Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
ämnesdidaktik

Har du anmält dig till Lärarnas forskningskonferens?

LFK 2018 ordmoln

Hur tar vi vara på och utvecklar lärares kunnande och vad kan elever som kan dansa, spela brännboll, baka tunnbröd, skriva en bokrecension och slöjda en smörkniv? Det och mycket mer får du möjlighet att fundera på och diskutera tillsammans med lärare och forskare på Lärarnas forskningskonferens den 30 oktober på Tumba gymnasium.

Årets konferens bjuder på två föreläsningar, 33 presentationer, ett symposium och sex rundabordssamtal. Som vanligt står undervisning och lärande i fokus och på Lärarnas forskningskonferens möts lärare och forskare för att presentera, diskutera och ta del av ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt. Det preliminära programmet finns på vår hemsida

Konferensen är gratis och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs via länk senast 10 oktober.

https://sites.legaonline.se/boka/ifous/book.aspx?eventID=1507421

Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, om du inte kommer utgår en no-show avgift på 400 kr.

Forskningskonferensen arrangeras av Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

/Jessica

Reflektioner från en forskningskonferens

näd

”Fler borde få möjlighet att bedriva ämnesdidaktisk och praktiknära forskning samt besöka forskningskonferenser!”

Det är en av slutsatserna efter två dagar i Kristianstad på Nationell ämnesdidaktisk konferens (NÄD, arrangerat av Högskolan i Kristianstad, program hittar du här), där flera ämnesdidaktiska nätverk vid STLS fick möjlighet att presentera sin forskning. Nätverken för engelska och moderna språk, matematik, naturvetenskap och teknik, samhällsvetenskapliga ämnen samt svenska och svenska som andraspråk, fanns representerade på högskolan i de gamla anrika regementslokalerna. Forskande lärare har delat med sig av sina projekt, sina resultat, sina reflektioner. Intressanta och givande samtal har förts på flera håll i högskolans korridorer!

Bland annat presenterade medlemmar från matematiknätverket—Anneli Blomqvist (lärare Norra Ängby skola), Anna-Karin Nordin (koordinator STLS), Anna Tamm (lärare Blackebergsskolan) och Sanna Wettergren (koordinator STLS)—sitt projekt, under titeln; “Kollaborativ utveckling av algebraiska uppgifter och undervisning—ett praktiknära forskningsprojekt inom STLS med verksamma lärare”. Detta projekt pågår just nu och en del av resultaten är mycket färska. Anna och Anneli visade bl.a. hur de två forskningslektionerna genomfördes och hur fokus från forskningslektion 1 till forskningslektion 2 förflyttades för eleverna från att “räkna ut något”, till att resonera om variabeln i uttrycket. Diskussionen efter presentationen handlade om hur kritiska aspekter kan formuleras och vips var gruppen inne på kunskapsteoretiska resonemang!

Som forskande lärare är konferenser som NÄD ett ypperligt tillfälle att få sprida sin forskning. Dessutom lär vi oss en del! Vi får möjlighet att, från ett forskarperspektiv, utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt, se hur undersökningsbara frågor formuleras och vilka analysverktyg som kan användas. Men vi får också möjlighet, från ett lärarperspektiv, till konkreta idéer hur ett ämnesinnehåll kan behandlas, vilka svårigheter som kan uppstå eller vad ett kunnande verkligen innebär i relation till ett specifikt innehåll. Möjligheten att som lärare i ett specifikt ämne få ta del av projekt som rör andra ämnen än det egna, är en annan positiv erfarenhet. Men vi frågar oss också; hur kan dylika konferenser utformas för att fler lärare ska besöka dessa konferenser? Vilka möjligheter behöver finnas på plats i skolvärlden? Hur kan de två världarna—forskarvärlden och lärarpraktiken mötas? Egentligen är det ju inte två olika världar; målet torde vara det samma: att utveckla undervisning och elevers lärande. Vi önskar helt enkelt att fler av våra kollegor var här!

Vid tangentbordet,
Johannes Berggren, koordinator i matematiknätverket vid STLS

”Säg ett tal, vilket som helst!”

