Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Lästips!

Under våren 2020 kom två nya doktorsavhandlingar med fokus på yrkesutbildning.

Från Linnéuniversitetet, Eva Klopes avhandling fokuserade på frisörutbildningen. Evas avhandling har titeln ”Respektabla frisörer: – Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning”. Ni hittar avhandlingen i sin helhet på följande länk: https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1431278&dswid=-1494

Från Stockholms universitet och Röda korsets högskola, Maria Christidis avhandling fokuserade på vårdutbildningen. Marias avhandling har titeln ”Integrated teaching for expanded vocational knowing: Studies in the Swedish upper secondary Health and social care program” och finns att hitta på följande länk:  https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-1494&pid=diva2%3A1407537&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=christidis&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&sortOrder2=title_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all

Falska vänner

vision-2344747_1920Inom främmandespråksinlärning talar man ibland om så kallade ”falska vänner” som en utmaning vid språkinlärning. Falska vänner, i denna språkliga betydelse, påträffas när ett ord återfinns i två språk, men i helt olika betydelser.

Ett exempel är ”novell” som ju på svenska är en kort skönlitterär text, men som på engelska (”novel”) har en helt annan betydelse, nämligen en lång skönlitterär text (det vill säga det vi på svenska kallar roman). Ett annat exempel, på en svensk-dansk falsk vän, är ”rolig” som ju i Danmark inte alls betyder kul eller uppsluppen utan (närmast) tvärtom lugn och stillsam.

Men fenomenet falska vänner kan också tänkas uppstå inom ett och samma språk – nämligen när ett ord används i helt olika betydelser i helt olika sammanhang. I sammanhang som ramprojektet Budskap bortom raderna, och i det vidare sammanhanget som STLS utgör, märker vi ibland av att en viss språkförbistring kan uppstå när vi (koordinatorer i forskningsnätverken) möter deltagande lärare.

Här är några exempel på falska vänner – och andra ord som ibland ställer till det i mötet mellan lärardriven forskning och lärare. Det rör sig alltså här om ord som (i de flesta fall) är svenska ord, men där vardagsförståelsen av ordet skiljer sig från den särskilda betydelse det kan få i ett forskningssammanhang.

Data: Ordet ”data” i vardagssammanhang förknippar man kanske oftast med mätbar information i form av siffror (ofta presenterad i form av tabeller eller diagram). Den betydelsen av data finns också i forskningssammanhang. Samtidigt kan ”data” vara mycket mer än siffror – det som sägs i intervjuer, samtal, eller en tanke som skrivs ned.

Intervention: Det här ordet – har vi upptäckt – ställer till stor förvirring. När vi (i STLS/forskarnätverken) använder ordet är det i betydelsen ”något vi vill testa i undervisningen”. Det kan vara ett sätt att utforma en skrivuppgift, en särskild lässtrategi, en samtalsform eller något annat. Det är en del av den undervisning som bedrivs, men ett moment som vi sätter en lupp på och studerar specifikt (det vill säga samlar in data från för analys). I andra sammanhang används ordet ibland i negativ betydelse: någon intervenerar, ingriper utifrån, ”stör” eller ”lägger sig i” (ungefär i den betydelse det ges när en stormakt intervenerar i mindre länders politik).

Teori: Som falsk vän betraktat är ordet teori särskilt falsk. Vardagsförståelsen av ordet, som kanske skulle kunna sammanfattas som ”en förklaring till varför något (ett fenomen) fungerar som det gör”, ligger nämligen inte helt långt ifrån den betydelse ordet har i forskningssammanhang. Men i den typ av forskning som bedrivs i Budskap bortom raderna betyder teori också ”ett sätt att förstå ett fenomen”, med betoning på ”ett”.  Man kan säga att betydelsen av ordet ”teori” i (utbildningsvetenskaplig) forskning ligger närmare ordet ”perspektiv” än ”förklaring”.

I Budskap bortom raderna använder vi exempelvis Judith Langers teorier om föreställningsvärldar och läsarpositioner som ett sätt att förstå (tolkande) läsning av skönlitteratur, en teori som inte utesluter andra teorier. Vi har skrivit mer om detta i inlägget Teori bortom raderna.

Metod: Här ligger den falska vänskapen kanske närmast i att man som lärare associerar ordet ”metod” med undervisningsmetod, medan det i forskningssammanhang snarare betyder ”tillvägagångssätt för att samla in data och tolka denna”. Det betyder att medan en ”metod” för litteraturundervisning mycket väl kan vara att arbeta med lässtrategier, så kan detta aldrig vara en ”forskningsmetod”. Däremot kan med olika forskningsmetoder och metodansatser (Learning study, designbaserad forskning, tematiska analys av elevintervjuer, effektstudier, med mera) försöka komma åt hur lässtrategier fungerar i undervisningen.

