.

Läs mer om deltagande i STLS projekt

I projektets nuvarande fas, som du som lärare i svenska eller svenska som andraspråk kan anmäla dig till, undersöker vi för närvarande hur en undervisning som låter elever inta en författarroll kan hjälpa dem att upptäcka de språkliga uttrycksmedel med vilka texters budskap kan uttryckas. Läs gärna mer om detta i tidningen Svenskläraren. Alla skolformer och stadier är välkomna!

I ramprojektet Budskap bortom raderna ges en ram där koordinatorerna ytterst ansvarar för tillämpning av vetenskapligt arbetssätt, analys, metod- och teoriutveckling med mera. För den som vill arbeta mer självständigt med forsknings- och utvecklingsprojekt finns även möjlighet att göra det i ett FoU-projekt. FoU-projekt bedrivs i samarbete med en eller flera kollegor vid den egna eller andra skolan och ni väljer själva vad inom svensk- eller SvA-ämnet ni vill studera och utveckla (det behöver alltså ej vara kopplat till texters budskap). Slutmålet för FoU-projekt är en utvecklingsartikel som dokumenterar projektet.

Oavsett om du vill ingå i ramprojekt eller FoU-projekt är du varmt välkommen till den kommande informationsträffen i slutet av januari. Mer information inom kort!

Tema, budskap, motiv – hur undervisar vi om de litterära begreppen?

book-863418_1920

Nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS deltog i konferensen Svenska med didaktisk inriktning förra veckan. Programmet var som vanligt intressant och givande – inte minst med tanke på vårt ramprojekt Budskap bortom raderna. Christian Mehrstams symposiebidrag om temabegreppet var särskilt intressant.

Enligt Mehrstam är temabegreppet antagligen det vanligaste litteraturdidaktiska begreppet i skolan. (Kanske är det så, även om begreppet budskap nog i så fall är en god tvåa, åtminstone i grundskolan). Mehrstam var dock bekymrad över hur temabegreppet (och budskapsbegreppet!) används i undervisningen, och han hade också en vision över hur de skulle kunna användas. Jag återkommer till hans vision.

Mehrstam har identifierat tre olika användningssätt av begreppet tema i undervisningen:

1. Förskolepedagogikens tema. Det handlar om tema i betydelsen ”tema-arbete”, som att man har ett djurtema och läser skönlitterära texter om djur. Detta temabegrepp förekommer på alla skolans stadier, även på gymnasiet, till exempel tema kärlek. Enligt Mehrstam härstammar detta temabegrepp från den så kallade erfarenhetspedagogiken (se t.ex. Malmgren, 1996).

2. Ämneslärarnas tema. Det handlar om en föreställning om att temat ”finns i texten”, och att detta tema ganska enkelt kan definieras som exempelvis döden eller kärleken. Detta sätt att definiera tema härstammar enligt Mehrstam från kompetensbegreppet (Culler, 1997).

3. Litteraturvetenskapens tema. Här har Mehrstam identifierat två sätt att se på tema, dels det anglosaxiska, dels det germanska. Enligt honom är det anglosaxiska förhärskande i Sverige och kan likställas med begreppet motiv. Det germanska temabegreppet har istället en mer övergripande innebörd och innefattar även begrepp som mening, syfte och budskap.

Mehrstam menar att de tre identifierade sätten att använda temabegreppet har en begränsande och blockerande funktion. Istället bör temabegreppet, liksom budskapsbegreppet, göras mer öppna, vilket hänger ihop med hans vision. Den går ut på begreppet tema ska användas i betydelsen fiktionens drivande fråga. Enligt honom skulle det germanska, vidare temabegreppet kunna fungera som en utgångspunkt för en sådan förändrad begreppsanvändning i litteraturundervisningen.

I vårt ramprojekt Budskap bortom raderna undersöker vi elevers läsning och tolkning av skönlitteratur. Om det kan man läsa i tidigare blogginlägg här och här.

/Anna-Maija Norberg

Ta vara på elevers intresse för berättelser!