Matematiknätverket driver ett ramprojekt som på ett övergripande plan handlar om att utveckla en undervisning som främjar elevers förmåga att föra och följa algebraiska resonemang – från åk 1 till och med gymnasiet. Under läsåret (2016-17) jobbade vi inom nätverket tillsammans med lärarna Carolina Blomström (Grimstaskolan), Sofia Ek (Eriksdalsskolan) och Anja Gustafsson (Brunnsängskolan) (åk 1–3) samt Marja Boman (Eriksdalsskolan) och Ami Nordeman (Rosenborgsskolan) (åk 4–6). I detta samarbete var fokus på att utveckla och pröva uppgifter och klassrumskommunikation med hjälp av learning study som ”vetenskapligt maskineri”.

En av frågorna för oss (lärare och forskare) handlar om att försöka ta reda på vad eleverna behöver lära sig för att de ska kunna argumentera algebraiskt utan att bestämma värdet på ingående variabler (lärandeobjektet). I en learning study är det viktigt att identifiera vilka kritiska aspekter eleverna behöver urskilja för att utveckla det önskade kunnande som uttryckts som lärandeobjekt. Att identifiera kritiska aspekter är många gånger ett ganska mödosamt arbete som kräver djupgående analyser av hur elever löser olika uppgifter och hur de resonerar i t.ex. en intervjusituation.

Vidare ska undervisningen designas så att det blir möjligt för eleverna att urskilja de kritiska aspekter man identifierat. Detta handlar ofta om att designa uppgifter. Det krävs ofta flera forskningslektioner innan man kommer fram till vilka krav man behöver ställa på uppgifter och hur man kan arbeta med dem. Att på detta sätt arbeta med undervisningsutvecklande forskning är komplext men också spännande. Och så var exempelvis lyckan stor när vi efter flera timmars analys av olika videofilmade lektioner hör hur en elev i Marjas klass säger ”säg ett tal, vilket som helst” och inser att detta faktiskt kan tas som en indikator på ett urskiljande av en av våra kritiska aspekter (resultatet presenterades på Lärarnas forskningskonferens 2017). Det krävs alltså ett systematiskt utprövande i klassrummet och ett idogt samarbete mellan lärare och forskare för att utveckla kunskaper om vad eleverna behöver lära sig och för att förstå tecken på kunnande – gällande ett specifikt kunnande.

Inom STLS jobbar vi i våra olika nätverk och med våra olika projektformer sedan 2009 för att få fram ny kunskap av relevans för undervisningen. I dag talar många om praktiknära forskning och denna typ av forskning tillmäts allt större betydelse. STLS erbjuder en speciell modell för praktiknära forskning (som vi talar om som undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning). STLS har också uppmärksammats i Cecilia Christerssons utredning om praktiknära forskning. Läs mera här.  

Blomström, C., Boman, M., Ek, S., Gustavsson, A., Nordeman, A. (2017, oktober). Att synliggöra elevers förmåga att resonera algebraiskt. Lärarnas forskningskonferens, Nacka.

Sök forskarskola för lärare

Martin Nyman och Anna-Karin Nordin från Ämnesdidaktiska forskarskolan presenterar på Lärarnas forskningskonferens 2017

Stockholms stad utlyser nu 3-4 platser för lärare i forskarskolor som leder till licentiatexamen. Utlysningen gäller följande forskarskolor:

ÄdFo – Den ämnesdidaktiska forskarskolan vid Stockholms Universitet. För den här forskarskolan kan ansökningar till Stockholms stad med språkfokus,  IT som didaktiskt verktyg och programmering komma att prioriteras. En av platserna är vikt till forskningsområde Fritidshemmet.

FontD vid Linköpings universitet via KTH

• GRADE – forskarskolan för digitala teknologier i utbildning. För mer info, kontakta stefanhr@​kth.se

Via länkar och kontakt får ni mer information om varje forskarskola. Mer information om anställningsvillkor, urval, behörighet och ansökan finns på Pedagog Stockholm. Sista ansökningsdag är 23 mars.

Lärare anställda av Stockholms stad som blir antagna till någon av forskarskolorna kommer att studera på 50 %, arbeta med utvecklingsarbete i Stockholm Teaching & Learning Studies på 10 % och undervisa på sin skola på resterande 40 %.