Resultat: På samma sätt som för ”metod” så ligger ”falskheten” här i att resultat i undervisningssammanhang vanligtvis betyder vad eleverna lärde sig (och ofta också om de upplevde undervisningen som rolig). I forskningssammanhang är resultat däremot svaret på en specifik forskningsfråga som ställts. Exempelvis skulle frågan kunna vara ”På vilket sätt förändras elevers läsupplevelse när undervisningen baseras på lässtrategier som går ut på att sammanfatta handlingen?”. Låt oss anta att undervisningsresultatet blir negativt: eleverna tycker det är tråkigt och tappar lusten att lära. För läraren skulle resultatet alltså vara i det närmaste noll: ”De lärde sig ingenting”. För forskningsfrågan skulle det däremot kunna vara ett intressant resultat (även om nu detta är ett påhittat exempel) – sammanfattningsinriktade lässtrategier visar sig ha negativ påverkan på elevers läslust.

För- och eftertest: När vi i forskningssammanhang använder ordet ”test” (som i förtest och eftertest) så är det ofta i en mycket ”mjuk” betydelse: det kan handla om samtal, intervjuer, elevers skrivna reflektioner, eller något annat. Poängen med ”förtestet” är att bilda sig en uppfattning om utgångsläget och det behöver inte vara i form av ett regelrätt ”test” (i betydelsen ord- eller läsförståelsetest). I vardagssammanhang är ordet ”test”, för alla som gått i skolan, däremot starkt kopplat till prov- och bedömningssituationer.

Designprinciper för undervisning: Detta ord är kanske ingen regelrätt ”falsk vän” i och med att det saknar en vedertagen betydelse i vardagligt språkbruk. I forskningssammanhang (och då specifikt i sammanhang av designbaserad forskning) avses en forskningsansats som försöker fånga upp lärares ”tysta kunskap”, det lärare vet fungerar (eller inte fungerar) i den egna undervisningen och att försöka göra denna kunskap generaliserbar till andra klassrum än just den egna undervisningen. ”Designprinciper” har beskrivits som ”ödmjuka teorier” (Cobb et al, 2013) om hur undervisning bör utformas. En designprincip som vi i Budskap bortom raderna utforskar är att om elever får möjlighet att försättas i rollen där de själva författar tolkningsbara budskap – och får möta andra elevers tolkning av dessa budskap – så fördjupas deras egen förmåga till tolkande läsning. Men detta är ingen ”lektionsupplägg”, det är en princip – och utifrån denna princip (denna utgångspunkt) kan ett flertal olika lektionsupplägg utformas.

Referens

Cobb, P., Jackson, K., Smith, T., Sorum, M., & Henrick, E. (2013). Design research with educational   systems: Investigating and supporting improvements in the quality of mathematics teaching   and learning at scale. National Society for the Study of Education Yearbook, 112(2), 320–  349.

Utmaningar i undervisning och huvudmannens systematiska kvalitetsarbete

Fredagen den 25:e september träffades ett femtiotal verksamma lärare, skolledare och skolhuvudmän inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies i en gemensam workshop. Syftet var att pröva en modell för systematisk kartläggning av undervisning framtagen av professor Inger Eriksson vid Stockholms universitet. Bakgrunden till detta initiativ är att den kvantitativa data som ofta utgör huvudmannens underlag för det systematiska kvalitetsarbetet endast ger indikationer om undervisningsrelaterade utmaningar på en aggregerad nivå. Klassrumsnära och ämnesdidaktiska data analyseras mer sällan i relation till skolornas systematiska kvalitetsarbete, vilket innebär att lärares ämnesdidaktiska erfarenheter har en tendens att försvinna när data aggregeras i huvudmannaorganisationen.

Under fredagseftermiddagen diskuterades prövades och diskuterades därför modellen för systematisk kartläggning av undervisning i olika ämnesgrupper. Även om diskussionerna böljade under den pågående workshopen så tyder den gemensamma och avslutande reflektionsrundan på att modellen, med fortsatt bearbetning och prövning, har potentialen att synliggöra undervisningsrelaterade möjligheter och utmaningar i skolans verksamhet. Modellen kan därmed också bidra till att nyansera skolans systematiska kvalitetsarbete.

