Visar alla blogginlägg med kategorin:
Yrkesämnen

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Ny ansökningsomgång!

Det är snart dags att ansöka om ett FoU-projekt eller ett ramprojekt inom yrkesnätverket på STLS.

Ett ramprojekt om yrkesrelaterade beräkningar startade upp hösten 2020. Det går att söka till det ramprojektet, men också till andra ramprojekt som erbjuds inom nätverket. Mer information finns på nätverkets sida, se: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/stockholm-teaching-learning-studies/

Om det finns något annat område som ni är intresserade av att undersöka i relation till yrkesprogram, yrkesämne och undervisning, än vad som erbjuds i nätverket just nu, så är ni självklart välkomna att kontakta mig på maria.christidis@rkh.se

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Lästips!

Under våren 2020 kom två nya doktorsavhandlingar med fokus på yrkesutbildning.

Från Linnéuniversitetet, Eva Klopes avhandling fokuserade på frisörutbildningen. Evas avhandling har titeln ”Respektabla frisörer: – Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning”. Ni hittar avhandlingen i sin helhet på följande länk: https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1431278&dswid=-1494

Från Stockholms universitet och Röda korsets högskola, Maria Christidis avhandling fokuserade på vårdutbildningen. Marias avhandling har titeln ”Integrated teaching for expanded vocational knowing: Studies in the Swedish upper secondary Health and social care program” och finns att hitta på följande länk:  https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-1494&pid=diva2%3A1407537&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=christidis&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Distans- och fjärrundervisning på yrkesprogram

I dessa tider när undervisningen bedrivs i digitalt format så finns många goda exempel på hur s.k. distans- och fjärrundervisning kan fortsätta ge eleverna de möjligheter de behöver för att utvecklas professionellt. Ett exempel finns på följande länk:

https://www.taby.se/ava-gymnasium/nyheter-ava/kenneth-dahlgren-om-fjarrundervisning/

Men vad det är i denna form av undervisning som möjliggör för en utveckling av yrkeskunnandet? Vilka är de utmaningar vi möter i undervisningen och hur löser vi dessa? Det är något som vi behöver få mer kunskap om då det finns få studier kring detta.

Vill du bidra till att utöka kunskapen, sök då till nätverkets ramprojekt Digitaliserat yrkeskunnande, med deadline den 15 maj på följande länk:

https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=7473178e6976

Obs! Det finns också möjlighet att söka till ett ramprojekt om Ämnesintegrerad undervisning.

Varmt välkomna!

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Lästips!

”Att utveckla forskningsbaserad undervisning: Analyser, utmaningar och exempel” är en antologi med redaktörerna Ylva Ståhle, Mimmi Waermö och Viveca Lindberg som belyser didaktiska utmaningar och lösningar inom olika skolämnen och skolformer, men också arbetet med att utveckla vetenskapliga förhållningssätt för undervisningsutvecklande forskning. Boken är utgiven av förlaget Natur och Kultur.

I följande länk kan ni läsa mer om boken och även få ett smakprov: https://www.smakprov.se/bok/kartonnage/att-utveckla-forskningsbaserad-undervisning-analyser-utmaningar-och-exempel-9789127824898/

Nytt ramprojekt i yrkesnätverket

Yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande

En utmaning i undervisningen på olika yrkesprogram är beräkningar av olika slag, relaterade till yrkesämnen och till allmänna ämnen. För att stärka en yrkesrelaterad relevans kan utmaningen även bestå i att samarbeta mellan yrkesämnen och allmänna ämnen, t ex genom ämnesintegrering. Exempel på beräkningar som kan förekomma inom olika yrkesprogram är mängd, längd, bredd, omkrets, intensitet och styrka. Detta ramprojekt fokuserar på yrkesrelaterade beräkningar för yrkeskunnande och på att utveckla undervisningen kring detta.

Hur kan undervisningen utvecklas så att eleverna förstår vilka specifika krav ett yrke ställer på beräkningar? Vad i yrkesberäkningar skapar speciella utmaningar i undervisningen? Hur kan uppgifter utvecklas som tar yrkeskunnande i beaktande?

Vill du vara med?

Är du intresserad av att medverka i ett ramprojekt som övergripande handlar om utveckling av undervisningen avseende yrkesrelaterade beräkningar, i förhållande till yrkeskunnande, t ex genom ämnesintegrering?

Du kan läsa mer om förutsättningar samt finna ansökningsblankett här:

http://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/

Nästa möjlighet att anmäla intresse till ämnesdidaktiskt ramprojekt är 15 april.

STLS har informationsträff fredagen den 31 januari kl 14,30-16,30, på Fleminggatan 113. Ni är varmt välkomna!

Nätverksledare, Maria Christidis

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

FoU-projekt avslutas

Det första 2-åriga FoU-projekt inom YRK-nätverket, Den inflammatoriska processen – att navigera genom ett makro och mikroperspektiv för helhet, går mot sitt slut. Lärarna, Louise Aspengren och Lena Jönsson håller på med slutredovisningen av projektet och kommer även att presentera projektet på det nordiska forskarnätverket NordYrks konferens i Helsingfors 12-14 juni http://nordyrk.net/

Ramprojekt – Digitalisering för yrkeskunnande

Under våren skapades ett Ämnesdidaktiskt ramprojekt i yrkes- och karaktärsämnen, Digitalisering för yrkeskunnande.