Frågor? Kontakta cecilia.goransson@stockholm.se

Om du jobbar för andra skolhuvudmän och är intresserad av att forska så går det att kontakta respektive forskarskola för mer information

/Jessica

Informationsträff om undervisningsutvecklande projekt

Välkommen till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska och undervisningsutvecklande projekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 26 januari kl. 14.00-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.00-15.45.

Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 24 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=111165

Övergripande information om våra två olika sorters projekt, FoU-projekt och ramprojekt, finns här. Mer specifik information om pågående projekt finns på våra nätverks hemsidor. Länkar till dem finns här.

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur

Vad innebär det att se budskap i skönlitterära texter?

I STLS nätverk för svenska och svenska som andraspråk är detta en fråga vi ägnat en stor del av den gångna terminen åt att diskutera. Kanske är det en fråga som du som läser detta skulle vilja vara med och försöka besvara, och i så fall som en del av STLS forskningsanknutna miljö? Detta kan du göra som en del av vårt kommande forskningsprojekt Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur:

STLS, eller Stockholm Teaching & Learning Studies är en samverkansplattform för huvudmän i stockholmsregionen, som vill främja lärardriven och praktiknära undervisningsutvecklande forskning, det vill säga forskning kring frågor som uppstår i det egna klassrummet, i den egna undervisningen, i det egna ämnet.

STLS koordinatorer (som alla antingen genomgår forskarutbildning eller är verksamma forskare) ger stöd åt lärarledda forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU-projekt) i att formulera forskningsfrågor, analysera material och presentera resultat.

Ett väl genomfört FoU-projekt kräver dock en del, dels i form av tid och resurser, dels i form av krav på viss självständighet från lärarnas sida vad gäller att kunna formulera och besvara en forskningsfråga.

Därför finns möjligheten att, som enskild lärare eller tillsammans med andra, ingå som ett delprojekt i ett övergripande projekt, så kallat ramprojekt, där forskningsfrågan redan är formulerad men där du som lärare kan vara med i undersökningen av frågan. Här är deltagandet mindre omfattande i tid, men inte mindre praktiknära, eftersom det är din undervisning som blir en del av materialet för vår forskningsfråga.

Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur är ett sådant ramprojekt.

FoU-projekt och ramprojekt skiljer sig alltså åt. Medan det är lärarna som är drivande i ett FoU-projekt, så är nätverkets koordinatorer drivande i ett ramprojekt. Ramprojekt kan alltså vara ett första steg i att närma sig lärardriven forskning och många lärare med tidigare erfarenhet av ramprojekt går också vidare till FoU-projekt.

Tanken med ramprojekten är att forskningsfrågorna, för att bli ämnesdidaktiskt relevanta, ska kopplas till svensk- respektive sva-ämnets syfte och förmågor enligt kursplanen.

Vi har tagit fasta på den förmåga i Lgr11 som handlar om att läsa och analysera skönlitteratur för olika syften (och motsvarande formuleringar i Lgy11), mer specifikt inriktat mot berättande texters budskap, tematik och motiv. Det här är något som även kan uttryckas som att läsa på, mellan och kanske framförallt bortom raderna; något som vi vet att många lärare brottas med i undervisningen, men som många också har mycket tankar och idéer om.

Vad innebär det egentligen att se ett budskap? Har alla texter budskap? Och hur kan undervisningen i så fall utveckla förmågan att se dessa?

Det är den typen av frågor som kommer att utgöra grunden för vår forskningsfråga. Att besvara en praktiknära forskningsfråga görs med hjälp av undervisningsrelevant teori och ett systematiskt sätt att dels samla in data (om vad som händer i klassrummet), dels analysera data. Som (hoppas vi) framtida deltagande lärare i ett sådant projekt hjälper du oss med materialinsamling och i diskussioner kring forskningsfrågans innebörd. Tillsammans lär vi oss mer om vad som utgör en fungerande undervisning om texters tema och budskap.

Tycker du att detta låter spännande och vill veta mer – besök oss på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, fredag eftermiddag 26 januari (mer information om tid och plats kommer att ges på STLS hemsida) och lämna sedan in en ansökan (görs 15 mars).

Välkommen till ramprojektet Budskap bortom raderna – läsa och tolka skönlitteratur!