Budskap, tema och motiv – vanliga begrepp i ämnet svenska och som även återfinns i styrdokumenten på både grundskolan och gymnasiet. Dessa centrala litterära begrepp i skolans litteraturundervisning brukar definieras ungefär så här: budskap = det som författaren vill förmedla; tema = berättelsens grundtanke; motiv = återkommande typsituationer (som bygger upp temat). Men som så mycket annat, ju mer man funderar på det, desto knepigare blir det. Budskap, det ska alltså ha med författarens avsikt att göra, men hur kan man egentligen känna till den? Finns det över huvud taget någonting som ”vad författaren vill säga”, och är det inte risk att man med det synsättet hamnar i ett slags nyttotänkande, att berättelser ska innehålla någon sensmoral eller lärdom? Eller är budskapet istället det som läsaren uppfattar som berättelsens grundtanke? Men vänta nu! Var det inte tema som var en berättelses grundtanke? Och hur ska man förklara skillnaden mellan motiv och tema? Kan man säga att skillnaden har med berättelsens ytplan och djupplan att göra? Ja, så kan man hålla på, och det är nog just vad många svensklärare och svenska som andraspråkslärare någon gång har gjort. Många har brottats med dessa begrepp, hur man ska tydliggöra dem för eleverna, och kanske framförallt, hur man kan utforma en undervisning som utvecklar elevers förmåga att urskilja berättelsers budskap, tema och motiv.

I samband med att ungdomars fritidsläsning av skönlitteratur minskar, till förmån för annan medieanvändning såsom filmer, tv-serier och datorspel (Medierådet 2015), har flera forskare inom litteraturdidaktik under senare år tänkt sig att man kan använda elevers erfarenheter av andra textvärldar i skolans litteraturundervisning. Stefan Lundström och Anette Svensson som skrivit artikeln ”Fritidens fiktionsanvändning i ett skolperspektiv” i läslyftsmodulen Perspektiv på litteraturundervisning påpekar att ungdomar i praktiken tar del av mer berättelser än någonsin, men att det till stor del sker i andra medieformat än den tryckta texten, och att den erfarenheten bättre borde tas till vara i skolans undervisning. De menar att eleverna genom denna (mass)konsumtion av olika medieformat på fritiden besitter en kunskapsbank om berättelsers strukturella mönster och innehåll som skulle kunna vara naturliga ingångar till exempelvis analys av berättelsers budskap, tema och motiv.

Oavsett vilka åsikter och tankar man har om dagens digitaliserade värld och den förändrade fiktionsanvändning som den har medfört, så är det ändå något trösterikt och spännande i det faktum att fiktionen behåller sin kraft, om än i förändrad form. En god berättelse är en god berättelse, oavsett om den berättas vid en lägereld, läses i ens favoritfåtölj eller upplevs i ett Star Wars - datorspel. En av utmaningarna i skolans litteraturundervisning, och kanske särskilt i samband med just tolkning och analys av litterära begrepp, är att både skapa känslomässigt engagemang för läsning och den fiktiva världen, samtidigt som man ska möjliggöra för eleverna att utveckla ett analyserande och reflekterande förhållningssätt. Att i högre utsträckning använda elevernas textvärldar kanske kan vara en möjlig väg att gå?

Detta med budskap, tematik och motiv i fiktion är något som vi i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk fokuserar i vårt kommande ramprojekt. Har du själv tankar kring dessa begrepp och intresse av att fördjupa dig mer i undervisning som rör detta, så är du välkommen att anmäla intresse för deltagande i ramprojektet ”Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur”.

/Ann Ohlsson

Läs gärna tidigare blogginlägg i ämnet, ”Om böckers budskap” 

Statens medieråd (2015). Ungar & Medier 2015. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Statens medieråd.

Att se den andre – texten eller världen?

I fredags försvarade Tammi Nadel sin licentiatuppsats i litteraturdidaktik på institutionen för språkdidaktikTammi vid Stockholms universitet. Och det gjorde hon med den äran – vi i nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS är jättestolta! Opponenten Magnus Jansson från Mälardalens högskola gjorde en intressant och detaljerad läsning av Tammis text.

