Visar alla blogginlägg med kategorin:
Verktyg för formativ bedömning

Lars Lindström – ett tack för dina didaktiska redskap om estetiska lärprocesser!

Idag fick jag sorgebudet att professor emeritus Lars Lindström, vars inspirerande tankar och texter om lärande i estetiska ämnen jag mötte för första gången när jag gick på Lärarhögskolan i Stockholm, lämnade oss denna vecka, den 31 januari. Lars forskningsarbeten har betytt mycket framför allt för utvecklingen av bedömning av estetiska lärprocesser. Han var t.ex. en av de första som introducerade portföljbedömning i bildämnet i Sverige (Portföljen som examinationsform. Ett socialt-konstruktivistiskt utvecklingsarbete inom lärarutbildningen, från 1997). Ett av hans stora bidrag i allmänhet var översättningen och redigeringen av didaktikern Comenius Orbis Sensualium Pictus: den synliga världen, ett arbete som av många beskrevs som en kulturgärning då den publicerades 2006.

För bara en vecka sedan satt jag på ett litteraturseminarium och diskuterade hans artikel ” Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd” i Kritisk utbildningstidskrift nr 133/134 från 2009. Vi diskuterande om och hur hans fyrfältsmodell om estetiska lärprocesser kan hjälpa oss att förstå, få syn på, pröva och analysera undervisningsdesign och elevuppgifter i estetiska ämnen. Om en uppgift designas för att bidra till ett konvergent lärande ”om” eller ”med” ämnet, hur ska den då vara formulerad och vad ska bedömas? Och om uppgiften är tänk att utveckla ett mer divergent lärande ”i” eller ”genom” ämnet, hur tar den sig uttryck då?

Jag tänker att det bästa vi kan göra för att minnas och hylla Lars är att hantera och pröva hans idéer, texter och didaktiska redskap han presenterat för oss. I STLS praktisk-estetiska nätverk har vi ett ram-projekt med namnet Språket i ämnet och ämnet i språket som jag skrev om här i bloggen i höstas. Liksom Lars vill vi i projektet studera och få ett grepp om det ämnesspecifika kunnandet för att möjliggöra lärande hos eleverna. Lars Lindström menar att det är viktigt att få syn på och få begrepp för såväl den rationella kunskapen som de estetiska uttrycken i ett ämne. I artikeln i länken ovan skriver han:

För att utvecklas på ett allsidigt och harmoniskt sätt, måste individen tillägna sig olika formspråk. Följaktligen bör en skola för bildning ge utrymme för skilda språkformer, till exempel den verbala, den musikaliska, den kroppsliga, den bildmässiga och tings- framställande formen, likaväl som vardagsspråket, det poetiska språket och det vetenskapliga språket.

Hur vi förstår och hanterar olika aspekter av våra ‘ämnesspråk’ är upp till oss lärare att fortsätta studera och utveckla.

Farväl Lars, och tack för de begrepp och koncept du gett oss att pröva vidare!

Jenny Frohagen

Koordinator i det praktiskt-estetiska ämnesnätverket

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 26 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 24 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111165

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Ansök om ämnesdidaktiskt FoU-projekt i STLS

STLSloggor 201701

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

I relation till de ämnesdidaktiska nätverken inom Stockholm Teaching & Learning Studies, STLS, kan lärare vars huvudman ingår i STLS ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt på den egna skolan. Detta ska bidra till en skola på vetenskaplig grund, öka kunskapen om barns och ungdomars lärande och vilken undervisning som krävs för att gynna kunskapsutveckling i olika skolämnen.

Ämnesdidaktiskt FoU-projekt

Ett ämnesdidaktiskt FoU-projekt planeras och genomförs av en grupp lärare på en eller flera skolor och utgår från ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Ansökan formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning, och ska innehålla en tänkt plan för genomförande, inklusive forskningsfrågor och metod.