Kanske ska man ställa en annorlunda fråga?

Visst är det svårt att vara lärare? Hur ska vi få eleverna att lära sig massor?
Vi har, i matematiknätverket, märkt att om vi slutar ställa frågan: ”Varför kan eleverna inte bråkräkning? Hur har det blivit så?! Vems fel är det?!” och istället frågar oss: ”Vad ska vi göra för att eleverna ska lära sig bråkräkning? Vilken typ av undervisning behöver jag utforma för att det som är svårt med bråkräkning ska bli synligt?” så kommer man mycket längre. Dessutom blir det mycket roligare!

Prova själv och berätta hur det gick!

Vill du träffa lärare som forskar på sin undervisning, anmäl dig till LFK – Lärarnas forskningskonferens. 

P.S. Matematiknätverkets ramprojekt undersöker just nu bråkräkningens roll i problemlösning.

Nytt ramprojekt och stundande runda bords samtal på LFK

skissa3

Vi i det praktisk-estetiska närverket kan idag med glädje meddela att vi har fått forskningsanslag för att under året utveckla ett nytt ramprojekt. Vårt tidigare ramprojekt har handlat om litteracitet och språkande inom praktisk-estetiska ämnen. Vårt nya ramprojekt har arbetsnamnet ”Estetisk kommunikation: om kropp, material och iscensättning i undervisningen.” I detta projekt hoppas vi skapa förståelse för olika kroppsliga, materiella och iscensättande handlingar som lärare i praktiska-estetiska ämnen använder sig av. Det kan till exempel handlande om skissande som en del av undervisningen i ämnen som bild och slöjd eller jammandet i ämnet musik. Motsvarande uttryck och former finns säkert i andra praktisk-estetiska ämnen.

Vårt nätverk kommer under årets LFK (lärarnas forskningskonferens) anordna ett runda bords samtal som knyter an till vårt nya ramprojekt. Därför kommer vårt runda bords samtal ha samma titel, ”Estetisk kommunikation: om kropp, material och iscensättning i undervisningen.” Vår förhoppning är att lärare från olika praktisk-estetiska ämnen är med och delar sina erfarenheter. På så sätt tror och hoppas vi att dessa samtal kan bidra till att skapa förståelse för alla de kroppsliga, materiella och iscensättande handlingar som förekommer i våra ämnen.

/Camilla, Eva-Lena, Jonas och Torben

Anmälan till LFK öppen!

För nionde året i rad anordnas Lärarnas forskningskonferens (LFK), tisdagen den 27 oktober. LFK är ett forum för lärardriven, undervisningsutvecklande skolforskning.

Årets keynote speakers är:

Kristina Danielsson – professor vid institutionen för svenska språket, Linnéuniversitetet samt Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet

Tuula Maunula – fil.dr. i pedagogiskt arbete samt lektor, Rinkebyskolan, Stockholms stad

Läs mer här

Glöm inte att anmäla dig här!

Nu blir det lite sommarledigt och så tar vi nya tag i höst.
Vi ser fram emot att träffa alla våra projekt i matematiknätverket den 28 augusti!

Förlängd tid för abstract till LFK 2020

Fullt med abstract kring olika spännande ämnen har trillat in till STLS inför årets upplaga av Lärarnas Forskningskonferens , som sedvanligt går av stapeln tisdag v 44, som i år infaller den 27 oktober.

Men ännu finns alltså chansen att bidra. Vi förlänger tiden för att skicka in abstrakt till och med den 27 maj! Här finns all information: https://pedagog.stockholm/undervisning-och-larande/forsknings-och-utvecklingsprojekt/skicka-ett-abstract-till-lfk-2020/

SO-nätverket noterar att vi i år har flera spännande projekt i SO-ämnena men att vi gärna ser fler!!

Konferensen kommer att hållas på Campus Konradsberg och Kungsholmens västra gymnasium, i Stockholm. Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Förra året deltog cirka 400 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Anmälan för deltagare öppnar i slutet av maj.

Malin, Ann-Sofie och Mattias i SO-nätverket

Nätverket för yrkes- och karaktärsämnen

Distans- och fjärrundervisning på yrkesprogram

I dessa tider när undervisningen bedrivs i digitalt format så finns många goda exempel på hur s.k. distans- och fjärrundervisning kan fortsätta ge eleverna de möjligheter de behöver för att utvecklas professionellt. Ett exempel finns på följande länk:

https://www.taby.se/ava-gymnasium/nyheter-ava/kenneth-dahlgren-om-fjarrundervisning/

Men vad det är i denna form av undervisning som möjliggör för en utveckling av yrkeskunnandet? Vilka är de utmaningar vi möter i undervisningen och hur löser vi dessa? Det är något som vi behöver få mer kunskap om då det finns få studier kring detta.