Det kom inga ansökningar inom utsatt tid, men då vi fick kännedom om att Stockholms stad saknar mötesplatser för frågor om yrkesutbildning beslöt ledningen för STLS att ansökningstiden för detta ramprojekt förlängs till slutet av oktober.

För information om vad ett ramprojekt är och anvisningar om hur man ansöker, se http://pedagog.stockholm.se/stockholm-teaching-and-learning-studies/amnesdidaktiskt-natverk-i-yrkesamnen/ramprojekt-i-yrkesamnen1/

Länk till intresseanmälan för deltagande i ramprojekt finns här: https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=b703232afcad

Forskarskola i bildpedagogik och slöjdpedagogik FoBoS

Vetenskapsrådet beviljade finansiering för en nationell forskarskola i bildpedagogik och slöjdpedagogik. Syftet är att utveckla kunskapsområdet visuell, virtuell och materiell kultur samt handlingsburen kunskap med digitala tekniker som resurser. Forskarskolan vänder sig till lärare i hela landet som genom forskarutbildningsstudier vill bidra till att fördjupa kunskaperna inom dessa områden. Även yrkeslärare som arbetar med trä, textil eller bild, design kan söka till forskarskolan.

Forskarutbildningen riktas mot licentiatexamen. Om du är intresserad av att ansöka om studieplats börjar ansökningstiden 1 juli 2019. Utbildningen påbörjas i januari 2020.

Följande lärosäten samarbetar om forskarskolan: Göteborgs universitet, Konstfack och Stockholms universitet

För mer information – se https://fobos.gu.se/

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Digitalisering på gymnasiets yrkesprogram

Läroplanerna och ämnesplanerna har nyligen kompletterats med skrivelser om digitalisering med utgångspunkt av EU:s nyckelkompetenser och Digitaliseringskommissionens beskrivning av digital kompetens. Fyra aspekter lyfts särskilt fram, på övergripande nivå i läroplan och mer konkret i ämnesplanerna, och dessa är ”att utveckla förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling […] att utveckla förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt samt att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, med användning av digital teknik (Skolverket, 2017, s. 9)

Enligt tidigare forskning (Perselli, 2014) beror användningen av digitala verktyg i undervisningen på lärarens digitala kompetens och styrs av elevernas intresse. Detta betonar betydelsen av lärarnas kompetensutveckling inom området för att de digitala verktygen ska i didaktiskt avseende kunna användas till sin fulla potential. Dessutom visar Berg Christofferson (2015) i sin licentiatuppsats hur yrkeskunnande i form av digital dialog över lärandet under arbetsplatsförlagt lärande (apl) inom äldreomsorg och verksamheter för personer med funktionsnedsättning tar form på en digital lär plattform. Detta accentuerar det digitala formatets betydelse i undervisningen och för lärandet.

Digitalt undervisningstips – och en möjlighet till ämnesintegrering

I september år 2018 genomfördes ett pilotprojekt inom Vocational Education and Training (VetNet) – nätverket på ECER i Bolzano, Italien, där ePosters presenterades genom en mobil app skapat i The Learning Toolbox. Pilotprojektet var framgångsrikt och formatet kommer att användas av fler nätverk vid nästa kongress. ECER står för en pedagogisk forskningskongress som anordnas årligen genom European Educational Research Association (EERA),

The Learning Toolbox (http://ltb.io/) är också användbar i undervisningen på till exempel gymnasiets yrkesprogram. Den möjliggör en integrering av språk (t ex engelska och svenska), yrkesämne, och digital teknik. Efter att ha skapat ett konto, ordnar man informationen som ska presenteras i digitala rutor med möjlighet att infoga text, video, bild och länkar. Slutligen, inför presentationen, delas apparna till klassen på en gemensam delningsplats, vilket möjliggör för eleverna att navigera i appen under presentationen.

Referenser

Berg Christofferson, Gunilla. (2015). Digital dialog som redskap för utveckling av yrkeskunnande – en studie vid APL på gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram (Licentiatuppsats). Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Stockholm.

Perselli, Ann-Katrin. (2014). Från datasal till en-och-en. En studie av lärares erfarenheter av digitala resurser i undervisningen (Doktorsavhandling). Avdelningen för utbildningsvetenskap, Mittuniversitetet, Härnösand.

Skolverket. (2017). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå   – Ett kommentarmaterial för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå. Elanders Sverige AB, Mölnlycke.

Maria Christidis

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 25 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Stora Munkan på Fleminggatan 113 och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 23 januari:  https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=119861

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) inom nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Den inflammatoriska processen – att kunna navigera mellan makro och mikronivå

Louise och Lena ny storlek

Bildtext: Louise och Lena i skolans metodrum.

Vilka är ni?