Nätverket för svenska och svenska som andraspråk inom STLS: Anna-Maija Norberg, licentiat i svenska som andraspråk och doktorand i svenska språket; Ann Ohlsson licentiand vid institutionen för svenska och flerspråkighet (Stockholms universitet) och Björn Kindenberg, licentiand vid institutionen för språkdidaktik (Stockholms universitet).

Träffa oss i Stockholm Teaching & Learning Studies

Blomman

Den 6 oktober arrangeras Nobel Teacher Summit för första gången. Nobelpristagare, ministrar och vår egen Inger Eriksson deltar med föreläsningar under dagen och flera av oss koordinatorer i STLS deltar i samtal om undervisningsutvecklande forskning: Teachers’ research – how is it done?

Konferensen Leda lärande vänder sig till skolledare och karriärlärare anställda av Stockholms stad. Stockholm Teaching & Learning Studies är representerade i ett flertal presentationer under dagen. Om du är nyfiken på att själv forska är du välkommen till FoU-enhetens monter för information och inspiration.

Sedan är det naturligtvis också snart dags för vår egen konferens: Lärarnas forskningskonferens. Alltid på tisdag vecka 44 och i år för sjätte gången. Vi är på Nacka gymnasium. I skrivande stund är det endast ett fåtal platser kvar – först till kvarn gäller!

/Jessica

Vad görs möjligt att lära vid digitalt filmskapande i bild- och musikundervisningen?

bild+musik=film

Läroplanen för grundskolan har reviderats 2017 med ett utökat fokus på digitalt kunnande. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla sin förmåga till eget skapande samt kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer. Eleven ska kunna använda digital teknik för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Läroplanen påtalar också att lärare ska organisera undervisningen så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

Sedan höstterminen 2016 pågår ett högst aktuellt ämnesövergripande FoU-projekt i nätverket för praktisk-estetiska ämnen. Projektet bär namnet ”bild + musik = film” och tar i bruk digitala resurser som Storyboard, Garageband samt iMovie. Lärarna på Åsö grundskola i bild och musik påbörjade redan läsåret 2013/2014 ett arbetsområde som integrerar digitalt bild- och musikskapande och sedan dess utgör ‘filmprojektet’ en återkommande del i undervisningen i årskurs nio. Eleverna får då arbeta i några olika digitala tekniker inom bild- och musikskapande och genom dessa skapa filmer i mindre grupper. Eleverna får till uppgift att gestalta en artikel ur barnkonventionen med rörlig bild där de får välja en genre (dokumentär, drama, action osv.) för att sedan komponera musik som förstärker och belyser t.ex. känslolägen i olika scener.

Lärarna vill, med utgångspunkt i detta arbetsområde i årskurs nio, undersöka vilka möjligheter och begränsningar denna ämnesövergripande och digitala undervisningsdesign har för elevernas kunskapsutveckling. Lärarna har formulerat projektets syfte på följande sätt:

”Vi vill undersöka om vi genom vårt ämnesövergripande, digitala arbete kan formulera möjligheter och begränsningar för elevernas lärande inom de förmågor som kursplanerna i bild och musik uttrycker; skapa bilder och kommunicera med bilder, skapa musik och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer (Lgr11 s.20, s.100).”

Det utökade digitala uppdraget för grundskolan kan kännas som en utmaning för lärare. Traditionens makt kan vara stark när det gäller vilket kunskapsinnehåll som framhålls och har en stark historisk förankring (Åsén , 1992). I bildämnet har analoga tekniker för bildframställning länge stått i förgrunden och ämnet har ett historiskt ben i att utveckla individens teckningsfärdighet. I musikundervisningen har grupparbete varit vanligare och kunskapsinnehållet som ges mest utrymme är sång och spel (Skolverket, 2015). Hur kan vi förstå och hantera digitala resurser och digital teknik som delar av ett visst ämnes kunskapsinnehåll? Vad möjliggör eller begränsar ämnesövergripande digitala arbetsområden likt detta för elevernas kunnighet inom respektive ämne? Vad behöver jag som lärare kunna för att skapa goda förutsättningar för mina elever att utveckla ett digitalt ämneskunnande? Hur ska vi undvika stoffträngsel, när det ”nya” kunskapsinnehållet möter det ”gamla”? Det finns många frågor som väcks när en möter detta FoU-projekt.