Uppsatsen handlar om en interaktion mellan gymnasieelever och en kenyansk novell. Novellen Kärlek på löpande band (Kahora, 2006/2010) är en krävande text för gymnasieeleverna då den är formmässigt ovanlig och dessutom fjärran från deras erfarenheter, både geografiskt, kulturellt och socialt. Frågorna som ligger till grund för studien är vilka övergripande teman eleverna lyfter fram i texter de skriver efter läsningen, vad som kännetecknar interaktionen mellan eleverna och novellen och vilka didaktiska val lärare kan göra utifrån resultatet av undersökningen.

Det är tre övergripande teman som lyfts fram i resultatdelen: Det nya – litteraturen som kunskapskälla och fönster mot världen, Det familjära – litteraturen som igenkänning och spegling och Det annorlunda – litteraturen som den andre. Dessa övergripande teman i elevernas läsningar delas in i underkategorier och exemplifieras med elevcitat. Under rubriken Läsa skönlitteratur för att lära (en underrubrik till temat Det nya – litteraturen som kunskapskälla) ges följande citat:

”Det är så klart intressant att läsa och få en sann uppfattning hur det är utanför Europa, och inte bara läsa om hur Europa uppfattar omvärlden. Så på så sätt är det ju jättebra att läsa litteratur som kommer utifrån. Men samtidigt tyckte inte jag att den här texten berörde mig alls.” (Nadja, åk 1)

Detta citat är med för att illustrera ett i materialet typiskt sätt att läsa novellen som en ”sann” berättelse, alltså som en faktatext, snarare än ett litterärt verk. Här tycks det alltså finnas en skillnad i elevernas läsning av icke-västerländsk litteratur jämfört med deras läsning av litteratur de är mer vana vid att läsa. Estetiska och litterära aspekter riskerar att hamna i skymundan, skriver Nadel, och alltså ställs det krav på den undervisande läraren att fundera på syftet med läsningen och på vilken typ av stöttning eleverna behöver i en specifik undervisningssituation.

Även de andra övergripande temana exemplifieras på samma sätt med elevcitat, förklaringar och didaktiskt relevanta slutsatser. Uppsatsen är inte publicerad ännu, men jag uppdaterar blogginlägget med en länk så fort publiceringen är klar. Alla lärare i svenska och svenska som andraspråk på framför allt gymnasiet och högstadiet rekommenderas varmt en läsning av Att se den andre: texten eller världen? Interaktion mellan gymnasieelever och en kenyansk novell (Nadel, 2018).

/Anna-Maija

Om böckers budskap

Har böcker ett budskap? Det är en inte helt lätt fråga att besvara: Har Robinson Kruse ett budskap och vilket är i så fall det? Att ”ensam är stark”? Eller har den flera ”budskap”? Kanske vill den säga att vi blir människor först när vi träffar andra människor? Eller har den ett tidstypiskt, idag rasistiskt, budskap om den vite mannens överhöghet?

Sådana här frågor är en typ av frågor vi ställer oss i STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk, i sammanhanget av att vi är i färd med att formulera en forskningsplan för ett så kallat ramprojekt (så kallat eftersom flera lärare, tillsammans eller oberoende av varandra kan ingå inom den ram som projektets syfte och forskningsfrågor ger).

En andra typ av frågor rör undervisning som rör berättande texters budskap eller, med gymnasiets kursplaneformuleringar, narrativers tematik. Hur undervisningen utformas så att den hjälper elever utveckla förmågan att läsa och analysera skönlitteratur, just när det kommer till texters budskap?

Textens budskap kan i kursplanernas formuleringar vara antingen tydligt framträdande, finnas mellan raderna, eller vara dolda och de kan kopplas till läsarens (elevens) egna erfarenheter, eller omvärldskunskap.