Årets utlysning (anmälan per den 15 mars) ger lärare möjlighet att ansöka om medel för att driva ett kvalificerat ämnesdidaktiskt FoU-projekt med vetenskapliga metoder kring ett problem eller något som utgör en utmaning i undervisningen. Projektet bör handla om något som tar sikte på att utveckla undervisningen inom ett specifikt ämnesområde, och idén bör formuleras utifrån både beprövad erfarenhet och forskning. Beviljade projekt knyts till ett ämnesdidaktiskt nätverk inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS).

Förutsättningar för att delta

Ni kan vara en lärargrupp på en skola eller en eller ett par lärare från flera skolor som går ihop om ett projekt. Projektet ska pågå minst tre terminer.

För att få stöd till ett nytt projekt krävs att:

  • Tid motsvarande minst en dag per vecka ska avsättas för arbetet
  • Alla deltagande lärare ska ha möjlighet att delta i centralt ordnade seminarier på fredagseftermiddagar
  • Det avslutade projektet dokumenteras, granskas och resultatet sprids till andra lärare
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Projekt som beviljas medel knyts till ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Därigenom får ni möjlighet till:

  • Vetenskapligt stöd under hela projekttiden
  • Deltagande i seminarier för att få återkoppling på pågående arbete
  • Hjälp med att sprida resultaten till exempel på Lärarnas forskningskonferens

För lärare inom Stockholms stad är maxbelopp för respektive respektive projekt 90 000 kronor per termin och skolan ska motfinansiera med motsvarande belopp.

När det gäller finansiering för lärare som arbetar för andra huvudmän hänvisas till nedanstående kontakter:

Ansökningarna bedöms utifrån forskningsfrågans ämnesdidaktiska relevans, planens tydlighet, genomförbarhet och lärargruppens förutsättningar att genomföra projektet.

Sista ansökningsdag är 15 mars varje år och ansökan görs via digitalt formulär.

Information

För mer information kontakta:
funktion.stls@​stockholm.se

Informationsträff om FoU-projekt

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Blomman

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

Ingrid Carlgren från kunskaper till förmågor

Nu finns filmer och presentationer från Lärarnas forskningskonferens 2015 på Pedagog Stockholm. Bland annat kan ni se Ingrid Carlgrens omtalade presentation Från kunskaper till förmågor som lyfter flera frågor som är både relevanta och intressanta för lärarprofessionen.

/Jessica B

Informationsträff om ämnesdidaktiska FoU-projekt

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 29 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=93079. Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!

Stockholm Teaching & Learning Studies och FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

/Jessica B

Kort om kamratbedömning

800px-Academic_writingLyssna på den här långa rubriken på ett föredag: ”The influence of learner beliefs on student performance in criterion-referenced peer review: A sociocultural perspective ”. Kort sagt handlade Jingjing Mas föredrag om kamratbedömning i skrivande i engelska och vad som gör den verkningsfull. Förutom att elever måste få lära sig att ge och ta emot kamratbedömning, är elevers föreställningar en viktig påverkansfaktor enligt Jingjing Ma. I hennes forskning betraktas elevers föreställningar som ett psykologiskt verktyg, och hon har kommit fram till att elevers föreställningar om vad skrivande är påverkar deras benägenhet att ta emot kamratbedömning. Därför är det viktigt att i undervisningen ta upp olika föreställningar om skrivande för att göra eleverna uppmärksammade på detta. Först måste man förstås som lärare göra klart för sig vad man själv har för föreställning om vad skrivande är. Hur man kan tänka om det återkommer jag till en annan gång!

Vilka föreställningar påverkar elevers benägenhet att ta emot kamratbedömning i andra ämnen, tro?