På Lärarnas forskningskonferens den 31 oktober kommer musikläraren Jonas Asplund och bildläraren Malin Johansson att presentera preliminära resultat från studien, baserade på ett urval av den stora mängd empiri som hitintills genererats inom projektet: elevenkäter inspirerade av VÖL-modellen (Westlund, 2009), filmade elevintervjuer, lektionsobservationer och elevfilmer. Delar av materialet har transkriberats och en fenomenografisk analys (Marton, 1981) har påbörjats.

Ämnesdidaktiska erfarenheter som rör hur digital teknik kan hanteras och förstås i undervisningen i grundskolan är brännhett stoff. Vi har spännande forskningsresultat att se fram emot och hålla utkik efter när det gäller projektet bild+musik=film!

Källor:
Skolverket (2015). Bild, musik och slöjd i grundskolan. Rapport 426.
Marton, Ference (1981). Phenomenography – describing conceptions of the world around us. Instructional Science 10, 177-200.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur & Kultur Akademisk.
Åsén, Gunnar (1992). Från Linearritning till bild. I: Lind, Ulla, Hasselberg, Kersti & Kühlhorn, Britt-Marie (red.) (1992) Tidsbilder: perspektiv på skola och bildskapande under 150 år, Utbildningsradion, Stockholm.

Anmäl dig till Lärarnas forskningskonferens 2017

LFK2016

LFK är ett forum för undervisningsutvecklande och lärardriven skolforskning. Syftet med konferensen är att bidra till lärarprofessionens vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet. Här möts lärare för att presentera, diskutera och ta del av forsknings- och utvecklingsprojekt med utgångspunkt i frågor som rör undervisning och ämnesdidaktik. Förra året deltog 300 personer och konferensen är ett bra tillfälle att få diskutera forsknings- och utvecklingsprojekt med lärare och forskare inom fältet. Vi är på Nacka gymnasium och konferensen pågår mellan klockan 9.00-17.00.

I år bjuder vi på 2 keynote-talare, 42 seminarier, 2 symposier och 7 rundabordssamtal. Mer information finns i vårt preliminära program

Konferensen är kostnadsfri och lunch och kaffe ingår. Anmälan görs på den här länken senast 10 oktober. Det är begränsat antal platser och de brukar bli fullbokade innan sista anmälningsdag, så det kan vara bra att anmäla sig i god tid. Anmälan är bindande, no-show avgift 400 kronor.

Arrangör är Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). STLS är en samverkansplattform mellan Stockholms stad, Botkyrka kommun, Nacka kommun, Fryshusets gymnasium, Kunskapsskolan och Stockholms universitet med syfte att leda och samordna undervisningsutvecklande ämnesdidaktisk forskning – för, med och av lärare.

//Jessica

Rundabordssamtal på LFK 2017

LFK2016

På Lärarnas forskningskonferens 2017 kommer vi att ha flera rundabordssamtal. Tanken är att ge er deltagare möjlighet att tillsammans med andra lärare och forskare diskutera undervisningsrelaterade frågor. Mer information om konferensen och anmälan finns på LFKs hemsida.

Litteraturläsningens vara eller icke-vara?

Hur många böcker har dina elever hunnit läsa i år? Och hur kom det sig att det blev just dessa böcker? Romanen har idag fått konkurrens av nya litteracitetsformer som spel och fan fiction – och hur detta påverkar barns och ungas sätt att läsa vet vi fortfarande inte så mycket om. Vi vet däremot att barn och unga idag läser allt färre böcker. Flera insatser, ofta med fokus på mängdläsning, har gjorts från politiskt och annat håll för att öka intresset för och förmågan att läsa, som exempelvis en läsande klass, läsborgarmärket och läslov. Vi ser också ett allt större intresse för så kallade lättlästa böcker.

Vad händer med läslusten då kvantitet snarare än samtal och läsglädje är det som hamnar i fokus? Hur motiverar vi läsning av skönlitteratur för våra elever idag – ska de läsa för att utveckla sitt språk, sig själva, bli bildade, få kunskap om världen – eller någonting helt annat?

Tillsammans med er vill vi diskutera hur vi får våra elever att läsa, vad de ska läsa och på vilka grunder!

Hur kan algebraiska resonemang förstås i relation till matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-9 samt i gymnasieskolan?