Det gör det inte lättare att besvara frågan om budskapet i berättelsen om Robinson Kruse. Finns det ”mellan raderna”? Eller är det ”dolt”? Men i ett undervisningssammanhang kan det, kanske, vara till ledning att budskapet finns där?

Detta att budskapet ”finns” så att säga ”inuti” i texten, färdigt att plockas fram, är ett synsätt som kritiserats. Svenskämnesdidaktikforskarna Stefan Lundström, Lenda Manderstedt och Annbritt Palo menar att föreställningar om texters budskap står för en teknisk syn på läsning, där budskapet är ett ting och inte en upplevelse. Lundström, Manderstedt och Palo sätter den tekniska litteratursynen i samband med den mål- och mätningsinriktade, marknadsanpassade skolan.  Nog är det en svindlande tanke att ett målstyrningssamhälle på ett så subtilt sätt genom undervisningen påverkar individens egen läsning av de berättelser som omger oss, och därmed i förlängningen formar individen själv?

Till sådana filosofiska djup kommer vi kanske inte fullt ut i ramprojektet. Trots allt har ju texter budskap åtminstone i de styrdokument som styr undervisningen. Men frågan om vilken innebörd ”budskap” har kommer förstås också styra vår undervisning.

Det leder oss in på den tredje typ av frågor som vi i nätverket nu ställer oss, nämligen forskningsfrågor som rör undervisning om texters budskap. Forskningsfrågor tenderar att formuleras om både en och två gånger, så vi ska här inte ännu ge oss på olika konkreta formuleringar, men de kommer att vara riktade mot en övergripande fråga som handlar om att förstå vad som gör en undervisning om texters budskap framgångsrik.

Är du lärare i svenska eller svenska som andraspråk och har tankar om detta som rör undervisning kring berättande texters budskap?

Vårt forskningsprojekt (av den typ vi alltså kallar ramprojekt), Budskap bortom raderna, är i så fall något för dig att delta i!

Ett forskningsprojekt läggs upp kring syfte, frågeställningar, en viss metod för materialinsamling och analys och en beskrivning av de slutsatser som kan dras av resultatet. I denna process kan du som lärare ingå på så vis att du på något sätt dokumenterar din undervisning (till exempel genom att spela in den, även om det förstås också finns andra dokumentationsmetoder) för att ge oss i nätverket underlag för analys och för att kunna besvara projektets forskningsfrågor.

Du behöver alltså inte vara ”fullfjädrad forskare” för att delta, men gärna ”nyfiken på forskning”. Forskningsfrågor, analysmetoder och teoriunderbyggnad kommer att ges av oss som koordinerar projektet (undertecknade), men forskningsgenomförandet kommer att ske i dialog med dig och andra deltagande lärare.

Vi hoppas att projektet ska bidra till ett utvecklat yrkesspråk för oss lärare, i de didaktiska frågor som rör texters budskap. Och vi hoppas förstås att du vill vara med!

Ann Ohlsson

Anna-Maija Norberg

Björn Kindenberg

Koordinatorer i ämnesdidaktiska nätverket för svenska och svenska som andraspråk, STLS

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 26 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 24 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111165

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Rundabordssamtal på LFK 2017

LFK2016

På Lärarnas forskningskonferens 2017 kommer vi att ha flera rundabordssamtal. Tanken är att ge er deltagare möjlighet att tillsammans med andra lärare och forskare diskutera undervisningsrelaterade frågor. Mer information om konferensen och anmälan finns på LFKs hemsida.

Litteraturläsningens vara eller icke-vara?

Hur många böcker har dina elever hunnit läsa i år? Och hur kom det sig att det blev just dessa böcker? Romanen har idag fått konkurrens av nya litteracitetsformer som spel och fan fiction – och hur detta påverkar barns och ungas sätt att läsa vet vi fortfarande inte så mycket om. Vi vet däremot att barn och unga idag läser allt färre böcker. Flera insatser, ofta med fokus på mängdläsning, har gjorts från politiskt och annat håll för att öka intresset för och förmågan att läsa, som exempelvis en läsande klass, läsborgarmärket och läslov. Vi ser också ett allt större intresse för så kallade lättlästa böcker.