Anna-Maija

Reflektion som verktyg? Del 1

bakomträdhaikuI slutet av augusti hade jag förmånen att delta i en konferens om tillämpad språkvetenskap. Tre föredrag som jag lyssnade på handlade om reflektion, ett tema som känns viktigt ur många perspektiv. Vi lever i en tillvaro som till mångt och mycket bestäms av klockslag (speciellt i skolan), och (talet om?) bristen på tid är en ständigt närvarande faktor. Samtidigt talas ofta om vikten av att reflektera – tar vi oss tiden till det? Jag ska berätta om det första föredraget:

Ken Lau från Hongkong talade i sitt föredrag ”Towards a holistic approach to assessing reflection” om reflektionens betydelse för lärande och menade att studentens förmåga att reflektera över sitt lärande bör påverka betyget på kursen (här handlade det om universitetsstudenter). Han låter sina studenter skriva en reflekterande text två gånger under kursen, och det han bedömer är processen, vilken enligt honom kan ses i förändringen av studentens sätt att reflektera. Reflektionen utgör 20% av betyget på kursen (varje text 10%). En av hans motiveringar för att lyfta fram reflektionen var att elever på ett tydligt sätt förknippar reflektion med utveckling, enligt hans forskning.

Översatt till min skolverklighet skulle jag låta elevers självbedömningar påverka deras betyg, eller? Ken Lau talar om att bedöma processen, men om varje text är värd 10%, låter det som om han ändå bedömer produkten? Något att reflektera över…

Reflektion som verktyg? Del 2 kommer nästa vecka.

Anna-Maija

 

Är naturvetenskap bara begrepp, modeller och teorier?

Vilken naturvetenskaplig kunskap behöver egentligen Elin som blivande marinbiolog, Emma som blivande byggarbetare och Esteban som blivande ekonom? I vilka sammanhang behöver alla människor i dagens samhälle naturvetenskaplig kunskap? 

IMG_0249

Det var några av de frågor som ett trettiotal NV-lärare, NT-utvecklare och skolledare från olika grundskolor i Stockholms stad diskuterade under årets uppstartsmöte för FoU-projektet ”Förmågor och formativ bedömning”. Projektet som startade för ett år sedan, är en del av stadens NT-satsning och involverar nu 9 NT-utvecklare och 100 drivna lärare från grundskolans alla årskurser. Inspirerade av Helen Timperley riktas fokus från fortbildning till professionellt lärande och från någon annans önskan om att få berätta till det egna behovet av att veta. Projektet syftar till att undersöka och bidra till utveckling av autentisk formativ bedömning i relation till de naturvetenskapliga ämnenas tre övergripande förmågor, och flera NV-lärare och NT-utvecklare är redan igång med spännande klassrumsstudier.

Tillsammans med deltagarna och NV-nätverkets vetenskapliga ledare Maria Andrée från Stockholms universitet, var vi med och vände och vred på ämnesplanernas övergripande förmågebeskrivningar och vad de kan få för konsekvenser för undervisnining och lärande i naturvetenskap. Diskussionerna landade i den didaktiska utmaningen att ge eleverna möjlighet att använda naturvetenskapliga resurser i sammanhang som blir viktiga och meningsfulla både nu och i framtiden, och att hitta undervisningsformer som gör att det eleverna lär sig även blir användbart utanför skolan.Tillsammans med projektets deltagare kommer vi nu att fortsätta problematisera och undersöka detta under litteraturseminarium och i lärardrivna klassrumsstudier på de olika deltagarskolorna. We’ll keep you posted.

bild-21

Slutligen avslöjade en handuppräckning under uppstartsmötet det som tidigare forskning också bekräftar, nämligen att NV-undervisningen i stor utsträckning fokuserar förmåga 3, dvs kunskaper om naturvetenskapens begrepp, modeller och teorier. Varför är det så? Hur ser det ut i ditt eget klassrum?

Malin Lavett-Lagerström, Maria Weiland & Jonna Wiblom, koordinatorer FoU-enheten

Vill du veta mer om projektet och är intresserad av att delta kan du läsa mer här!