Vill du bidra till att utöka kunskapen, sök då till nätverkets ramprojekt Digitaliserat yrkeskunnande, med deadline den 15 maj på följande länk:

https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=7473178e6976

Obs! Det finns också möjlighet att söka till ett ramprojekt om Ämnesintegrerad undervisning.

Varmt välkomna!

Ny chans att delta i ramprojekt nästa läsår

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga? 

Det finns fortfarande möjlighet att anmäla intresse för att delta i ramprojekt inom Stockholm Teaching & Learning Studies. Ny deadline är 15 maj.

Vad är ett ramprojekt?

Ett ramprojekt tar sin utgångspunkt i en övergripande forskningsfråga som formulerats i ett av de ämnesdidaktiska nätverken inom STLS. Projekten utgår från en specifik förmåga i kurs- och ämnesplanerna och organiseras i delprojektet där du tillsammans med andra lärare och forskare prövar olika sätt att utveckla undervisningen. Ni får stöd och handledning i form av projektmöten, seminarier och workshops.

Information om ramprojektens övergripande problemformulering och forskningsfråga finns på nätverkens hemsidor:

Hur deltar jag?

Du kan delta i ramprojekt om:

  • Du undervisar i/har tillgång till en klass där du kan pröva olika uppgifter och bedömningsinstrument.
  • Du har möjlighet att delta i seminarier ett antal fredagseftermiddagar per termin.
  • Du kan avsätta tid motsvarande en halv dag per vecka till att arbeta med projektet mellan seminarierna.
  • Skolledningen ger sitt medgivande och garanterar att ovanstående förutsättningar ges.

Skolhuvudmännen som ingår i Stockholm Teaching & Learning Studies erbjuder visst ekonomiskt stöd till skolorna som deltar i ramprojekt.

Mer information finns på sidorna Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt och Ansök om medel för ämnesdidaktiska projekt

Hur anmäler jag mig?

Intresseanmälan sker via digitalt formulär https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=7473178e6976

Frågor?

Kontakta funktion.stls@edu.stockholm.se

/Jessica

Lärardriven forskning i Coronans tidevarv

STLS pågår undervisningsutvecklande, lärardriven forskning såväl i nätverket för svenska som andraspråk som i övriga nätverk, om än kanske inte ”som vanligt”. Det är ju trots allt, i denna Coronans tidevarv, mycket som inte är som vanligt. En forskningsmiljö som bygger på tätt samarbete mellan lärare och forskningsnätverkens koordinatorer påverkas förstås.

Våra nätverksträffar, som alltid är förlagda till fredagseftermiddagar, sker numera via videomötesverktyget Zoom. Vår egen erfarenhet av denna nya mötesform är att det gått över förväntan: indelning i mindre grupper och återsamling i större, skärmdelning för att samarbeta kring analys av material – och som bonus minimal inställelsetid för deltagarna till våra träffar.

Vårt projekt, Budskap bortom raderna, är (i likhet med övriga ramprojekt) ännu ett tag öppet för anmälan inför nästa läsår. Vi testar och förfinar elevers eget skrivande av tolkningsbar text som en väg in i att ”knäcka koden” för en tolkande läsning av berättande texters budskap och ser gärna din lärarmedverkan! Sista anmälningsdag är 15 maj.

Vår förhoppning är att presentera projektet vid Lärarnas forskningskonferens (LFK) 2020, som planeras för fullt. LFK är en endagskonferens som hålls i Stockholm tisdag 27 oktober. Kanske behöver kan även LFK behöva förhålla sig till framtid där olika grader av fysisk distansering är ett återkommande inslag i vardagen? Och kanske finns det vissa möjligheter även med detta, inte minst vad gäller tillgänglighet för lärare i hela landet? I det sammanhanget kan nämnas att projektet Budskap bortom raderna är antaget till forskningskonferensen AILA i Holland, en konferens som nu flyttats fram till 2021, men som också avser att då flytta ut i virtuell miljö.

Det får den närmaste framtiden utvisa, kanske redan när anmälan till LFK öppnar den 29 maj.  Anmälan av abstract, om du själv medverkar i någon form av ämnesdidaktiskt projekt, är öppen fram till 13 maj.