Vad händer med läslusten då kvantitet snarare än samtal och läsglädje är det som hamnar i fokus? Hur motiverar vi läsning av skönlitteratur för våra elever idag – ska de läsa för att utveckla sitt språk, sig själva, bli bildade, få kunskap om världen – eller någonting helt annat?

Tillsammans med er vill vi diskutera hur vi får våra elever att läsa, vad de ska läsa och på vilka grunder!

Hur kan algebraiska resonemang förstås i relation till matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-9 samt i gymnasieskolan?

Vi har i två års tid arbetat i olika forskningsprojekt och undersökt möjligheter och svårigheter när man undervisar för algebraiska resonemang. Vi vill diskutera vad som kvalificerar ett algebraiskt resonemang, vilka utmaningar det finns i undervisningen och vad som kan skapa förutsättningar för att eleverna utvecklar sin förmåga att föra algebraiska resonemang.​

Möjligheter och utmaningar i det digitala NV-klassrummet

  • Är det skillnad på att använda och integrera digitala verktyg i undervisningen?
  • Vilka är dina erfarenheter av att arbeta med digitala medier i NV-undervisningen? Möjligheter och utmaningar?
  • Vilka nya innebörder kan de naturvetenskapliga ämnenas kunskaper och förmågor få i relation till digitala medier?
  • På vilka olika sätt kan elever behöva stöd när det gäller informationssökning på nätet, och hur kan NV-undervisningen bidra till det?
  • Vilka etiska överväganden blir viktiga när digitala medier på olika sätt integreras i undervisningen?

Visuella metoder i undervisning: Om relationen mellan dokumentation och lärardriven forskning i praktisk-estetiska ämnen

Syftet med det aktuella rundabordssamtalet är att åskådliggöra hur visuella metoder och teknologier kan vara en del av undervisning såväl som undervisningsutvecklande verksamhet i grund- och gymnasieskolans praktiskt-estetiska ämnen. Samtalet inleds med en kortfattad beskrivning av hur visuella metoder kan användas tillsammans med elever för att utveckla undervisningspraktiken, och följs därefter av en kort introduktion till forskning inom fältet; däribland Arts-Based Research-traditionen respektive visuella kulturstudier. Med avstamp i våra gemsamma erfarenheter av dokumentationsarbete i klassrummet diskuterar vi sedan skilda kunskapspraktiker samt relationen mellan sinnlig dokumentation och praktiknära forskning.

De två frågeställningarna nedan vägleder samtalet:

  • Hur kan visuella teknologier och sinnlig etnografi användas i undersökning av ämnesinnehåll – vad är möjligt att se och vad görs möjligt att se?
  • Hur kan lärare och elever tillsammans utveckla användningen av visuella metoder?

Be active and speak English all the time! Målspråkande vs korsspråkande

Korsspråkande (på engelska translanguaging) ses som en resurs i andraspråksundervisning. I undervisning i främmande språk finns det snarare en norm att målspråket ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Varför är det så? Vilken syn på språkinlärning bygger denna norm på? Är det skillnad mellan andraspråks- och främmandespråksinlärning?

Att leva tillsammans – perspektivtagande och komplexa teman i SO-undervisningen

Gemensamt för SO-ämnena är att de behandlar olika perspektiv på att leva tillsammans och skapa ett gemensamt samhälle som inrymmer många olikheter.

  • Vad innebär det att ta olika perspektiv inom ramen för SO-ämnena och vad är utmaningarna kring detta kopplat till olika teman i SO-ämnena?
  • Vad finns det för perspektiv på viktiga teman i ämnesdisciplinerna och bland eleverna?

