Visar alla blogginlägg med kategorin:
Verktyg för formativ bedömning

Ansök om ämnesdidaktiskt FoU-projekt i STLS

STLSloggor 201701

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.

Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod.

Årets utlysning (anmälan per den 15 mars) ger lärare möjlighet att ansöka om medel för att driva ett kvalificerat ämnesdidaktiskt FoU-projekt med vetenskapliga metoder kring ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Projektet bör handla om något som tar sikte på att utveckla undervisningen inom ett specifikt ämnesområde, och idén bör formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning. Beviljade projekt knyts till ett ämnesdidaktiskt nätverk inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Förutsättningar för att delta

Ni kan vara en lärargrupp på en skola eller en eller ett par lärare från flera skolor som går ihop om ett projekt. Projektet ska pågå minst tre terminer.

För att få stöd till ett nytt projekt krävs att:

  • Tid motsvarande minst en dag per vecka ska avsättas för arbetet
  • Alla deltagande lärare ska ha möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier på fredagseftermiddagar
  • Det avslutade projektet dokumenteras, granskas och resultatet sprids till andra lärare
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Projekt som beviljas medel knyts till ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Därigenom får ni möjlighet till:

  • Vetenskapligt stöd under hela projekttiden
  • Deltagande i seminarier för att få återkoppling på pågående arbete
  • Hjälp med att sprida resultaten till exempel på Lärarnas forskningskonferens

För lärare inom Stockholms stad är maxbelopp för respektive respektive projekt 90 000 kronor per termin och skolan ska motfinansiera med motsvarande belopp.

När det gäller finansiering för lärare som arbetar för andra huvudmän hänvisas till nedanstående kontakter:

Ansökningarna bedöms utifrån forskningsfrågans ämnesdidaktiska relevans, planens tydlighet, genomförbarhet och lärargruppens förutsättningar att genomföra projektet.

Sista ansökningsdag är 15 mars varje år och ansökan görs via digitalt formulär.

Information

För mer information kontakta:
funktion.stls@​stockholm.se

Informationsträff om FoU-projekt

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

Ingrid Carlgren från kunskaper till förmågor

Nu finns filmer och presentationer från Lärarnas forskningskonferens 2015 på Pedagog Stockholm. Bland annat kan ni se Ingrid Carlgrens omtalade presentation Från kunskaper till förmågor som lyfter flera frågor som är både relevanta och intressanta för lärarprofessionen.

/Jessica B

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

Kort om kamratbedömning

800px-Academic_writingLyssna på den här långa rubriken på ett föredag: ”The influence of learner beliefs on student performance in criterion-referenced peer review: A sociocultural perspective ”. Kort sagt handlade Jingjing Mas föredrag om kamratbedömning i skrivande i engelska och vad som gör den verkningsfull. Förutom att elever måste få lära sig att ge och ta emot kamratbedömning, är elevers föreställningar en viktig påverkansfaktor enligt Jingjing Ma. I hennes forskning betraktas elevers föreställningar som ett psykologiskt verktyg, och hon har kommit fram till att elevers föreställningar om vad skrivande är påverkar deras benägenhet att ta emot kamratbedömning. Därför är det viktigt att i undervisningen ta upp olika föreställningar om skrivande för att göra eleverna uppmärksammade på detta. Först måste man förstås som lärare göra klart för sig vad man själv har för föreställning om vad skrivande är. Hur man kan tänka om det återkommer jag till en annan gång!

Vilka föreställningar påverkar elevers benägenhet att ta emot kamratbedömning i andra ämnen, tro?

Anna-Maija

Reflektion som verktyg? Del 1

bakomträdhaikuI slutet av augusti hade jag förmånen att delta i en konferens om tillämpad språkvetenskap. Tre föredrag som jag lyssnade på handlade om reflektion, ett tema som känns viktigt ur många perspektiv. Vi lever i en tillvaro som till mångt och mycket bestäms av klockslag (speciellt i skolan), och (talet om?) bristen på tid är en ständigt närvarande faktor. Samtidigt talas ofta om vikten av att reflektera – tar vi oss tiden till det? Jag ska berätta om det första föredraget:

Ken Lau från Hongkong talade i sitt föredrag ”Towards a holistic approach to assessing reflection” om reflektionens betydelse för lärande och menade att studentens förmåga att reflektera över sitt lärande bör påverka betyget på kursen (här handlade det om universitetsstudenter). Han låter sina studenter skriva en reflekterande text två gånger under kursen, och det han bedömer är processen, vilken enligt honom kan ses i förändringen av studentens sätt att reflektera. Reflektionen utgör 20% av betyget på kursen (varje text 10%). En av hans motiveringar för att lyfta fram reflektionen var att elever på ett tydligt sätt förknippar reflektion med utveckling, enligt hans forskning.