Vi har i två års tid arbetat i olika forskningsprojekt och undersökt möjligheter och svårigheter när man undervisar för algebraiska resonemang. Vi vill diskutera vad som kvalificerar ett algebraiskt resonemang, vilka utmaningar det finns i undervisningen och vad som kan skapa förutsättningar för att eleverna utvecklar sin förmåga att föra algebraiska resonemang.​

Möjligheter och utmaningar i det digitala NV-klassrummet

  • Är det skillnad på att använda och integrera digitala verktyg i undervisningen?
  • Vilka är dina erfarenheter av att arbeta med digitala medier i NV-undervisningen? Möjligheter och utmaningar?
  • Vilka nya innebörder kan de naturvetenskapliga ämnenas kunskaper och förmågor få i relation till digitala medier?
  • På vilka olika sätt kan elever behöva stöd när det gäller informationssökning på nätet, och hur kan NV-undervisningen bidra till det?
  • Vilka etiska överväganden blir viktiga när digitala medier på olika sätt integreras i undervisningen?

Visuella metoder i undervisning: Om relationen mellan dokumentation och lärardriven forskning i praktisk-estetiska ämnen

Syftet med det aktuella rundabordssamtalet är att åskådliggöra hur visuella metoder och teknologier kan vara en del av undervisning såväl som undervisningsutvecklande verksamhet i grund- och gymnasieskolans praktiskt-estetiska ämnen. Samtalet inleds med en kortfattad beskrivning av hur visuella metoder kan användas tillsammans med elever för att utveckla undervisningspraktiken, och följs därefter av en kort introduktion till forskning inom fältet; däribland Arts-Based Research-traditionen respektive visuella kulturstudier. Med avstamp i våra gemsamma erfarenheter av dokumentationsarbete i klassrummet diskuterar vi sedan skilda kunskapspraktiker samt relationen mellan sinnlig dokumentation och praktiknära forskning.

De två frågeställningarna nedan vägleder samtalet:

  • Hur kan visuella teknologier och sinnlig etnografi användas i undersökning av ämnesinnehåll – vad är möjligt att se och vad görs möjligt att se?
  • Hur kan lärare och elever tillsammans utveckla användningen av visuella metoder?

Be active and speak English all the time! Målspråkande vs korsspråkande

Korsspråkande (på engelska translanguaging) ses som en resurs i andraspråksundervisning. I undervisning i främmande språk finns det snarare en norm att målspråket ska användas i så stor utsträckning som möjligt. Varför är det så? Vilken syn på språkinlärning bygger denna norm på? Är det skillnad mellan andraspråks- och främmandespråksinlärning?

Att leva tillsammans – perspektivtagande och komplexa teman i SO-undervisningen

Gemensamt för SO-ämnena är att de behandlar olika perspektiv på att leva tillsammans och skapa ett gemensamt samhälle som inrymmer många olikheter.

  • Vad innebär det att ta olika perspektiv inom ramen för SO-ämnena och vad är utmaningarna kring detta kopplat till olika teman i SO-ämnena?
  • Vad finns det för perspektiv på viktiga teman i ämnesdisciplinerna och bland eleverna?

Vad kan man när man kan programmera? Att utveckla elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar i undervisning kring programmering i teknikämnet

Inom ramen för Stockholm Teaching & Learning Studies pågår sedan höstterminen 2016 lärardriven forskning kring programmering i teknikämnet. Tillsammans genomför vi ett projekt kring hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar. Inom projektet har vi talat om kod som en form av teknisk lösning som i likhet med andra tekniska lösningar kan beskrivas utifrån funktion och ändamålsenlighet. Den övergripande frågan som vi intresserar oss för handlar således om hur undervisning kan organiseras för att stötta elever i att förstå och prata om kod utifrån ovan givna ramar. I fokus finns också de kommande förändringarna i kursplanens centrala innehåll i ämnet teknik och hur detta kan komma att påverka undervisningen i ämnet.

Några av frågorna vi tänker oss kunna samtala om är:

  • Vilka utmaningar ställs lärarna inför i och med att programmering införs som centralt innehåll i teknikämnets kursplan?
  • Vilka erfarenheter behöver en lärare ha för att undervisa i programmering och stötta eleverna i deras lärande?
  • Hur kan man förstå lärandeprogression i programmering i teknikämnet? 

//Jessica