Vad kan man när man kan programmera? Att utveckla elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar i undervisning kring programmering i teknikämnet

Inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies pågår sedan höstterminen 2016 lärardriven forskning kring programmering i teknikämnet. Tillsammans genomför vi ett projekt kring hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar. Inom projektet har vi talat om kod som en form av teknisk lösning som i likhet med andra tekniska lösningar kan beskrivas utifrån funktion och ändamålsenlighet. Den övergripande frågan som vi intresserar oss för handlar således om hur undervisning kan organiseras för att stötta elever i att förstå och prata om kod utifrån ovan givna ramar. I fokus finns också de kommande förändringarna i kursplanens centrala innehåll i ämnet teknik och hur detta kan komma att påverka undervisningen i ämnet.

Några av frågorna vi tänker oss kunna samtala om är:

  • Vilka utmaningar ställs lärarna inför i och med att programmering införs som centralt innehåll i teknikämnets kursplan?
  • Vilka erfarenheter behöver en lärare ha för att undervisa i programmering och stötta eleverna i deras lärande?
  • Hur kan man förstå lärandeprogression i programmering i teknikämnet? 

//Jessica

Rapport från en kunskapsbyggande myrstack

Under veckan som gått har Anna-Maija Norberg och undertecknad från STLS ämnesdidaktiska nätverk för svenska och svenska som andraspråk varit på forskningskonferensen Skriv!Les! i Trondheim.

Där har vi presenterat pågående arbete och tidigare resultat från delprojekt i ramprojektet för vårt nätverk, som undersöker vad kursplaneförmågan ”Att läsa och skriva för olika syften” kan innebära.

Här har vi kunnat presentera resultat från bland annat Östra Reals gymnasium (Stockholm), Ronnaskolan och Brunnsängsskolan (Södertälje) och Tunaskolan (Botkyrka).

Några snabba tankar som jag tar med mig från dessa spännande, men intensiva dagar:

Forskningskonferenser är en bärande del av forskarsamhället, det är här forskaren får återkoppling, invändningar, synpunkter och tankar om den egna forskningen, men också i lika hög grad tillfälle att ge deltagarna nya tankar, perspektiv och idéer.

Genom en sorts ringar-på-vattnet-effekt leder de här mötena forskare emellan till nya insikter och till djupare förståelse för det som undersöks. Det gäller inte minst för både mig och Anna-Maija, som nu fått nya teoretiska perspektiv på frågan vi undersöker, vilket vi nu kan ta med oss tillbaka till nätverket av forskare, forskarstuderande och projektdeltagande lärare.

Man kan kanske likna forskarsamhället vid en gigantisk, kunskapsbyggande myrstack som ständigt byggs ut och byggs om och där man hela tiden hittar nya vägar framåt.

Forskningskonferenserna är en del av denna myrsamhällesliknande, kollektiva förståelse.

Forskningskonferenser skiljer sig från de konferenser lärare vanligen har erfarenhet av. Den typen av konferenser kan kanske i så fall mer liknas vid ett konsertframträdande? En enskild eldsjäl, pedagogisk guru eller (av konferensarrangören) utnämnd ”superlärare” eller inspiratör presenterar goda exempel under en timmes tid.

Den formen av inspirerande och kollegialt (om än monologiskt) lärande har jag inget emot som sådan. Den fyller ett behov och leder till personlig utveckling.

Forskningskonferenser har ett annat syfte och format. Här presenteras under 20 min forskning och resultat, vilket publiken (i huvudsak andra forskare) lämnar synpunkter på.

Medan inspiratören står oemotsagd, vill den presenterande forskaren tvärtom ha om inte kritik, så åtminstone en kritisk granskning (till vilket alltså en tredjedel av presentationstiden avsätts).

Det är ett sammanhang som STLS kämpar för att fler lärare ska få möjlighet att delta i. Vi tror att ett vetenskapligt sammanhang för lärare att ingå i, är något som stärker lärarkåren och undervisningen.

En första möjlighet för dig som lärare att komma in i detta sammanhang är att anmäla dig till Lärarnas forskningskonferens 2017 – en ämnesdidaktisk forskningskonferens med undervisning i fokus!

amochbjorn2 Två glada men trötta myror efter avslutad konferens (Foto: Kristina Danielsson)