Översatt till min skolverklighet skulle jag låta elevers självbedömningar påverka deras betyg, eller? Ken Lau talar om att bedöma processen, men om varje text är värd 10%, låter det som om han ändå bedömer produkten? Något att reflektera över…

Reflektion som verktyg? Del 2 kommer nästa vecka.

Anna-Maija

 

Är naturvetenskap bara begrepp, modeller och teorier?

Vilken naturvetenskaplig kunskap behöver egentligen Elin som blivande marinbiolog, Emma som blivande byggarbetare och Esteban som blivande ekonom? I vilka sammanhang behöver alla människor i dagens samhälle naturvetenskaplig kunskap? 

IMG_0249

Det var några av de frågor som ett trettiotal NV-lärare, NT-utvecklare och skolledare från olika grundskolor i Stockholms stad diskuterade under årets uppstartsmöte för FoU-projektet ”Förmågor och formativ bedömning”. Projektet som startade för ett år sedan, är en del av stadens NT-satsning och involverar nu 9 NT-utvecklare och 100 drivna lärare från grundskolans alla årskurser. Inspirerade av Helen Timperley riktas fokus från fortbildning till professionellt lärande och från någon annans önskan om att få berätta till det egna behovet av att veta. Projektet syftar till att undersöka och bidra till utveckling av autentisk formativ bedömning i relation till de naturvetenskapliga ämnenas tre övergripande förmågor, och flera NV-lärare och NT-utvecklare är redan igång med spännande klassrumsstudier.

Tillsammans med deltagarna och NV-nätverkets vetenskapliga ledare Maria Andrée från Stockholms universitet, var vi med och vände och vred på ämnesplanernas övergripande förmågebeskrivningar och vad de kan få för konsekvenser för undervisnining och lärande i naturvetenskap. Diskussionerna landade i den didaktiska utmaningen att ge eleverna möjlighet att använda naturvetenskapliga resurser i sammanhang som blir viktiga och meningsfulla både nu och i framtiden, och att hitta undervisningsformer som gör att det eleverna lär sig även blir användbart utanför skolan.Tillsammans med projektets deltagare kommer vi nu att fortsätta problematisera och undersöka detta under litteraturseminarium och i lärardrivna klassrumsstudier på de olika deltagarskolorna. We’ll keep you posted.

bild-21

Slutligen avslöjade en handuppräckning under uppstartsmötet det som tidigare forskning också bekräftar, nämligen att NV-undervisningen i stor utsträckning fokuserar förmåga 3, dvs kunskaper om naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier. Varför är det så? Hur ser det ut i ditt eget klassrum?

Malin Lavett-Lagerström, Maria Weiland & Jonna Wiblom, koordinatorer FoU-enheten

Vill du veta mer om projektet och är intresserad av att delta kan du läsa mer här!

5E – modellen för formativ bedömning

Under NÄD-konferensens sista dag diskuterade Marcelle Siegel (University of Missouri) utifrån sin egen forskning frågor om formativ bedömning i relation till lärande. Hon menar att det är lärarens föreställning om lärande som formar den bedömning som han/hon kommer att använda sig av. Anser man att lärande  handlar om att minnas används t.ex. flervalsfrågor; om lärande anses handla om att utforska så analyseras bevis, eller så kritiseras påståenden.

Siegel presenterade ”The 5E model” i relation till bedömning. För mig som språk och SO-lärare var den okänd, men inom NV-sfären verkar den kännas igen av fler. Modellen har använts för att planera och instruera och utgår från en konstruktivistisk syn på undervisning och lärande som mest har använts inom naturvetenskaplig undervisning:

Utifrån denna modell visade Siegel hur detta hänger ihop med formativ bedömning som hon menar skulle kunna användas i fler ämnen:

MOMENT SYFTE HUR?
Engagera  Att engagera eleverna i intressanta problem/uppgifter för att identifiera elevernas uppfattningar tankekartor, sorteringsövningar, memoarer, intervjuer, enkäter
Utforska För att se hur eleverna bygger begreppsförståelse  Anteckningsböcker, dagliga reflektioner, dagens problem, concept cartoons
Förklara Att eleverna ska få visa sin nuvarande förståelse  Skapa modeller, göra påståenden, göra påståenden med förklaringar 
Utveckla Att eleverna får visa sin förmåga att använda sin förståelse i nya sammanhang  Tillämpningsövningar, problemlösning i par, designaktiviteter
Utvärdera Att visa för lärare och elever vad de lärt sig från undervisningen. För att eleverna ska utveckla metakognitiv förståelse för sitt eget lärande Poster, presentation, uppsats, labbrapport, debatt, självutvärdering

I nästa blogginlägg tänkte jag visa några mer konkreta exempel på vad de olika undervisningsmomenten  kan innebära och hur de kan utformas

Jag är väldigt nyfiken på att höra om ni känner till modellen och kanske har använt den själva på något sätt?

/Anna-Karin Frisk