Louise: – Jag heter Louise Aspegren och arbetar som yrkeslärare inom vård- och omsorg på gymnasiet sedan två och ett halvt år tillbaka. Innan det arbetade jag som sjuksköterska inom akutsjukvården.

Lena: – Jag heter Lena Jönsson, är yrkeslärare och utvecklingsledare inom vård och omsorg. I grunden är jag sjuksköterska, och har arbetat som yrkeslärare sedan 2007.

Varför valde ni läraryrket?

Louise: – Jag blev lärare eftersom jag såg en möjlighet att undervisa om ämnen jag kan, att få vara kreativ i mitt sätt att lära ut och att få vara med och utbilda framtidens vårdpersonal, kolleger jag själv skulle vilja arbeta med.

Lena: – Jag blev imponerad av lärarnas skicklighet i att metodiskt utveckla läsandet och skrivandet då min dotter började grundskolan vilket inspirerade mig till att söka lärarhögskolan. Då jag arbetat som sjuksköterska inom vården där allt baseras på forskning och beprövad erfarenhet var det naturligt att gå vidare med att använda mig av ett liknade förhållningsätt i mitt arbete som pedagog.

Vad inspirerar er i ert arbete?

Louise: – Jag går till jobbet och ser fram emot att möta eleverna och att få öppna deras ögon mot deras framtida yrke. Mitt driv är att de är formbara och nyfikna vilket gör undervisningen rolig. Det är kul att få följa deras utveckling från förvirrade, nyfikna ettor till kloka treor. Jag hoppas att de tycker att det är utvecklande att ha lärare som arbetat inom deras område och som kan bygga bron mellan skolan och verkligheten så att de känner sig förberedda inför sitt kommande yrkesliv.

Lena: – Att få undervisa i ett ämne jag har lång erfarenhet av att själv utöva och alltid trivts med att arbeta inom, gör att arbetet känns meningsfullt. Eleverna jag möter på vård- och omsorgsprogrammet utvecklas genom att de under sin APL får möjlighet att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktik vilket leder till flera dimensioner av lärande och förmåga att reflektera. Eleverna blir på detta sätt medvetna och gör att vi som arbetar som pedagoger utmanas. Dessa saker tillsammans gör att jag hittills aldrig haft en tråkig dag på jobbet.

Hur formade sig idén till FoU-projektet?

Lena: – På vår skola har forskning varit något man uppmuntrat. Genom ett tidigare projekt mellan vård- och omsorgsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet, utkristalliserade sig ett område i behov av att utveckla, nämligen, elevers förståelse för olika processer inom det medicinska och naturvetenskapliga området.

Louise: – Däremot, valde vi på vård- och omsorgsprogrammet att fortsätta projektet då vi förstod att det fanns ett lokalt, nationellt och globalt behov av att dels utveckla undervisningen men också ett behov av att bidra till forskningsfältet, som visade sig vara väldigt sparsamt.

Vad handlar FoU-projektet om?

Vi gör en Learning study om hur elever på vård- och omsorgsprogrammet erfar fenomenet inflammationsprocessen. Syftet är att utveckla undervisningen så att elevernas helhetsförståelse för processen stärks. Vi vill genom denna studie få kunskap om vilka metoder vi kan använda i undervisningen för att förmedla en tredimensionell process.

Genom vår erfarenhet som sjuksköterskor har vi lärts oss att förståelse för fysiologiska processers i sin helhet är viktigt för att bli kunniga i sitt yrke. Vi har i vårt yrke som lärare uppmärksammat att eleverna har svårigheter att skapa denna helhetssyn av olika fysiologiska processer. Vi valde att fokusera på inflammationsprocessen då den innehåller en tredimensionell helhet vilken vi ansåg kunde användas för att problematisera och utveckla deras förståelse.

Var i processen befinner ni er just nu?

Louise: – Vi håller på att analysera vårt datamaterial. Utmaningen är att skapa en röd tråd i vårt innehåll för att göra det åskådligt för läsaren. Vi har haft vissa svårigheter med att hitta tidigare studier inom området, vilket visar att området är inte tillräckligt beforskat och att vår studie kommer utgöra ett viktigt bidrag till forskningsfältet didaktik inom vård- och omsorgsprogrammet.

Vad visar preliminära resultat?

Lena: – En preliminär analys visar att vi gjort framsteg vad gäller att hitta ett sätt att undervisa om processer där eleverna i högre grad kan förstå och ta till sig av undervisningsinnehållet. Vi kan se vissa tecken till ökad helhetsförståelse genom att eleverna synliggör fler dimensioner av processen i sina förklaringar.

Hur kommer ni konkret använda resultatet av studien?

Lena: – Vi kommer satt presentera projektet och resultaten för våra kolleger på skolan. Resultaten av vår studie om inflammationsprocessen ämnar vi använda för att utveckla vår undervisning om processer och processförståelse mer specifikt. Vi hoppas även få möjlighet att utveckla Learning study som metod i vår egen och i våra kollegors undervisning.

Maria Christidis

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 26 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 24 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111165

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies